Årsredovisning 2005 Projektet laxintroduktion i Testeboån, (Salmon Action Plan)

Transkript

1 Årsredovisning 25 Projektet laxintroduktion i Testeboån, (Salmon Action Plan) 1

2 Inledning Inom ramen för den av Fiskerikommissionen för Östersjön antagna planen för vildlaxens bevarande, Salmon Action Plan (SAP), har ett projekt pågått i Testeboån sedan Testeboån är ett av två nationellt utvalda svenska vattendrag där ett arbete pågår för att återintroducera lax och havsöring. En åtgärdsplan blev klar år 2, Testeboån utredning angående återintroduktion av ett lax- och havsöringbestånd. Utredningen omfattar området mellan havet och Oslättfors. Se karta, figur 1. Oslättfors Brännsågen Åbyggeby Forsby Strömsbro Figur 1. Ur Terrängkartan Lantmäteriverket. Medgivande M23/274 I områdets nedre del finns ett kraftverk i Strömsbro och de huvudsakliga uppväxtområdena, ca 14 ha, ligger uppströms Forsby. Projektet omfattar en rad olika åtgärder med tyngdpunkten lagd på årliga utsättningar av matningsfärdigt lax- och öringyngel, biotopvård och uppföljning. Vissa av de föreslagna åtgärderna, som t.ex. en utrivning av kraftverket i Forsby, har projektet endast haft begränsad möjlighet att påverka eller genomföra. Arbetet leds av en koordineringsgrupp bestående av Fiskeriverket, Gävle kommun, Länsstyrelsen Gävleborg, föreningen TesteboLiv och Testeboåns Fvof. 25 var ett händelserikt år vid Testeboån, med rivningen av kraftverket i Forsby som en mycket påtaglig åtgärd. Beträffande laxen i Testeboån så låter dock resultatet av utförda åtgärder vänta på sig. Förväntningarna och förhoppningarna när det gäller uppvandringen av lax från projektets första årskullar har inte infriats. Det klena resultatet påkallar att mera fokus nu måste läggas på att undersöka orsaken till den dåliga återvandringen. Eftersom storskaliga utsättningar nu pågått en fiskgeneration är det dags att överväga när utsättningarna bör avslutas. Medelvattenföringen under ett år i Testeboåns nedre del är 11,6 m 3 /sek. Under 25 var medelvattenföringen betydligt lägre än så, 7,7 m 3 /sek. Vårfloden var praktiskt taget obefintlig detta år. Medelvattenföringen i april är 21 m 3 /sek, 25 var den 12 m 3 /sek. I maj är medelvattenföringen 24 m 3 /sek, 25 var den endast 7 m 3 /sek. Arbetet med Testeboån bidrar till att uppnå det 8:e miljömålet Levande sjöar och vattendrag. 2

3 Här följer en redovisning av 25 års verksamhet för laxen och öringen i Testeboån: Planerade åtgärder inom SAP i Testeboån 25 Utsättning av yngel, 15 lax och 1 öring Elprovfisken, 1 lokaler Uppvandringskontroll Köp av stopp i Strömsbro kraftverk i samband med smoltutvandring Utsättning av yngel Den använda fisken är av Dalälvsstam och kommer från Fiskeriverkets försöksstation i Älvkarleby. I slutet av maj och i början av juni sattes ynglen ut, 15 lax och 1 öring enligt en spridningsplan, (Spridningsplan, matningsfärdigt yngel lax och havsöring Testeboån 25, Bo Öhman.). Antalet yngel har minskat jämfört med vad som spreds under projektets första år. Lax sprids i huvudsak i åns huvudfåra, där vattnet har högre hastighet och därmed består mer av det som anses vara en lämplig laxbiotop. Laxynglen fördelades 25 ut i ån mellan Storströmmen och Forsby. Öring sprids både ute i åns huvudfåra och i åns sidofåror längs de delar som ån är uppdelad i flera fåror. 25 spreds öring mellan Oslättfors och Forsby. Antal yngel motsvarade ungefär 1,8 yngel per m 2 uppväxtområde. Elfisken Fem elfiskelokaler har fiskats under 25. Normalt fiskas tio lokaler varje år. Lokalerna nr 3, 4, 5, 6 och 9 utpräglade laxbiotoper. I det s.k. bortre flödet vid Gamla Brännsågen, (lokal nr 1), sprids endast öringyngel. Provfiskena kunde genomföras under lämpliga förhållanden, med en vattenföring runt 4 m 3 /sek och en vattentemperatur på 1-12 grader. Resultat: Tätheter på elfiskestationer i Testeboån 25 (Antal/1m 2 ) Nr Station Datum Öring + Öring >+ Öring tot. Lax + Lax >+ Lax tot. Yta m 2 1 Strömsbro 514 (4) 8,5 8,5 3,2 3, Sågbacken ,7 9,1 32,8 15, 1, Övre Sågbacken 593 3,8 1,1 4,9 33,9 18,5 52, Möljen 5 Tegelbruket 5929 (3) 9,6 4,6 14, Bomnacken 7 Erkkis Bro 8 Fågelautomaten 9 Brännsågen 1 G:la Brännsågen ,8 19,6 34,4 295 ( ) = antal fångade fiskar 3

