Verksamhetsberättelse för Skärgårdshavets biosfärområde år 2010
|
|
- Ulla Hermansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Verksamhetsberättelse för Skärgårdshavets biosfärområde år 2010 Skärgårdshavets biosfärområde är en levande modell för hållbar utveckling i kust- och skärgårdsområden Sammanställd av koordinatorn för Skärgårdshavets biosfärområde tillsammans med samarbetsgruppen för biosfärområdet: Egentliga Finlands ELYcentral, Väståbolands stad, Kimitoöns kommun, Forststyrelsen, Åbo Akademi och Åbo universitet.
2 Innehåll 1. BAKGRUND 3 2. ORGANISATION FÖR BIOSFÄROMRÅDETS VERKSAMHET Nationell organisation Lokal organisation Egentliga Finlands ELY-central (f.d. Sydvästra Finlands miljöcentral) Biosfärområdeskontoret Intentionsavtal om verksamheten för Skärgårdshavets biosfärområde Skärgårdshavets biosfärområdets Vinterträff ett forum för deltagande och kommunikation Skärgårdshavets biosfärområdes styrgrupp Arbetsgrupper och enheten för forskning och utbildning Finansieringen av biosfärområdets verksamhet Ekonomi VERKSAMHET ÅR Verksamhet inom temaområden Vård av naturen - kulturlandskap och betesdjur Med gemensamma krafter för ett renare Skärgårdshav Natur- och kulturturism En levande skärgård anpassad till förändringar Skärgårdshavets biosfärområde som ett brand för skärgården Allmänt Upplysning och information Representation, arbetsgrupper Internationellt och nationellt samarbete Geografiska gränser för verksamheten Verksamhet inom enhet för forskning och utbildning 29 BIOSFÄROMRÅDET I SKOLAN BIOSFÄROMRÅDETS SKOLELEVER UTMANAR ALLMÄNHETEN: 32 VAD KAN VI GÖRA FÖR NATURENS MÅNGFALD I SKÄRGÅRDEN!! Rapportering och utvärdering av verksamheten SAMMANFATTNING 35 2
3 1. Bakgrund Skärgårdshavets biosfärområde, som grundades 1994, är en del av Unesco:s forskningsoch utvecklingsprogram Man and the Biosphere (MaB). Målsättningen med MaBprogrammet är att forska i och att skapa modeller för hållbar utveckling. Inom MaBprogrammet är biosfärområdena modell- och försöksområden och de representerar samtidigt viktiga natur- och kulturvärden i ett större globalt nätverk. Enligt ett avtal som ingicks år 2008 mellan Sydvästra Finlands miljöcentral, Väståbolands stad och Kimitoöns kommun handhar Väståbolands stad under åren koordineringen av biosfärområdets verksamhet.. Avtalet förlängdes till slutet av år Egentliga Finlands ELY-central betalar åt Väståbolands stad för handhavandet av denna uppgift, medan alla tre samarbetsparter bidrar med personresurser till verksamheten. Under biosfärområdets program kan flera organisationer, företag eller privat personer förverkliga verksamhet som stöder de gemensamma målsättningarna. 2. Organisation för biosfärområdets verksamhet 2.1. Nationell organisation Miljöministeriet (MM) har huvudansvaret för biosfärområdena i Finland. Undervisningsministeriet (UM) ansvarar för UNESCO:s program i Finland, samt de internationella kontakterna. Man utvecklar en ny modell för Människan och biosfärområdet (MaB) -programmets nationella koordinering. Planeringen sker vid UM och MM. Ingen Mab-kommitté utnämndes under år 2010, men ansvaret för programmet placerades vid Finlands miljöcentral. Koordinatorn har haft regelbunden kontakt med miljöministeriet, kontaktperson Jukka-Pekka Flander. Jarmo Heikkilä vid Finlands miljöcentral, placerad i Norra-Karelen har utnämnts till nationell koordinator för MAB-programmet. 3
4 Samtliga nationella partners har involverats i planeringen av NordMAB-träffen i Åbo Lokal organisation Egentliga Finlands ELY-central (f.d. Sydvästra Finlands miljöcentral) Har huvudansvaret för Skärgårdshavets biosfärområde Kontaktpersoner utnämnda vid olika avdelningar vars verksamhet tangerar biosfärområdet program; vattenvård, naturskydd och markplanering Biosfärområdets koordinator har givits möjlighet att arbeta i miljöcentralens utrymmen vid behov och inträde till det interna nätet. Koordinatorn har arbeta på miljöcentralens kontor ca.1ggr/veckan Biosfärområdeskontoret Kontoret är fysiskt placerat vid Väståbolands utvecklingscentral i Korpo Har skötts i samarbete mellan ELY, Väståboland och Kimitoön. Kontaktpersoner: Osmo Purhonen (ELY), Christjan Brander till / Mikael Grannas fr.o.m (VÅ) och Gunilla Granberg (KÖ). Katja Bonnevier var anställd på heltid som koordinator vid Väståbolands stads utvecklingsavdelning, vid enheten för Trafik och skärgård till och vid näringslivstjänster fr.o.m Ett internt möte för biosfärområdets kontor hölls den 3.11 vid ELY-centralen om förvaltning och verksamhet. Deltagare: Risto Timonen, ELY-centralen (Y), Risto Skyttä, ELY-centralen (E), Osmo Purhonen, ELY-centralen (Y), Mikael Grannas, Väståbolands stad, Gunilla Granberg, Kimitoöns kommun och Katja Bonnevier, koordinator för biosfärområdet. 1. Ärenden: Nytt förvaltningsavtal. Utklipp ur protokollet: 1. Purhonen ville genast i början meddela om att ELY-centralen har ställts inför en ny situation gällande finansieringen. På grund av kraftiga nedskärningar i verksamhetspengarna, har man inte längre möjlighet att betala för extern koordinering av biosfärområdet om inte Miljöministeriet betalar för koordineringen via andra kanaler. Purhonen konstaterade att det inte varit ett så bra system att miljöministeriet hittills betalat till den regionala miljöcentralen för biosfärområdets koordinering som en del av övrig verksamhet, dvs.från driftskostnadsanslaget. Det sätter ELY-centralen nu i en svår situation då resurserna skurits ner kraftig och personalen minskat. Man har nu ansökt om att biosfärområdets koordinering istället betalas med miljöministeriets medel för specialuppdrag eller från Arbets- och näringsministeriets moment för specialuppdrag. ELY-centralen är 4
5 intresserad av att fortsätta med ett liknande avtal som tidigare, för förvaltning av biosfärområdet, ifall man får de medel man ansökt om från miljöministeriet. För övrigt konstaterade alla parter att man varit nöjd över hur förvaltningen nu skötts tillsammans med kommunerna, med Väståboland som ansvarig för själva kontoret. Risto Skyttä konstaterade att det skulle vara konstigt om inte miljöministeriet skulle hitta en lösning för biosfärområdets förvaltning skall finansieras, då staten en gång är med i UNESCO-programmet för Människan och biosfären. Mikael Grannas tillade att det skulle vara en stor förlust då man just justerat gränserna och kommunerna har kommit bra igång med att integrera biosfärområdet inom kommunen. Man har dessutom seriöst gett sig in på att utveckla biosfärområdet som ett brand för regionen. Finner man ingen lösning för finansiering av koordineringen enligt tidigare avtal, så förflyttas koordineringen över på ELY-centralens egen personal. Man kom över om att man skulle kämpa för att finna en lösning och lobba för att miljöministeriet ordnar finansieringen. Den nuvarande avtalsperioden förlängs med 3 månader till Vi det skedet torde man ha rätt ut situationen. Som en reservlösning för ifall miljöministeriets finansiering inte förverkligas vid årsskiftet, så ordnar ELY- centralen finansiering med hjälp av projektmedel tills dess. Övriga ärenden på agendan behandlades färdigt för ett kommande avtal. Senare beslöt man vid ELY-centralen att förlänga avtalet till slutet av 2011 för att hinna ordna upp finansieringen Intentionsavtal om verksamheten för Skärgårdshavets biosfärområde Avtalet trädde ikraft den och varar till Sydvästra Finlands miljöcentral, Väståbolands stad, Kimitoöns kommun, Forststyrelsen, Åbo akademi, Turun yliopisto, Egentliga Finlands förbund och TEcentralen Skärgårdshavets biosfärområdets Vinterträff ett forum för deltagande och kommunikation Man har pröva på att skapa en modell för deltagande i biosfärområdets verksamhet genom ett årligt forum kallade vinterträffar. Intresseföreningar, andra organisationer, företag och invånare kan aktivt involveras via vinterträffen och möjligen även via andra metoder. Evenemanget är öppet för allmänheten och huvudprogrammet är ett seminarium. Vinterträffen ordnades den Temat var En helhetsbild över förändringar i Skärgårdshavet. Programmet berörde förändringar sett från olika perspektiv; under vattnet och ovan vattnet, samt från forskarens och skärgårdsborns. Finansiärer: Kulturfonden, Åbolands skärgårdsstiftelse 5
