1. Bakgrund och planering Deltagare Rumäniens mottagande av kvotflyktingar... 4
|
|
- Anna Gustafsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Innehåll 1. Bakgrund och planering Deltagare Rumäniens mottagande av kvotflyktingar Gävleborgs besök i Rumänien för genomförandet av en utbildningsinsats Reflektioner
2 1. Bakgrund och planering I oktober 2011 genomförde det tidigare projektet LANDA - i samverkan med UNHCR Bucharest Rumänien - en tredagars träningssession för språklärare och statstjänstemän i Rumänien. Detta utspelade sig i samband med att Rumänien skulle ta emot kvotflyktingar på en ad-hoc-basis. Kenneth Forssell, Ljusdals kommun var ansvarig för program och genomförande av denna utbildning. Corina Popa från UNHCR Rumänien efterfrågade efter detta en uppföljning, för en målgrupp av personer som var mer direkt inblandade i det faktiska mottagandet av kvotflyktingar i Rumänien. När Rumänien sedan accepterade en förfrågan från UNHCR om att vidarebosätta 30 irakiska kvotflyktingar, med vistelseland Turkiet, blev behovet mer konkret och akut. Projektledaren för Landa II, Lars Blomqvist och Kenneth Forssell kom överens med Corina om att en grupp från Gävleborg skulle medverka i genomförandet av ett tredagars program under juni Programmet skulle hållas i Brasov på grund av dess centrala läge för deltagarna i Rumänien. Corina Popa efterfrågade ett program med följande innehåll: Uttagning av kvotflyktingar Kulturell orientering innan avresa Fortsatt orientering efter ankomst Mottagningsprogram och integrationsinsatser Språkträning/språkutbildning Arbetsförmedlingens och kommunens insatser i samverkan Bostad, bosättning och lägenheter. "Vulnerable groups" - särskilt innefattande ensamkommande barn. 2
3 2. Deltagare Tillsammans med Kenneth Forssell skulle en sfi-lärare från länet och en representant från Arbetsförmedlingen/Arbetsmarknadsutbildning med sfi genomföra programmet. Kenneth Forssell, Ljusdals kommun Patrik Ellert, sfi-lärare Hudiksvalls kommun, samt Ulrika Morelius, Arbetsförmedlingen/Arbetsmarknadsutbildning med sfi, Gävle. 3
4 3. Rumäniens mottagande av kvotflyktingar Rumänien har inte så stor erfarenhet i arbetet med mottagande av flyktingar (asylsökande) och kvotflyktingar. UNHCR har sedan 1992 arbetat med flyktingfrågor i Rumänien och har under senare år arbetat med att bygga upp en organisation kring dessa frågor. UNHCR har ett eget kontor i landet. I Timisoara har UNHCR tillsammans med Rumänska myndigheter drivit ett Emergency Transit Centre (ETC) sedan 2008 där flyktingar får bo tillfälligt innan de vidarebosätts till ett annat land. Detta gäller flyktingar som snabbt behöver få en lösning på sin flyktingsituation och inte ha möjlighet att vänta på en vidarebosättning till ett tredje land. Gävleborg har under de senaste åren tagit emot några flyktingar från detta transitläger. När det gäller asylsökande har man ett ganska litet mottagande. År 2012 ansökte personer om asyl och av dessa beviljades 230 personer uppehållstillstånd (Från Algeriet, Marocko, Pakistan, Syrien och Afghanistan). Sedan 2008 har landet/unhcr arbetat med att bygga upp en mottagning av kvotflyktingar. Man började med att ta emot 38 burmeser från Malaysia (kachin) under Under 2013 har man beslutat efter förfrågan från UNHCR om att ta emot 40 irakier som vistats i Turkiet. Här kanske man kunde lägga in bilagan direkt 4
5 4. Gävleborgs besök i Rumänien för genomförandet av en utbildningsinsats Förarbete Inför besöket i Rumänien hade Kenneth kontakt med Corina från UNHCR för att förmedla information om uppdraget till de andra i delegationen. I planeringen av programmet bestämdes att några punkter från Corinas önskemål om programmets innehåll behövde strykas från presentationerna. Bland annat handlade det om uttagning och urval av kvotflyktingar och då det uteslutande är Migrationsverkets ansvar i Sverige, valdes denna punkt bort. Ett preliminärt schema utformades (se bilaga 1). Varje deltagare ansvarade för förberedelser av de presentationer som berörde respektive ansvarsområde och Kenneth ansvarade för inramning och helhet. När vi kom fram till Brasov möttes vi upp av Corina som underströk vikten av att lyfta upp nationella och lokala fördelar med flyktingmottagande samt en önskan om vi kunde flika in en del praktiskt samarbete för de rumänska deltagarna. Dag 1 Cirka 40 deltagare mötte upp. Det var en blandning av NGO-företrädare (bl.a. ARCA), mottagande tjänstemän "på golvet" samt högre tjänstemän och företrädare för staten. Skillnaderna i uppdrag och synsätt blev efterhand påtagliga mellan de högre tjänstemännen och de övriga deltagarna. Den övergripande planen för de tre dagarna var att vi i vårt upplägg skulle följa en tidslinje i programmets delar, som är analogt med flyktingens väg. Från flyktingläger/vistelse i first