FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2016

Transkript

1 FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 216 När allt vatten får rinna i den naturliga åfåran här vid Strömsbro istället för genom kraftverket hittar fisken upp till sina lekområden.. Sammanlagt 229 lekvandrande laxar och havsöringar registrerades i fiskräknaren 216. I jämförelse med landets övriga vattendrag med både lax och havsöring är antalet inte särskilt imponerande. För Testeboån däremot är det sannolikt ett rekord sedan fiskevården startade på 198-talet. Då vandrade noll laxar upp i Testeboån, och antalet havsöringar gick att räkna på ena handens fingrar. När det senast simmade upp 229 laxar och havsöringar eller fler i Testeboån är det ingen som vet. Det är heller ingen som egentligen vet hur stor Testeboåns potential är. Hur många smolt kan ån producera? Hur många lekvandrande laxar och öringar skulle kunna vandra upp i Testeboån? Ett realistiskt mål tycker jag borde ligga på minst 1 smolt per år, och sammanlagt 1 lekvandrande laxar och havsöringar. Denna sammanställning handlar om fiskevården i den nedersta delen av Testeboån, (ca tio procent av avrinningsområdet), och som sker i samverkan mellan Kultur & fritid Gävle, Testeboåns fvof, SLU Institutionen för akvatiska resurser, Sportfiskarna, Länsstyrelsen Gävleborg, Länsstyrelsen Västernorrland och Naturskyddsföreningen. 216 har mycket handlat om hur fiskvandringen förbi Strömsbro kraftverk ska kunna säkras och om uppföljning av Testeboåns bestånd av lax och öring. Sedan 25 finns motsvarande årsberättelser för arbetet med Testeboån. Du finner dem på Gävle kommuns hemsida, klicka här. Bernt Moberg 1

2 Några årtal för dig som vill ha en liten bakgrund De sista fångsterna av lax från Testeboåns ursprungliga laxbestånd kan inringas till någon gång under 197-talet. Sportfisket efter lax i Testeboån var blygsamt på den tiden. Någon förvaltning av laxbeståndet var det inte tal om. I praktiken var det först till kvarn som gällde. Nät, håv och ljuster var de vanligaste fiskeredskapen. Flest laxar fångades alldeles nedströms utloppet från Strömsbro kraftverk eftersom laxen ansamlades där. Kraftverket var den främsta orsaken till att laxen slogs ut från Testeboån bildades Testeboåns fiskevårdsområde. I förarbetet till att bilda fiskevårdsområdet poängterades Testeboåns värde som lax- och havsöringsvatten. Någon egentlig fiskevård kom dock inte igång. Istället förvaltades Testeboån då som ett put- and takevatten. Framförallt regnbåge, men även fångstfärdig öring och kanadensisk bäckröding, planterades regelbundet ut bildades fiskeföreningen Flugfiskarna. I föreningens stadgar skrevs redan från början in att föreningen ska verka för att Testeboån ska bli ett förstklassigt sportfiskevatten arrenderade och förvaltade Flugfiskarna fisket inom Testeboåns fvo. Det innebar startskottet för fiskevården i denna del av Testeboån. Put- and takefisket upphörde. Föreningens medlemmar ägnade många tusen ideella arbetstimmar åt fiskevård i Testeboån. Framförallt med praktiskt arbete som biotopvård och utsättningar av lax- och öringsrom. Fikapaus för medlemmar ur Flugfiskarna under en biotopvårdsdag vid Brännsågen på 198-talet pågick projektet IBSFC Salmon Action Plan, i vilket Testeboån ingick som ett potentiellt vildlaxvatten. Fiskevårdsarbetet inom Testeboåns fvo leddes under projekttiden av en grupp bestående av Fiskeriverket, Gävle kommun, Länsstyrelsen Gävleborg, Testeboåns fvof och föreningen TesteboLiv. Salmon Action Plan innebar att en ny åtgärdsplan för Testeboån togs fram och att stora årliga utsättningar av både lax- och öringyngel startade. 25 revs Forsby kraftverk. Kraftverket låg fem kilometer upp från Testeboåns mynning i Bottenhavet. Åtgärden har på flera plan varit mycket betydelsefull för fiskevården i Testeboån. 21 bildades det som än i dag är Testeboåns Laxförvaltningsgrupp. Gruppen består av Kultur & fritid Gävle, Testeboåns fvof, SLU Institutionen för akvatiska resurser, Sportfiskarna, Länsstyrelsen Gävleborg, Länsstyrelsen Västernorrland och Naturskyddsföreningen. 213 uppgraderades Testeboån av Internationella Havsforskningskommissionen, (ICES), till att bli ett vildlaxvatten. 2

