SKÄRGÅRDSHAVETS BIOSFÄROMRÅDE Inom Unescos program för Man and Biosphere (MaB)

Transkript

1 SKÄRGÅRDSHAVETS BIOSFÄROMRÅDE Inom Unescos program för Man and Biosphere (MaB) VERKSAMHETSPLAN 2008 Region Åboland/Utskärsdelegationen & Sydvästra Finlands miljöcentral

2 1. Biosfärverksamhetens organisation Biosfärområdets verksamhet koordineras och styrs under 2008 genom att: En koordinator för biosfärområdesverksamheten fungerar vid Region Åboland. Biosfärområdesverksamhetens samarbetsgrupp sammanträder regelbundet för att stöda koordinatorns arbete. Utskärsdelegationen fungerar som regional referensgrupp för biosfärområdets verksamhet. Biosfärområdets verksamhet samordnas effektivt med den övriga utvecklingsoch forskningsverksamheten i regionen. Biosfärkoordinatorn är medlem i Finlands Akademis arbetsgrupp/ den nationella kommittén för Unescos forskningsprogram Man and Biosphere och International Hydrological Program, som ansvarar för de internationella kontakterna inom programmet och för förverkligandet av MaB programmet på nationell nivå. Arbetsgruppen inledde sitt arbete år Efter kommande verksamhetsår kommer flera förändringar att ske, som vi redan under kommande år måste ta i beaktande. De 8 Åboländska kommunerna, av vilka 4 (Nagu, Korpo, Houtskär och Dragsfjärd) är inom biosfärområdet i sin helhet eller med delar av sina skärgårdsområden, kommer att slås samman till 2 kommuner. Biosfärområdet inkluderar områden från de båda blivande kommunerna. Diskussioner kring justerandet av gränserna för biosfärområdet, enligt rekommendationer från Unescos sekretariat, kommer att fortsätta i samband med att utveckla en ny strategi för biosfärverksamheten. Region Åbolands organisation och därmed även Utskärsdelegationen står också inför märkbara förändringar i och med kommunsammanslagningarna. Under verksamhetsåret 2008 skall förnyandet av samarbetsavtalet mellan Region Åboland och Sydvästra Finlands miljöcentral behandlas, då det nuvarande avtalet tar slut i slutet av året. 2. Strategi för biosfärverksamheten Under verksamhetsåret 2008 arbetar koordinatorn, tillsammans med samarbetsgruppen, med en strategi för Skärgårdshavets biosfärområdes verksamhet. Med strategin strävar vi efter att tydligare förankra verksamheten i kommunerna och förstärka samarbete med andra aktörer på området. Strategin skall också hjälpa oss i att dra tydligare riktlinjer för verksamheten och lyfta fram de prioriterade temaområdena. Utvecklandet av strategin sker i samarbete med våra samarbetsparter. Koordinatorn gör upp en plan för arbetet under verksamhetsåret för att ta i beaktande samarbete med viktiga aktörer på området i själva uppbyggandet av strategin. Biosfärverksamhetens ramar läggs upp av dels Unescos program för Människan och biosfären, men den främsta utgångspunkten är ändå de behov och förutsättningar som finns på området i fråga. All verksamhet som har med hållbar utveckling att göra inom Skärgårdshavets biosfärområde kan passa in inom biosfärverksamheten. I samband med strategin utvecklas även en plan för samarbetet mellan de olika aktörerna i att förverkliga biosfärområdet. 2