asylum country, via uttagning till Sverigeprogram (COP), vidare till första mottagande på flygplats och sedan introduktionsprogram/etablering i Sverige med olika insatser för integration. Ambitionen var också att hålla upp Sveriges och Gävleborgs program som en möjlig modell för Rumänien använda och anpassa till Rumänska förhållanden. Under första dagen försökte vi även introducera deltagarna i grupparbeten med ett praktiskt och lösningsfokuserat fokus. Olika deltagare med olika bakgrund och yrken fick resonera i termer som: Om jag vore flykting och skulle vidarebosättas, vad skulle jag behöva? och hur skulle jag vilja mötas av det nya landet?". Under dag 1 visade vi även Landas egenproducerade film och filmen "Moving to Mars". 5
6 Dag 2 Fokus denna dag var på vad som sker i Sverige efter mottagandet. Under dagen togs även sårbara grupper (vulnerable groups) upp och samverkan inom regioner och mellan kommuner etc. Under den andra dagen var det några grupparbeten, bland annat för att se hur olika myndigheter och organisationer skulle kunna samverka kring vidarebosättningen av Irakier i Rumänien. En svårighet som märktes hos högre tjänstemän var att tänka nytt. Det låg nära till hands att dessa enbart beskrev hur mottagande av kvotflyktingar gått till tidigare, istället för att se om det finns alternativa effektivare eller bättre sätt att arbeta. En del av dag 2 fokuserades på Arbetsförmedlingens roll i det svenska systemet. Ulrika Morelius berättade om Arbetsförmedlingens ansvar vid mottagandet av kvotflyktingar. Efter en kort allmän information om Arbetsförmedlingens huvuduppdrag lämnades en grundlig rapport om den nya lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare som gäller från och med den 1 december Ulrika informerade även om arbetsgången vid upprättande av en etableringsplan d v s det inledande etableringssamtalet och olika etableringsinsatser som ska stödja nyanlända att så snabbt som möjligt lära sig svenska, komma ut i arbete och klara sin egen försörjning. Under dag två presenterades vidare "Arbetsmarknadsutbildning med Sfi. En utbildningsmodell där yrkesutbildning kombineras med Sfi undervisning och yrkessvenska. Ett koncept som väckt stort intresse nationellt genom sina framgångar när det gäller nyanlända ut i arbetet, vilket i sin tur gör att etableringen i det svenska samhället påskyndas. Ulrika poängterade vikten av det goda samarbetet mellan olika myndigheter och aktörer. Ett samarbete som bidragit till korta beslutsvägar och framgångar med att samordna olika verksamheters uppdrag inom hela länet. 6
7 Dag 3 Under dag 3 var fokus på att åskådliggöra hur sfi fungerar i Sverige samt att bistå med råd och tips på hur språkundervisning kan gå till. Patrik ansvarade själv för den tredje dagen då Ulrika och Kenneth åkte tillbaka till Sverige tidigt dag 3. Patrik inledde den tredje och sista utbildningsdagen med att låta alla medverka i en svenska-lektion där Patrik gick igenom vad man brukar få lära sig på de första lektionerna i Sverige. Enkla fraser och svar på frågor såsom; "Jag heter ", "Jag kommer ifrån ", "Jag bor " osv. Detta för att klargöra att all undervisning kan och ska bedrivas på målspråket. I tidigare försök i Rumänien har gått ut på att först lära eleverna engelska för att få ett gemensamt språk. Lektionen gick mycket bra och upplevdes positivt av de medverkande. Nästa pass pratade Patrik genom tolk och förklarade de mål som finns med sfi i Sverige, det vill säga att vi ser det som en investering att människor lär sig kommunicera och delta i samhället för att klara sig själva och för att kunna få en framtid med arbete och egen ekonomi. Detta var viktigt att förmedla då känslan tyvärr fanns av många av de närvarande att de endast såg flyktingar som en belastning och ekonomisk utgift för samhället. Patriks presentation var indelad under några rubriker; Läraren, utbildning, flexibilitet och lämplig attityd. Eleven, varifrån i världen, utbildningsvägar hos SFI, spårsättning. Språkpraktik, var, när och varför. Yrkessvenska, skräddarsydd utbildning mot olika yrken. Attityder och flexibilitet, lärarens roll för eleverna, mycket mer än bara vara lärare. Att undervisa, från praktiskt till abstrakt. Hinder och problem, kultur, traditioner, språk och trauma. Den tredje dagen var processat med UNHCR Bucharest att eftermiddagen skulle kunna utnyttjats för vidare planering från rumänskt håll, inför vidarebosättningen av Irakier. 7