3 m 3 /s m 3 /s m3/s Vattenföringen i Testeboån 216 Medelvattenföringen vid Testeboåns mynning i havet är 11,7 m 3 /s. 216 kan beskrivas som ett år med en blygsam vårflod, 33 m 3 /s. Årets högsta flöde, omkring 45 m 3 /s, inträffade under första veckan i juni efter ett kraftigt regn. Årets lägsta flöde, 2,2 m 3 /s, sammanföll med laxens och öringens lekperiod i mitten av oktober. Data är hämtat från SMHI:s mätstation i Konstdalströmmen, knappt fyra mil från mynningen i Bottenhavet Vattenföring i Testeboån 216 Källa: SMHI s mätstation i Konstdalsströmmen Diagram Vattenföring i Testeboån 215 Källa: SMHI s mätstation i Konstdalsströmmen Diagram Vattenföring i Testeboån 214 Källa: SMHI s mätstation i Konstdalsströmmen Diagram 3. 3

4 Smoltutvandringen 216 PM Johan Dannewitz Skattningar av produktionen av lax- och öringsmolt i Testeboån 216 Dessa skattningar är baserade på fångst, märkning och återfångst av smolt i Testeboån under smoltutvandringen 216. Smolt fångades i en smoltfälla av typen Wolf-fälla i Strömsbro. Smolten märktes och flyttades sedan uppströms till området ovan Forsby. På sin nedströmsvandring mot havet passerade den märkta smolten en smoltfälla (av typen smolthjul) belägen i Forsby, och sedan fällan i Strömsbro. Andelen av den märkta smolten som återfångades i fällorna användes för att skatta fångsteffektiviteten på dessa fällor. I nästa steg användes denna information, i kombination med det totala antalet fångade smolt, för att skatta storleken på den totala utvandringen av smolt i Testeboån. Vattenflödet i Testeboån var ganska lågt under försöken men ökade avsevärt till mycket höga nivåer i slutet av maj vilket gjorde att smoltfällan i Strömsbro täcktes med vatten och slutade att fungera. Även om utvandringen av smolt hade avtagit markant när vattennivåerna ökade kan det inte uteslutas att den sista delen av utvandringen missades. Den beräknade storleken på smoltutvandringen 216 kan således vara något underskattad. Totalt fångades 728 laxsmolt i fällan i Strömsbro, och av dessa märktes 443 individer med PitTagmärken. Av de 443 laxsmolten som märktes och flyttades uppströms återfångades 28 i smolthjulet i Forsby och 156 i smoltfällan i Strömsbro. För öring var motsvarande siffror 68 fångade smolt i Strömsbro, varav 567 märktes och återutsattes uppströms Forsby. Av dessa återfångades 16 i smolthjulet i Forsby och 27 i smoltfällan i Strömsbro. Den totala produktionen av smolt skattades med två olika statistiska metoder, vilka gav mycket lika resultat. Med både Petersen-metoden och en mer sofistikerad metod baserad på bayesiansk statistik skattades produktionen till drygt 2 laxsmolt och drygt 14 öringsmolt (tabell 1). Den senare metoden tar även hänsyn till variation i parametrar som potentiellt påverkar smoltutvandringen och smoltfällans effektivitet (vattenflöde och temperatur). Tabell 1. Data från märkningsförsöket vid smoltfällan i Strömsbro, samt skattningar av den totala smoltproduktionen uppströms fällan. Lax Öring Antal fångade Antal märkta Återfångster Fällans effektivitet 35.2% 47.6% Skattningar av smoltproduktion Petersen-skattning % konfidensintervall Bayes-skattning* % konfidensintervall *Mäntyniemi & Romakkaniemi 22. Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences, 59: I figur 1 nedan framgår hur utvandringsintensiteten för smolt och fällans effektivitet varierade under försökets gång i relation till vattenföring och vattentemperatur. Dock observerades inga tydliga mönster. Möjligen kan man ana att toppen på smoltutvandringen hos både lax och öring sammanföll 4