4 MEDELTÄTHETER AV LAXUNGAR I TESTEBOÅN Antal/1 m Lax + Lax > År Figur 2. Sedan 21 har samma lokaler fiskats varje år. Tätheterna av lax visar på en nedåtgående trend. En bidragande orsak till minskningen är säkert att mängden utsatta yngel minskat. Av de fem elfiskelokaler som inte fiskats under 25 är de flesta utpräglade laxlokaler, detta bidrar sannolikt till att dra ner medeltätheten för 25. Finns det flera orsaker? MEDELTÄTHETER AV ÖRINGUNGAR I TESTEBOÅN Antal/1m Öring + Öring År Figur 3. Medeltätheter av öring. Före 21 har endast 1-5 lokaler/år elfiskats. Den enda lokal som fiskades 1997, (Strömsbro), innehöll det året ovanligt mycket fisk. Därav den extremt höga tätheten de året. 4

5 Uppvandringskontroll För att följa upp det färdiga resultatet av projektet har uppvandringen av lekvandrande lax och öring kontrollerats varje år med hjälp av en fälla i fiskvägen vid dammen som tillhör Strömsbro kraftverk, ca 2,5 km från havet. Fällan startades 5521 och var i drift fram till och med Första fisken kom i fällan den 9 augusti, en laxhona på 8 kg. Totalt fångades 6 laxar och 4 öringar i fällan. En av öringarna var fettfeneklippt. Fällan har vittjats en gång per dag. Därtill kommer några besök ytterligare per vecka för att titta efter fisk och kontrollera vattenföringen. I fällan kontrolleras antalet fiskar, art, kön, vikt (uppskattas) och eventuell märkning. Maj-juli var vattenföringen relativt liten. I augusti gjorde däremot riklig nederbörd att vattenföringen steg kraftigt för att kulminera vid 35m 3 /sek. Därpå fick vi en torr höst med för årstiden mycket låg vattenföring. Under hela september och de tre första veckorna i oktober föll endast 1 mm regn i Gävle. Medelnederbörd för denna period är en bra bit över 1 mm. Fyra av laxarna och två av öringarna kom under ett och samma dygn, 12/8. Det sammanträffade med att perioden med hög vattenföring inleddes, och som sedan pågick augusti ut. Högvattenperioden innebar att fisk kunde ta sig förbi dammen utan att hamna i fällan. Hur mycket fisk som passerat under denna period är det ingen som vet. Under perioden besökte undertecknad och andra intresserade dammen 2-4 gånger per dag för att titta efter fisk. Från dessa besök har endast en fiskobservation rapporterats. Även om fisken kunde ta sig förbi dammen under två veckor så var det inte frågan om att bara simma förbi densamma. Med erfarenhet från tidigare tillfällen med liknande vattenföring så vet vi att fisken måste hoppa, ofta många gånger, innan den kan ta sig förbi dammen. Med andra ord; det passerade säkert ett antal fiskar under högvattenperioden, men det ska inte läggas några förhoppningar om att det gick upp några mängder fisk. En mindre organiserad inventering av lekande fisk resulterade i enstaka observationer på kända lekplatser. Perioden 28/9 5/1 stoppades kraftverket för service. Sista dagarna i september har tidigare år varit den period då det brukar komma som mest med öring, så dock inte detta år. Trots stoppat kraftverk fångades inte en enda öring i fällan. (Fisken kunde under perioden inte ta sig förbi dammen utan att hamna i fällan). Uppvandringskontrollens funktion: Är uppvandringskontrollen i sig ett hinder för fisken? Går inte fisken in i fällan? Backar fisken ur fällan? Det dåliga resultatet från uppvandringskontrollen kräver att alla frågetecken runt densamma måste rätas ut. För att söka svar utförs varje år kontroller med hjälp av elfiske, strålkastare och allmän tillsyn nedströms fällan. Praktiskt taget ingen lekfisk har vid dessa tillfällen påträffats. Dessutom har fisk som befunnits sig i fällan, ibland lämnats i fällan just för att kontrollera om den på egen hand lämnar fällan. Inga sådana tendenser har dock kunnat iakttas. Årets mycket låga tätheter av framförallt laxungar från elprovfisket på provytan nedströms dammen i Strömsbro bekräftar att det faktiskt varit endast få lekfiskar i ån även 23 och 24. Antalet observationer av stor fisk på lugnvattnet nedanför Strömsbro kraftverk har däremot ökat de senaste åren. Det kan ha två förklaringar. Mer fisk i området kan vara förklaringen, men det kan även bero på att folk blivit mer observanta och intresserade. Oavsett förklaring så tyder det på att fisken har svårt att hitta rätt väg förbi kraftverket. 5