8 5. Reflektioner Kenneth, Ulrika och Patrik återsamlades efter sommaren för att sammanfatta intryck och ge feedback till varandra. Vi hade alla uppfattningen att UNHCR och Corina Popa ville ha ett större engagemang hos den Rumänska staten, vad gäller vidarebosättning av flyktingar. De personer som arbetar med flyktingar och invandrare dagligen i Rumänien förefaller alla ha en god vilja och ibland också goda förkunskaper, till exempel som för de flesta NGO:s som vi talade med. De ledande statliga eller regionala beslutsfattarna såg däremot ofta hinder och problem. Vi i delegationen är inte omedvetna om Rumäniens ekonomiska problem, och vi inser också svårigheterna med att arbeta med flyktingmottagande i ett land där rasism och främlingsfientlighet är oerhört mycket mer förekommande i det öppna jämfört med t.ex. Sverige. Ändå var det påfallande hur besvärligt olika Rumänska beslutsfattare verkade tycka att flyktingmottagande är. En annan reflektion som vi alla gjorde var hur latinsk den rumänska livsstilen är. All planering som är gjord på förhand brukar därmed få ändras längs vägens gång. Tidspassning verkar vara ett ganska okänt begrepp för många av deltagarna, och improvisation är den huvudsakliga planering som verkar gälla. För en "tids-fascistisk" svensk med eventuellt kontrollbehov kommer den rumänska stilen att vara starkt frustrerande. För den som åker till Rumänien och leder en utbildning är det bäst att beväpna sig med tålamod och vara beredd på att oväntade saker kommer att spräcka det bästa av scheman som man upprättat. Det finns en stark gästvänlighet och ett starkt patos och medkänsla. Rumänerna verkar också (kanske av nödvändighet?) vara mästare på att nå resultat utan synlig organisation och utan synlig planering. Man får helt enkelt vänja sig. Vi var också överens om att vi tror oss ha gjort bra ifrån oss under utbildningen. Våra respektive pass har hållit bra och vi har samarbetat väl och hjälpt varandra, både praktiskt och kunskapsmässigt. Vi i delegationen menar att resan och presentationen/programmet i huvudsak var en framgång. Många frågor väcktes och blev till stor del besvarade på plats. Patrik tror det var viktigt att poängtera att undervisning är livsviktigt och att det går att bedriva billigt. Att valet av pedagoger är avgörande, att högsta klassiska meriter inte nödvändigtvis gör språkläraren till den mest kvalificerade utan att det är viktigt med öppenhet och flexibilitet hos den som ska undervisa. En uppföljning efterfrågades från UNHCR och vi anser att en sådan visst kan vara till nytta men då möjligtvis med andra målgrupper. Beslutsfattare och högre tjänstemän kan med fördel ha egna träffar och då bör troligen aktörer såsom Migrationsverket och UNHCR regionalt i östra Europa delta. För språklärare bör egna grupper inriktade på språkundervisning i sig kunna vara en framkomlig väg. NGO:s och lokala praktiskt inriktade aktörer skulle däremot kunna fortsätta med workshops som liknar den som den Gävleborgsdelegationen genomförde. Att resa tillsammans med de övriga aktörerna som möter flyktingarna i Sverige tror vi var lyckat då det visar på hur vi samordnar och arbetar tillsammans med individers bästa för ögonen. Alla deltagarna från Gävleborg menar att vi själva också lärde oss mer om varandras respektive organisationer. Något som kan ge positiva effekter även på hemmaplan. 8
9 En annan lärdom är att i jämförelse med Rumänska förhållanden inser man hur väl förspänt vi har det i Sverige. Vår modell för flyktingmottagningsfrågor och vidarebosättning står sig mycket bra i ett internationellt perspektiv. 9
60 miljoner människor
Asyl- nyanlända Flyktingsituationen i världen 60 miljoner människor är just nu på flykt i världen Många av världens flyktingar kommer från dessa länder Syrien 4 miljoner Afghanistan 2.5 miljoner Somalia
Läs merRiktlinjer för Flyktingenhetens insatser
Riktlinjer för Flyktingenhetens insatser i Nordanstigs kommun Dokumentnamn Reviderad datum Dokumentansvarig Verksamhetschef Social omsorg Fastställd av Diarienummer Original datum 2014-01- Giltig till
Läs merLänsstyrelsen Uppsala län: Överenskommelse 2015 om mottagande av vissa nyanlända
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-01-12 Rev 2015-01-13 Diarienummer AMN-2015-0023 Arbetsmarknadsnämnden Länsstyrelsen Uppsala län: Överenskommelse 2015 om mottagande av vissa
Läs merNackas flyktingmottagande: statusrapport 2015-10
2015-11-03 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr. AFN 2015/93-133 Arbets- och företagsnämnden Nackas flyktingmottagande: statusrapport 2015-10 Förslag till beslut Arbets- och företagsnämnden noterar informationen
Läs merSocialförvaltningen och Samhällsbyggnadsförvaltningen 2016-04-14, 14:30. Mottagande av nyanlända vuxna personer med uppehållstillstånd
1 [11] Frågor och svar Mottagande av nyanlända vuxna personer med uppehållstillstånd Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter kontaktcenter@botkyrka.se) eller flyktingsamordnare
Läs merGranskning av flyktingmottagandet Torsås kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Granskning av flyktingmottagandet Torsås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...
