Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg
|
|
- Lina Emma Viklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Kalle Gullberg Erfarenheter från ett fiskvandringsprojekt Kortkurs: Bygg Din egen ålfälla Laxförvaltning ökat behov av dataunderlag Skräckfilm
2 Fiskvandring i Gästrikland Länsstyrelsen Gävleborg och Karlstad universitet Finansierat av: Gävle kommun GKVAB, Gävle Energi Nilsson kraft
3 Tanken med projektet Man kan både ha kakan och äta den Både vattenkraft och fiskvandring Klimatmålet och Biologisk mångfald
4 Delprojekt Gavleån Mynning i Havet Storsjön Storsjön till havet: c:a 30 km E 4
5 Helhetsanalys av Gavleån Fiskeribiologisk helhetsanalys av ett vattensystem med många kraftverk och dammar Cost-benefit -analys vad gäller fiskvandring i Gavleån. Var är det rimligt att återskapa fiskvandring? Var är det rimligt med biotopvård?
6 Gavleån mellan Storsjön Havet: åtta kraftverk.
7 Strömsträckor överdämda idag ofta stora lugnvattenytor
8 Strömsträckor nästan alla borta ett antal sammanhängande lugnvatten i trappsteg
9 Provfisken och karteringar Information och delaktighet viktigt: Möten, Kurs på HIG Ekologisk Fiskevård och uthålligt fiske FaceBook; snabb info o dialog: FiskaGävleborg
10
11 Strömfiskeöversiktsnät - helt nytt redskap! Arne Fjälling, Redskapsexpert med mera, SLU Peter Olsson, fältansvarig
12 Strömfiskenät mycket bra metod för strömlevande fisk!
13 Fiskfångst i Storsjöns utlopp tidiga ideér om var och hur:
14 Bygge av Ål-fälla / ålkista
15 Bygge av Fiskfälla, av typ Wolf trap. Tänkt för ål, men bra för mängder av fiskarter!
16 1 600 löpmeter läkt till gallret!
17 Fiskfällan färdig och test-körd
18 Ål samlas in och transporteras till havet
19 Ryssjor, mjärdar, fällor, burar, m m
20 Några resultat: 27 olika fiskarter har fångats: Sensationellt många! 80 utvandrande ålar i Forsbacka ( blankålar ) Ett 50-tal uppvandrande ålar från havet.
21 Antalet ålar som passerar ned i Gavleån: C:a ålar under perioden fällan varit öppen. Viktigt att lösa nedvandringen! Befintligt kraftverk är förödande för ål, och 7 kraftverk till hotar ålens överlevnad Nytt kraftverk med fingaller är oerhört viktigt. Alternativet är att nedvandrade, utrotningshotad ål dödas varje år
22 Här är Ni nu!
23 Lutande fingaller vid Storsjöns utlopp Alfa-lösning räddar ål och annan nedströmsvandrande fisk i Forsbacka
24 Uppströms fiskväg - några alternativ
25 Arter som endast förekom i fångsterna från en eller två metoder Art Hotad (% av N TOT ) Antal metoder med fångst Bäcknejonöga Nättingstock (67%), Elfiske (33%) 2 st Harr X Elfiske (100%) 1 st Lax X Spöfiske (fluga) 1 st Regnbåge Spöfiske (fluga) 1 st Ruda Ryssja 1 st Sik X Spöfiske (67%), Håvning (33%) 2 st Storspigg Nättingstock (67%); ryssja (33%) 2 st Stäm Elfiskebåt (100%) 1 st Sutare Strömöversikt (50%); Wolf trap (50%) 2 st
26 Vid inventering där man vill få helhetssyn, även fånga ovanliga arter: Viktigt att använda många fångstmetoder och välja metoder lämpliga för resp vattenområde
27 Otroligt viktigt område! för många arter och stort havsområde
28
29 Datafångst gav DIREKT och snabb åtgärd!
30 Testeboån Ny Vildlaxälv
31 Delprojekt Testeboån: Strömsbro kraftstation Konstruera och prova ut ny, innovativ lösning för nedströms fiskvandring; β-lösning som gör att fisken inte skadas i turbinerna.
