Forskning i Kvarken och världsarvsområdet Historia, nuläge och framtid

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Forskning i Kvarken och världsarvsområdet Historia, nuläge och framtid"

Charlotta Persson
för 5 år sedan
Visningar:

1 Forskning i Kvarken och världsarvsområdet Historia, nuläge och framtid Michael Haldin, Naturtjänster / Forststyrelsen

En kort översikt över vad vi (inte) vet Havsbottnens topografi batymetri noggranna uppgifter bara från enstaka mindre områden och farleder, stora områden saknar nogranna djupdata Geologi och

2 En kort översikt över vad vi (inte) vet Havsbottnens topografi batymetri noggranna uppgifter bara från enstaka mindre områden och farleder, stora områden saknar nogranna djupdata Geologi och bottensubstrat enstaka mindra områden med heltäckande, noggranna data, till största delen är bottensubstrat och struktur helt okända Hydrologi salinitet, temperatur och havsströmmar kända bara i stora drag, men upplösning på regional eller lokal nivå saknas +/- helt Bottenväxtlighet några enstaka områden noggrannare undersökta, i övrigt baserar sig utbredningsdata på personliga uppskattningar Bottenfauna infauna det bästa tillgängliga biologiska materialet i Kvarken, men ändå inte tillräckligt bra för ekologisk forskning eller som underlag för planering

3 Smaltång Fucus radicans L. Bergström & L. Kautsky 2005 Har i århundraden ansetts vara en småväxt form av den riktiga blåstången (Fucus vesiculosus), beskrevs som en egen art först 2005 Är en mycket viktig ekologisk nyckelart i södra delen av Kvarken (både smaltång och blåstång hör till de allra viktigaste och mest använda indikatorerna på fungerande ekosystem i Östersjön) Konkurrerar ut vanlig blåstång (förhållande 97:3 i Rönnskärsområdet) = det finns avgörande ekologiska skillnader mellan arterna Artbildningen har troligtvis skett för bara omkring 400 år sedan Smaltångens ekologi och krav på livsmiljö är ur praktisk synvinkel helt okända Smaltången förökar sig könlöst = i Kvarken finns miljoner genetiskt identiska individer Bildar också ekologiskt viktiga drivvallar på stränderna

Utbredning av smaltång i Rönnskären 2009 2008-2009 testades kartering av undervattenshabitat med hjälp av flygburen LiDAR i

av nyckelhabitaten som modellerades och inventerades Modelleringen gjordes på basen av ekologiska och abiotiska parametrar

4 Utbredning av smaltång i Rönnskären testades kartering av undervattenshabitat med hjälp av flygburen LiDAR i Ultra-projektet (Botnia-Atlantica Interreg IVA) Smaltångsdominerade växtsamhällen (>75% smaltång på hårdbotten) ingick som ett av nyckelhabitaten som modellerades och inventerades Modelleringen gjordes på basen av ekologiska och abiotiska parametrar Inventeringen gjordes genom att analysera formen på LiDAR-systemets laserreflektion (horisontell mätnoggrannhet ca. 2x2 meter) 500 m 500 m

Saliniteten och effekterna av klimatförändringen Näst efter danska sunden har Kvarken den skarpaste gränsen i salinitet (från 5,1 till 3,9) Den kraftiga förändringen gör att Kvarken fungerar som

5 Saliniteten och effekterna av klimatförändringen Näst efter danska sunden har Kvarken den skarpaste gränsen i salinitet (från 5,1 till 3,9) Den kraftiga förändringen gör att Kvarken fungerar som nordgräns för ett flertal ekologiskt viktiga arter Salinitetsförändringen beror på flera faktorer, på den utrinnande mängden sötvattnet i Bottenviken, på Kvarkens fysiologiska struktur (smal och grund), på havsströmmarna i Bottenhavet och på pumpeffekten från låg- och högtryck och förhärskande vindar Enligt vissa nuvarande klimatmodeller (SMHI, Rossby Center) kommer nederbörden kring Bottenviken att öka med över 20% fram till år 2100 Det leder i sin tur till att saliniteten sjunker i hela Bottniska viken, med stora ekologiska effekter Konkret kommer förändringarna först att märkas där många organismer nu har sin salinitetsgräns, i Kvarken

salinitet och bottensubstrat sätter ramar för arternas horisontella utbredning I Kvarken-området är den fotiska zonen (ner