5 Flöde, temperatur och fångsteffektivitet Vandringsintensitet Flöde, temperatur och fångsteffektivitet Vandringsintensitet med en smärre ökning i temperaturen. Hos öring kan vidare skönjas ett svagt samband mellan flöde och fällans fångsteffektivitet. Lax 5 Flöde (m3/s) Temperatur ( C) Fångsteffektivitet (%) Vandringsintensitet (andel) Öring 1 9 Flöde (m3/s) Temperatur ( C) Fångsteffektivitet (%) Vandringsintensitet (andel) Figur 1. Skattningar av vandringsintensiteten hos lax- och öringsmolt samt Strömsbro-fällans fångsteffektivitet. I figuren är även vattenflödet och vattentemperaturen inlagd. I figur 2 presenteras produktionsskattningar för de senaste 3 åren ( ) baserade på data från fällorna i Forsby och Strömsbro. Smoltproduktionen tycks ha varierat något mellan åren men samtidigt är osäkerheten i skattningarna ofta stor vilket gör det svårt att dra några säkra slutsatser om eventuella skillnader/förändringar. Ett tydligt resultat är dock att skattningarna för 216 baserade på data från Strömsbro är mer precisa (snävare konfidensintervall) jämfört med 214 och 215. Detta beror på att antalet fångade och märkta smolt var betydligt större under 216, vilket minskar osäkerheterna i skattningarna. Baserat på elfiskedata (tätheter av +) från framförallt 214 förväntades en mycket låg utvandring av laxsmolt under 216. Som framgår i figur 2 var produktionen 216 något lägre än 214 och 215 men inte så låg som förväntat. En förklaring kan vara att det under 216 vandrade ut relativt mycket 1- årig smolt (den normala smoltåldern i Testeboån är 2 år enligt tidigare studier). Produktionen av 5

6 Smoltproduktion (95% CI) Smoltproduktion (95% CI) öringsmolt under 216 var däremot hög och mer än fördubblades jämfört med de föregående två åren. Det finns vissa indikationer på att skattningar av smoltproduktionen baserade på data från Forsby och Strömsbro skiljer sig åt. Produktionsskattningen av laxsmolt år 215 var t.ex. lägre i Forsby jämfört med Strömsbro. Skattningen av mängden öringsmolt år 216 var dock betydligt högre i Forsby jämfört med Strömsbro. En tänkbar förklaring till dessa skillnader är att återfångsten av märkt smolt i fällan i Forsby inte är fullständigt slumpmässig, kanske beroende på att utsättningsplatsen uppströms Forsby inte ger en fullständigt representativ återfångst av märkt vs omärkt smolt, vilket kan resultera i felaktiga skattningar av smoltproduktionen. Lax Forsby "Bayes" 214 Forsby "Petersen" 215 Forsby "Bayes" 215 Forsby "Petersen" 215 Strömsbro "Petersen" 216 Forsby "punktskattning" 216 Strömsbro 216 Strömsbro "Bayes" "Petersen" 45 Öring Forsby "Petersen" 215 Forsby "Petersen" 215 Strömsbro "Petersen" 216 Forsby "punktskattning" 216 Strömsbro "Bayes" 216 Strömsbro "Petersen" Figur 2. Smoltskattningar (median/medel ± 95% konfidensintervall) för åren baserade på data insamlade vid smoltfällorna i Forsby och Strömsbro. Även val av beräkningsmetod (Petersen, Bayesiansk samt enkel punktskattning utan osäkerhetsintervall) framgår i figuren. Slut PM 6

7 Diagram 4. Längdfördelning hos laxsmolt fångade i utvandringskontrollen i Testeboån 216. Åldern har inte kontrollerats, men längdfördelningen tyder på att det gick ut en hel del ettåriga laxsmolt 216. Diagram 5. Längdfördelning hos laxsmolt fångade i utvandringskontrollen i Testeboån