Läs merSödertälje i världen Världen i Södertälje
Södertälje i världen Världen i Södertälje Södertäljefakta bakgrund Södertälje är en stad med 83 600 invånare, vilket är knappt en procent av Sveriges hela befolkning. Storföretagen AstraZeneca och Scania
Läs merLänsstyrelsen Uppsala län: Överenskommelse om mottagande av vissa nyanlända och ensamkommande barn
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2014-01-13 Rev 2014-01-14 Diarienummer UAN-2013-0479 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Länsstyrelsen Uppsala län: Överenskommelse
Läs merEn undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN
En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Sfi-pengsutredningen (U 2011:05) Dir. 2013:10. Beslut vid regeringssammanträde den 24 januari 2013
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Sfi-pengsutredningen (U 2011:05) Dir. 2013:10 Beslut vid regeringssammanträde den 24 januari 2013 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen beslutade
Läs merÄmnesplan i Engelska
Ämnesplan i Engelska Mål kriterier för engelska årskurs 9 vad eleven ska nå sina mål. Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven: använda engelska för att kommunicera i tal skrift
Läs merNORSJÖ KOMMUN 1 (5) Förstudie till projektet INLAND. Bakgrund och idé till förstudie
1 (5) Förstudie till projektet INLAND Bakgrund och idé till förstudie Norsjö, Malå, Arvidsjaur, Vilhelmina och Dorotea är fem mindre kommuner i Västerbottens inland. Kommunerna är alla typiska glesbygdskommuner
Läs merVuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25)
Utlåtande 2005: RIV (Dnr 424-484/2000) Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
Läs merbil 1 LÄNSSTYRELSERNA Ögonblicksbild av etableringsreformen juni 2011 Rapport 2
bil 1 LÄNSSTYRELSERNA Ögonblicksbild av etableringsreformen juni 2011 Rapport 2 1. Uppdrag och arbetssätt Regeringen uppdrog den 25 november 2010 (IJ 2010/2001/IU) till länsstyrelserna att, inom ramen
Läs merLokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i Kalmar kommun
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Lars-Ove Angré 2013-08-15 KS 2013/0620 Kommunstyrelsen Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i Kalmar kommun
Läs merYttrande om lagförslag av ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända - PM från Arbetsmarknadsdepartementet
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2015-09-16 SN-2015/2810.709 1 (6) HANDLÄGGARE Carin Nyh Carin.Nyh@huddinge.se Socialnämnden Yttrande om lagförslag av ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända
Läs merRapport uppdrag. Advisory board
1 Rapport uppdrag Advisory board 2 Advisory board AB är en dialogmodell som på ett stukturerat sätt ger möjlighet till samråd och dialog med unga i utvecklingsarbeten/verksamhetsutveckling inom kommunen,
Läs merRiktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever
Fastställt av Utbildningsnämnden Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Inom Utbildningsnämndens verksamhetsområde 2015-12-07 Ronneby Kommun Johanna Månsson Chef Start Ronneby Annika Forss Kvalitetssamordnare
Läs mer2015-12-17 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde
2015-12-17 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Karin Granbom Ellison (L), telefon 0725-82 81 74 Ärende
Läs merLänsstyrelsen. Organisationen för integration och etablering - Uppsala län 2015-05-21
Länsstyrelsen Organisationen för integration och etablering - Uppsala län 2015-05-21 Målgrupper Som nyanländ räknas en asylsökande som fått uppehållstillstånd (flyktingar, skyddsbehövande, särskilt ömmande
Läs merÖPPET SVERIGE. Fokus: Jämtland. Förslag för en bättre migrationsprocess. Regional rapport 2015-10-15
ÖPPET SVERIGE Förslag för en bättre migrationsprocess Fokus: Jämtland Regional rapport 2015-10-15 Vi har frågat proffsen! 60 miljoner människor befinner sig på flykt i världen. Av dem kommer bara en rännil
Läs merBrott, straff och normer 3
Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera
Läs merCarlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)
1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet
Läs merAtt ordna en interaktiv diskussion för Raoul Wallenbergs dag
Att ordna en interaktiv diskussion för Raoul Wallenbergs dag Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet och civilkurage. Genom enastående ledarskap och kreativitet
Läs merVälkommen in! Sju förslag för en bättre etablering
Välkommen in! Sju förslag för en bättre etablering Kontakt TCO Samuel Engblom - Åsa Odin Ekman samuel.engblom@tco.se - asa.odin.ekman@tco.se Välkommen in! TCO Granskar nr Ange nr Ange år Inledning De senaste
Läs merSamverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning
Läs merVerksamhet för nyanlända
www.pwc.se Revisionsrapport Verksamhet för nyanlända Forshaga Kommun Peter Aschberg Remmi Gimborn Oktober 2015 Innehåll Sammanfattning...2 1. Inledning...4 1.1. Bakgrund...4 1.2. Syfte och Revisionsfråga...4
Läs merDet första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.
