Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Transkript

1 RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan I praktiken innebär det att all fiskevård i denna del av Testeboån sedan år 2000 sker i samverkan mellan Fiskeriverket, Gävle kommun, länsstyrelsen, Sportfiskarna Gästrikland och Testeboåns fvof. Gävle kommun är huvudman för projektet. Här följer en redovisning av verksamheten Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010 Uppvandringen av lax och öring i Testeboån kontrolleras med hjälp av en fälla. Fällan finns i fiskvägen vid Strömsbro kraftverk. Avståndet från havet till fällan är ca 2,5 kilometer. OBS. Uppvandringskontrollen är inte heltäckande. Fångade fiskar i uppvandringskontrollen i Testeboån 2010: Art Antal Medelvikt 28 6,9 kilo 40 3,65 kilo ,9 kilo 13 3,3 kilo ,6 kilo 32 2,4 kilo Fisk som fångas i uppvandringskontrollen artoch könsbestäms, vikten uppskattas och eventuell märkning med yttre märken eller fenklippning kontrolleras. Det är mycket sällan felvandrande odlad fisk, d.v.s. fenklippt fisk, fångas i uppvandringskontrollen i Testeboån. Det sker inte ens varje år. Av årets 68 fiskar var ingen fenklippt. Inga andra arter än lax och öring kan ta sig in i fällan startades uppvandringskontrollen den 2 juni, och vittjades dagligen fram till 15 oktober. 1

2 Vattenföringen under juni varierade mellan m 3 /sek. Vid vattenföringar över ca 20 m 3 /sek, och med Strömsbro kraftverk i drift, kan lax och öring ta sig förbi uppvandringskontrollen genom att hoppa över dammen vid sidan av fällan. (Om kraftverket inte är i drift kan fisk passera över dammen redan vid en vattenföring i ån på ca 10 m 3 /sek.) Stora delar av juni kunde fisk passera över dammen. Observationer av lax gjordes under juni, såväl nedströms som uppströms uppvandringskontrollen. Första fisken fångades i fällan den 5 juli. Efter en juni månad med mycket vatten följde juli med betydligt lägre vattenföring. Fisk nummer två fångades i fällan först den 25 juli. T.o.m. den 17 augusti fångades 2 laxar och 12 öringar augusti stoppades Strömsbro kraftverk, för att underlätta fiskvandringen. Ett s.k. naturvårdsavtal mellan länsstyrelsen och kraftverksägaren möjliggjorde stoppet. Kraftverksägaren fick full ersättning för produktionsbortfallet under perioden. Resultatet av de två första dygnen med stoppat kraftverk resulterade i 12 laxar och 9 öringar! SVT s inslag från uppvandringskontrollen under driftstoppet. Kraftverket stoppades även 28 september 5 oktober. Under denna stoppvecka fångades endast en fisk i fällan. En laxhane på omkring 20 kilo. Vattenföringen var mellan m 3 /sek. Fisk kunde med andra ord passera över dammen vid sidan av fällan. Även den stora laxhanen försökte först under ett par dagar hoppa över dammen, men den var för stor och tung för att ta sig över. Vi har således även 2010 ett mörkertal när det gäller antalet lekvandrande laxar och öringar. Att döma av observationerna av hoppande laxfiskar på olika platser runt fällan rör sig mörkertalet inte bara om enstaka fiskar. Det är svårt att ens gissa hur många fiskar som smitit förbi fällan. Men helt klart är det snarare fler än färre jämfört med vad som fångades i fällan. Årets sista fisk fångades i fällan den 11 oktober. Reflektioner från uppvandringskontrollen: Trots att uppvandringskontrollen är belägen endast drygt två kilometer från havet så är det mycket sällan vi fångar riktigt blank fisk i kontrollen. Vad är orsaken? Har fisken svårt att hitta in i ån? Eller hittar fisken till ån, men har svårt att finna fiskvägen? Vi har nu erfarenheter från några år med periodvisa stopp i Strömsbro kraftverk. Lekvandrande lax och öring svarar bra på driftstopp i kraftverket. Fångsterna i fällan har vid flera tillfällen ökat markant under första och andra dygnet efter det att kraftverket stoppats. (Fram till i slutet på sextiotalet kördes kraftverket bara dagtid, och på vardagar. Då kunde fisk passera upp förbi kraftverket övrig tid på vardagar samt hela helgerna. Från slutet av sextiotalet och alltjämt har det varit kontinuerlig drift i kraftverket. I tid finns det tveklöst ett samband mellan laxens försvinnande från Testeboån övergången till kontinuerlig drift i Strömsbro kraftverk.) 2