8 Lekvandrande lax och öring i Testeboån blev den första hela säsongen som fiskvandringen i Testeboån dokumenterades med Gävle kommuns fiskräknare vid Strömsbro. Fiskräknaren är utrustad med kamera och PITantenn (Passive Integrated Transponder). Leverantören av fiskräknaren, Fiskevårdsteknik AB, har under året via ett avtal med kommunen granskat data från fiskräknaren och levererat ett resultat som omfattar art- och längdfördelning, tid när fisken passerar och registreringar av PIT-märkt fisk. Totalt bestod nettouppvandringen 216 av 73 laxar och 156 öringar. Första lekvandrande laxen kom den 8 juni och den första lekvandrande öringen den 6 juli. Under första veckan i juni tappade vi kontrollen på fiskvandringen. Orsaken var ett kraftigt regnväder i slutet av maj som resulterade i att flödet i Testeboån steg från 8 m 3 /s till 45 m 3 /s. 31 maj 7 juni var samtliga dammluckor vid Strömsbro öppna. Under den perioden kunde fisk passera vid sidan av fiskräknaren. Enstaka harrar har också tagit sig upp genom fiskräknaren. Diagram 6. Ackumulerad nettouppvandring av lax vid Strömsbro i Testeboån under år 216. Källa: Fiskevårdsteknik AB. Diagram 7. Ackumulerad nettouppvandring av öring vid Strömsbro i Testeboån under 216. Källa: Fiskevårdsteknik AB. Att skilja på huruvida laxarna och öringarna som passerar fiskräknaren är av vilt eller odlat ursprung, d.v.s. fettfeneklippt eller inte fettfeneklippt, ingår inte i den granskning som görs av Fiskevårdsteknik AB. Egna iakttagelser av fisk som passerat fiskräknaren och utlekt fisk som fångas i utvandringskontrollen visar att det är mycket sällsynt med felvandrande lax och havsöring i Testeboån. 216 och 215 har andelen fettfeneklippta laxar och öringar varit ungefär 1 %. (Det sätts inte ut någon fisk i Testeboån. Fettfeneklippta laxar och öringar som observeras Testeboån är alltså utsatt i något annat vatten.) 8

9 Övrigt av intresse runt fiskuppvandringen i Testeboån 216 Fiskräknaren har verkligen spridit intresset för fiskevården i Testeboån. På kan alla följa fiskvandringen. Både 215 och 216 har några gigantiskt stora öringar simmat upp framför fiskräknarens kamera. Så mycket större än så här kan inte en öring bli. Foto: Fiskevårdsteknik AB Jag nämnde på förstasidan att det var rekorduppvandring i Testeboån detta år. Och det stämmer säkert om vi lägger ihop antalet laxar och öringar. Antalet laxar var dock större 215. Det vet vi trots att den då nyinköpta fiskräknaren kom på plats först i slutet av augusti. I räknare registrerades endast fyra laxar, men i utvandringskontrollen våren 216 fångade 84 utlekta laxar. Därtill har naturligtvis ett okänt antal laxar lämnat ån direkt efter leken 215, under vintern och under våren innan kontrollen med utvandringsfällorna startade i slutet av april. Även 216 observerades ofta laxar och havsöringar i anslutning till utloppet från Strömsbro kraftverk. När kraftverket är i drift har fisken svårt att hitta det betydligt mindre flödet som rinner i den naturliga åfåran, där laxar och havsöringar förväntas ta sig förbi kraftverket. I maj 216 fick ägaren till Strömsbro kraftverk, Nilsson Kraft AB, ett föreläggande av Länsstyrelsen Gävleborg att söka tillstånd för drift av kraftverket och lagligförklara detsamma. I samma föreläggande ingick att kraftverket skulle stå ett dygn i veckan under perioden 1 juli till den 15 oktober för att underlätta för fisken att ta sig upp förbi kraftverket. Strömsbro kraftverk är de vandrande fiskarternas största problem i Testeboån. Nilsson Kraft AB överklagade länsstyrelsens beslut och yrkade att domstolen ska upphäva länsstyrelsens beslut och återförvisa ärendet till länsstyrelsen för avskrivning, och att även inhibera länsstyrelsens föreläggande att låta kraftverket stå helt stilla under ett dygn. Mark- och miljööverdomstolen beslutade att föreläggandet om stopp av kraftverket i Strömsbro tillsvidare inte ska gälla. Det hann med andra ord bara bli fyra sådana stopp. Perioden augusti till 15 oktober stoppades kraftverket ett och ett halvt dygn varje vecka. Men då tack vare en enskild uppgörelse om köp av stopp mellan kraftverksägaren och Bernt Jonsson. Effekten av stoppen i kraftverket kunde tydligt avläsas i fiskräknaren i form av ökad uppvandring. Hur många laxar och öringar som sökt sig till Testeboån men som trots 9