Sökexempel - Hälsovägledare Hälsovägledning med inriktning mot olika folkhälsoproblem som t ex rökning, tips på hur man går tillväga för att göra en datasökning och hur man även kontrollerar om artiklarna
Läs merMOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA
MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA Helsingfors 7.1.2016 Innehåll MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA...3 Nya flyktingförläggningar... 3 Undervisning för asylsökandes barn... 4 Inflyttning av asylsökande
Läs merSAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV
VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.
Läs merSlutrapport: Act Art for Tourism
Slutrapport: Act Art for Tourism 1. Projektfakta. Projektnamn: Hotspot Kölleröd 2.0. Act Art for Tourism Leaderområde: MittSkåne Projektägare: Coompanion Jordbruksverkets journalnummer 2013 4929 Kontaktperson:
Läs merRådslag om Vår Framtid
Rådslag om Vår Framtid 27 maj 2013 Innehåll Rådslagets utformning...2 Anteckningar...3 Inkluderande förhållningssätt och kultur... 3 Öppna mötesplatser... 4 Sveriges Bästa Skola... 5 Bra Infrastruktur
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
Läs merEtablering av nyanlända på arbetsmarknaden och i samhället Milischia Rezai Politiskt sakkunnig
to: Maskot/Folio Etablering av nyanlända på arbetsmarknaden och i samhället Milischia Rezai Politiskt sakkunnig 2 Flyktingsituationen 54 miljoner flyktingar och fördrivna i världen (UNHCR) 9 miljoner syrier
Läs merBefolkningsprognos flyktinginvandring
Befolkningsprognos flyktinginvandring Trelleborgs kommun använder befolkningsstatistik och tar fram befolkningsprognoser baserat på underlag från SCB. Detta underlag bygger på folkbokföring. Det innebär
Läs merKS Ärende 5. Löpnummer i Politikerrummet: 9. Från etablering till anställning
KS Ärende 5 Löpnummer i Politikerrummet: 9 Från etablering till anställning Tjänsteskrivelse 1 (7) 2013-10-25 SN 2013.0132 KS 2013.0330 Handläggare: Unni Johansson Kommunstyrelsen Från etablering till
Läs merLoggbok under vasabesök
Loggbok under vasabesök Förberedelser... Jag tror det hade varit bra om vi hade läst om/diskuterat de finlandssvenskas situation mer inför resan, för att inte framstå som helt okunniga (och ointresserade)
Läs merDONATORBARN I SKOLAN. Inspiration till föräldrar. StorkKlinik och European Sperm Bank
DONATORBARN I SKOLAN Inspiration till föräldrar KÄRA FÖRÄLDRAR Med detta material vill vi ge inspiration till dig som har ett donatorbarn som börjar skolan. Det finns lika stor variation bland familjer
Läs mer3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen
1 (7) ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING Integration 3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen 3.1 Andel nyanlända kvinnor och män som inom två år efter mottagningsåret varit sysselsatta. Källa:
Läs merHandlingsplan. AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet. Räddningstjänsterna i Skåne. För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014
AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014 AG Skåne Sakområde skydd och säkerhet Kontaktperson: Lotta Vylund,
Läs merMottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever
Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever Organisation i Vännäs kommun 2014 Beslutat på ledarlag 2014-03-19 Innehåll FÖRUTSÄTTNINGAR, SYFTE OCH MÅL... 3 Syfte... 3 Mål... 3 ORGANISATION...