3 3. Rapportering och utvärdering Rapportering sker genom att koordinatorn sammanställer en verksamhetsberättelse årligen. Efter samarbetsgruppens, samt utskärsdelegationens godkännande, tilldelas miljö- och undervisningsministeriet, Sydvästra Finlands miljöcentral, samt Region Åboland varsitt exemplar. Till Unescos sekretariat sker rapportering var 10:nde år, närmast som en självanalys av ens egen verksamhet. Senaste rapportering skedde år Miljöanknutna utvecklingsprojekt inom biosfärområdet En ny programperiod för EU har inletts och ansökningsperioden för en del program har redan inletts, medan andra inleds först under För biosfärverksamheten är följande program de mest centrala: Leader + (kontaktorganisation I samma båt r.f., TEcentralen), Landsbygdens utvecklingsprogram (TE-centralen) och Interreg, Central Baltic, biosfärområdet kan vara med i andras Interreg-projekt men inte själv vara dragare (Egentliga Finlands förbund). För mindre utredningar kan stiftelsefinansiering ansökas. Projektplaner: Vård av kulturlandskap Biosfärområdet strävar till att ha projektverksamhet som stöder vården av kulturlandskap. Genom skötsel av gamla betes- och slåttermarker kan man bevara värdefulla biotoper som är oersättliga livsutrymmen för flera hotade arter. Samtidigt genom utveckling av kvalitetsprodukter av betesdjuren som betat på naturängar kan man stöda djurhushållningen i skärgården och därmed en viktigt traditionell näringsgren. Även själva röjningsarbetet bidrar till sysselsättningsmöjligheterna i skärgården. Skärgårdens betesdjur i landskapsvård (arbetsnamn) Miljöcentralen planerar ett större projekt (Interreg) inom landskapsvård, som räcker 5 år. Inom projektet har biosfärområdet möjlighet att driva ett mindre delprojekt. Budgeten för delprojektet rör sig kring För detta delprojekt anställs en projektledare på del- eller heltid, 1,5 /3 år. Ifall projektet inte beviljas finansiering från Interreg så kan biosfärområdet ansöka om finansiering för sitt delprojekt skilt (Leader). Inom detta delprojekt skall man sträva till att utveckla kvalitetsprodukter av lokalt naturbeteskött. Man skulle tillsammans med producenterna och expertis vid marknadsföring utveckla dessa produkter, samt planera marknadsföring och försäljning av produkterna. Inom detta projekt kan man skapa en referensgrupp som också kan behandla behoven av andra för syftet stödande projekt. 3

4 Vattenvård Bland de största hoten i skärgården är den stora överbelastningen av näringsämnen i Östersjön. Både av ekonomiska och ekologiska skäl är vårt innerhavs försämrade tillstånd och de lokala belastningskällorna av största vikt att åtgärda. Avlopp i kretslopp Region Åboland har ansökt om finansiering från Landsbygdens utvecklingsprogram, för ett nytt projekt som fortsättning på Avloppsvattenbehandling i glesbygden. Projektet är 3-årigt och en projektledare anställs för att förverkliga det. De flesta hushåll är tvungna att förnya sina system för avloppsvattenbehandling före år Det ytterst viktigt att folk kan välja det både ekonomiskt och miljömässigt sätt mest hållbara systemet för behandlingen avloppsvattnet. Inom projektet skall man nu satsa främst på att driva fram gemensamma lösningar för avloppsvattenbehandling i byar. Man kommer att sträva till att skapa några modellområden i de samtliga Åboländska kommunerna. Energifrågan gällande återanvändningen av näringsämnena från reningsverken skall också behandlas i projektet. Undervattenskarteringar i Skärgårdshavet (arbetsnamn) - upplysning och miljöfostran Miljöcentralen söker medel för ett större projekt (Interreg) under vilket undervattenskarteringar (under VELMU) kan göras. För många olika syften, då hoten mot vår havsmiljö är allt större, är en kartläggning av våra undervattensbiotoper och deras sammansättning viktig. Biosfärområdet kommer att delta i projekt genom koordinatorns arbetsinsatser. Vi kommer att delta i upplysning och miljöfostran för både vuxna och skolbarn. Vi försöker skapa nya och attraktiva metoder att nå också den målgrupp som oftast är svår att nå i miljöfrågor. Idén är att låta folk på lämpligt sätt bekanta sig med undervattensmiljön och därmed också skapa ett intresse och förståelse för den marina naturvården. Vi strävar till att skapa upplysningspaket som kan användas av t.ex. turistföretagare även efter projektets slut. Samarbete och kontaktnätverk Uppbyggandet och utnyttjandet av samarbetsnätverk längs kusten (projektidé under beredning) Forststyrelsen planerar ett större projekt under vilket kontakterna mellan nationalparker och biosfärområden vid Östersjöns kuster främjas. För projektet ansöks om finansiering från Interreg. Innehållet är ännu under beredning. Biosfärområdet deltar i projektet med koordinatorns arbetsinsats. Det är viktigt med samarbete längs Östersjöns kust och att nationalparker, samt biosfärområden som arbetar med liknande frågor i liknande miljöer delar sina erfarenheter och idéer. 4