10 stoppen i kraftverket inte hittade upp förbi kraftverket vet vi dock inte kom en ny dom i ärendet från Mark- och miljödomstolen. Den säger att förordnandet om omedelbar verkställighet avseende föreläggandet att låta kraftverket stå stilla under ett dygn upphävs, men att överklagandet i övriga delar avslås. Det innebär att tillstånd ska sökas för Strömsbro kraftverk inom ett år från dom och Länsstyrelsens beslut vinner laga kraft, samt att kraftverket från och med att domen vinner laga kraft ska stå stilla ett dygn i veckan under perioden juli oktober. Det har förekommit en del svampangrepp på lax och öring i Testeboån 216. Svampangripen öring som passerar fiskräknaren. Foto: Fiskevårdsteknik AB Vintertid ska det rinna 5 l/s i den naturliga åfåran vid Strömsbro kraftverk. Vattnet ska rinna i den s.k. nedströmspassagen. I mitten av januari 216 frös passagen ihop fullständigt. Konsekvensen blev en både torrlagd och hopfrusen åfåra. All fisk som då fanns på plats och den rom som lax och öring grävt ner på sträckan måste rimligtvis gått förlorad. Älvräddarnas Samorganisation anmälde händelsen som villkorsbrott till länsstyrelsen i Gävleborg. Isproppen i nedströmspassagen januari 216. PIT-antennen ger kunskap Uppföljning har alltid prioriterats högt i Testeboån. Vår förhoppning är att Testeboån ska ge värdefull kunskap om fiskens beteende och som kan vara till nytta i förvaltningen av våra fiskbestånd. För första gången märktes all smolt och all utlekt lax och öring som fångades i 1

11 utvandringsfällan vid Strömsbro med PIT-tag 216. (443 laxsmolt 567 öringsmolt 84 utlekta laxar och 48 utlekta öringar). Data från öringar som återvände började komma redan efter två månader. När säsongen var över kunde vi konstatera att 2 % av årets lekvandrande öringarna var återfångster av öringar som märkts vid utvandringen under framförallt maj. Samma öring på båda bilderna. På väg ut mot havet 25 maj, och vandrade upp igen 23 juli. Foto: Fiskevårdsteknik AB Elprovfisken i Testeboån 216 Samma elva elfiskelokaler fiskades även detta år. Utvecklingen av mängden lax + de tre senaste åren är mycket positiv. Medeltäthet 214-5,2 +/1 m 2, ,1 +/1 m 2 och ,8 +/1 m 2. Lax Lax Lax Öring Öring Öring Avstånd Lokal Nr + >+ totalt + >+ totalt från havet Strömsbro 1 58,6 7,4 66 8,3 22,4 3,7 2,5 km Forsby Kvarn 2 39,3 12,9 52,2 9,6 9,6 5,7 km Sågbacken 3 53,6 8, ,9 7,1 31 8,7 km Översten 4 39,2 9 48,2 3,4,4 3,8 8,9 km Möljen 5 33,5 7,7 41,2 8,9 1,2 1,1 9,2 km Tegelbruket 6 29,1 8,8 37,9 5,6 1 6,6 11, km Bomnacken 7 27,1 6,7 33,8 2,6 2,6 11,8 km Erkkis Bro 8 14,3 km Fågelautomaten 9 25,6 5,1 3,7 6,5 1,7 8,2 14,9 km Brännsågen 1 16,3 km G:a Brännsågen 11 8,8 2,9 11,7 16,3 km Antal lax- och öring/1 m 2 i Testeboån 216. Medeltäthet av lax + = 27,8/1 m 2. 11