6 Resultat från uppvandringskontrollen av lax och öring i Testeboån 25 Strömsbro Art Antal Högsta vikt Lägsta vikt Medelvikt Totalvikt Lax 2 hanar 4 hona blanka 6 totalt 6, 12, 4, 8, 5, 1, 8,3 Öring 2 hanar 2 honor blanka 4 totalt 2, 3, 1, 1,5 1,5 2,25 1,9 1, 4, 5 3, 4,5 7,5 Uppvandringskontrollen i Testeboån har nu pågått i tjugoett år. Det har skett med hjälp av några olika varianter av fällor, både vid dammen i Strömsbro och vid f.d. dammen i Forsby. De första åren resulterade i ungefär lika många öringar som i år. Därefter ökade uppvandringen successivt upp till 72 öringar år 21, plus kanske några som gick vid sidan om fällan det året. Den positiva trenden bröts året därpå och nu tyder mycket på att vi är tillbaka på samma låga mängder av öring som när arbetet med Testeboån startade i början av åttiotalet. Beträffande lax så fångades den första laxen i fällan vid Strömsbro På mer än tio år gick det alltså inte upp en enda lax i Testeboån. Efter 1998 har det kommit lax nästan varje år med en toppnotering år 21 med nio laxar. Köp av stopp i Strömsbro kraftverk och smoltvandringskontroll För att öka smoltens chans att komma levande förbi Strömsbro kraftverk köptes för första gången stopp av kraftverket för detta ändamål 25. Stoppet inleddes den 3 april, och varade i nio dygn. Med hjälp av en liten fälla kontrollerades smoltvandringen under stopperioden. Försöket var så pass intressant så det fick fortsätta även efter stoppet i kraftverket, för att ge en bild över hur länge smoltutvandringen skulle pågå. Kontrollen var i drift Kontrollen skedde med hjälp av ett fiskhus från en ålryssja. Diameter på första ringen är 4 cm, varav ungefär halva ringen fiskade och andra halvan stack upp över vattenytan. D.v.s. en fiskande yta på ungefär 6 cm 2. Totalt fångades 56 smolt varav 55 lax. Fällan vittjades två gånger per dag, kl 8 på morgonen och ca 17 på eftermiddagen. Det var smolt i fällan endast på mornarna. D.v.s. smolten vandrade på kväll, natt eller tidig morgon. Fällan fångade smolt 17 av 25 fiskedagar. Flest smolt fångades runt den 6 maj. Då var vattentemperaturen omkring 1 grader. Den sista smolten fångades den 23 maj. 6

7 Övriga åtgärder i Testeboån 25 Forsby kraftverk Forsen i Forsby forsar åter fritt. I januari 1991 kom första informationen från Gävle Energi om planerna på att leda över vatten från Testeboån till Gavleån via Trollrikskanalen. Syftet var då att nyttja vattnet från Testeboån för kraftproduktion i Gavleåns kraftverk. I planen ingick att ta kraftverken i Oslättfors, Forsby och Strömsbro ur drift. Överledningsplanerna stoppades, men idén om att ta bort Forsby kraftverk levde vidare. Rivningen av kraftverket kunde ske 25, efter många och långa diskussioner. Damm och kraftverk är rivet och en ny gångoch cykelbro har byggts på platsen. I åfåran har två stycken trösklar anlagts för att lokalt höja vattennivån och lämplig uppväxtmiljö för laxartad fisk har skapats i det återuppståndna forssträckorna. Omkring 4 m 2 lämpligt uppväxtområde för laxartad fisk har tillkommit tack vare rivningen. Habitatvård Stora resurser har under projektets gång satsats på att förbättra livsmiljön för fisken i de flottledsrensade delarna av ån. Några partier återstår att bearbeta. Under 25 gjordes inga arbeten i det avseendet. Däremot genomfördes manuellt arbete med att rensa sex av åns befintliga, tidigare skapade, lekområden. Arbetet pågick ungefär en vecka och utfördes av personal från Skogsstyrelsens projekt Gröna jobb. Lokala miljömål År 25 fastställdes de lokala miljömålen för Gävle kommun. Flera mål och åtgärder i dokumentet berör Testeboån. Inget annat naturobjekt inom kommunen berörs så mycket som Testeboån i miljömålen. Gävle kommun har verkligen, såväl i miljömålen som i andra sammanhang, de senaste åren visat ett genuint intresse för Testeboån. 7