6 och Skärgårdshavets biosfärområde. Man samlade in idéer och tankar kring biosfärområde som koncept och om dess verksamhet. Vinterträffen ordnades i Korpoström och det deltog knappa 50 personer. Vinterträffen fick synlighet i Åbo underrättelser och Radio Vega Skärgårdshavets biosfärområdes styrgrupp Osmo Purhonen, Sydvästra Finlands miljöcentral Samu Numminen, Sydvästra Finlands miljöcentral (suppleant) Trygve Löfroth, Forststyrelsen Laura Lehtonen, Forststyrelsen (suppleant) Christoffer Boström, Åbo Akademi Mikael von Numers, Åbo Akademi (suppleant) Ilppo Vuorinen, Turun yliopisto Antti Karlin, Turun yliopisto (suppleant) Lilian Lundell, företagare Tore Johansson, företagare (suppleant) Sixten Laine, företagare Pirjo Hoffström, företagare (suppleant) Styrgruppen sammanträdde: 13.1 Väståbolands stadshus i Pargas Deltagare: Lilian Lundell, Väståbolands stad, Trygve Löfroth, Forststyrelsen, Osmo Purhonen ordf., ELY-centralen, suppl. Samu Numminen, ELY-centralen, Katja Bonnevier, koordinator för Skärgårdshavets biosfärområde, sekr., Christjan Brander, Väståbolands stad Ärenden: Verksamhetsberättelse, verksamhetsplan, vinterträff och hemsidan 28.4 Rosala Vikingacentrum, Rosala Deltagare: Lilian Lundell, Väståbolands stad, Sixten Laine, Kimitoöns kommun, Trygve Löfroth, Forststyrelsen, suppl. Antti Karlin, Åbo universitet, Osmo Purhonen ordf., ELYcentralen, Katja Bonnevier, koordinator för Skärgårdshavets biosfärområde, sekr., Christjan Brander, Väståbolands stad Ärenden: Biosfärområdets roll under Nordiska konferensen för hållbar utveckling Lösningar - i januari 2011och ett Nord-MAB möte i samband med konferensen (bilaga), Styrgruppens möjlighet att besöka Estlands biosfärområde, Förberedelser för förlängning av samarbetsavtal för biosfärområdets förvaltning 27.9 ELY-centralen i Datacity Deltagare: Lilian Lundell, Väståbolands stad, Trygve Löfroth, Forststyrelsen, Christoffer Boström, suppl. Mikael von Numers, Åbo Akademi, Antti Karlin, Åbo universitet, Osmo Purhonen ordf., ELY-centralen/miljö, suppl. Samu Numminen, ELY-centralen/miljö, Katja Bonnevier, koordinator för Skärgårdshavets biosfärområde, sekr., Riitta-Liisa Pettersson Finska hushållningssällskapet (inbjuden) Ärenden: Balans i naturen projketet presenterades, Förberedelser för förlängning av samarbetsavtal för biosfärområdets förvaltning, Nordiska konferensen 2011, vinterträff
7 Arbetsgrupper och enheten för forskning och utbildning Tillsätts av styrgruppen eller utnyttjas för samma ändamål redan skapade nätverk. Planerar verksamhet mera konkret. Skärgårdshavets samarbetsgrupp, en arbetsgrupp för Panparks och hållbar turism inom biosfärområdet har tillsatts av Forststyrelsen. Medlemmar: Curt-Johan Paetau, Kimitoön (ordf ), Bo Lindholm, Väståboland (ordf ), Niclas Gestranius (ordf ) Marja Teljamo, Kimitoön , Pia Relanto, Korpoström Skärgårdscentrum, Tapio Penttilä, Egentliga Finlands förbund, Liisa Lemmetyinen, Turku Touring, Timo Vähämaa, Sjöfartsverket, Katja Bonnevier, biosfärområdet, och sekreterare Laura Lehtonen, Forststyrelsen. Uppgifter och arrangemang: Möten ca.2ggr/år, ordförande skiftar mellan kommunerna vartannat år. Gruppen sammanträder för att först och främst gå igenom LBP ( Local Business partner)ansökningar och godkänna dessa. Gruppen skall även ta initiativ för att verkställa konkreta målsättningar som föreslås i strategin för naturturism. Gruppen har även en viktig roll som förmedlare av information om nationalparken och de möjligheter som PAN Parks nätverk innebär, inom de organisationer eller myndighet som gruppmedlemmen representerar. Samarbetsgruppen kommer även att fungera som en arbetsgrupp för utvecklingen av natur- och kulturturismen inom Skärgårdshavets biosfärområde (ett av biosfärområdets 5 temaområden). Möten: Till ny ordförande valeds Curt-Johan Paeteu. Ny medlem: Antti Karlin, ÅU. Godkända företag: Strandbo och Grännäs B&B Grännäs. Godkända företag: Nixplore/MyKayak, Västergård B&B Forststyrelsen. Verfiering av Merirantala, beslutet uppskjutet för att samarbetsgruppen skall förstärka sin kunskap om hållbart fisk inom turism. Ordförande byttes till Niclas Gestranius/Väståboland. Skärgårdshavet arbetsgruppen under Pro Skärgårdshavets program fungerar som arbetsgrupp för temaområdet ett renare Skärgårdshav med gemensamma krafter. Arbetsgruppen är ett forum för deltagande enligt principerna för integrerad kustområdesförvaltning. Arbetsgruppen har omkring 50 medlemmar, som representerar olika intressenter inom vattenvård och användning i vattenområdet för Skärgårdshavet mellan Nådendal och Kimitoön. Möten: 7
8 25.3 vid Egentliga Finlands förbund, Åbo. Närvarande: 17 pers. Vattenvårdsplanens åtgärder i Skärgårdshavets område och aktuellt om muddring i ELY-centralen, Åbo. Närvarande: 21pers. Velho-projektet, Vattenvård genom fiske och små, lokala vattenvårdsprojekt presenterades Finansieringen av biosfärområdets verksamhet Väståboland ansvarar för finansieringen av koordineringen av biosfärområdets verksamhet. Egentliga Finlands ELY-central betalade åt Väståbolands stad euro/år för koordineringen av verksamheten, motsvarande den summa miljöministeriet har angivit som anslag för biosfärområdesverksamhet. Förutsättningen för att ELY-centralen skall betala den utgivna summan är att miljöministeriet beviljar anslaget för biosfärområdets verksamhet. Efter att miljöcentralen blivit en del av ELY-centralen har ELY-centralens verksamhetmedel kommit från Närings- och arbetsministeriet och anslaget för biosfärområdet är ej längre tydligt definierat. Därav inleddes en diskussion gällande grundfinansieringen i slutet av 2010 då förvaltningsavtalet skulle förnyas. Man beslöt att finansiera biosfärområdets grundverksamhet enligt tidigare modell endast ett år framåt. Efter det måste ministeriet bevilja ett nytt anslag för biosfärområdet för att man skall kunna upprätthålla nuvarande modell. Verksamheten finansieras av någon av huvudaktörerna eller med externa medel, som någon av huvudaktörerna ansökt om Ekonomi 2010 De direkta kostnaderna för biosfärområdets koordinering under verksamhetsåret 2010 är Denna summa inkluderar förutom lönekostnader, även kostnaderna för både inrikes och utrikes resor, hyra, telefonkostnader och andra kontorskostnader, samt köptjänster i samband med informationsverksamheten och vinterträffen. För koordineringen av verksamheten erhöll man som grundfinansiering av Egentliga Finlands ELY-central/ miljöministeriet, samt mindre bidrag för upptill 3416, som täckte de överskridande kostnaderna. Budgeten överskreds med 1150 som Väståbolands stad stått för. Övriga finansiärer för verksamheten har varit bland annat Kulturfonden 750, och Åboland skärgårdsstiftelse 500, och Finland-Estland programmet som förvaltas av Forststyrelsen, som har bidragit med 830 för utbyte av erfarenheter mellan skärgårdsbiosfärområdena i Estland och Finland. ELY-centralen har bidragit ytterligare med personresurser i och med ordförandeskapet i styrgruppen. 8
9 Väståboland och Kimitoön har bidragit till biosfärområdets verksamhet med finansiellt bidrag till verksamhet i form av projekt. Man hade förbundit sig till att delta i projektkostnader upptill en summa på under Kommunerna har deltagit med personresurser i samband med styrgruppen och samtliga arbetsgrupper (ordf. för samarbetsgruppen för Skärgårdshavet inom hållbar turism). Övriga personresurser i samband med administration, översättning, kansliuppgifter (postning, förberedelser för seminarium etc.) och lärare inom biosfärområdet i skolan projektet. Bidrag till finansiering av större projekthelheter har man erhållit från bland annat Östersjöns skyddsfond, EU:s program för landsbygdsutveckling i Fasta Finland, EU:s Central Baltic program. Forststyrelsen som har deltagit med tjänster i samband med biosfärområdet i skolan. Man har lyckats hålla budgeten relativt bra, trots att det finns mycket lite flexibilitet i budgeten. Så gott som hela budgeten går till personalkostnader och lokala resor för en heltidsanställd koordinator. Man kan dock konstatera, liksom tidigare år, att grundfinansieringen på inte motsvarar de aktuella behoven för biosfärområdets koordinering. Summan har inte justerats sedan Utomlandsresor kan förverkligas endast genom bidrag från utomstående. 3. Verksamhet år 2010 En strategi för Skärgårdshavets biosfärområdes verksamhet (3årig) har fastställts i november 2008 och de årliga verksamhetsplanerna följer riktlinjerna i strategin. Verksamheten kan verkställas av de samarbetsparter som ingått ett intentionsavtal om att delta i verksamheten eller av övriga intresserade parter Verksamhet inom temaområden Tyngdpunkterna i biosfärområdets verksamhet ligger inom 5 olika temaområden. Verksamheten har delats in i temaområden för att ge den en klarare struktur och för att lättare kunna samordna huvudaktörernas verksamhet. Denna strukturering utesluter dock inte initiativ som ligger utanför dessa teman och inte heller andra aktörers deltagande i verksamheten. Nedan beskrivs verksamhet som drivs i samband med biosfärområdets program eller sådan verksamhet som biosfärområdets organisation vill lyfta fram som viktiga initiativ för att uppnå biosfärområdets målsättningar. 9