5 Övriga projektidéer: Lokal köttproduktion ett närslakteri I samband med Skärgårdens betesdjur i landskapsvård projektet har det diskuterats behovet av ett separat projekt inriktat på att bygga upp ett närslakteri för får. Detta kunde finansieras med bidrag från Landsbygdens utvecklingsprogram. Utnyttjandet av ull Ett annat mindre projekt kopplat till Skärgårdens betesdjur i landskapsvård projektet kunde behandla utnyttjandet av ullen och skinnet från fåren. För tillfället är det ytterst få som har möjlighet och intresse att utnyttja dem och därför behandlas de som avfall. Bioenergi Det vore viktigt att arbeta vidare med idéer kring produktion av bioenergi. Flisverk planeras och har byggts på området redan, men även förgasningsanläggningar skulle vara lämpliga lösningar för energiproduktion i skärgården. Material som är lämpligt att utnyttja för förgasning kan vara bioavfall såsom slaktrester, fiskrester, bioavfall från hushåll och företag, samt slam från reningsverk. Behovet av projekt skall diskuteras. Boende och sysselsättning Frågor gällande inflyttning på området och sysselsättning kunde också behandlas specifikt inom något projekt. I samband med Stiftelsen för Åbolands skärgård (när den grundats) kan diskussioner gällande boende i skärgården behandlas inom nya perspektiv. Även nya lösningar för sysselsättning skall man arbeta vidare med. Diskussioner med andra relevanta aktörer på området skall föras. Säljakt ett kulturarv i skärgården Man kommer att vidarebehandla idéer kring utbildningstillfällen för säljakt med lämpliga samarbetsparter. Liknande tillfällen har ordnats tidigare och kan nu fungera som grund för liknande verksamhet. 5. Neutralt diskussionsforum för miljörelaterade frågor i skärgården Under år 2008 ordnar Region Åboland/biosfärområdesverksamheten åtminstone två seminarier kring aktuella miljörelaterade skärgårdsfrågor, ett på våren och ett på hösten. Dessa seminarier kan ordnas i samarbete med Utskärsdelegationen eller/och andra samarbetsparter. Målsättningen med seminarierna är förutom att sprida kunskap också att väcka frågor för forskning, utredningar och andra åtgärder. Ett viktigt tema för ett seminarium som behandlats inom Utskärsdelegationen är: 5

6 Kommunikation (förbindelsebåtstrafiken, postgången) Vilka problem det finns och vilka är utmaningarna vid åtgärdande av problemen. Synpunkter och erfarenheter från Åland och Stockholms skärgård skulle vara intressanta för att belysa problematiken. Även andra teman kan lyftas fram. Det finns preliminära planer på att arrangera tillsammans med Skärgårdsinstitutet vid Åbo akademi ett seminarium på hösten. Vi har spekulerat kring ett tema som kunde stöda journalister i behandling av svårhanterliga frågor kopplade till natur och miljö. Till exempel kunde det behandlas frågor folk allmänt har starka förutfattade meningar om, som t.ex. våra stora rovdjur eller sälen. Även klimatförändringarnas konsekvenser och introduktion av främmande arter kunde lämpa sig som exempel på svåra ämnen. 6. Biosfärområdet som kontaktlänk mellan regionen och de regionala universiteten Målsättningen är att under 2008 i och med arbetet med strategin för biosfärverksamheten bygga upp ett mera systematiskt samarbete med Åbo Akademi (speciellt Skärgårdscentrum Korpoström och Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi), Yrkeshögskolan Sydväst, Åbo universitet (speciellt Skärgårdshavets forskningsinstitut på Själö), Skärgårdshavets folkhögskola, Åbo yrkeshögskola, Åbo handelshögskola, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, Finlands fiskeri- och miljöinstitut i Pargas, samt därmed befrämja deras samarbete med andra regionala/lokala aktörer. Under år 2008 utreds forskningsinrättningarnas samarbetsintressen i skärgården och man fortsätter med att kartlägga den forskning som är på gång och de forskningsresultat som är av intresse från biosfärverksamhetens perspektiv. Inom Åbo universitets fortbildningscentrals projekt Högskolorna i regionerna, som avslutades sommaren 2007 har man byggt upp samarbetet mellan högskolor inom regionen. Ett samarbetsnätverk inom hållbar utveckling har skapats mellan högskolorna och en sammankoppling med biosfärområde diskuteras. 7. Skapandet av kontakter internationellt, samt agerande inom MaB-programmet Målsättningen på sikt är att det internationella erfarenhetsutbytet och samarbetet skall genomsyra de flesta aktiviteterna i Skärgårdshavets biosfärområde. Agerandet på ett internationellt plan kräver dock avsevärda personella och ekonomiska resurser. Följande internationella samarbetskontakter upprätthålls och vidareutvecklas: Vid behov och enligt överenskommelse med undervisningsministeriet, representera Finland i det internationella MaB-samarbetet. En världskonferens för biosfärområdena ordnas i Madrid, Spanien. Följa upp resultaten från EUROMaB Coastal & Marine -mötet i Nagu i oktober 2003 och Venedig Ett nytt möte ordnas i samband med Världskonferensen Uppbygget av ett samarbete mellan de nordiska biosfärområdena ifall det finns intresse och resurser NORDMaB (Nordiska länderna, Baltiska länderna, nordvästra Ryssland) 6