32 Ryssja i kraftverkskanalen 2014 Fångst av 349 laxsmolt (varav 14 märkta) och 15 havsöringsungar (varav 2 märkta)
33 Byggnation av fingaller och fiskvägar i Testeboån Fingaller med 18 mm spaltvidd till vänster. Fisken leds mot öppningarna för nedströms- & uppströmsvandring
34 Öppning för nedströmsvandring av fisk, tex ål och utvandrande smolt, samt drivande bråte Uppströmsvandring Möjlighet till fiskfälla
35 Fiskvägar vid Strömsbro klara!
36 Hållbar förvaltning av Sveriges laxälvar
37 Dendrogram/ släktträd för laxen i Östersjön
38 Helt ny epok i svensk Laxförvaltning Starka laxstammar skall kunna nyttjas, men svaga stammar skall skyddas tills de är starka. Varje laxbestånd skall förvaltas och nyttjas på ett hållbart sätt enligt principen om maximal hållbar avkastning och där den genetiska integriteten och mångfalden bevaras
39 Hållbar förvaltning av Sveriges laxälvar Kräver betydligt bättre data än vi har idag: Årlig uppföljning av varje lax-bestånds status och utveckling. Vi måste få bra grepp om fisken
40 Elfiskelokaler i Testeboån årligt program Utvärdering av program: Analys av arealer och kvalitet
41 Fångst av utvandrande smolt smolthjulet Testeboån 2014 Period 25 april 31 maj år 2014
42 Fiskräknare - bra verktyg Vi har haft fiskräknare i Testeboån och Björkeån 2015
43
44 Tack! Kalle Gullberg Länsstyrelsen Fiske
45 Arbetat hårt i projektet har: Daniel Källman Marcus Lindgren Kalle? Peter Olsson Erica Holmqvist, Ulf Johansson, Olle Calles, Stina Gustavsson
46 Gavleån - inventering av fisk april september 2013 Det fångades totalt fler än individer av 27 olika fiskarter i Gavleån. Vanligast förekommande i fångsterna var löja, nors, abborre och mört som antalsmässigt utgjorde >80% av fångsten. Gös fångades bara från Konserthuset och nedströms, samt vid Storsjöns utlopp (13 resp 47)
Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven
Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012 Laxsmolt på väg ut från Testeboån. Arbetet med fiskevården i de nedersta ungefär två milen av Testeboån är i första hand fokuserat på att återetablera ett livskraftigt
Förstudie miljöanpassning återställning av Kävlingeån. Fiskevårdsteknik AB
Förstudie miljöanpassning återställning av Kävlingeån Undersökt område Arkivarbete Kartunderlag, äldre som nyare Sammanställning av elfiskedata och biotopkartering Underlag för fiskförekomst och produktionsberäkning
Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län
Förvaltning av fisk i Dalälven Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Hur förvaltas lax och öring idag? Lax: Internationell förvaltning, EU:s GFP - TAC för Östersjön m m Öring:
Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010
RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård
Bernt Moberg. Framtiden för laxen?
Bernt Moberg Framtiden för laxen? 3 , Testeboån Vattendirektivet det viktigaste som hänt fiskevården. Vattenrådet är en mötesplats för ökad demokrati i vattenförvaltningen. Vattenrådet är en kunskapsspridare
Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?
Miljöanpassning av vattenkraften Har vi de verktyg som behövs? Förutsättningar vattenkraft Årlig genomsnittsprod. 65 TWh av ca 165 totalt Även småskalig relevant, speciellt avseende effekttoppar i S. Sverige
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011 Endast åtta laxar passerade uppvandringskontrollen i Testeboån under 2011. Med andra ord innebar det gångna året ett bakslag i den positiva trenden för antalet lekvandrande
Vänerlaxens fria gång:
Vänerlaxens fria gång: Vad vi vet och inte vet om laxen i Klarälven Larry Greenberg Avdelningen för biologi, Karlstad Universitet Vilka på Kau skall jobba med projektet? Eva Bergman Larry Greenberg Björn
Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?
Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Eva Bergman Kau, Avdelningen för biologi NRRV (NaturResurs Rinnande Vatten) Europeiska unionen Europeiska regional utvecklingsfond Vilka
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2013
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2013 Fiskevården i Testeboån tenderar att bli en allt brokigare samling delprojekt. Det gör arbetet ännu mer intressant. Förvisso finns det en tragisk bakgrund till att behovet
TVÅ LÄNDER ÉN ELV
TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Övergripande syften God ekologisk status enligt Ramdirektivet för vatten, gynnsam bevarandestatus, samt att uppfylla de svenska och norska miljömålen. Levande landsbygd (ökad
ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER
ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER Jan Eric Nathanson (hotade sötvattensfiskar) SÖTVATTENSLABORATORIET VIKTER UPP EMOT 9 10 Kg UTBREDNING AV ASP (Aspius aspius) Introducerad
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014 Den nya avledaren i Strömsbro har väckt stort intresse. ar på väg uppför lek i Testeboån. Arbetet med fiskevården i Testeboån sker i samverkan mellan fiskeförvaltaren
Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU):
Dagens presentation Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU): Åtgärder för ålyngel FORMAS Experiment på avledare Kungsrännan i Älvkarleby Jonas
Projekt återintroduktion av lax Salmon Action Plan i Testeboån.
Projekt återintroduktion av lax Salmon Action Plan i Testeboån. Årsredovisning 2009 Förord Testeboån har varit ett av de vatten som ingått Salmon Action Plan, (SAP), 1999-2009. Testeboåns medverkan i SAP
LIV Laxfisk i Nedre Dalälven. Elfiske och genetiska analyser
LIV Laxfisk i Nedre Dalälven Elfiske och genetiska analyser Tankar och Metodik Fisken skall inventeras, men samtidigt ta stor hänsyn till att det kan vara små och hotade populationer. Maximera kunskapsunderlaget
I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012
I. Naturlig reproduktion - Klarälven (Vänerlaxens fria gång) - Gullspångsälven II. Anvisningar 2012 Informationsmöte, Lidköping 12-04-18 Pär Gustafsson Vänerlaxens fria gång Klarälvslaxen Glacialrelikt
Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010.
Datum 2011-02-01 Beteckning Jönköpings län Västra Götalands län Östergötlands län Örebro län Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010. Fram till 1993 var inrapportering av fångst obligatorisk för
Rapport 2016:02. Fiskräkning i Säveån Jonsereds övre fiskväg
Rapport 2016:02 Fiskräkning i Säveån 2015 - Jonsereds övre fiskväg Rapportnr: 2016:02 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Daniel Johansson Omslagsbild: Jonsereds övre fiskväg, foto Länsstyrelsen i Västra
Öring en art med många kostymer
Öring en art med många kostymer Erik Degerman, Sötvattenslaboratoriet Sveriges fiskevattenägareförbunds nationella konferens Norrköping 22-23 november 2017 Foto: Daniel Bergdahl & Hans Schibli Vandringsmöjligheter
Projekt Kullån, Burån och Hovaån
Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.
rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010
rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson
Skånskt fiske. Johan Wagnström Fiske- och vattenvårdsenheten HUT Skåne-mötet 2009-02-10
Skånskt fiske Johan Wagnström Fiske- och vattenvårdsenheten HUT Skåne-mötet 2009-02-10 Skånskt fiske - det - det mesta av av det bästa Länsstyrelsen arbetar för livskraftiga fiskbestånd, ett långsiktigt
Ålprojekt Alsterälven - Lägesrapport för 2010 och ansökan för 2011
Ålprojekt Alsterälven - Lägesrapport för 2010 och ansökan för 2011 Bakgrund Olle Calles, Jonas Andersson, Martin Österling och Stina Gustafsson, Karlstads universitet Paolo Vezza & Claudio Comoglio, Politecnico
TVÅ LÄNDER ÉN ELV
TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Två länder én elv Projektet har sin utgångspunkt i de resultat och åtgärdsförslag som VFG tog fram, vilket fordrar ett gränsöverskridande samarbete med avrinningsområdes-perspektiv.
Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr)
Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr) Jens.persson@havochvatten.se Dagens presentation Regeringsuppdrag 2015 Förvaltning av
Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten
Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten Nationell Fiskevattenägarekonferens 22-23 november 2017 Per-Erik Larson, Länsstyrelsen Östergötland Håkan Carlstrand, Havs- och vattenmyndigheten
Vattenkraften och miljön
Vattenkraften och miljön Elforsk slutseminarium 20-21 oktober 2010 Richard Holmgren Miljöchef Vattenfall Vattenkraft AKKATS Kraftstation Jokkmokk Vattenfall AB Vattenfall Vattenkraft i siffror Vattenfall
Hur påverkas fisk av ett kraftverk?
Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador?
3. Grävningsarbeten i befintlig utloppstunnel så att dess area utvidgas från 25 mp
P och P till Gustav Hartzell Tel: 0611-18 5 E-post: gustav.hartzell@fiskeriverket.se YTTRANDE Datum Beteckning 007-11-1 Dnr 61/48-8-06 Ert Datum Er beteckning 007-07-16 M 15-07 Östersunds tingsrätt Miljödomstolen
Skiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner
Skiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner 080130 Bakgrund Säveån är av riksintresse för naturvården och delar av den utgör Natura 2000-områden
Projekt laxintroduktion Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån.
Projekt laxintroduktion Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån. Årsredovisning 2008 INNEHÅLL DRIFTSTOPP I STRÖMSBRO KRAFTVERK... 3 ELPROVFISKE... 4 UTVANDRINGSFÖRSÖK... 5 UPPVANDRINGSKONTROLL...
Wetterstad Consulting AB Träbena Vattenkraftverk Produktion, produktutveckling. Uppfinningar
Wetterstad Consulting AB Träbena Vattenkraftverk Produktion, produktutveckling. Uppfinningar Bixia Miljöfond stödjer projekten, löpnr. 2012-1, 2013-6, 2014-M16, 2015-M14. Denna rapport är en redovisning
Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk
Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö Sara Sandberg Elforsk Agenda Om Elforsk Krafttag ål Funktionella metoder för odling av fysiologiskt naturanpassad smolt Vattenkraft miljöeffekter,
Åtgärder vid vattenkraftverk - Prioritering, design och utvärdering. Olle Calles m.fl.
Åtgärder vid vattenkraftverk - Prioritering, design och utvärdering Olle Calles m.fl. Karlstads universitet Naturresurs rinnande vatten - nrrv.se Johnny Norrgård Anna Hagelin Daniel Nyqvist Larry Greenberg
Framtida FoU inom Krafttag ål
Framtida FoU inom Krafttag ål Olle Calles Jonas Christiansson Florian Stein Simon Karlsson Jan-Olof Andersson Peter Olsson Anders Nilsson Claudio Comoglio & Paolo Vezza Politecnico di Torino Mats Hebrand
STUDIER AV ÅLBESTÅND OCH ÅLMIGRATION MED FISKRÄKNARE. Fiskevårdsteknik AB
STUDIER AV ÅLBESTÅND OCH ÅLMIGRATION MED FISKRÄKNARE Ål i fiskräknare? Kan vi räkna ål i fiskräknare? Vilken information kan vi få? Vad kan utvecklas? Agenda Fiskräknare Studerade lokaler Analys befintliga
Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan?
Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan? Fallstudie Ljusnan -2+1 Lek på specifika ytor Uppströms lekvandring efter 1-3 år i havet Nedströms vandring smolt efter 1-4 år, kelt efter lek (höst
Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår.