6 Landhöjningen har effekter också under ytan Landhöjningen är lika snabb under vattenytan som ovanför, men effekterna på under-vattensmiljön blir lätt större I Östersjön styr tillgången på solljus växtlighetens zonering i höjd- /djupled, medan salinitet och bottensubstrat sätter ramar för arternas horisontella utbredning I Kvarken-området är den fotiska zonen (ner till 1% solljus) ca. 10 meter, och den största delen av biomassan finns inom ett intervall på 3-4 meter, ner till fem meters djup

7 Förvaltningens mardröm är forskningens dröm? Ett hav (Östersjön) i allt sämre skick = en allt strängare lagstiftning och ett stadigt ökande antal bindande internationella avtal sätter både ramar och prägel på förvaltning och planering också i Kvarken-området. Så gör också en i det närmaste total avsaknad av sammanhängande och tillförlitlig information om vad som egentligen finns under ytan. En pålitlig bedömning av miljökonsekvenser, en hållbar utveckling och ekosystembaserad förvaltning är, ur praktisk synvinkel termer, omöjliga att uppnå utan tillräckliga kunskaper om havsmiljön. Det finns en stor beställning på mera forskning på alla nivåer, från kartläggning av grundfaktorer till avancerad forskning om samband, modellering av förekomster och framtida utveckling. Förutsättningen är att forskningen är inriktad på att lösa de konkreta problem som förvaltare och planerare dras med.

Forskning under ytan hinder & problem Infrastruktur & kontaktyta Tak över huvudet, el, vatten, mat, båt, utrustning, kommunikation...? Vem skall man fråga? Vem hjälper forskare som vill komma hit?

8 Forskning under ytan hinder & problem Infrastruktur & kontaktyta Tak över huvudet, el, vatten, mat, båt, utrustning, kommunikation...? Vem skall man fråga? Vem hjälper forskare som vill komma hit? Fokusering & styrning Var finns information om Kvarken för forskning & forskare? Vem kan berätta hurudan forskning som behövs? Vem kan handleda, leda eller ens informera om forskning i Kvarken? Pengar, pengar, pengar... Det enklaste sättet att fokusera forskning till Kvarken är att betala Tre alternativ: från egna budgetar, en gemensam fond eller genom att påverka instanser som redan sponsrar forskning

9 Kvarken en oas för tvärvetenskaplig forskning KLIMATFÖRÄNDRING LANDHÖJNING EKOSYSTEMBASERAD FÖRVALTNING SALINITETSTYRD SUCCESSION SKÄRGÅRDS- NÄRINGAR EKOLOGISK GRUNDFORSKNING GEOLOGISK GRUNDFORSKNING EFFEKTER AV MARIN ENERGIPRODUKTION SAMHÄLLSGEOGRAFI HYDROLOGI UTVECKLING & PLANERING NATURSKYDD LAGSTIFTNING

Relevanta dokument

BÄTTRE UNDERLAG FÖR DETALJPLANERING AV VINDKRAFTSPARKER 26.08.2014 MICHAEL HALDIN & MATTI SAHLA NATURTJÄNSTER / FINLAND

BÄTTRE UNDERLAG FÖR DETALJPLANERING AV VINDKRAFTSPARKER 26.08.2014 MICHAEL HALDIN & MATTI SAHLA NATURTJÄNSTER / FINLAND I både Sverige och Finland finns det regeringsbeslut på utvidgning av vindkraft till