10 Vård av naturen - kulturlandskap och betesdjur Ansvarig för temaområdet är Forststyrelsen Genom biosfärområdets verksamhet kan man skapa ett samordnat arbete inom naturvård. De finns flera aktörer i regionen som genom sin verksamhet bidrar till att bevara värdefulla naturängar och andra betesmarker i skärgården. Samarbetet mellan dessa aktörer och med betesdjursproducenterna kan förbättras betydligt. Huvudaktörerna inom biosfärområdets verksamhet samordnar sin egen verksamhet som berör kulturlandskap. Biosfärområdet bistår med både teoretisk och praktisk hjälp, för att upprätthålla ett fungerande nätverk inom kulturlandskapsvård. Skärgårdshavets biosfärområde kan fungera som ett modellområde, både nationellt och internationellt, för ett samordnat arbete kring bevarandet av värdefulla kulturlandskap och för naturvård genom skötsel. Andra biosfärområden kring Östersjön kan fungera som modeller för bl.a. hur man kan bygga upp en ekonomi kring naturvårdsprodukter såsom naturbeteskött. Man kan inleda arbetet inom temaområdet med att definiera behoven av utvecklingsåtgärder och sammanställa projektplaner. Det finns ett stort behov av flera betesdjur i skärgården och en ökad lönsamhet för betesdjursproducenterna. Både inom regionen och nationellt behövs mer upplysning om vården av kulturlandskap och naturbetesprodukters kvalitativa fördelar. Biosfärområdets nätverk utnyttjas också för bekämpning av främmande arter som vars spridning orsakar problem. Under biosfärområdets verksamhet samarbetar kommunerna, miljöcentralen, universiteten och Forststyrelsen med vården av kulturlandskap. Forststyrelsen som förvaltar nationalparkens markområden ansvarar för skötseln av parkens kulturlandskap. Inom nationalparken finns redan många långvarigt skötta gamla betesmarker och uppföljningar har gjorts på en del av dem. Inom biosfärområdet finns också många privata markägare som önskar upprätthålla ett öppet betat landskap och har gjort en skötselplan för sina marker. Genom kommunernas projektverksamhet inom biosfärområdet, som kan förverkligas direkt under kommunerna eller under Region Åbolands verksamhet, kan man fortsätta bygga upp en hållbar struktur för landskapsvård inom biosfärområdet, genom att aktivt samarbeta med djurproducenter, markägare och andra centrala aktörer inom djurhållning och landskapsvård. Kommunerna har en viktig roll i rådgivning av företagare. Verksamhet med anknytning till biosfärområdet under år 2010 Verksamhetsplan Ansvarig part Förverkligat Ett lokalt nätverk (arbetsgrupp) för vård av värdefulla naturtyper/ kulturlandskap och för småskalig betesdjursnäring Forststyrelsen och koordinatorn Ett nätverk har inte byggts upp och man har varit osäker om det kommer att behövas. I samband med Knowsheep har planerats ett resursnätverk som dels uppfyller denna 10
11 målsättning. Projektplanering för att stödja fårnäringen och fåret som betesdjur. Fortsättning på planen för naturbeteskött och i samband med en Interreg ansökan för Knowsheep. Estnisk huvudpartner. Bekämpning av jättefloka och vresros. Man ansöker om finansiering för nytt projekt. Uppdatering av miljöstrategin för Sydvästra Finland Övriga åtgärder som främjar kulturmarksvård och den småskaliga djurhushållningen Kommuner och koordinatorn ELY/miljö ELY/miljö. Koordinatorn deltar. Forststyrelsen, ELY/miljö och koordinatorn, Projektet Balans i naturen/hushållningssällskapet Första planeringsmötet för Knowsheep var den 4.2 i Airisto. Väståbolands stad tog tag i planeringen för Finlands del, och övriga partners från Finland blev MTT, Hamk och Åbo universitet. Ansökan om central Baltic -finansiering lämnades in i maj Ansökan godkändes av Central Baltics skärgårdsprogram med krav på några förändringar. Nytt projekt startat för bekämpning av invasiva främmande växter. Projektledare Natalia Räikkönen/ ELY-centralen (natalia.raikkonen@elykeskus.fi). Verksamhet i biosfärområdet: -Info i skärgården, svenskt material producerats om vresros, jätteloka och jättebalsamin. -Information om bekämpning av främmande arter har givits på Aura trädgårdsvänners möte den 16.2, under Skördefesten i Nagu och Kimito den 18.9! Infoblad har delats ut på flera ställen. Arbetet med miljöstrategin har fortsatt. Möte för naturgruppen: Den uppdaterade strategin färdigställdes. Forststyrelsen har haft en rådgivande roll i fråga om landskapsvård och finansieringsmöjligheter. 11
12 Projektet Balans i naturen har kommit igång vid Finska hushållningssällskapet. Projektledare: Riitta-Liisa Pettersson (riittaliisa.pettersson@fhs.fi). Knowsheep att utveckla en kunskapsbaserd färnäring Projektet har som målsättning att utveckla den småskaliga fårnäringen på Östersjöns öar. Man lägger speciellt vikt vid att ta vara på kunskap och samla in ny kunskap för att utveckla den traditionella skärgårdsnäringen anpassad till dagens samhälle. Skärgårdsförhållandena i Östersjön sätter speciella krav på fårnäringen och utgör en begränsande faktor för tillväxten, men ger också förutsättningar att utveckla närproducerade kvalitetsprodukter som har ett högt ekologiskt och etiskt värde. Huvudfinansiär: Central Baltic Skärgård och öar Projekttid: , 36 månader Projektbudget: ~ 1 Miljon Projektområde: Skärgårdshavets biosfärområde och Västra Estlands skärgårds biosfärområde 12
13 Målsättningar Den huvudsakliga målsättningen för projektet är att stöda en tillväxt och hållbar utveckling av fårnäringen på Östersjöns öar, beaktande hela produktionskedjan; medräknat djurhållning, produktförädling och marknadsföring av fårprodukter (kött, mjölk, ull och skinn). En lokal förädling av produkterna ökar lönsamheten för den småskaliga fårnäringen. I skärgården ger fårnäringen ett mervärde lokalt både genom arbetsmöjligheter, marknadsföring av skärgårdsprodukter och turism, samt genom vård av naturängar som ger en rikare natur och vackra, öppna kulturlandskap. De konkreta målsättningarna är att: Skapa en enhetlig linje för utvecklingen av fårnäringen i Östersjöns skärgårdsområden. Öka allmänt kunskapen om fårhushållningens och ursprungsrasernas betydelse för naturens mångfald och dess roll som en del av skärgård ens kulturarv. Samla ihop och erbjuda kunskap tillämpad för skärgårdens fårfarmare för att kunna utveckla kvalitetsprodukter. Även planera för fortsatta möjligheter till utbildning. Främja samarbete mellan människor med anknytning till fårnäringen, även hantverkare både lokalt och internationellt. Öka skötseln av kulturlandskap genom bete på naturängar i skärgården Med gemensamma krafter för ett renare Skärgårdshav Ansvarig för temaområdet är Sydvästra Finlands miljöcentral Under Sydvästra Finlands miljöcentrals Pro Skärgårdshavet -program finns redan ett regionalt nätverk för samarbete inom vattenvård. Nätverket arbetar med regionala strategier och åtgärdsprogram för skötseln av vattenområdena. Inom programmet finns en arbetsgrupp för Skärgårdshavet som fokuserar sig på Sydvästra Finlands skärgård. Med hjälp av det här nätverket kan man stöda kommunikation och samarbete inom vattenvård i biosfärområdet och initiera projektverksamhet för att förbättra Skärgårdshavets tillstånd. Under biosfärområdets verksamhet kan modeller för samarbete utvecklas, för att effektivera nätverkets arbete. Nätverket kan också användas för samarbete inom förvaltning och skötsel av kustområdet (Integrated Coastal Zone Management). Miljöcentralen koordinerar sin verksamhet inom vattenvård som sker inom biosfärområdets gränser, med programmet för biosfärområdet. Den person vid miljöcentralen som ansvarar för Pro Skärgårdshavet programmet deltar i verksamheten för biosfärområdet. 13
14 Biosfärområdet kan användas som kontaktlänk för internationellt samarbete. Via den samordnade verksamheten under biosfärområdet, kan man delta i Nordiska ministerrådets Skärgårdssamarbete mellan de tre skärgårdarna, ett nytt initiativ till samarbete i miljöfrågor mellan Stockholms skärgård, Åland och Åbolands skärgård. Under biosfärområdets verksamhet kan små konkreta projekt startas för att åtgärda lokala utsläppskällor och bidra till innovativa modellösningar inom vattenvård, eller för att stöda miljöfostran på området. Biosfärområdet kan också ha en roll i att förmedla information mellan högskolor o. statliga myndigheter till kommunerna för att stöda de kommunala tjänstemännen i sitt arbete. De pågående undervattenskarteringarna (VELMU) i Skärgårdshavet är viktig verksamhet för biosfärområdet. Miljöcentralens, Forststyrelsens, Åbo Akademis och Åbo Universitets roller inom arbetet med undervattenskarteringar är betydande. En kommunikationskanal kan byggas upp för förmedling av information om undervattensmiljön till de lokala myndigheterna. Åbo Universitet med Skärgårdshavets forskningscentral har en viktig roll i fråga om biologisk information om Östersjön och dess tillstånd. Åbo Akademis verksamhet i Skärgårdscentret i Korpoström bidrar till biosfärområdets kunskapsbank och popularisering av information om Skärgårdshavet och Östersjön. Via biosfärområdet kan forskningsresultat populariseras för allmänheten. Egentliga Finlands förbund har utvecklat en för allmänheten tillgänglig databas på nätet med kartor som presenterar uppgifter om regionen med ett brett tvärvetenskapligt perspektiv. Den här databasen kan vara ett bra verktyg för att förmedla information. Verksamhet med anknytning till biosfärområdet under år 2010: Verksamhetsplan Ansvarig part Förverkligat Verksamhet i samband med ELY/ Pro Skärgårdshavet och Ett projekt för arbetsgruppen Skärgårdshavet koordinatorn integrerad inom Pro Skärgårdshavets kustplanering; VELHO, program har planerats. Via projektet kan åtgärder inom vattenområdena planeras. Arbetsgruppen har mötts och information om aktualiteter inom vattenvården presenterats och diskuterats. Förverkligande av åtgärdsplanen för vattenvård inom ELY/ Pro Skärgårdshavet och koordinatorn, samt andra Se ovan. 14