Gävle 2012-04-25 En idé för att optimera förvaltningen av lax i en del av södra Bottenhavet: Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår.
Projektplan för Den levande Nyköpingsån
Projektplan för Den levande Nyköpingsån Foto: Storhusfallet vid högvattenflöde 1 maj 2010, flöde 100 m 3 per sekund. Bakgrund Nyköpingsån är en av södra Sveriges större vattendrag, den tar sin början vid
Fiskbestånden i Gavleån och Testeboån
Fiskbestånden i Gavleån och Testeboån - Utvärdering av inventeringsfiske 2012-2013 Rapport 2013:7 Fiskbestånden i Gavleån och Testeboån - Utvärdering av inventeringsfiske 2012-2013 Författare: Ulf Johansson
Stöd till fiskevården
Stöd till fiskevården NATIONELL FISKEVATTENÄGAREKONFERENS 22-23 november 2017 Ingemar Abrahamsson Stöd till fiskevården Stöd till åtgärder för fisket och fiskevården Fiskevårdsbidraget Bidrag till biologisk
MILJÖENHETEN. Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk. Författare: Jenny Sörensen Sarlin 2015:1
MILJÖENHETEN Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk Författare: Jenny Sörensen Sarlin 2015:1 Det finns inga specifika vandringsfiskar, alla arter vandrar och måste vandra för att överleva och fortplanta
Nybroån. Fiskevårdsteknik AB. Köpingebro. Ystad. Sjöbo. Tomelilla
Nybroån Sjöbo Tomelilla Köpingebro Ystad Fina förutsättningar Fallhöjd Flöde-kvalitet Belägenhet Fiskfauna höga värden Abborre, bäcknejonöga, elritsa, flodnejonöga?, gädda, id, lake?, sik?, skrubbskädda,
TVÅ LÄNDER ÉN ELV ( ) Vänerdagen , Pär Gustafsson
TVÅ LÄNDER ÉN ELV (2017-2020) Vänerdagen 181112, Pär Gustafsson TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Övergripande syften (på lång sikt) Återuppbygga det vilda laxbeståndet i Klarälven och Trysilelva (Vänern) God
Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar
Höjd över havet (m) Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Bakgrund Den laxförande delen av Nissan sträckte sig förr från havet ca 11 mil upp till Nissafors (ovanför Gislaved).
Undersökning av FISKBESTÅNDET i omlöpet i Tämnarån hösten Johan Persson och Tomas Remén Loreth
Undersökning av FISKBESTÅNDET i omlöpet i Tämnarån hösten 2014 Johan Persson och Tomas Remén Loreth Författare Johan Persson och Tomas Remén Loreth Foto Författarna produktion och Layout Upplandsstiftelsen
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2016
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 216 När allt vatten får rinna i den naturliga åfåran här vid Strömsbro istället för genom kraftverket hittar fisken upp till sina lekområden.. Sammanlagt 229 lekvandrande
FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN
Pm FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN 2005-06-08 Mats Andersson Bakgrund Eriksbergs säteri som förvaltas av Skogssällskapet utgör en unik anläggning ur många aspekter. Ett stort hägnat område med varierande
Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF
FISKEVÅRDEN Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF Historik Fiskevården i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO (tidigare Furusjöns, Kiasjöns och Badebodaåns gemensamhetsfiske fram till 1967) har historiskt
Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan
Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan Naturvetenskapliga delar Minimitappning, korttidsreglering, omvänd vattenföring, fiskvandringsproblem Kjell
Stora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket
Stora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket Beståndsmodell för vild lax i Vänern Rebecca Whitlock, Katarina Magnusson, Anders Kagerwall In Beståndsmodell nyttjas idag av ICES för lax i Östersjön
PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER FEMTONÅRSPERIODEN , SAMMANFATTNING
ÄLTENS FISKEKLUBB Sten Fogelström, 08-773 06 72 KORT RAPPORT PROVFISKE FISK, 1996-2010 2011-03-22 PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER FEMTONÅRSPERIODEN 1996 2010, SAMMANFATTNING
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2017
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2017 Högt upp i ett av Testeboåns källflöden finns denna gamla ålkista fortfarande kvar. Dock inte längre i brukbart skick. Olika typer av fångstanordningar för ål har funnits