Läs merStockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen. Praktikrapport. 1) Allmänna data om praktikperioden
Praktikrapport 1) Allmänna data om praktikperioden Arbetsgivare: Svenska Röda Korset/Huvudkontoret Avdelningen för flykting och folkrätt KFÅ (Kontoret för frivillig återvandring) Röda Korset Hornsgatan
Läs merRapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan
Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan Bakgrundsbeskrivning av projektet Kronan och Frälsegårdskolan har haft låg måluppfyllelse i matematik. Skolorna har genomfört kvalitetsredovisningar
Läs merIUP skriftliga omdömen årskurs 1-4
IUP skriftliga omdömen årskurs 1-4 Pärm 2, 5:2 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KARLBERGS SKOLA/OBSERVATORIELUNDENS SKOLA Sid 1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KARLBERGS SKOLA/OBSERVATORIELUNDENS SKOLA Sid 2 Lokal pedagogisk
Läs merPaper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13
Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan vt 13 Agneta Sillman Karlsson Carolina Strömberg Katrin Lingensjö Ulla Sjöstedt Bakgrund: Många elever tycker matte är att enbart räkna i en mattebok.
Läs merEnsamkommande barn - Lokalt och regionalt utvecklingsstöd. Östersund 21 maj 2014
Ensamkommande barn - Lokalt och regionalt utvecklingsstöd Östersund 21 maj 2014 Vilka utmaningar står kommunerna och landstingen inför? Hög inströmning av barn svårt att planera Utvidgade möjligheter till
Läs merHandledning Sfi i Hjo «Vi lär oss svenska tillsammans»
Handledning Sfi i Hjo «Vi lär oss svenska tillsammans» Detta material är avsedd för nyanlända elever med inga eller nästan inga förkunskaper i det svenska språket. Det är meningen att eleverna ska kunna
Läs merSå, med nytt (inget) hår satte jag mig på planet till Irland och Dublin!
Hallojs! En reseberättelse om Irland Jag heter Fabian, går tredje året på Datateknik ute i Kista och tänkte berätta om min förra höst, då jag var i Irland och lekte runt! Varför Irland kanske man frågar
Läs merFörstudie återvändande ensamkommande
Förstudie återvändande ensamkommande En förstudie genomförd av Strömsunds kommun Finansierat av Europeiska återvändandefonden och Strömsunds kommun Presentationens upplägg INTRODUKTION Vad och varför?
Läs merSamverkan för ett hållbart integrationsarbete i Västra Götalands län
Samverkan för ett hållbart integrationsarbete i Västra Götalands län avsiktsforklaring.indd 1 2014-02-10 12:06:13 Bengtsfors Dals-Ed Åmål Strömstad Gullspång Tanum Mariestad Färgelanda Mellerud Töreboda
Läs merLOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN
1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 INLEDNING... 1 1.1 MÅLGRUPP... 1 1.2 MÅL FÖR INTRODUKTION... 1 1.3 DELMÅL FÖR INTRODUKTION...
Läs merGod jul och gott nytt år!
Integration Nummer 4 December 2013 Länsstyrelsernas nyhetsbrev om integrationsfrågor God jul och gott nytt år! Sfi med ökad individualisering och flexibilitet Alvesta kommun - Mottagning för framtiden
Läs mer2016-04-11. Rapport om svenska för invandrare (Sfi) på Järfälla Lärcentrum
1 (6) RAPPORT 2016-04-11 Kompetensnämnden Dnr Kon 2016/63 Rapport om svenska för invandrare (Sfi) på Järfälla Lärcentrum Rätt till sfi samt antagning Rätt att delta i utbildning i svenska för invandrare
Läs merRedaktören har ordet REFLEKTIONER. Nr 2-201 6
Nr 2-201 6 SOCIALDEMOKRATERNAS NYHETSBREV I STRÄNGNÄS KOMMUN Källgatan 1, 645 31 Strängnäs www.socialdemokraterna.se/strangnas ANSVARIG UTGIVARE: Ingrid Fäldt Redaktören har ordet Vi närmar oss med stormsteg
Läs merREGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020
REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt
Läs merSamhälle, samverkan & övergång
Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Kompassens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer
Läs merMatematikundervisning och självförtroende i årskurs 9
KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.