12 Lax Lax Lax Öring Öring Öring Avstånd Lokal Nr + >+ totalt + >+ totalt från havet Strömsbro 1 39,5,6 4,1 4,9 13,4 54,3 2,5 km Forsby Kvarn 2 16,6 4,9 21,5 3,9 6,8 1,7 5,7 km Sågbacken 3 6,7 6,7 14 6,4 2,4 8,7 km Översten 4 7,8 2 9,8 1,4 2,7 4,1 8,9 km Möljen 5 2,5,9 21,4 4,4,4 4,8 9,2 km Tegelbruket ,7,5 5,2 11, km Bomnacken ,3 1,3 4,6 11,8 km Erkkis Bro 8 14,3 km Fågelautomaten 9 5,5 5,5,4,8 1,2 14,9 km Brännsågen 1 16,3 km G:a Brännsågen ,3 km Antal lax- och öring/1 m 2 i Testeboån 215. Medeltäthet av lax + = 11,1/1 m 2. Lokal Nr Lax + Lax >+ Lax totalt Öring + Öring >+ Öring totalt Avstånd från havet Strömsbro 1 21,5 21,3 42,8 8,4 11,6 2, 2,5 km Forsby 2 29,3 22,1 51,4 4,7 4,7 5,7 km Sågbacken 3 6,5 6,5 17,3 8,1 25,4 8,7 km Översten 4 5,9 18,4 24,3 7,1,4 7,5 8,9 km Möljen 5,6 9,4 1, 3,7 3,7 9,2 km Tegelbruket 6 4,2 4,2 6,7 3,4 1,1 11, km Bomnacken 7 3,3 3,3 13,9 2, 15,9 11,8 km Erkkis Bro 8 14,3 km Fågelautomaten 9 1,3 1,3 15,2 1,2 16,4 14,9 km Brännsågen 1 16,3 km G:a Brännsågen 11 16,3 km Antal lax- och öring/1 m 2 i Testeboån 214. Medeltäthet av lax + = 5,2/1 m 2. Övrigt av intresse runt elprovfiskena i Testeboån 216 Lokalen G:a Brännsågen har helt saknat öring sedan yngelutsättningarna upphörde fanns där plötsligt 39 öring +/1 m 2. Borde det då inte finnas mer än 2,9 öring >+/1 m 2 216? Öringarna på denna lokal 215 var anmärkningsvärt stora, (medianlängd 15 mm 24 augusti). Kanske lämnade många av dessa öringar ån som smolt redan efter ett år, istället för som de flesta både laxar och öringar i Testeboån efter två år. Lek 216 Att observera lek och lekgropar ger också intressant information. Och icke att förglömma, leken är fantastiskt roligt att beskåda. För ett par decennier sedan var den som fick se ett öringspar leka i Testeboån lyckligt lottad. Att se lekande laxar var inte alls möjligt. Numera kan man nästan vara säker på att få se ett eller flera lax-/öringspar leka om man är ute i rätt 12

13 tid. Runt den 6 8 oktober brukar leken starta i Testeboån. Många gävlebor har helt enkelt fått ett nytt utflyktsmål att åka till Testeboån för att titta på lekande lax och öring. Sik i Testeboån 216 Inventering av sikyngel Så fort isen har försvunnit på våren startar inventeringen av sikyngel i Testeboån. En till synes markant ökning av lekbiomassan 215 resulterade inte i någon ökning av antalet sikyngel 216. Är det kanske andra faktorer som påverkar förekomsten av yngel? Leksik Leksik har under flera år fångats i Testeboån och märkts med numrerade Floy tags. Fisket sker med en specialtillverkad not med måtten 1 meter x 4 meter. 216 genomfördes fiske efter leksik men ingen sik märktes p.g.a. brist på märken. Återfångster av märkt sik sker både på kusten och i fisket med not i Testeboån. Vi ser yngelinventeringar, statistik från notfisket och märkning av leksik med efterföljande återfångster som en tillgång i kunskapsuppbyggnaden runt vandringssiken. Då vi även kan utläsa av fångsterna i Testeboån att andelen skadad sik, sannolikt av skarv, är hög så har idén väckts att vi skulle kunna följa förekomsten av skador över tid. Bristen på kunskap om sik påtalas ideligen i förvaltningssammanhang. Märkt sik från Testeboån ger kunskap om sikens rörelser till havs och om dess homingbeteende. Natura 2 Hela den del av Testeboån som denna rapport handlar om är utpekat som Natura 2- område. I själva verket är det tre Natura 2-områden som sitter ihop, Testeboån, Testeboån nedre och Testeboåns delta. Under 216 har bevarandeplanerna för samtliga tre områden reviderats. Fiskevården har starkt stöd i bevarandeplanerna. PR Vi är måna om att sprida kunskap om Testeboån och om den fiskevård vi arbetar med. Det är verkligen upplyftande att se hur många som följer Testeboån i media och på andra sätt, och som gläds åt att lax nu åter kan beskådas i ån. Både på plats vid ån och via fiskräknaren. Det är långt ifrån bara de som är intresserad av laxfiske som blir glada av laxen är tillbaka. Just laxen är en så stark symbolart för ett levande vatten. Vi kan helt enkelt dra slutsatsen att Gävleborna blir lyckligare av att det finns lax i Testeboån. Gävle har fått en ännu attraktivare livsmiljö. 13