KORT RAPPORT PROVFISKE FISK,
ÄLTENS FISKEKLUBB Sten Fogelström, 08-773 06 72 KORT RAPPORT PROVFISKE FISK, 1996-2011 2011-10-23 PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER SEXTONÅRSPERIODEN 1996 2011, SAMMANFATTNING
Vebro Industri. Ålvandring Uppföljning av åtgärder för ålens passage av Vessige Kraftverk. Henrik Jacobson
Vebro Industri Ålvandring 212 Uppföljning av åtgärder för ålens passage av Vessige Kraftverk Henrik Jacobson 213-2-13 Flöde [m 3 /s] Inledning Vebro Industri driver ett vattenkraftverk vid Vessigefallen
Kustbeståndens utveckling
Kustbeståndens utveckling Jens Olsson SLU Aqua Kustlaboratoriet Konferens om kus örvaltning, SU, 2017-03-30 Jag kommer a prata om fyra saker: Vilka kus iskarna är Varför det är vik gt med fisken på kusten
ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN
ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN Samrådsunderlag enl 6 kap 4 MB 2014-05-09 2 (12) 1 INLEDNING... 4 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 3 LOKALISERING... 5 4 HYDROLOGISKA DATA...
RAPPORT 2017/5 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén
RAPPORT 2017/5 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2017 Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson och Tomas Loreth Remén FOTO Framsida: Öring fångad på elfiske
Markus Lundgren. med underlag från
Havsöring i Sverige förvaltning och beståndsövervakning Markus Lundgren med underlag från Havsöring leker i många små vattendrag.... och är en karaktärsart viktig för övrig biologisk mångfald! 2017-03-28
Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Anders Skarstedt
Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Regeringsuppdraget Havs- och vattenmyndigheten ska, efter samråd med Statens
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 2006. Meddelande 2006:16
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 26 Meddelande 26:16 MALPROVFISKE EMÅN 26 Utgiven av: Ansvarig enhet: Projektansvarig: Författare: Omslagsbilder: Tryckt hos: Upplaga: 15 Meddelande
Förvaltningsplan för Åbyälven, Västerbottensdelen
Förvaltningsplan för Åbyälven, Västerbottensdelen Fiskevårds- och utvecklingsplanens struktur FISKEVÅRD FISKETURISM FISKVÅRD FÖRVALTNING MARKNADEN Vattenkvalitet Planering NÄRINGEN PRODUKTEN Biotopvård
Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa
Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa 2 Säveåns naturvärden Säveån kommer från trakterna kring sjön Säven mellan Vårgårda och Borås. Huvudfåran är opåverkad av
Elfiske i Jönköpings kommun 2016
Elfiske i Jönköpings kommun 216 Juni 217 Jönköpings Fiskeribiologi AB på uppdrag av Miljökontoret i Jönköpings kommun Innehållsförteckning Elfiske i Jönköpings kommun 216... 1 Resultat och kommentarer...
Fiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning
Fiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning Erik Degerman & Ingemar Näslund Sveriges fiskevattenägareförbunds nationella konferens Norrköping 22-23 november 2017
Provfisken i Holjeån hösten Uppföljning av fiskevårdsåtgärder
Elfiskelokalen vid nedre i september 2012. Provfisken i Holjeån hösten 2012 Uppföljning av fiskevårdsåtgärder 2000 2008. Mikael Svensson MS Naturfakta Box 107 283 22 OSBY 0479-10536; 0705-910536 msnaturfakta@telia.com
Vänerlaxens fria gång
Vänerlaxens fria gång Redovisning av fältarbetet 2011-2012 Eva Bergman, Olle Calles, Larry Greenberg, Anna Hagelin, Johnny Norrgård, Daniel Nyqvist, John Piccolo Naturresurs rinnande vatten Karlstads universitet
Murån Koord: X: 676895 / Y: 154644
Murån Koord: X: 676895 / Y: 54644 Tolvören Norrtjärnen Sågtjärnen Vittersjö Sammanfattning Murån rinner från Vittersjön via Sågtjärnen och Norrtjärnen till Tolvören. Ån passerar öster om Tolvören gränsen
Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand
Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand Syfte Ta fram förslag på miljökvalitetsnormer för de vattenförekomster som idag är utpekade som Kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft.
RAPPORT 2018/4 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén
RAPPORT 2018/4 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2018 Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson och Tomas Loreth Remén FOTO Framsida: Elfiske i omlöpet i Rosénparken
STUDIER AV ÅLBESTÅND OCH ÅLMIGRATION MED FISKRÄKNARE RAPPORT 2017:447
STUDIER AV ÅLBESTÅND OCH ÅLMIGRATION MED FISKRÄKNARE RAPPORT 2017:447 Studier av ålbestånd och ålmigration med fiskräknare ANDERS EKLÖV, MATS HEBRAND & VIKTOR HEBRAND ISBN 978-91-7673-447-6 Energiforsk
LAXEN en lokal resurs. En idé från Bernt Moberg om hur vi lokalt kan optimera nytta av naturresursen lax.
LAXEN en lokal resurs En idé från Bernt Moberg om hur vi lokalt kan optimera nytta av naturresursen lax. 1 Gävle 8 april 2013 Om vi vill så kan vi optimera den lokala förvaltningen av lax i Gävlebukten,
Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28
Vattenkraft och ål Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 E.ON:s kraftverk i Sverige 76 kraftverk 8 000 GWh 1 700 MW Norra Sverige 37 kraftverk 7 500 GWh 1 580 MW Bergslagen 8 kraftverk 50 GWh 12 MW Södra
Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån
Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån Innehåll 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Material och metoder 4 4 Resultat 6 4.1 Fyleån 6 4.2 Klingavälsån 7 5 Diskussion 9 6 Referenser
Östersjölaxälvar i Samverkan
Östersjölaxälvar i Samverkan Yttrande angående remiss Datum Dnr Mottagare 2015-05-01 1344-15 Havs- och Vattenmyndigheten Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde
RAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén
RAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2016 Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson och Tomas Loreth Remén FOTO Framsida: Elfiske i omlöpet i centrala
Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?
Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000
Elprovfiske i Igelbäcken. Provfiske utfört åt Trafikverket 2016
Elprovfiske i Igelbäcken Provfiske utfört åt Trafikverket 2016 Sportfiskarna Tel: 08-704 44 80, fax: 08-795 96 73 E-post: John.karki@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39 Bromma Hemsida:
Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Upplägg Bakgrund: beståndsövervakning, biologisk rådgivning och
Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013
Institutionen för biologi och miljö Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013 Jonas Nilsson Oktober 2013 ISSN 1402-6198 Rapport 2013:10 Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck
edna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald
edna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald Foto:Joel Berglund Johan Näslund Micaela Hellström Johan Spens Biologisk mångfald och edna Ofta problematiskt att mäta biologisk mångfald
Birgitta Adell Miljösamordnare
Birgitta Adell Miljösamordnare Fortums vattenkraft i Norden Flod Antal anläggn. MW* Ångermanälven 3 57 Indalsälven 10 615 Ljungan 4 103 Ljusnan 18 629 Dalälven 39 935 Klarälven 24 357 Byälven 5 37 Norsälven
Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)
Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)
Tal Strandbaden 2014-04-01. H.M. Konung Carl XVI Gustaf inviger Hertingforsen 1 april 2014
Tal Strandbaden 2014-04-01 H.M. Konung Carl XVI Gustaf inviger Hertingforsen 1 april 2014 Inledning Ers Majestät Fru Landshövding Ärade Åladrottning krönt av Ålakademin 2009 Ärade Ålakung krönt av Ålakademin
RAPPORT 2015/2 FISKUNDERSÖKNINGAR. i Fyrisån 2015