8 Utvecklingsplan för Testeboån I juni 25 antog kommunstyrelsen i Gävle kommun Utvecklingsplan för Testeboån. Planen har koppling till kommunens Vision 21 och de lokala miljömålen. Sanering av gamla deponier på Avan och Näringen, uppsamlingsdammar och infiltrationsdiken för dagvatten, effektuppföljning av fiskevårdsåtgärder och att arrangera studiecirklar om Testeboån är några exempel på åtgärder i planen. Strömsbro kraftverk Mer fokus har hamnat på Strömsbro kraftverk och dess konsekvenser på fiskebestånden i ån. Kraftverket ägs av Nilsson Kraft AB, och anläggningen saknar tillstånd enligt Miljöbalken. På initiativ av fiskeföreningen Flugfiskarna skrevs 1992 ett avtal mellan kraftverksägaren och Gävle kommun med villkor för att tillgodose fiskens krav, bland annat innehållande minimitappningar i den naturliga åfåran. Under 25 har om åtgärderna för fisken det ifrågasatts. I början av december har därför diskussioner angående lösningar på problemen för fisken inletts med kraftverksägaren. Arbetet kommer att fortsätta inom ramen för SAP under 26. En konsekvens av kraftverket är att smolt dödas i turbinerna på sin väg ut mot havet, (okänt hur stor andel av smolten). Dessutom försvåras fiskens möjligheter att hitta upp förbi kraftverket under sin lekvandring. Ytterligare ett problem har visat sig de senaste åren. På sin vandring ut mot havet hamnar de utlekta stora fiskarna i inloppskanalen till kraftverket. Där blir de fångade som i en fälla. Fisken fastnar till slut döende mot rensgallren före turbinerna. Döda fiskar som fastnat mot intagsgallret vid Strömsbro kraftverk Oslättfors kraftverk Kraftverket i Oslättfors utgör den översta punkten för laxprojektet i vattensystemet. Att vattnet regleras på ett bra sätt vid kraftverket är av stor vikt såväl för laxen som för mycket av Testeboåns övriga liv. I augusti 25 fastställdes en ny miljödom för hur vattenföringen förbi kraftverket ska regleras. Domen kräver att minst 2,5 m 3 /sek ska släppas från Lundbosjön, eller naturlig tillrinning om den är lägre. Av detta vatten ska,25 m 3 /sek rinna genom Nyhammardammen, och via sidoflödet, Nyhammarsån, ner till Testeboån. 8

9 Tidigare tillstånd ställde inget krav på någon minimitappning. Omprövningen av tillståndet var först på väg att inte alls bli bra för fisket. Tack vare ett raskt agerande av lokala intressen lyckades villkoren ändras till att bli acceptabla. För närvarande saknas dock teknisk utrustning som säkrar en minimitappning vid driftstopp i kraftverket. Ett driftstopp kan därför innebära att åns övre delar torrläggs tills en manuell återställning skett. Strukturfondsansökan I januari 25 lämnades en ansökan in från Fiskeriverket om stöd från EU inom stödområdet Skydd och utveckling av akvatiska resurser. Ansökan omfattar åtgärder i Testeboån för i det närmaste 4,6 miljoner kronor. Kostnaderna för rivning av Forsby kraftverk utgör medfinansiering till åtgärdsprogrammet i ansökan. Då denna rapport skrivs finns ännu inget beslut om eventuell finansiering av ansökan. Natura 2 Under året har Länsstyrelsen arbetat med att skapa en bevarandeplan för Natura 2- området Testeboån-Nedre. SAP-gruppen har fått information om arbetet. Hela området för detta projekt, från Oslättfors till havet, är klassat som Natura 2- område. Ekonomi för projektet i Testeboån 25 Åtgärd Kostnad Budgeterad Utfall Projektering/arbetsledning/rapport Köp av yngel Utsättning yngel Köp, stopp vid Strömsbro kv Musselinventering i samband med utrivning av Forsby kv 1 4 Effektuppföljning, elfiske Effektuppföljning, uppvandringskontroll Effektuppföljning, smoltutvandring Övriga kostnader 336 Summa Finansiering Gävle kommun LST (43:11) Resultat mars, 26 Bernt Moberg, TesteboLiv och Lars Karlsson, Fiskeriverket 9

10 1