7 Under år 2008 kommer vi att fortsätta diskussionerna om samarbete med Sverige inom MaB-programmet. De nationella kommittéerna från respektive land kommer att träffas för att diskutera samarbetsmodeller och gränsöverskridande verksamhet. Utveckla kontakterna till biosfärområdena och naturskyddsområdena i Östersjöregionen. 8. Övrig verksamhet med anknytning till biosfärverksamheten Pro Skärgårdshavet Koordinatorn deltar aktivt i programmets Pro Skärgårdshavet, speciellt i arbetsgruppen för Skärgårdshavet och fungerar som dess sekreterare. Skärgårdshavets nationalparks ansökan om medlemskap i Pan Parks nätverket Nationalparken klarade en noggrann utvärdering av naturskyddet och en hållbar turism och blev godkänd som medlem i Pan Parks nätverk. Medlemskapet förutsätter en fortsatt utveckling av parkens koordinering av turismen. Syftet med nätverket är att säkra skyddet av Europas värdefullaste vildmarksområden samt utvecklandet av hållbar turism i parkerna och deras närområden. Biosfärkoordinatorn deltar vid behov i verksamhet kopplat till Pan Parks. Under det kommande året skall en lokal Panparks grupp bildas och man arbetar vidare på en strategi för hållbar turism på området. Miljöskärgårdssamarbete Under Nordiska ministerrådets Skärgårdssamarbete planerar man ett samarbetsnätverk för miljöfrågor. Biosfärområdet deltar efter behov i nätverkets utvecklandet. Och senare i dess verksamhet. Frågor gällande oljebekämpning skall behandlas under biosfärverksamheten vid behov. 9. Synlighet och information Biosfärområdets hemsidor uppdateras och förbättras. Hemsidorna förmedlar information dels om konceptet för programmet, men också om aktuell verksamhet relaterad till biosfärområdet. Vi strävar till att ha nyttig information gällande verksamheten tillgänglig på hemsidorna, liksom projektrapporter och material från seminarier och andra tillställningar. Koordinatorn strävar efter att under verksamhetsåret i samband med utformandet av strategin för verksamheten direkt presentera och diskutera möjligheterna kring biosfärområdesverksamheten med de centrala samarbetsparterna. Biosfärområdets verksamhet presenteras i samband med seminarier och informationstillfällen. Pressmeddelanden och informationstillfällen om biosfärområdesrelaterade projekt publiceras Om möjlighet ges, presenteras biosfärområdets verksamhet genom tidningsartiklar, radio- och TV-reportage mm. 7

8 Rapportering om biosfärområdets verksamhet till miljö- och undervisningsministeriet (inkl. Finlands Unesco kommission). Sydvästra Finlands miljöcentral ansvarar i första hand för rapporteringen till miljöministeriet. Planering av information om biosfärområdet genom turisminformationsmaterial, skyltning och dylikt. Även produktion av en ny biosfärbroschyr och i mån av möjlighet undervisningsmaterial gällande biosfärområdet. Vi strävar till att utforma för biosfärverksamheten en tydligare struktur och ett igenkännbart ansikte utåt, för att utöka synligheten för biosfärområdet, t.ex. en logo. Information om biosfärområdet på internationellt plan när möjlighet uppstår. 8