RAPPORT 2015/2 FISKUNDERSÖKNINGAR i Fyrisån 2015 Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Tomas Remén Loreth, Upplandsstiftelsen FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson
Natur- o fiskevårdsplan. Fiskevårdsteknik AB
Natur- o fiskevårdsplan Innehåll 1. Inledn 2. Utförda undersökn 3. Naturförhållanden 4. Problemanalys 5. Åtgärdsalternativ 6. Åtgärdsstrategi - Hydrografi - Vattenföring - Vattenkvalitet - Biotoper - Påverkan
Kommentarer och förslag till utkast från Naturvårdsverket ang Förslag till nationella åtgärder enligt BSAP
1 2008-04-21 Kommentarer och förslag till utkast från Naturvårdsverket ang Förslag till nationella åtgärder enligt BSAP CCB ger här kommentarer till de olika åtgärderna i Naturvårdsverkets förslag enligt
Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån
Elfisken Elfisken genomfördes på tre lokaler i Säveåns huvudfåra och två i Kyllingsån. De undersökta lokalerna är Finnatorp, Hönö, ned dammen vid Sävsjöos, Kyllingsån vid Lilla Landa och Lillån-Kvinnestadsbäcken
Provfiske i Taxingeån 2015
En stor asphona från Taxingeån. Foto: Lars Fränstam. Fakta 2015:24 Provfiske i Taxingeån 2015 Publiceringsdatum 2015-11-04 Författare Rickard Gustafsson Kontakt Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223
Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk
Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk Det finns inga specifika vandringsfiskar, alla arter vandrar och måste vandra för att överleva och fortplanta sig. (Erik Degerman, Sveriges lantbruksuniversitet, Havs-
SVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019
SVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019 Svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) är en fiskart, som härstammar från Svarta havet och Kaspiska havet. Den har troligen kommit till Östersjön med hjälp av ballastvatten.
Kävlingeån Höje å Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 2. Vandringshinder. Kävlingeån - Höje å. Sid 1 (25)
Vandringshinder Kävlingeån - Höje å Sid 1 (25) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta vandringshinder 4 3.2 Lista vandringshinder 5 3.3 blad vandringshinder 6 4 Referenser 25 Sid 2 (25)
rapport 2014/7 Fiskundersökningar i Fyrisån 2014
rapport 2014/7 Fiskundersökningar i Fyrisån 2014 Johan Persson, Upplandsstiftelsen Tomas Remén Loreth, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Johan Persson, Tomas Remén
Vattenfall Vattenkraft AB
Vattenfall Vattenkraft AB Vattenkraft/Miljöåtgärder Pite havsbad 2012 0507 Thord Lindström PY-MP Elproduktionssystemet 2 Vattenfall Vattenkraft AB enskilt, på nätet och i branschen Konkurrans utsatt marknad
Elfiske i Jönköpings kommun 2015
Elfiske i Jönköpings kommun 2015 April 2016 Jönköpings Fiskeribiologi AB på uppdrag av Miljökontoret i Jönköpings kommun Innehållsförteckning Elfiske i Jönköpings kommun 2015... 1 Resultat och kommentarer...
Bevara Sommens nedströmslekande öring
1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande
TVÅ LÄNDER ÉN ELV Projektbeskrivning
TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Projektbeskrivning Vänerlax indikator för välfungerande ekosystem och landsbygdsutveckling Som en av mycket få sjöar i världen hyser Vänern storvuxna bestånd av så kallad glacialrelikt
VATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T
VATTENKRAFT INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T 2017 Information om renovering av Långforsens vattenkraftstation 1 LÅNGFORSEN IDAG KRAFTVERK 33M3/S 8M3/S Oförändrad vattenmängd Vi vill renovera stationen där