Läs merLokal överenskommelse om introduktion för flyktingar och andra nyanlända i Eslövs kommun
Lokal överenskommelse om introduktion för flyktingar och andra nyanlända i Eslövs kommun Samverkande parter Överenskommelsen bygger på en samverkan mellan Arbetsförmedlingen i Eslöv, Eslövs Kommun och
Läs merKommittédirektiv Dir. 2015:107 Sammanfattning
Kommittédirektiv Översyn av mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända Dir. 2015:107 Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015 Sammanfattning En särskild utredare ges i uppdrag att
Läs merEnkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete. Beredningen för integration och mångfald oktober 2009
Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete Beredningen för integration och mångfald oktober 2009 Sammanfattning (I) 25 av Skånes 33 kommuner har svarat. 84 procent
Läs merTillsynsbeslut för gymnasieskolan
Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen
Läs merVälkommen till en samverkanskonferens för länets kommunala sfi-anordnare
20-21 september 2012 Välkommen till en samverkanskonferens för länets kommunala sfi-anordnare 20-21 september 2012 anordnar Integration Gävleborg en samverkanskonferens för länets kommunala sfi-anordnare.
Läs merWORKSHOP DAG 1. Workshop är ett möte kring ett fokuserat tema med ett begränsat antal deltagare.
NOVA SOFTWARE FRAMTIDSEVENT 5-6 MARS WORKSHOP DAG 1 Workshop är ett möte kring ett fokuserat tema med ett begränsat antal deltagare. Du medverkar för att komplettera andra med din kompetens. Var gärna
Läs merSlutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014
Region Blekinge 2014-12-15 Catharina Rosenquist 0455-305029 Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser
Läs merArbetar ämneslärare språkutvecklande?
Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Camilla Borg Carenlöv 2012 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk 31-60 hp Handledare: Olle Hammermo Examinator:Ulrika Serrander Sammandrag
Läs merKommunal flyktingmottagning på Åland Informationspaket till förtroendevalda
Kommunal flyktingmottagning på Åland Informationspaket till förtroendevalda Innehåll 1. Processkarta beslutsfattande 2. Förutsättningar för kommunal flyktingmottagning 3. Avtal med NTM. Frågor och svar
Läs merAtt ordna en interaktiv diskussion för Raoul Wallenbergs dag
Att ordna en interaktiv diskussion för Raoul Wallenbergs dag Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet och civilkurage. Genom enastående ledarskap och kreativitet
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 23 april 2013 KLAGANDE Göteborgs kommun Ombud: AA Social resursförvaltning Box 7010 402 31 Göteborg MOTPART Migrationsverket Verksamhetsområde
Läs merVÄLKOMNA MÖTE OM FLYKTINGFRÅGOR 18 DEC 2015 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORG
VÄLKOMNA MÖTE OM FLYKTINGFRÅGOR 18 DEC 2015 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORG FLYKTINGAR I VÄRLDEN Nära 60 miljoner människor är på flykt i världen Nästan 26 miljoner får någon form avskydd eller assistans av UNHCR
Läs merRIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16
RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16 1 Inledning Stenungsunds kommun tar emot nyanlända barn och elever i åldrarna 0-18 år. Barn 0-5
Läs merKvalitetsarbete. I praktiken AVESTA
Kvalitetsarbete I praktiken AVESTA Var är vi? Förutsättningar MiROi i-learning AB bedriver sedan september 2013 undervisning i SFI (Svenska för invandrare) i Avesta. Undervisningen bedrivs alla helgfria
Läs merVad ser vi? Migranters situation utifrån Röda Korsets iakttagelser lokalt
Vad ser vi? Migranters situation utifrån Röda Korsets iakttagelser lokalt Tack alla som tog sig tid att svara på enkäten Vad ser vi? Era iakttagelser och erfarenheter är centrala för att vi tillsammans
Läs merTankar om språkundervisning
in Lingua Nr 1, 1983.. 1 Tankar om språkundervisning Jens Allwood, Inst. för lingvistik, Göteborg universitet Om man funderar över undervisning inom något visst område, är det naturligt att ta sin utgångspunkt
Läs merKristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Årskurs 4-6 Läsår 2015/2016 1/12 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merNätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7
140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande
Läs merATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET
1 (10) ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET Detta informationsmaterial är skapat i syfte att sprida en likvärdig information i Jämtlands län om vad det innebär att lära sig ett andraspråk. Men också ge information
Läs merKvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015
1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet
Läs merGrimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning
Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning stockholm.se 1 Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning Ur Grimstaskolans arbetsplan: Vi behöver motverka
Läs merKonceptbeskrivning Ungagemang
Konceptbeskrivning Ungagemang Vad är Ungagemang? Syftet med Ungagemang är att skapa en fysisk mötesplats där unga ges verktyg och inspiration för att själva förvandla idéer till aktiviteter som skapar
Läs mer... Blir skjutsad med bil. Blir skjutsad med bil med kompisar (samåkning) Bli skjutsad med bil med kompisar (samåka)
Bilaga 1: Enkät om resvanor Namn:. Klass:... Enkät om resvanor På skolan pågår just nu ett arbete med att ta fram en skolreseplan. En skolreseplan ska lyfta fram frågor att arbeta med när det gäller trafiksäkerhet,
Läs merRapport integrationsarbetet 2008
Rapport integrationsarbetet 2008 Rapportskrivare och kontaktperson: Integrationssamordnare Inga Johansson, 0911-69 67 66 Innehåll Mål... 1 Uppdelning flyktingar andra nyanlända invandrare... 1 Introduktion
Läs merVerksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem)
Datum 2014-08-18 Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem) Holmesskolan Besöksadress Fabriksgatan 3, Torsby Torsby kommun 50. BUN 685 80 Torsby 0560-162 33 direkt 0560-160 00 växel
Läs merLikvärdig skola med hög kvalitet
Gävle Kommun Likvärdig skola med hög kvalitet Sätra rektorsområde Likvärdig skola med hög kvalitet Bakgrund I september 2011 fick Barn & Ungdom i uppdrag av barn- och ungdomsnämnden att återkomma med underlag,
Läs merFördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009.