3 Elprovfisken i Testeboån 2010 Kvantitativt elprovfisken har som vanligt utförts på elva lokaler i Testeboån under Provfisket genomfördes under relativt hög vattenföring, omkring 8 m 3 /sek, vilket egentligen är lite för mycket vatten för ett riktigt effektivt fiske. Lokalerna anpassades därför så att fiske inte skedde där vattenhastigheten var för hög för ett meningsfullt fiske. Lokal Nr > totalt > Avstånd från totalt havet (km) Strömsbro 1 44,8 17,9 62,7 5,0 13,3 18,3 2,5 Forsby Kvarn ,1 17,1 0,9 0 0,9 5,7 Sågbacken 3 28,7 0 28,7 6,8 3,5 10,3 8,7 Översten 4 8,8 21,1 29,9 0,4 0,4 0,8 8,9 Möljen 5 20,1 16,0 36, ,2 Tegelbruket 6 2,2 1,4 3,6 0,8 0 0,8 11,0 Bomnacken 7 13,1 9,9 23 3,4 0 3,4 11,8 Erkkis Bro 8 0,4 0 0, ,3 Fågelautomaten 9 3,1 2,7 5,8 0 1,7 1,7 14,9 Brännsågen ,9 0, ,3 G:a Brännsågen 11 2,7 0 2, ,3 Antal lax- och öringungar per 100 m 2 i Testeboån Medeltäthet av lax = 12,3 Lokal Nr > totalt > Avstånd från totalt havet (km) Strömsbro 1 10,9 0 10,9 9,4 12,8 22,2 2,5 Forsby Kvarn 2 17,8 4,1 21,9 3,5 6,2 9,7 5,7 Sågbacken 3 10,6 0,7 11,3 7,7 5,7 13,4 8,7 Översten ,4 17,4 5,8 0 5,8 8,9 Möljen 5 25,5 0 25,5 1,1 0,6 1,7 9,2 Tegelbruket 6 6,6 1,1 7,7 0,5 0,7 1,2 11,0 Bomnacken 7 7,7 0 7,7 1,8 1,3 3,1 11,8 Erkkis Bro 8 0,8 0 0, ,3 Fågelautomaten 9 1,9 0,6 2, ,9 Brännsågen ,3 G:a Brännsågen ,3 Anta lax- och öringungar per 100 m 2 i Testeboån Medeltäthet av lax = 8,8. 3

4 Elfiskelokalernas läge i Testeboån. Följande två diagram visar medeltätheterna av lax- och öringungar på elfiskelokalerna i Testeboån under de år som Salmon Action Plan pågått. (Utsättning av laxyngel skedde årligen t.o.m ) Medeltätheter av laxungar i Testeboån , antal 100 m 2. 4

5 Medeltätheter av öringungar i Testeboån , antal/100 m 2. Med hjälp av att även räkna fram hur stor procentuell andel av elfiskelokalerna som det finns årsungar av laxungar på får vi en kompletterad bild av hur åns lek- och uppväxtområden nyttjas. Procentuell andel provfiskeytor med förekomst av lax fr.o.m D.v.s. år med endast naturlig reproduktion. Årsungar av lax på tio av elva provfiskeytor är rekord för Testeboån. 5

6 30 nya lekområden Lämpligt leksubstrat för lax och öring är det ont om i stora delar av Testeboån. Under 2010 har därför 30 stycken nya lekområden skapats. Metoden för att skapa de nya lekområdena är hämtad ur manualen Ekologisk restaurering av vattendrag, (Degerman m.fl.). Gruset i de nya lekområdena är till två tredjedelar millimeter och till en tredjedel millimeter. Allt grus, totalt 180 ton, kördes denna gång ut med helikopter. I och med årets nya lekområden finns numera ett femtiotal skapade lekområden i Testeboån. Metoder att lägga ut gruset har tidigare varit allt ifrån att bära i hink till att köra med skottkärra, snöskoter, lastmaskin, dumper och helikopter. Här finns Gefle Dagblads rörliga bilder från grusutläggningen med helikopter i Testeboån = De nya lekområdenas läge. 6

7 Övrigt I flera år har vi agerat för att en automatik som säkerställer en minimivattenföring i Testeboån vid driftstopp i Oslättfors kraftverk. Hittilldags innebär ett driftstopp i kraftverket att det slutar rinna vatten genom kraftverket. Sommar och höst blir då vattnet som rinner via fiskvägen det enda vatten som rinner i ån. Vinter och vår innebär ett driftstopp att ån torrläggs till dess att ägaren tar sig till kraftverket och startar upp kraftverket. Gävle kommun bistår kraftverksägaren ekonomiskt till investeringen av nämnda automatik. Utrustningen är beställd och kommer att installeras inom kort, enligt kraftverksägaren. Förekomsten av sikyngel i Testeboån kontrollerades för första gången Sik är en art som varit på tillbakagång de senaste åren i hela Bottniska viken. Yngelinventering har under året skett i flera vattendrag och på kusten, såväl i Sverige som i Finland. Inventeringen är en del av det svenskfinska samarbetsprojektet Intersik. Nykläckta sikyngel påträffades längs stränderna i Testeboån från havet och ungefär en kilometer upp i ån. Vuxna sikar som tagit sig till Testeboån under senhösten för att leka fångades med nät i ån för att ingå i en genetisk studie, tillsammans med sik från flera andra vattendrag samt från kusten. 13 sikar fångades för detta i Testeboån. Det är påfallande stor sik som vandrar upp i Testeboån. Två av sikarna som fångades vägde vardera 2,2 kilo. Åtgärderna i denna redovisning är finansierade av Gävle kommun, Europeiska Fiskerifonden, Fiskeriverket, Naturvårdsverket och Länsstyrelsen Gävleborg. Kontakt: Bernt Moberg bernt.moberg@gavlenet.se