15 Skärgårdshavets vattenområde Verksamhet inom samarbetsnätverket för avloppsvattenfrågor vid LOS Stödja förverkligande av förbättrad avloppsvattenhantering på glesbygden med finansieringsprojektet Kirstu Upplysning och rådgivning om lösningar för avloppsvattenhantering via projektet Avlopp i kretslopp Undervattenskarteringar och verktyg för att utnyttja informationen från dem i bl.a. kommunal planering inom projektet Nannut. Stödja lokala vattenvårdsprojekt inom biosfärområdet Projektansökan för Green Islands projektet. Inom projektet karterar man näringsämnenas kretslopp, alternativ för energikällor och avfallshanteringen på öar för att göra en plan på hållbara gröna lösningar för öar. Även små investeringar kan göras för att parter ELY, kommunerna, Avlopp i Informationsutbyte inom kretslopp -projektet och gruppen och koordinatorn informationstillfällen för allmänheten i samband med avloppsvatten veckan. ELY, kommunerna, Valonia Projektet har startat med liten framgång. En ansökan från biosfärområdet. Projektledare hanna.sarkki@valonia.fi. Kommunerna och ELY Projektet har satsat på upplysning och rådgivning i Åboland. Seminarium för kretsloppslösningar för skärgården 3.5 och 4.5. Projektledare Annalena Sjöblom/ Kimitoöns kommun till 31.3 och framöver Kaj Mattsson/Kimitoön. NOVIA, ELY, Forststyrelsen och Karteringar i Korpo har kommunerna (Trygve Löfroth i gjorts under sommaren. styrgruppen) ELY/Pro Skärgårdshavet och kommunerna FÖSS, Aronia, kommunerna, Skärgårdssamarbete, koordinatorn Under arbetsgruppsmöte har lokala vattenvårdsprojekt presenterats och delat erfarenheter med varandra. Ansökan lämnades in till Central Baltics skärgårdsprogram. Stockholms skärgårdsstiftelse som huvudman och Aronia som finsk partner. Koordinatorn deltog i planeringen av 15
16 prova ny innovativ teknik. projektet. Iniö och Vänö är med som pilotområden. Rådgivning om våtmarksbygge inom projektet Balans i naturen. Projektet torde starta på våren. Konstruering av våtmarksområden inom biosfärområdet Hushållningssällskapet, kommunerna ELY/miljö, WWF, Finska hushållningssällskapet, kommunerna och invånare Balans i naturen kom igång. Inte kännedom om några större projekt inom bisofärområdet. Pilotprojektet KIRSTU Stöd för planering av fastighetsvisa avloppsvattensystem Du kan få stöd för planeringen av din fastighets avloppsvattensystem, förusatt att det är en permanent bostad som finns inom Skärgårdshavets biosfärområde. Projektet stöder upp till 60 % av de kostnader som orsakas av planeringen av avloppsvattensystemet. En opartisk planering garanterar valet av ett avloppsvattensystem som bäst lämpar sig för en viss fastighet. Detta tryggar å sin sida att avloppsvattensystemet fungerar effektivt och är långvarigt. Bra behandling av avloppsvatten minskar belastning av avloppsvatten och hygieniska skador. Hur förfara? 1. Kontakta kommunens byggnadstillsynsmyndighet som kontrollerar, att åtgärdstillstånd kan beviljas för Ditt avloppsprojekt, samt kontrollerar att fastigheten befinner sig på ett område dit avloppsnätverket inte kommer att utvidgas. 2. Fastigheterna som beviljas planeringsstöd anmäler sig till Valonia och Valonia meddelar planeraren om fastigheterna. 3. Valonia gör ett kontrakt med kunden gällande användandet av planeringstjänsten och samlar in förhandsinformation om fastigheten. 4. Planeraren besöker fastigheten och planerna skickas till kunden. Kunden kan nu ansöka om åtgärdstillstånd. 5. När åtgärdstillstånd har beviljats skickas räkningen från Valonia till kunden. Åtgärdstillstånd bör sökas inom 2 månader efter det att planerna skickats till kunden. I annat fall är kunden tvungen att själv betala planen i sin helhet. Inom Skärgårdshavets biosfärområde kostar en plan som får planeringsstöd 350 (inkl. skatt). Planen göräs på finska eller svenska. 16
17 Valonia, ELY-centralen, Skyddsfond för Skärgårdshavet, Åbolands skärgårdsstiftelse, Väståbolands stad, Sydvästra Finlands vattenskyddsförening Natur- och kulturturism Ansvarig för temaområdet är Forststyrelsen Skärgårdshavets biosfärområde, som en plattform för kommunikation, fungerar som ett verktyg vid utvecklingen av natur- och kulturturismen. Biosfärområdets uppgift är att speciellt stöda kommunikationen mellan kommunerna och Forststyrelsen i fråga om naturturism, både i nationalparken och i dess omslutande område. Forststyrelsens roll är mycket central inom utvecklandet av naturturismen i skärgården. I samband med utvecklandet av Panpark -programmets koncept i nationalparken och dess förankring i regionen kan även biosfärområdets roll definieras i fråga om turismen. Företagarnas deltagande i parkens arbete inom turismutveckling är också av stor betydelse för biosfärområdet. Genom samarbete mellan programmen kan man hitta gemensamma nämnare som stöder båda programmens målsättningar. De geografiska gränserna för programmens verksamhet vore lämpligt att låta justeras till att befatta samma område. Man kan också sammankoppla koncepten inom marknadsföring. Skapa en modell för produkter och marknadsföring för turism med koppling till biosfärområdet. Speciellt viktigt är att lyfta fram områdets egen kulturella identitet och erbjuda åt besökare på området både naturen och kulturen som en upplevelse och som en möjlighet till avkoppling. Genom arbetet med en lokalt förankrad arbetsgrupp förverkligas även biosfärområdets koncept och bidrar till en modell för hållbar utveckling av turismen. Den lokala arbetsgruppen som eventuellt tillsätts för arbetet med Panparks, skulle också kunna fungera som arbetsgrupp för temaområdet för naturoch kulturturism inom biosfärområdet. Samarbete med kommunernas utvecklingsverksamhet, företagarna och invånarna på området är av stor betydelse för verksamheten. Under biosfärområdets verksamhet strävar man till att utveckla modeller för uppföljning av både ekologiska och sociala faktorer kopplat till en ökad turism. Gällande lokala gränsvärden för turismens tillväxt har Själö, var Åbo Universitets (TY) Skärgårdsforskningscentral är verksam, en central roll och kan fungera som pilotområde. Man sammankopplar målsättningarna för naturoch kulturturism med de regionala målsättningarna för turismutvecklingen. Inom marknadsföringen av regionen kan konceptet för Skärgårdshavets biosfärområde användas för att höja profilen och locka en ny målgrupp av turister. Verksamhet med anknytning till biosfärområdet under år
18 Verksamhetsplan Ansvarig part Förverkligat Förverkligandet av åtgärder för Samarbetsgrupp för Planering av projekt för att utveckla en hållbar Skärgårdshavet, Forststyrelsen, att förverkliga åtgärder naturturism i inom kommunerna, koordinatorn inom strategin har biosfärområdet. Se strategi för inletts. Forststyrelse är hållbar naturturism i ansvarig över planering Skärgårdshavet. och kommunerna, samt Turku Touring har involverats. Utveckla nätverket av Panparksföretagare. Nya företagare utvärderas och utbildning arrangeras. Skärgårdshavets samarbetsgrupp, Forststyrelsen, kommunerna, koordinatorn 4 nya företagare har godkänts. Pan Parks Forststyrelsen Skärgårdshavets nationalpark är medlem i det internationella nätverket Pan Parks. En PAN Park representerar det bästa av europeisk natur och nätverkets vision är att garantera naturskydd på en hög nivå för europeiska vildmarksområden. PAN Parks Foundation utvecklar möjligheterna för besökare att uppleva Europas vildmarksområden genom att bevara naturskyddsområden i Europas vildmarker, utveckla turistpaket av hög kvalitet och gynna hållbar turism. PAN Parks målsättningar är att befrämja ledningen av vildmarksområden och besökare i europeiska nationalparker, övervaka ledningens effektivitet, öka europeiska nationalparkernas medvetenhet och stolthet, öka det allmänna och politiska stödet för europeiska nationalparker, underlätta hållbar utveckling genom fonder och finansiering samt utveckla och marknadsföra naturbaserade produkter av hög kvalitet. Genom att utveckla hållbar naturturism vill man kombinera naturskydd och turism En levande skärgård anpassad till förändringar Ansvarig för temaområdet är Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi Det här temaområdet är de mest mångformiga av alla biosfärområdets temaområden. Man prioriterar här länken mellan högskolor och allmänheten. Högskolorna och 18
19 forskningsinstituten kan inom en enhet för forskning och utbildning inom biosfärområdet speciellt verka inom detta temaområde. Man satsar man på en tvärvetenskaplig överblick av temat, där ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter beaktas. Under biosfärområdets verksamhet är ett tvärvetenskapligt perspektiv nödvändigt och man strävar till att utveckla kommunikationen mellan de olika vetenskapliga inriktningarna för att hitta de relevanta frågeställningarna för en hållbar utveckling. Under det här temaområdet kan man starta mellan de regionala högskolorna ett långsiktigt forskningssamarbete i frågor med anknytning till skärgården. Man samordnar nuvarande, och planerar nya undersökningar och forskningsprojekt som behandlar ekologiska, sociala och ekonomiska förändringar i skärgården. Man kan behandla frågor som berör till exempel ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbara modeller för anpassning till förändringar i naturen. Man strävar till samarbete med högskolor som representerar andra biosfärområden i det globala nätverket av biosfärområden. Enligt de internationella riktlinjerna uppmanas man att lyfta fram anpassning klimatförändringarna under kommande verksamhetsperiod. Inom detta temaområde är det speciellt viktigt med seminarier och workshops för att hålla invånarna ajour med viktiga och ofta alltför lite eller ensidigt behandlade frågor gällande förändringar i vår omgivning. Biosfärområdets nätverk erbjuder ett brett spektrum av sakkunskap i fråga om skärgården. Här är det speciellt viktigt med kommunikationen mellan högskolor och kommunernas beslutsfattare, samt framför allt med invånarna. Det behövs en plattform för diskussion och förmedling av information från forskarvärlden till allmänheten. Denna helhet kräver dessutom en samordning av viktiga teman för bosättning och sysselsättning i skärgården. I fråga om företagande i skärgården arbetar man för hållbar utveckling av näringslivet, där både traditionella och nya näringar beaktas. Man strävar till att definiera vad hållbarhet är i fråga om företagandet. De digitala kommunikationsmedlen ger oss flera möjligheter att utveckla företagandet på glesbygden. Verksamhet med anknytning till biosfärområdet under år 2010: Verksamhetsplan Ansvarig part Förverkligat Arbetsgrupp tillsätts med anknytning till enheten för forskning och utbildning ÅA, ÅU och koordinatorn Ingen arbetsgrupp för enheten sammankallades under året. Planering av ett tvärvetenskapligt SIÅA Planeringen av ett tvärvetenskapligt 19
20 forskningsprojekt som behandlar hållbar utveckling av en levande skärgård och berör såväl näringsliv, som sociala strukturer. Projektet skall drivas av ÅA och beröra hela Svenskfinland. Forum för skärgårdsforsknig: Samordnade av forskare med anknytning till skärgården. Presentera aktuell skärgårdsrelaterad forskning för allmänheten. Teman: Hållbara energilösningar i skärgården 7.5 och. Utveckla metoder för deltagande, förverkligande av lokala initiativ och en kunskapsbas för hållbara lösningar i samband med projektet Korpo 2040 och ett initiativ till en biosfärakademi. Samarbete med CAA (Contemporary Archipelago Art) seminarium med tyngdpunkt på ekologi, men med estetisk och ekonomisk vinkling. projekt har diskuterats i samband med skärgårdsinstitutet vid ÅA, men planeringen har tillfälligt lagts på is. SIÅA och koordinatorn Forum för skärgårdsforskning om hållbara energilösningar i skärgården Sol, vind och vatten har ordnats den 7.5 i Korpoström, ca.20 deltagare. Höstens forum för skärgårdsforskning var Hemhamnen, kvalitativt boende i SIÅA och koordinatorn CAA projektet, ÅA, ÅU och koordinatorn skärgården ca.35 deltagare. Det ägde rum i Korpoström. Planering ett föränderligt hav en öppen debatt i Korpoström. Ca.40pers. -CAA konstnärsträffar. Koordinatorn har bidragit med att delta i diskussion om ekologiska och socioekonomiska aspekter gällande skärgårdsutveckling Föreläsning i föreläsningsserien om Site-specific 20
21 Enskilda föreläsningar för att stödja bevarandet av naturens mångfald och hållbara lösningar för nyttjande av naturresurser. Seminarium i samband med vinterträffen Främja åretom boende och näringsverksamhet i yttre skärgården. Utveckla verksamhet i samband med Contemporary Art and Archipelago under Baltic Sea Region Studies vid Åbo universitet. Hållbart fiske och biosfärområdet seminarium om ekonomi: Trådar till framtiden i Korpoström. Koordinator, ÅA, ÅU Föreläsning i Åbo Akademi inom föreläsningsserien för marin miljöövervakning. Koordinatorn presenterade biosfärområdet och ProSkärgårdshavet. Koordinator och AÅ, ÅU Seminarium om Förändringar i Skärgårdshavet. Planerat med ÅA och ÅU. Se vinterträffen. För vinterträffen 2011 som skall handla om närmat och ekologisk produktion sammankallades den en arbetsgrupp bestående av: Helena Fabritius, ÅSP, Jörgen Grandell, FHS, Johan Åberg, MTK, Johanna Mattila, Lounafood, Mats Nurmio, MASVA, Sixten Laine, biosfärområdes styrgrupp/företagare, Lilian Lundell, biosfärområdets styrgrupp/ företagare. Åbolands Skärgårdsstiftelse, Planering av projekt biosfärområdeskontoret och ansökan om finansiering från Leader 21
22 skärgårdshemman, Brännskär som pilot Skärgårdshavets biosfärområde som ett brand för skärgården Ansvariga för temaområdet är kommunerna Man skapar tillsammans en profil för biosfärområdet. Biosfärområdets profil byggs upp av allas insatser och är därför också en del av alla de involverade aktörernas egen profil. Under kommunernas ledning kan man utveckla och marknadsföra biosfärområdet som ett brand. Både verksamhetens huvudaktörer och andra aktörer i regionen är viktiga för att bygga upp biosfärområdet som en modell för hållbarhet. Varje invånare och företagare inom biosfärområdet kan bidra till ett hållbart samhälle. Det här är vad som ger biosfärområdet en positiv image och som syftar på en hög kvalitet. Då man bygger upp ett brand under biosfärområdet, så är det denna helhetsuppfattning som säljer. Man samarbetar med invånare och företagare i att skapa den rätta profilen, som baserar sig på biosfärområdets målsättningar. A och O i att utveckla ett brand är naturligtvis själva innehållet som det representerar. Skärgårdshavet med sin natur och kultur har redan ett värde i sig själv. Det är viktigt att satsa mycket på att i ett enkelt format presentera biosfärområdets budskap. Man måste söka efter enkla definitioner och klara exempel, som ändå inte lämnar bort det väsentliga. Att grundligt klargöra för begreppet hållbarhet i olika sammanhang, så att beaktandet av hållbarhet blir en grundläggande del av regionens verksamhet. Här är informationsverksamheten mycket betydande för att både sprida information om verksamheten och för att förtydliga vad biosfärområdet är för något. En stor utmaning och samtidigt en viktig målsättning är att invånarna kan uppleva biosfärområdet som sitt. Verksamhet med anknytning till biosfärområdet under år 2010 Verksamhetsplan Ansvarig part Förverkligat Branding av Åbolands Kommuner och koordinator Planering. skärgård och biosfärområde. Planering av innehåll och finansiering i samband med KOKO-strategin Logoplanering, enligt Koordinatorn och Norra Har inte förts vidare. 22
23 nationella riktlinjer Karelens koordinator och nationella representanter 3.2. Allmänt Den allmänna verksamheten för biosfärområdet befattar informationsverksamhet och upplysning om programmet för biosfärområdet och Skärgårdshavets biosfärområde, samarbete och kommunikation nationellt och internationellt, samt övrig verksamhet som främjar biosfärområdets verksamhets utveckling och stöder biosfärområdets uppgift att fungera som modellområde för hållbar utveckling. Skärgårdshavets biosfärområde strävar efter att vara representerad vid för området viktiga regionala forum för hållbar utveckling och även i mån av möjlighet vid nationella och internationella forum Upplysning och information Under verksamhetsåret kommer man att: Verksamhetsplan Utveckla vidare nya hemsidorna som huvudsaklig infokanal och en grundpresentation av områdets verksamhet som främjar hållbar utveckling för att bevara den unika natur och kultur som finns inom biosfärområdet. Info via kanaler inom kommunerna. VÅ:s hemsidor. Utveckla informationsmaterialet standard Presentera biosfärområdet vid seminarier och andra tillställningar lokalt, nationellt Ansvarig part Koordinatorn, samt andra Koordinatorn, kommunerna Koordinatorn Koordinatorn och andra vid behov Hemsidan har uppdaterats efterhand och aktualiteter har satts in. Biosfärområdet är länkat via flera av samarbetsparternas hemsidor. På VÅ:s sidor borde informationen ännu utvecklas. Infobladet har uppdaterats på tre språk. Biosfärområdet finns med på turistkartan för ringvägen. Biosfärområdet har varit synligt på: 23
