Miljö - och ekonomigruppen FÖRSLAG TILL AGENDA FÖR MILJÖ- OCH EKONOMIGRUPPENS MÖTE DEN MARS 2008 I STOCKHOLM

Transkript

1 Miljö - och ekonomigruppen FÖRSLAG TILL AGENDA FÖR MILJÖ- OCH EKONOMIGRUPPENS MÖTE DEN MARS 2008 I STOCKHOLM Torsdagen den kl Fredagen den kl Möteslokal: Stockholm, Finansdepartementet, Drottninggatan 21. Lokalen dag 1 är "Castor" och dag 2 "Stora Björn" träff i departementets entré kl 12 respektive kl 9. Mötet inleds med lunchsmörgås och Naturvårdsverket bjuder på middag på torsdagkväll. 1. MÖTET ÖPPNAS 2. GODKÄNNANDE AV MÖTESAGENDAN 3. REFERATET FRÅN MÖTET I HELSINGFORS DEN Mötesreferatet godkänns. 4. BUDGET 2008 I budgeten för år 2008 är DKK reserverat för olika projekt. För sekreteriatet budgeterades DKK, vilket leder till en total budget på DKK för år ÄK-Miljö beviljade totalt DKK DKK mindre än planerat i budgeten. För sekretariat betalade ÄK-M och för projekt DKK. ÄK-Finans har beviljat medel för sekretariatet och för kemikalieprojektet DKK; övriga medel beviljas efter ansökan per projekt. Till följd av det minskade bidraget från ÄK-M, har gruppen alltså erhållit DKK mindre än planerat i budgeten. Summan i fråga kunde sparas från något av de projekt som påbörjas under år 2008 (se 5.1.). Alternativt kan summan tas från de fria medel som överförts från Från år 2007 överfördes en del pengar; DKK i form av bundna medel (varav DKK inte ännu utbetalats) samt DKK i form av fria medel. Se bilaga 1 för en mer detaljerad översikt över budgeten. 1

2 5. PROJEKTSTATUS 5.1. PROJEKT SOM SKALL PÅBÖRJAS Följande projekt skall igångsättas 2008: Styrmedelsrapport. Styrmedelsrapporten är ett regelbundet återkommande projekt som skall igångsättas under För projektet hade budgeterats DKK, men till följd av minskat bidrag från ÄK-M, kunde summan sänkas till DKK/ DKK. På förra mötet föreslogs att man skulle se på vilka områden de nordiska länderna opererar med dubbelreglering. Det är vore bra att se på helheten och inte bara på ekonomiska styrmedel, framförallt skattefrågor. Det är dock viktigt att man tänker på att en dubbelreglering kan ha olika syften. Det finns en finsk undersökning som visar att detta problem kanske inte är så stort. Sverige har i sitt regeringsprogram ytligt granskat detta. Men Norge t.ex. har ingen grundlig kartläggning över detta tema, men nog en bra överblick så att konsulten kan få hjälp. Ett sätt att närma sig problematiken kunde vara att lista alla miljöproblem och därefter se vilka styrmedel som är aktuella. Eventuellt kunde något i energimarknadsprojektet utnyttjas. Tidigare styrmedelsrapporters temakapitel har varit på mera generell nivå, nu skulle rapporten vara mera specificerad. Det är dock inte nödvändigt att gå igenom alla problem i varje land utan diskussionen kunde föras på en mera allmän nivå. På förra mötet enades man om att gå vidare i frågan, och att man på nästa möte dels skulle ha ett mera utarbetat förslag, och dels diskutera praktiska frågor som tryckning, och om de baltiska länderna igen skulle vara med. Det lutar mot att det skulle vara ett rent nordiskt projekt, vilket taktiskt även kunde väcka de baltiska ländernas intresse för samarbete. Alf, Jörgen, Ulrika och Öyvind har utarbetat ett projektförslag (bilaga 2). Medel från ÄK-F kan ansökas då projektplanen är godkänd. Förslag till konsulter: Makroekonomiska aspekter på gröna marknader och renare teknologi. Projektet är ett samarbetsprojekt med NMRIPP. Till projektet har gjorts en förstudie, vilken Miljö- och ekonomigruppen kommenterat. I budgeten är DKK reserverat för projektet under år 2008; NMRIPP har preliminärt reserverat I och med sänkt ÄK-M bidrag, kunde summan sänkas till DKK (tidigare ekonomiska bidrag har inte getts till projektet). Medel från ÄK-F kan ansökas då projektplanen, som NMRIPP sköter om, är godkänd av arbetsgruppen. Projektutkast bifogas (bilaga 3) Offentlig upphandling. För projektet om offentlig upphandling har DKK reserverats i budgeten. Ulrika har utarbetat en projektplan (bilaga 4). Då denna godkänts, söks medel från ÄK-F. Under förra mötet beslöts följande: Projektet skall belysa innebörden av kostnader och nytta med offentlig upphandling. Finns det andra typer av styrmedel? Det finns dålig statistik på detta. Projektet bör vara policyrelevant. Det här ämnet är inte enbart aktuellt för miljösektorn, det finns även etiska och sociala aspekter på inköp. Där kan finnas synergieffekter, men även tvärtom. I innovationspolitiken används samma argument, något vi kan ha i bakhuvudet. Vårt projekt bör vara på konkret nivå. Utgångspunkt i projektet kunde vara några tjänster, t.ex. vilka produkter vi köper i kollektivtrafiken vilka tjänster har dels stora miljöeffekter, vilka har dels starka styrmedel. För att gå vidare i detta projekt kunde arbetsgruppens medlemmar samla in det material som finns i länderna på exempel där myndigheterna gjort bra inköp och sända åt Ulrika. Ulrika skall dock få några rader som sammandrag, inte hela rapporter som hon skall analysera. Det föreslogs att det kanske skulle vara bra med en konsult som gör en liten minianalys på basen av inkommet mate- 2

3 rial som förstudie och formulerar projektet. Frågan om det är svårt att hålla sig på en allmän nordisk nivå ställdes, eftersom ländernas regelverk är olika vad gäller upphandling. Borde en liten statusrapport om de nordiska ländernas situation skrivas? NMRIPP arbetar mycket med samma frågor, även om skillnaden mellan oss och NMRIPP är att vi ser på kostnadseffektiviteten jämfört med andra instrument. På förra mötet diskuterades ett möjligt samarbete med NMRIPP och de har kommenterat projektplanen (se bilaga 4, sista sidan). NMRIPP påpekade också att projektet har ganska nära koppling till ett redan pågående projekt, "Betydningen af offentligt indkøb for udviklingen af miljømæssigt innovative produkte". Se bilaga 5 för en beskrivning av detta projekt. Förslag till konsulter: - Arbetsgruppen godkänner projektplanerna för de nya projekten. - Arbetsgruppen bestämmer vem som föreslås som konsulter till projekten "Styrmedelsrapport" och "Offentlig upphandling". - Arbetsgruppen funderar över praktiska frågor, som tryckning av rapporterna samt på vilet språk rapporterna skall skrivas. - Arbetsgruppen bestämmer om möjliga samarbetsgrupper. - Arbetsgruppen bestämmer från vilket projekt DKK dras bort, eller om summan tas från fria medel PÅGÅENDE PROJEKT Göteborgsprotokollet. Göteborgsprotokollet var ursprungligen tänkt som ett samarbetsprojekt med hav- och luftgruppen, men beslöts senare utföras i egen regi. Till följd av senare projektstart, har DKK överförts från år Projektet skall vara slutfört i mars Konsulterna Anders Branth Pedersen och Mikael Skou Andersen presenterar projektet under mötet. Se bilaga 6 för en lägesrapport och bilaga 6 för ett utkast till slutrapporten Ekonomiska styrmedel på kemikalieområdet. Detta är ett samarbetsprojekt med kemikaliegruppen och fortsätter från år Ur budget 2008 har totalt reserverats till detta ändamål och ÄK-Finans har redan beviljat DKK för projektet. Därtill överförs DKK DKK från kemikaliegruppen från år 2007, eftersom projektet godkändes starta senare än planerat. Konsulten är Patrik Söderholm och referensgruppen består av Jörgen, Ulrika samt två representanter från kemikaliegruppen. Statusrapport insänds senast (bilaga 8) och fas 1-3 av projektet skall vara slutfört Härefter evaluerar arbetsgruppens medlemmar resultaten och avgör om projektet fortsätter till faserna 4-5. I sin helhet bör projektet vara klart Reduktion af person- og varebilers energiforbrug og udledning af klimagasser. Projekt om CO 2 utsläpp från bilar erbjöds från NMRs sekretariat. Projektet finansieras av ÄK-Finans ( DKK) samt ur arbetsgruppens egna medel ( DKK) och BU-puljen ( DKK). Denna summa på DKK överförs från år Se bilaga 9 för en lägesrapport. : - Göteborgsprotokollet: Gruppen lämnar synpunkter på statusrapporten och det fortsatta arbetet. - Kemikalieprojektet: Gruppen lämnar synpunkter på statusrapporten och det fortsatta arbetet. - CO2-projektet: Gruppen lämnar synpunkter på statusrapporten 3

4 5.3. AVSLUTADE PROJEKT Analys av den nordiska elmarknaden och dess förhållande till miljön. Detta var ett samarbetsprojekt med klimatgruppen och elmarknadsgruppen. Projektet blev klart under våren 2007 och diskuterades i oktober av finansministrarna (se bilaga 10). Rapporten skickades för publicering i december 2007 och finns nu på NMRs samt gruppens hemsida ( Den tryckta versionen borde bli klar inom kort ÖVRIGA PROJEKT KP132 Udvikling af EUs emissions handelssystem for CO2 (ETS). Samarbetsprojekt med klimatgruppen, som koordinerade projektet. ME-gruppen har finansierat DKK av projektet. Rapporten finns på NMRs samt ME-gruppens hemsida ( En marknad för ekosystemstjänster: Ett styrmedel för god social och ekonomisk utveckling inom ekologiska hållbarhetsgränser. Projektet är ett samarbetsprojekt med Skogs- och jordbruks gruppen (MJS) och rapporten har varit upp för kommentarer under vintern. För projektet har ME-gruppen betalt DKK. Stefan Hellström arbetar som bäst på slutrapporten. 6. DISKUSSION OM PROJEKT FÖR ÅR 2009 I budgeten för år 2009 har preliminärt uppgetts ett budgetbehov på DKK; DKK för en fortsättning av Styrmedelsrapporten och DKK för en fortsättning avprojektet Offentlig upphandling. Då arbetsgruppen traditionellt brukar ha tre projekt per år aktiverade, borde ett eller två projekt startas. Under mötet i september 2007, diskuterades följande möjliga projekt: Projektförslag om "handel med miljö", utbyte av miljötjänster. Denna fråga visar sig vara så omfattande och komplex att den till vidare lades åt sidan för ett år sedan. Projektförslag med temat värdesättningsfrågor inom området biologisk mångfald (bilaga 11). Øyvind har för ett år sedan utarbetat ett förslag om ett projekt som berör frågan hur man kan värdesätta biologiskt mångfald. Vem som kunde utföra denna studie ansågs problematiskt, en möjlig konsult är Tore Söderqvist. Arbetsgruppen beslöt att diskutera projektet på vårmötet, och eventuellt försöka starta det under år 2008, men beslöt då att i stället anordna ett seminarium. Arbetsgruppen natur-, friluftsliv och kulturmiljö (NFK) har visat intresse för ett samarbetsprojekt inom detta tema. Preliminärt hade det reserverats DKK i budgeten för 2008, vilket flyttads framåt till preliminär reservation för Eventuell fortsättning på makroanalyser av ekonomiska konsekvenser av miljöavtal/miljöinitiativ som avslutades i maj 2007 kunde eventuellt sammankopplas med Göteborgprotokollet. I budgeten var det reserverat DKK för år 2007 (beviljades inte). För år 2008 reserveras inte pengar för en fortsättning av projektet. Ett projekt med dylika frågeställningar; hur stabila olika modeller är, hur infrastrukturen påverkas etc., kunde vara intressant, men måste noggrant förberedas (totalt DKK på två år). Övriga projektförslag. 4

5 Vid val av projekt för år 2009 bör arbetsgruppen sträva till att de krav som den nya miljöhandlingsplanen ställer uppfylls, samt de allmänna krav som finns i rutan nedan. Som under tidigare år bör det finnas en balans mellan miljö- och finansrelaterade projekt i nästa års arbetsprogram. Från miljösidan uppmanas gruppen ta hänsyn till vilka projekt som uppfyller miljöhandlingsprogrammets mål, vilka resultat man önskar nå både med tanke på fackligt innehåll och till den politiska nivån/internationelle möten och förhandlingar. Även den nordiska strategin för hållbar utveckling är viktig för denna grupps projekt, med tanke på finansieringsmöjligheterna med utomstående medel. Även de signaler som kommit från ÄK-F om politiskt intressanta projekt bör hållas i minnet samt en strävan efter att bidra till en balanserad ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar tillväxt i Norden. Vidare bör ett samarbete skapas med de andra arbetsgrupperna under NMR/miljö. Några punkter att minnas, som kommit fram vid tidigare års projektdiskussioner: Nya projekt borde vara kopplade till aktuella frågor, för att få ett mervärde ur projekten för det dagliga arbetet. Det är dock en balansgång, eftersom projektcykeln är rätt lång, så allt för dagsaktuella problemställningar är svåra att behandla. Projektet borde vara aktuellt både för miljö- och ekonomisektorn. Politiskt aktuellt eller teoretiskt nyskapande. Antingen ett kort eller långt projekt. Finanssektorn är dock ovillig att binda sig vid långa projekt, vilket kunde lösas med att man har ett projekt i delar med enskilda avrapporteringar. Man borde sträva efter projekt som ger ny kunskap, men man brukar ha nordiska komparativa analyser, som man går vidare med från något enskilt land. Viktigt att försöka fånga upp nationella arbeten man kan gå vidare med. - Arbetsgruppen beslutar vilka projekt som skall prioriteras år Arbetsgruppen beslutar vem som uppgör projektbeskrivningar. - Arbetsgruppen funderar på samarbete med andra grupper. 7. INFORMATION FRÅN MILJÖ- OCH FINANSSEKTORN, NMR Information från NMR:s sekretariat. 8. MILJÖHANDLINGSPROGRAMMET OCH ME-GRUPPENS MANDAT Miljöhandlingsprogrammet (MHP) skall förnyas under år 2008, i likhet med Miljö- och ekonomigruppens mandat (se bilagor 12 och 13). Förslaget till nytt MHP skall lämnas som ett ministerrådsförslag till Nordiska rådets session och behöver därför ligga klart till sommaren Ett seminarium hölls i Helsingfors oktober 2007, där arbetsgrupperna fick lyfta fram olika focusområden. De punkter som lyftes fram av ME-gruppen har under vårvintern utvecklats och presenteras i bilaga Arbetsgruppens medlemmar ger synpunkter på miljöhandlingsprogrammet, speciellt punkterna Arbetsgruppen diskuterar gruppens specifika mål i det kommande miljöhandlingsprogrammet. - Arbetsgruppen diskuterar mandatet; är förändringar nödvändiga? Vilka? 9. AKTUELLA HÄNDERLSER OECD Gruppens medlemmar berättar om aktuella händelser. 5

6 Aktuellt från länderna Gruppens medlemmar ger en kort presentation (max 5 minuter) av aktuella händelser i respektive länder på miljö- och ekonomiområdet som har ett nordiskt intresse. Länderna uppmanas sända sekreteraren ett skriftligt sammandrag före mötet, om uppgifterna skall finnas med i mötesprotokollet. 10. NÄSTA MÖTE Mötesländerna har hållits enligt följande schema Danmark-Finland-Island-Sverige-Norge, men för denna gång har ordningen på Island och Sverige bytt plats. Därmed föreslås nästa möte vara på Island. Gruppen besluter plats och datum för höstens möte. 11. ÖVRIGA FRÅGOR 12. MÖTET AVSLUTAS 6

7 MÖTESMATERIAL BILAGA 1. Ekonomisk statusrapport för miljö- och ekonomigruppen BILAGA 2. Utkast för Styrmedelsprojektet (sänds senare av Alf) BILAGA 3. Utkast för projektet Makroekonomiska aspekter på gröna marknader och renare teknologi (sänds senare av sekreteraren) BILAGA 4. Utkast för projektet Offentlig upphandling + NMRIPPs kommentarer BILAGA 5. Projektutkast för NMRIPPs projekt Betydningen af offentligt indkøb for udviklingen af miljømæssigt innovative produkte BILAGA 6. Statusrapport för Göteborgsprotokollet BILAGA 7. Förslag till slutrapport för Göteborgsprotokollet (sänds fredagen av konsulten) BILAGA 8. Statusrapport för Ekonomiska styrmedel på kemikalieområdet (sänds av sekreteraren) BILAGA 9. Statusrapport för Reduktion af person- og varebilers energiforbrug og udledning af klimagasser BILAGA 10. The Nordic Energy Markets and Environment. Diskussionsunderlag för MR-M BILAGA 11. Projektförslag Värdesättningsfrågor inom biologisk mångfald (sänds senare av Öyvind) BILAGA 12. Miljöhandlingsprogrammet - kortversion BILAGA 13. Miljö- och ekonomigruppens mandat BILAGA 14. Miljö- och ekonomigruppens förslag till MHP 7