Umeå Universitet Sida 1 (10) Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Kursvärdering. Omdöme 1 5 (5 bäst) Kursupplägg i stort 1 2 5 Bra projekt där de tidigare projekten i BP1 och BP2 binds ihop. Får
Läs merUtva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merMinnesanteckningar flyktinginformation
Minnesanteckningar flyktinginformation Tid: Onsdag 21 oktober 18.30 19.45 Plats: Nordmalingsbygdens Folkets Hus Närvarande tjänstemän: Sune Höglander (samhällsbyggnadschef), Helen Sundström Hetta (kommunchef),
Läs merBeslut efter riktad tillsyn
Lessebo kommun lnfo@lessebo.se efter riktad tillsyn av utbildning i Lessebo kommun för asylsökande barn och barn som vistas i Sverige utan tillstånd 2(12) Riktad tillsyn i Lessebos kommun Skolinspektionen
Läs merABCD. Granskning av kommunens flyktingmottagande. Ronneby kommuns revisorer. Revisionsrapport. Antal sidor:10
ABCD Ronneby kommuns revisorer Granskning av kommunens Revisionsrapport Antal sidor:10 , Innehåll 1. Bakgrund 2 2. Syfte 2 3. Avgränsning 3 4. Revisionskriterier 3 5. Metod 3 6. Ansvarig nämnd 3 7. Flyktingmottagning
Läs merGrindskolans handlingsplan 2015-2016 Mål och konkreta åtgärder
Grindskolans handlingsplan 2015-2016 Mål och konkreta åtgärder Stimulerande lärande och utmaning för alla Arbetsklimat Grindskolan 2015-2016 Ansvar och inflytande för elever Bedömnings för lärande (BFL)
Läs merVärt att notera i sammanhanget är att kostnaden för en plats på individuella programmet för närvarande är 75 768 kronor per år.
RAPPORT 1 (5) Vår handläggare Jörgen Rüdeberg, verksamhetschef Rapport Sommarskola 2010 Bakgrund Sommaren 2010 genomfördes, i Interkulturella enhetens regi sommarskola för elever i år 8, 9 och gymnasieskolan.
Läs merFÖRETAGSAMHET LÖNAR SIG ALLTID
FÖRETAGSAMHET LÖNAR SIG ALLTID www.yrittajat.fi futureimagebank.com futureimagebank.com futureimagebank.com FÖRETAGSAMHET LÖNAR SIG ALLTID anvisningar för föreläsaren futureimagebank.com futureimagebank.com
Läs merDethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman
Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman En ungdomsgrupp i Österbotten Deltagare: 3 ungdomar, ålder: 15, 17 och 18 år. En ungdom var gruppansvarig och samlade ihop gruppen. Deltagarna fick
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merLokal överenskommelse. samverkan för effektivare introduktion och integration av flyktingar och andra invandrare i Eksjö kommun
Lokal överenskommelse om samverkan för effektivare introduktion och integration av flyktingar och andra invandrare i Eksjö kommun 1. Överenskommelse om samverkan för effektivare introduktion och integration
Läs merStöd på BVC vid misstanke att barn far illa
Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merSammanfattning av enkäten en till en projektet
Sammanfattning av enkäten en till en projektet Tack för att ni tog er tid att svara på enkäten. Vi på 4-6 har sammanställt resultatet, och även gjort små förklaringar och svar till frågor, eller kommentarer
Läs merAtt fånga bedömningar i flykten
Att fånga bedömningar i flykten ATT BJUDA IN ELEVER TILL MATEMATIK (ELLER INTE) LISA BJÖRKLUND BOISTRUP Föreläsningens struktur Tidigare forskning om kommunikation ur ett bedömningsperspektiv Kommunfinansierad
Läs merFÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers
Läs mer