24 och internationellt, t.ex. på Skördefesten i Åboland på resemässa och båtmässa Se nedan under representation. Presentera biosfärområdet från olika synvinklar i Tidskriften Skärgården Skärgårdskunskap vid ÅA öppna universitet ger information om biosfärområdet i samband med undervisningen Ordna tillställningar för information och samverkan kring viktiga värden i biosfärområdet. SIÅA, koordinatorn, samt andra Biosfärområdets gränsjustering presenterades i tidskriften Skärgård. ÅA, Carina Gräsbeck Inkluderat i undervisningen. koordinatorn 21.5 Biosfärområdet i skolan: Väståbolands biologilärare på högstadienivå blev erbjudna en tvåspråkig utfärd till Berghamn för att bekanta sig med biosfärområdet. Utbildningsavdelningen finansierade utfärden. Man diskuterade biosfärområdets verksamhet, samt behovet att kunna erbjuda eleverna en möjligheta att besöka skärgården. Det var främst ett problem för skolorna i Pargas Representation, arbetsgrupper Arbetsgrupper och styrgrupper: Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi. Koordinatorn med i ledningsgruppen (14.4, 14.9) Houtskärs kyrkliga folkhögskola. Katja Bonnevier i samband med biosfärområdet med i direktionen (8.3, 21.4, 4.11) Projektet Jättelokan under kontroll styrgrupp (15,6, 29.9) 24
25 Projektet Avlopp i kretslopp - styrgrupp (19.4) Lounaispaikkas samarbetsgrupp ej deltagit i möten Deltagit i Utskärsdelegationens möten (5.2, 28.8) Biosfärområdet i skolan (18.2, 11.3, 19.4) Vesipolku (18.1, 4.3, 22.3) CAA: möten med konstnärer som skall delta med konstverk i skärgården (23.3, 24.3, ) Kirstu arbetsgrupp (22.4) Presentation av biosfärområdet: Resemässan i Helsingfors 2010 informationsmaterial Föredrag om bekämpning av besvärliga trädgårdsrymlingar för Aura trädgårdsvänner 16.2 Trädgårdsmässan om främmande arter i Åbo, 9.4. Även för YleVega och ÅU. Utfärd den till Nagu, Berghamn för. Koordinatorn presenterade verksamheten. Skärgårdshavets kväll i Åbo. Information om Skärgårdshavets biosfärområde och Pro Skärgårdshavet av Pekka Paavilainen och Samu Numminen, 1.6. Flytande utställning i Nagu. Koordinatorn deltog med info Skärgårdshavets biosfärområdet och KIRSTU-projektet, 5.7. Houtskärs miljödagar. Koordinatorn deltog med info om biosfärområdet, KIRSTU och främmande arter, Skördefesten i Åboland. Info om biosfärområde, samt jättelokan och vresrosen den, Besök från Sydarfrika. De planerar ett nytt biosfärområde där och samarbetar med Finlands miljöcentral och Päijänne -området. Vi presenterade Skärgårdshavets biosfärområde i Korpoström och besökte sedan Aspö. Från biosfärområdet deltog Mikael Grannas, Maija Mussaari (Forststyrelsen), Monica Aaltonen (Aspö) och Katja Bonnevier MAB-möte i Bergen. Koordinatorn presenterade Skärgårdshavets biosfärområde. Norge planerar att grunda biosfärområden, Egentliga Finlands Skärgårdsdelegation, vid Egentliga Finlands förbund, 31.3, k.10. Vid Scandinavian Islands möte i Stockholm, Även Johanna McTaggart, Sveriges nationella MAB-koordinator deltog Internationellt och nationellt samarbete Under verksamhetsåret kommer man att: Verksamhetsplan Dela erfarenheter och kunskap med Norra-Karelens Ansvarig part Koordinatorn och Norra Karelens koordinator Koordinatorerna har varit regelbundet i kontakt med 25
26 biosfärområde Utveckla samarbete inom NordMaB, speciellt kontakten till Blekinge och Estland. Dela erfarenheter. Utveckla samarbete inom nätverket för Öbiosfärområden, speciellt med Franska skärgården och Menorca. Delta i verksamhet inom EuroMaB och Världsnätverket. Koordinatorn och Norra Karelens koordinator, samt nationella representanter Koordinatorn Koordinatorn och andra vid behov varandra och bl.a. planerat NordMAB mötet i februari Material för utställning om biosfärområden i Vattenriket i Sverige. Planering av NordMAB möte i Åbo februari Styrgruppen för Skärgårdshavets biosfärområde besökte Västra Estlands skärgårds biosfärområde den NordMAB träff planerades i samband den nordiska konferensen för Hållbar utveckling i Åbo Skärgårdshavet koordinerar NordMAB träffen och Norra-Karelen fungerar som moderator för en verkstad gällande biosfärområden. Ö-biosfärnätverket har inte haft aktiv verksamhet under året. -har bidragit med material för nätverkets synlighet till UNESCOs sekretariat i samband med gränsjusteringen Besök från Sydarfrika. De planerar ett nytt biosfärområde där och samarbetar med Finlands miljöcentral och Päijänne - området. Vi presenterade Skärgårdshavets biosfärområde i Korpoström och besökte sedan Aspö. Från 26
27 Samarbete med Cat Ba biosfärområdet i Vietnam Nordiska ministerrådets konferens för hållbar utveckling i Åbo Lösningar. Planering av biosfärområdets roll i programmet. Åbo yrkeshögskola, koordinatorn ELY, koordinatorn, mfl.. biosfärområdet deltog Mikael Grannas, Maija Mussaari (Forststyrelsen), Monica Aaltonen (Aspö) och Katja Bonnevier. Samarbete inom turism har planerats och finansiering beviljats av utrikesministeriet Geografiska gränser för verksamheten Det geografiska området som representerar biosfärområdet, justeras för att kunna lättare uppkopplas med kommunens och de andra samarbetsparternas verksamhet. Ett enhetligt område, där hela Åbolands skärgård utan fasta förbindelser är representerat, är det mest ändamålsenliga. Bland annat för att kunna marknadsföra området måste gränserna vara naturliga. Miljöcentralen, med kommunernas understöd behandlar ärendet med de nationella och internationella parterna som ansvarar för MaBprogrammet. Under 2009 behandlas utlåtandena från miljöministeriet och utbildningsministeriet och ansökan om en gränsjustering vidarebefodras till den nationella MaB-kommittén för att av den behandlas och i kommitténs namn föras vidare till MaB-sekretariatet i Paris. Ansökan behandlas av MaB programmets Advisory committee, som kan be om kompletteringar till ansökan. Sedan behandlas den slutligen av MaB byrån, förmodligen i början av år
SKÄRGÅRDSHAVETS BIOSFÄROMRÅDE Inom Unescos program för Man and Biosphere (MaB)
SKÄRGÅRDSHAVETS BIOSFÄROMRÅDE Inom Unescos program för Man and Biosphere (MaB) VERKSAMHETSPLAN 2008 Region Åboland/Utskärsdelegationen & Sydvästra Finlands miljöcentral 1. Biosfärverksamhetens organisation
Läs merSKÄRGÅRDSHAVETS BIOSFÄROMRÅDE Inom UNESCO:s program för Människan och biosfären (MaB)
SKÄRGÅRDSHAVETS BIOSFÄROMRÅDE Inom UNESCO:s program för Människan och biosfären (MaB) VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2008 Biosfärområdeskontoret/ Väståbolands stad, Kimitoöns kommun och Sydvästra Finlands miljöcentral
Läs merVärdevårdande inkomster 1.6.2006 31.12.2007. Slutrapport
Värdevårdande inkomster 1.6.2006 31.12.2007 Slutrapport INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 PROJEKTET VÄRDEVÅRDANDE INKOMSTER... 3 PROJEKTPLANEN... 3 SAKKUNIG STYRGRUPP... 3 NORDISKT SAMARBETE...
Läs merKostnader och finansiering Finansieringen av projektet sker genom Leader (90 %, totalt 17 820 ). De planerade kostnaderna för projektet är 19 800
Mellanrapport för tidsperioden 1.8.2011 31.10.2014 1. PROJEKTÄGARE Finlands öar rf Suomen saaret ry 2. PROJEKTNAMN OCH SIGNUM Företagarsamarbete i skärgården, 321 3. SAMMANFATTNING AV PROJEKTET Projektets
Läs merÄlvlandskapet Nedre Dalälven biosfäransökan till Unesco
Älvlandskapet Nedre Dalälven biosfäransökan till Unesco Invigning av Biosfärområdet Älvlandskapet Nedre Dalälven Foto: Leif Öster Projektägare: Nedre Dalälvens intresseförening (NeDa) Projektledare: Cristina
Läs merHandledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG
Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE
Läs merVerksamhetsberättelse för Skärgårdshavets biosfärområde år 2011
Verksamhetsberättelse för Skärgårdshavets biosfärområde år 2011 Skärgårdshavets biosfärområde är en levande modell för hållbar utveckling i kust- och skärgårdsområden Sammanställd för Skärgårdshavets biosfärområde
Läs merUtva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs mer10063 Nationella turistfiskeprojektet
Projektplan Projektnamn Beställare/Projektägare Projektledare Projekttid 10063 Nationella turistfiskeprojektet Leader Blekinge Johan Johansson 2010-12- 09 till 2013-12- 31 1. Sammanfattning Nationella
Läs merPolicy för internationellt arbete
1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen
Läs merTURISMFÖRETAGARTRÄFF 28.11.2012 i VILLA LANDE. Närvarande: Linda Bergholm-Montenegro. Koti- ja maatila-apu M & J. Monica Sandberg
TURISMFÖRETAGARTRÄFF 28.11.2012 i VILLA LANDE Närvarande: Daniel Wilson Maria Pick Ann Nyström Michael Nurmi Martin Ericsson Benjamin Donner Bodil Rehn Linda Bergholm-Montenegro Fredrik Bergholm Magnus
Läs merUtgångspunkter för Regionförbundet södra Smålands projektverksamhet
Antagen av regionstyrelsen 2010-12-08, uppdaterad 2011-12-14 Utgångspunkter för Regionförbundet södra Smålands projektverksamhet Projektmedel är ett viktigt verktyg för regional utveckling, och dessa ska
Läs merYoung Baltic Narratives ungas filmer inom Central Baltic Archipelago and Islands
- KUN 2009-09-15, p 4 KUN 2009/536 Handläggare: Kerstin Olander Young Baltic Narratives ungas filmer inom Central Baltic Archipelago and Islands 1 Förslag till beslut Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden
Läs merSlutrapport. Vad är bakgrunden till projektidén och vad planerade du/ni att genomföra?
Slutrapport 1. Allmänna uppgifter vilket projekt redovisas? Datum (ÅÅÅÅ-MM-DD) 2012-04-30 Projektnamn Turisthemsida för Södra skärgården Journalnummer (ex. 2012-1234) 2011-4146 Diarienummer (ex. TM999)
Läs merÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen
ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA Kalmar sunds kommissionen VISBY 2 JULI 2012 AVSIKTSFÖRKL ARING ÖSTERSJÖINITIATIVET GEMENSAM AVSIKTSFÖRKLARING OM ÖSTERSJÖSAMVERKAN MELLAN
Läs merAVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012
UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET 12.11.2010 AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 GEMENSAMMA MÅLSÄTTNINGAR
Läs merVerksamhetsplan. Skolmatsakademin 2016-2017. Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :
Verksamhetsplan Skolmatsakademin 2016-2017 Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort : 1. Vision & Strategi Skolmatsakademins vision är att på ett inspirerande sätt grundlägga sunda och hållbara
Läs merResumé D.nr: 46/54/94 TILLDELNINGEN AV RESURSER ÅT DET LOKALA POLISVÄSENDET
Resumé D.nr: 46/54/94 TILLDELNINGEN AV RESURSER ÅT DET LOKALA POLISVÄSENDET Den offentliga debatten om polisväsendets resurser har fokuserats på de totala resursernas otillräcklighet; i mindre utsträckning
Läs merARBETSORDNING FÖR SAMARBETSGRUPPEN I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN
ARBETSORDNING FÖR SAMARBETSGRUPPEN I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN Godkänd: Landskapets samarbetsgrupp 23.5.2014 Fastställd: Landskapsstyrelsen 23.6.2014 Ikraftträdande: 1.7.2014 1 kapitel Landskapets samarbetsgrupp
Läs mer455 61 Dingle. Hotel Lab
Datum: 20120524 SLUTRAPPORT När du avslutat ditt projekt ska du lämna en rapport där du redovisar projektets genomförande och resultat. Utgå från din projektplan och jämför den med det slutliga resultatet
Läs merAtt starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS
Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS En kunskapspilot är ett arbete för att utveckla och förändra något inom området mänskliga rättigheter. Arbetet sker lokalt på en eller flera platser i Sverige
Läs merLänsbygderådet Sjuhärad SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Arbetsutskott
2004-01-08 1(7) Plats och tid: Borås, kl. 17.00 19.15 Beslutande: Övriga Deltagare: Sassi Wemmer Eva Johansson Sven-Olof Carlsson Jan Vinkvist Ted Öjbro Utses att justera: Jan Vinkvist Paragrafer: 1-9
Läs merKOMMUNIKATIONSPLAN. HELENA GRANATH Innovatum
KOMMUNIKATIONSPLAN HELENA GRANATH Innovatum SYFTET MED KOMMUNIKATION- OCH INFORMATIONSINSATSER Det övergripande syftet med kommunikationen är att bidra till att projektet når uppsatta mål. STRATEGI För
Läs merGranskning av EU-arbete inom Motala kommun
Revisionsrapport Granskning av EU-arbete inom Motala kommun November 2008 Elisabeth Björk Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte och metod...4 1.3 Revisionsfråga...4
Läs mersektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008
sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 Sektorprogram: Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 ANP 2007: 760 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2007
Läs merVERKSAMHETSPLAN ÅR 2014-15
1 VERKSAMHETSPLAN ÅR 201415 Centrum mot rasism Stockholm 20140315 2 Inledning CMR:s huvudsakliga kärnverksamhet är att följa och påverka utvecklingen i Sverige vad gäller diskriminering och rasism. Följande
Läs merRegionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat
Regionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat Regionala bredbandskoordinatorer länge efterfrågade underlätta för alla bredbandsföreningar som finns runtom i landet, som jobbar ideellt och
Läs merSamarbetsavtal om regional samverkan för en starkare besöksnäring i Stockholms skärgård
2014-09-09 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/460-141 Kommunstyrelsen Samarbetsavtal om regional samverkan för en starkare besöksnäring i Stockholms skärgård Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar
Läs merMälardalsrådets verksamhetsplan och budget
Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget 2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Storregionala mötesplatser...4 Storregionala processer...6 Kommunikation...8 Medlemskap...9 Kansliet...9 Budget... 10
Läs merKOP nätverket för konst och publikfrågor
KOP nätverket för konst och publikfrågor På uppdrag av Kultur Skåne, Region Skånes kulturnämnd Utförd under år 2012 Anna Lönnquist, Ystads konstmuseum Innehåll Bakgrund... 1 KOP- nätverket för konst och
Läs mer0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ
63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU
Läs merFolkhälsoarbete Verksamhetsberättelse 2012
Folkhälsoarbete Verksamhetsberättelse 2012 1 För folkhälsoarbetetinnehållsförteckning FÖR FOLKHÄLSOARBETETINNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 INLEDNING... 3 FOLKHÄLSOARBETETS ORGANISATION... 3 FOLKHÄLSOINSATSER UNDER
Läs merElevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?
Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara
Läs merPROJEKTPLAN. 1.Projektnamn. Hörte hamn Den gröna hamnen. 2.Projektidé
PROJEKTPLAN 1.Projektnamn Hörte hamn Den gröna hamnen 2.Projektidé Hörte hamn är ett kulturarv som måste bevaras och utvecklas. Det är en angelägenhet för hela kommunen. Målet är att genom en kombination
Läs merMetoder och kriterier för att välja ut projekt
1 (8) Metoder och kriterier för att välja ut projekt Interreg Nord 2014-2020 2 (8) 1. Inledning Enligt förordning (EU) nr 1303/2013, art 110(2)(a) är det är Övervakningskommitténs uppgift att anta urvalskriterier
Läs merSlutrapport Kulturella odlingslandskapet i Tynderö
Sid1/6 Slutrapport Kulturella odlingslandskapet i Tynderö 1. Uppgifter om projektet Journalnummer: 2009-6188 Projektnamn: Kulturella odlingslandskapet i Tynderö Stödmottagare: Tynderö Bygdegårdsförening
Läs merInternationell policy 2011-2020 för Södertälje kommun
Internationell policy 2011-2020 för Södertälje kommun Inriktning Grunden i Södertälje kommuns internationella arbete är denna policy som är antagen av kommunfullmäktige. Internationella policyn anger de
Läs merSTRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun
STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,
Läs merInternationell strategi
Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en
Läs merKyrkomötet beslutar att motion 2015:66 är besvarad med vad utskottet anfört. Motion 2015:66 av Anna-Karin Westerlund m.fl., Eget produktionsbolag
Kyrkomötet Kyrkomötet Kyrkolivsutskottets betänkande 2015:15 Eget produktionsbolag Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2015:66 Eget produktionsbolag. Motionärerna vill ge kyrkostyrelsen
Läs merFDIU är en liten organisation. Bara i samarbete med partners nationellt och regionalt kan de regionala och länkade konferenserna bli verklighet.
Upprop för nationellt partnerskap: samverkan om SVIT04, länkade regionala konferenser den 2 november 2004 kring skapande och lärande med stöd av medier och IT Föreningen Datorn i Utbildningen (FDIU) inbjuder
Läs merVerksamhetsplan för naturum Vindelfjällen Ammarnäs År 2014 År 2015-2018
1 (12) Naturvårdsverkets ärendenr: NV-07103-13 Länsstyrelsen Västerbotten Diarienr: 512-8811-2013 VERKSAMHETSPLAN för naturum 2013-11-29 Verksamhetsplan för naturum Vindelfjällen Ammarnäs År 2014 År 2015-2018
Läs merÖstersjöfiske 2020. Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker.
Östersjöfiske 2020 Hej! Fisk är en fantastisk råvara. Helst skall den vara riktigt färsk och dessutom fångad på ett ansvarsfullt och ekologiskt sätt. Fisk finns nära oss i Östersjön. Vi har kunniga fiskare
Läs merKommunikationsstrategi Leader Höga Kusten 2014 2020
BILAGA 9 Kommunikationsstrategi 2014 2020 Kommunikationsstrategi för Syftet med s kommunikationsarbete är att göra vårt leaderområde och det arbete som genomförs inom ramen för det synligt. Genom att göra
Läs merVerksamhetsplan 2004
Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en
Läs merSlutrapport. Gårdsbutiker i Sjuhärad Fas 1. Projekttid: 2013-07-15-2013-09-19. Projektledare: Malin Gustafsson. Styrgrupp:
Slutrapport Gårdsbutiker i Sjuhärad Fas 1 Projekttid: 2013-07-15-2013-09-19 Projektledare: Malin Gustafsson Styrgrupp: Roland Haraldsson, Leader Sjuhärad Annika Andersson, Leader Sjuhärad Susann Gustafson,
Läs merProjektbeskrivning Föreningslyftet 2016
1 Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016 Bakgrund Förutsättningarna för föreningslivet har förändrats. Idag råder t.ex. större fokus på det enskilda laget än föreningen. I många föreningar är det till
Läs merUTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016
UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 Antagen av Åbo Akademis styrelse 18.4.2012 Utvecklingsplan för den internationella verksamheten vid Åbo Akademi 2012-16 Inledning
Läs merProjekt inom Hushållningssällskapen Trädgård
Projekt inom Hushållningssällskapen Trädgård :: Skolträdgårdar i norr Projektet ska förbättra skolmiljön och tillsammans med elever, personal och föräldrar lära ut grunderna för odling och öka intresset
Läs merMOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA
MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA Helsingfors 7.1.2016 Innehåll MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA...3 Nya flyktingförläggningar... 3 Undervisning för asylsökandes barn... 4 Inflyttning av asylsökande
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merGöteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar Nyhetsklipp Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster MyNewsdesk 2015-10-28 14:07 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster Båtliv
Läs merKommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24
Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24 1 Inledning Under hela perioden för genomförandet av landsbygdsprogrammet 2014-2020 är det viktigt med god information och kommunikation
Läs merI forskningsbidraget ingår en omkostnadsandel på 12,5 procent som är primärt avsedd att täcka kostnader för forskningens basresurser.
ALLMÄNNA VILLKOR TILL UNIVERSITET, STATENS FORSKNINGSINSTITUT OCH ÄMBETSVERK SAMT ANSVARIGA LEDARE FÖR FORSKNINGSPROJEKT OM FINLANDS AKADEMIS FINANSIERINGSBESLUT (5.9.2006) Forskningsfinansiering som beviljats
Läs merWorld Design Capital Helsinki 2012 Sammandrag av slutrapporten
World Design Capital Helsinki 2012 Sammandrag av slutrapporten Sammandrag 1 World Design Capital Helsinki 2012 World Design Capital Helsinki 2012 Helsingfors var världens designhuvudstad 2012 (World Design
Läs merNågra avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet.
Handlingsplan Inledning Handlingsplanen är en del i den Master Class om urbana gemenskaper, aktivism och medborgardeltagande som hållits inom Nordic City Network under hösten/vintern 2015/2016. Handlingsplanens
Läs merMINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson
MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06 Dnr 511-1375-15 1(7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2015-11- 03 angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar
Läs mer2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.
Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor
Läs merSTADGAR FÖR NORDISK VELFAERDSCENTER DANMARK (NVC DANMARK)
1 STADGAR FÖR NORDISK VELFAERDSCENTER DANMARK (NVC DANMARK) Fastställda av Nordiska ministerrådet (MR-SAM på förslag från MR-S) den 10.desember 2008 och gällande från den 1 januari 2009. Samtidigt upphör
Läs merÅtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering
Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering Sammanfattning Den vetenskapliga utvärderingen av Halmstads kommuns Klimp-program kommer att genomföras av högskolan i Halmstad, som också utvärderar kommunens Lokala
Läs merLeader en metod för landsbygdsutveckling. Grundkunskap
Leader en metod för landsbygdsutveckling Grundkunskap Leader betyder Länkar mellan åtgärder för att utveckla landsbygdens ekonomi Vi börjar med en titt i backspegeln, Leader har ju faktiskt funnits i Sverige
Läs merURVALSKRITERIER LEADER SYDÖSTRA SKÅNE
URVALSKRITERIER LEADER SYDÖSTRA SKÅNE Urvalskriterierna är LAG:s verktyg för att bedöma och prioritera projektansökningar samt att säkerställa att de projekt som får stöd av lokalt ledd utveckling genom
Läs merVerksamhetsplan 2016. Övergripande prioriteringar 2016. Antagen på RÅM, 3-6 jan 2016
Verksamhetsplan 2016 Antagen på RÅM, 3-6 jan 2016 Den här verksamhetsplanen gäller för perioden 2016-03- 01 till 2017-02- 28. Fältbiologerna har egentligen brutet verksamhetsår som går från 1 september
Läs merVerksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015
Verksamhetsplan 2016 Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Det här är vår verksamhetsplan för 2016. Den är en viktig riktlinje för de aktiva och anställda inom vår organisation och pekar ut tydliga
Läs merStockholms läns landsting 1 (4)
Stockholms läns landsting 1 (4) Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-10-07 LS 1409-1048 Handläggare: Hans Brattström Ankom Stockholms läns landsting
Läs merStyrning och ledning av Leader Upplandsbygd Ansvarsbeskrivning och allmänna riktlinjer för verksamheten
Version 2013-10-14 Styrning och ledning av Leader Upplandsbygd Ansvarsbeskrivning och allmänna riktlinjer för verksamheten LAG (Local Action Group) LAG är Upplandsbygds styrelse. LAG i Leader Upplandsbygd
Läs merFörslag till Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Remiss från Stockholms läns landsting, regionplane- och trafikkontoret
PM 2009:119 RII (Dnr 304-736/2009) Förslag till Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Remiss från Stockholms läns landsting, regionplane- och trafikkontoret Borgarrådsberedningen föreslår
Läs merGysinge upplevelser i bruksmiljö (del 1)
Gysinge upplevelser i bruksmiljö (del 1) Projektet bidrog till att rädda de rivningshotade järnvägsbroarna i Gysinge. Projektägare: Vi i Gysinge, ideell förening Projektledare: Jenny Karlsson Kommun: Sandviken
Läs merVårKultur 2011 - Rapport
VårKultur 2011 - Rapport Kultur för och med seniorer Kultursamarbetet VårKultur ordnades våren 2011 för femte gången av Sydkustens landskapsförbund i samarbete med kultursektorerna i Åbo, Kimitoön och
Läs merFinlands Svenska Brandoch Räddningsförbund. Strategi för 2016 2020
Finlands Svenska Brandoch Räddningsförbund Strategi för 2016 2020 Godkänd av FSB:s allmänna möte den..2015 12.09.2015 Version 2 FSB styrelseseminarium M/S Mariella 12.08.2015 Version 1 FSB INNEHÅLL FSB
Läs merLektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Läs merVerksamhetsplan och budget för Hela Sverige ska leva Dalarna 2016
Verksamhetsplan och budget för Hela Sverige ska leva Dalarna 2016 Dalarna Innehåll Om Hela Sverige ska leva Dalarna 1 Vårt uppdrag enligt våra stadgar: 2 Om verksamhetsplanen 2 Strategi för 2016 2018 3
Läs merSamverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt
Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Kjell Unevik, Europaforum XII Norra Sverige, Örnsköldsvik 7-8 maj 2008 Lissabonstrategin Nationella strategin för regional konkurrenskraft,
Läs merProjektplan för avfallsplanearbete SÖRAB
Vårt datum 2007-05-30 Vår referens Leif Lundin Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Innehållsförteckning 1 Mål och förutsättningar...2 1 Mål och förutsättningar...2 2 Organisation...2 2.1 Inledning...2
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merResultater fra svensk forskning på bruk og vern. Hva kan vi lære av varandra?
Resultater fra svensk forskning på bruk og vern. Hva kan vi lære av varandra? Peter Fredman Seminar om forskning på vern og bruk Kunnskapsformidling og kunnskapsbehov Tirsdag 13. - onsdag 14. januar 2009
Läs merVerksamhetsplan för Internationella Arbetslag 2007-2008
Verksamhetsplan för Internationella Arbetslag 2007-2008 Internationella arbetslag (IAL) är en organisation som verkar för fred genom att skapa mötesplatser mellan människor. Vi arbetar förebyggande genom
Läs merNominering - Årets Leader Med checklista
Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Sixten Upplandsbygd Journalnummer: 2009-1590 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Upplandsbygd
Läs mer1. Bakgrund och planering... 2. 2. Deltagare... 3. 3. Rumäniens mottagande av kvotflyktingar... 4
Innehåll 1. Bakgrund och planering... 2 2. Deltagare... 3 3. Rumäniens mottagande av kvotflyktingar... 4 4. Gävleborgs besök i Rumänien för genomförandet av en utbildningsinsats... 5 5. Reflektioner...
Läs merHandlingsplan. AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet. Räddningstjänsterna i Skåne. För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014
AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014 AG Skåne Sakområde skydd och säkerhet Kontaktperson: Lotta Vylund,
Läs merFisketurism. Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad
Fisketurism Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad Rådde gård onsdag 8 januari 2014 Inspirationsträff om fisketurism arbetsgrupp skapad för fortsatt analys Ett 60-tal personer samlades
Läs merAnalys av Plattformens funktion
Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer
Läs merMiljöprogram för Malmö stad 2009 2020
Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.
Läs merInternationell policy för Tranemo kommun
Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE
Läs merProtokoll fört vid möte för bildande av Föreningen Tankarnas trädgård i Växjö
Protokoll fört vid möte för bildande av Föreningen Tankarnas trädgård i Växjö Tid: Torsdag 23 april 2015, kl 18.30 20.00, och onsdag 13 maj 2015, kl 18.00 Plats: IOGT NTO, Växjö, Gavelrummet (23/4) och
Läs merx Stockholms läns landsting i (s)
x Stockholms läns landsting i (s) Tillväxt- och regionplanenämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Tillväxt- och regionplaneförvaltningen 2015-03-19 TR 2015-0016 Handläggare: Maja Berggren Tillväxt- och regionplanenämnden
Läs mersektorprogram Nordens miljö i en ny tid
sektorprogram Nordens miljö i en ny tid Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 Nordens miljö i en ny tid Program för Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 ISBN 978-92-893-2422-9
Läs merVERKSAMHETSBERÄTTELSE ÅR 2015 RÖDA KORSETS UNGDOMSFÖRBUND STOCKHOLM NORD
0 VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÅR 2015 RÖDA KORSETS UNGDOMSFÖRBUND STOCKHOLM NORD Innehåll SAMMANFATTNING... 1 SAMARBETE med RÖDA KORSET... 1 MEDLEMMAR... 1 STYRELSEN... 2 FÖRTROENDEVALDA... 2 STYRELSENS ARBETE...
Läs merTerrestra ekosystemgruppens arbete med friluftsliv Nordiska ministerrådet Jannica Pitkänen Brunnsberg, Oslo 2.6.2010
Terrestra ekosystemgruppens arbete med friluftsliv Nordiska ministerrådet Jannica Pitkänen Brunnsberg, Oslo 2.6.2010 Quisquid enim sunt 1 Nordiska ministerrådet (NMR) De nordiska regeringarnas officiella
Läs merVerksamhetsplan 2014-2015
Verksamhetsplan 2014-2015 Med arbetsplan och budget för 2013 Vår vision är o Ett Västra Götaland där individen lever ett gott liv i ett hållbart och tryggt samhälle utan alkohol eller andra droger. Vårt
Läs merPresidium nämnd arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet 11-36
PROTOKOLL 1(11) Diarienummer Plats: Malin Wengholms tjänsterum, Regionens hus Närvarande: ande: Malin Wengholm, ordf. Torbjörn Eriksson, Maria Hörnsten Övriga: Ulrika Geeraedts, regional utvecklingsdirektör
Läs merVägledarna på Luckan Anna Litonius och Muluken Cederborg
INTERVJUFRÅGOR till EDU-vuxens slututvärdering Informant Vägledarna på Luckan Anna Litonius och Muluken Cederborg Datum 7.8.2012, kl. 8.30 10.00 Dokumentation Skriftlig rapport skriven av Lena Johansson
Läs merS-studenters långtidsplan fram till 2020
S-studenters långtidsplan fram till SOCIALDEMOKRATISKA Inledning S-studenter är det socialdemokratiska studentförbundet i Sverige och har sin ideologiska och organisatoriska grundsyn inom socialismen och
Läs merTjörn möjligheternas ö
Tjörn möjligheternas ö En hållbar natur- och kulturturism Vision, inriktningsmål och strategier Handläggare: Lena Karlstedt Datum: 2009-11-06 Tjörn Möjligheternas ö Inledning 3 Arbetsprocessen 3 Vision
Läs merANALYS AV DAGSLÄGET BAKGRUND
1 ANALYS AV DAGSLÄGET Sport- och turistfisket har en stor betydelse för den åländska turistnäringen. Fisket är en av de viktigaste säsongsförlängarna då fisket är som bäst andra tider på året än sommarmånaderna.
Läs merFolkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Läs merFördjupad Projektbeskrivning
Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt
Läs merInternationellt program för Karlshamns kommun
Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:
Läs merForskningsprojektet ska bidra till högskolans/universitetets profilering av den verksamhet projektet ingår i.
Daniel Holmberg, 08-56648128 daniel.holmberg@kks.se Datum Diarienr 2006-05-04 2006/0099 Till rektor Inbjudan KK-stiftelsen inbjuder forskare vid Sveriges nya universitet och högskolor att tillsammans med
Läs merDok.beteckning NGL Arbetsmiljö Utgåva 1.0 Nina Larsson, Petra Hedgren Sida: 1 (10) 2013-03-22. Projektplan
Nina Larsson, Petra Hedgren Sida: 1 (10) Projektplan NGL, fokusprojekt C.6 Arbetsmiljö för lärare i nätbaserad undervisning Nina Larsson, Petra Hedgren Sida: 2 (10) Innehåll 1 Basfakta... 4 1.1 Godkännande
Läs mer