14 Under 216 har Gävle kommun fått en helt ny politisk ledning. Naturligtvis har vi etablerat kontakt med den nya ledningen. Vi känner ett mycket starkt stöd från kommunen för arbetet med Testeboån. Under året har jag visat bilder och berättat om arbetet med Testeboån åtminstone vid ett tiotal tillfällen, bl.a. för Gästriklands vattenråd. Vid en internationell fiskvandringskonferens i Luleå presenterade Pär Granström, kultur och fritid Gävle, arbetet med just fiskvandring i Testeboån. Exkursioner har arrangerats för besökande grupper. I samband med årets elprovfiske i Strömsbro bjöds media in. Alla som fick pressmeddelandet kom och bevakade provfisket. Du hittar inslagen via nedanstående länkar: Gefle Dagblad Arbetarbladet Gästriklands Tidning SVT Sveriges Radio Vid den årliga flugfiskemässan Från fluga till Antispinn i Uppsala i november genomfördes en auktion på insamlad fiskeutrustning. Pengarna som kom in, 58 kronor, gick till fiskevården i Testeboån. Organisation En brist i arbetet med Testeboån är att det inte administreras av någon juridiks person, som exempelvis en ideell förening. Sedan slutet av 199-talet har fiskevården skötts av det nätverk som vi kallar Testeboåns Laxförvaltningsgrupp. Gävle kommun respektive Länsstyrelsen Gävleborg har tagit rollen som sökande för stöd till de åtgärder och den uppföljningen som utförts. Detta har fungerat alldeles utmärkt. Det som tillkommit den senaste tiden är att intresset för att stödja arbetet med Testeboån har ökat hos det lokala näringslivet. I flera fall handlar det om ekonomiskt stöd med både tiotusentals och hundratusentals kronor. Det innebär att avtal måste skrivas och motprestationer ska genomföras. Som det är nu finns ingen naturlig motpart till intresserade sponsorer. Frågan har diskuterats, men tyvärr har vi ännu inte funnit någon lösning som alla har kunnat acceptera. Det innebär att vi för närvarande inte har någon glädje av att det finns givmilda sponsorer. Avsaknaden av en formell organisation är också orsaken till att årsberättelsen även detta år tillkommit på eget initiativ från mig och med enbart mig som avsändare. 217 ett mycket viktigt år för Testeboån Det finns trots allt hopp om att finna en organisationsform för framtiden. Den nya vattenförvaltningen inspirerar. Alla våra vattenförekomster ska nå god status enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Arbetet ska ske med ett avrinningsområdesperspektiv. Runt om i landet startas därför samarbeten längs vattendrag. Nu är det dags även för Testeboån. Inledande diskussioner har förts i Gästriklands vattenråd, mellan Gävle kommun och Ockelbo kommun, med fiskevårdsområdesföreningar längre upp i Testeboån och i Laxförvaltningsgruppen för Testeboån. Under 217 kan vi förvänta oss att ett initiativ att bilda en samverkansorganisation för hela Testeboån kommer att tas. 14

15 Oavsett om vi har en organisation på plats eller inte så kommer den viktigaste fiskevårdsfrågan någonsin för Testeboån att avgöras under 217. Vad ska hända med de kraftverk som Nilsson Kraft AB äger i Testeboån? Ägaren har bestämt sig för att avyttra samtliga kraftverk, d.v.s. Strömsbro, Oslättfors, Åmot och Masugnsdammen. Två av kraftverken saknar tillstånd. Två av kraftverken saknar helt fiskväg. De två fiskvägarna som finns fungerar inte tillfredställande. Kraftverken ska antingen stängas eller miljöanpassas. När vi just gått in i 217 och detta skrivs undersöks möjligheterna att på något sätt lösa in och stänga kraftverken. I första hand kraftverket i Strömsbro. Hälsningar Bernt Moberg E-post: bernt.moberg@gavlenet.se Tel: