Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk
|
|
- Camilla Sandström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö Sara Sandberg Elforsk
2 Agenda Om Elforsk Krafttag ål Funktionella metoder för odling av fysiologiskt naturanpassad smolt Vattenkraft miljöeffekter, åtgärder och kostnader i nu reglerade vatten
3 initierar och driver gemensam forskning och utveckling
4 initierar och driver gemensam forskning och utveckling identifierar behov formulerar och organiserar program/projekt ordnar finansiering skapar nätverk upphandlar utförande följer upp genomförandet kvalitetssäkrar resultat levererar och sprider resultat
5 Krafttag ål Bakgrund Akut hotad art pga fiske, dammar, kraftverk, utdikningar och utfyllnader av uppväxtområden, storskaliga förändringar i havsströmmar och miljögifter mm Frivillig avsiktsförklaring 2010 för ålens bevarande Fiskeriverket, Vattenfall, Statkraft, Tekniska verken i Linköping, E.ON, Fortum och Holmen Energi Målet 40 procent överlevnad vid utvandring till år Foto: Wiklund, Statkraft
6 Krafttag ål Korta fakta ,5 MSEK Åtgärder - i prioriterade vattendrag Forskning och utveckling Styrgrupp
7 Krafttag ål Mål Den genomsnittliga turbindödligheten ska halveras för utvandrande blankål i de prioriterade vattendragen, där undertecknande kraftbolag i avsiktsförklaringen äger vattenkraft. Vidtagna åtgärder ska motsvara en ökning med blankålar till
8 Krafttag ål Åtgärder Utsättning ålyngel västkusten Blankålar fångas och transporteras förbi kraftverken Göta älv Lagan Mörrumsån Motala ström Foto: L. Wiklund, P. Ivansson, Statkraft och H. Wickström SLU samt S. Larsson
9 Krafttag ål Forskning och utveckling Ålens möjlighet till passage av kraftverk - En kunskapssammanställning Olle Calles mfl, Karlstad universitet (Elforsk rapport 12:37) Modellverktyg för att beräkna passageförluster av ål som passerar via vattenkraftverksturbiner Kjell Leonardsson, SLU Umeå (Elforsk rapport 12:36) Konstruktion, uppförande och test av ett nytt koncept till förbipassage för nedströms vandrande blankål Arne Fjälling, SLU Aqua (pågående) Understanding downstream migration timing of European eel Florian Stein/Olle Calles, Karlstad universitet, (pågående)
10 Funktionella metoder för odling av fysiologiskt naturanpassad smolt Utförare Anders Alanära, SLU-Umeå Monika Schmitz,Uppsala universitet Tre odlingar i Lule-, Ume- och Dalälven Finansiärer Vattenkraftföretag Fiskeriverket/Havs- och vattenmyndigheten Tidplan
11 Funktionella metoder för odling av fysiologiskt naturanpassad smolt Bakgrund Minskad återfångst av odlad lax Ökad smoltstorlek Ökat fettinnehåll i fodret Syfte Bättre uppfödningsmetoder ska göra smolten bättre rustade att klara sin tid i havet Mål Odla en smolt som mer liknar den vilda i termer av storlek (ca g för tvåårig) och fetthalt (3-4%)
12 Funktionella metoder för odling av fysiologiskt naturanpassad smolt Genomförande/Metod Utgå från energibehovsmodell utvecklad av Anders Alanärä, SLU Reducera foderintag Foder med lägre fetthalt Utvärdera överlevnad i havet genom PIT-tag-märkning av individer/år/odling under tre år Ettårig och tvåårig smolt Utvärdera utvandringen från älv till hav genom akustisk telemetri
13 Funktionella metoder för odling av fysiologiskt naturanpassad smolt Resultat hittills - tillväxt Det går att producera en mindre smolt genom att begränsa utfodringen. Men ökad konkurrens kan ge fenskador (ryggfenan). Där fenskador inte varit något problem har utfodringsstrategi och spridning av foder troligtvis spelat roll. Indikation på viss effekt av foderreducerande behandling med avseende på tidigt könsmogna hanar
14 Funktionella metoder för odling av fysiologiskt naturanpassad smolt Resultat hittills utvandring till havet Akustisk telemetri Problem med märkning av ettårig fisk 32% av tvåårig odlad smolt överlevde vandringen från odling till mynning Tre gånger fler med lägre medelvikt (63 g) överlevde vandringen från odling till mynning, jämfört med den högre medelvikt (119 g) 41% av vild smolt i kontrollgrupp överlevde (storlek 31 g)
15 Vattenkraft miljöeffekter, åtgärder och kostnader i nu reglerade vatten Avslutades 2010/11 Generaliserbar kunskap Åtgärdsinriktade metoder Samhällsekonomiskt perspektiv Fallstudier: Emån och Ljusnan
16 Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkande vattendrag: Emån och Ljusnan Forskargrupp Ekonomi: Prof. Bengt Kriström (projektledare) Umeå-SLU Statistik: Prof. Bo Ranneby, SLU Naturvetenskap: Prof. Larry Greenberg, Karlstad universitet Docent Kjell Leonardsson, SLU-Umeå Tre fallstudier: Klumpströmmen (Dönje), Emån och -2,+1 i Ljusnan 16
17 Resultat Populationsmodell lax/öring Ramverk för samhällsekonomisk bedömning Synsätt om utbytbarhet av åtgärder Åtgärder för nedströmsvandring
18 Populationsmodell Hur påverkar antalet fiskvägar möjligheten att nå önskad effekt? 18
19 Ramverk för samhällsekonomisk bedömning Förändringen: Ökad vattenföring Enkätstudie till närboende Vad är du villig att betala för detta scenario? (=Nytta/ekologiskt värde) Vinstförändring hos kraftverksägaren (=Kostnad) 19
20 Synsätt om utbytbarhet Riva två kraftverk och bygga ett nytt Ökade miljövärden Oförändrad elproduktion Helhetssyn Utbytbarhet av åtgärder Ökad flexibilitet 20
21 Åtgärder för nedströmsvandring Förbättrad nedströmspassage Emån Låglutande galler + öppningar Populationsmodell (Leonardsson) Sportfiskarnas värdering av en förbättrad fiskeplats Väga ihop kostnad och nytta E.ON:s kraftverk Övre Finsjö, Emån Foto: Olle Calles 21
22 Nytt miljöprogram? Drivkrafter EU:s ramdirektiv för vatten EU:s direktiv om användning av förnybara energikällor Dialog mellan Vattenkraftföretag Havs- och vattenmyndigheten Vattenmyndigheterna Energimyndigheten Elforsk
23 Viktiga frågor Användarvänligt och förenklat verktyg för kostnadsnyttoanalys Arbetsgång för att identifiera och prioritera väl underbyggda och balanserade miljöåtgärder med erkänd samhällsnytta Effektstudier av redan genomförda åtgärder Bild: Karlstad universitet 23
Krafttag ÅL. Kraft tag. Summering av programmet 2011 2014
Kraft tag Ål Summering av programmet 2011 2014 1 Fyra lärorika år om ål och vattenkraft Denna skrift presenterar verksamheten inom programmet Krafttag ål under åren 2011-2014. Bakgrunden till programmet
KRAFTTAG ÅL 2011 2014
KRAFTTAG ÅL 2011 2014 RAPPORT 2015:104 VATTENKRAFT Krafttag ål 2011-2014 Åtgärder, forskning och utveckling SARA SANDBERG (RED.) ISBN 978-91-7673-104-8 2015 ENERGIFORSK Energiforsk AB Telefon: 08-677 25
Vattenfall Vattenkraft AB
Vattenfall Vattenkraft AB Vattenkraft/Miljöåtgärder Pite havsbad 2012 0507 Thord Lindström PY-MP Elproduktionssystemet 2 Vattenfall Vattenkraft AB enskilt, på nätet och i branschen Konkurrans utsatt marknad
Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.
2014-02-06 sid 1 (5) Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak
Ålen på liv och död! Inför 2012 kommer en ny utvärdering att göras av ålens situation och ev. ytterligare åtgärder kan komma att krävas.
Ålen på liv och död! Sverige har en förvaltningsplan för ålen sträcker sig tom 2012. Den är baserad på en förordning från EU som kräver nationella planer för ålen. Inför 2012 kommer en ny utvärdering att
Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28
Vattenkraft och ål Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 E.ON:s kraftverk i Sverige 76 kraftverk 8 000 GWh 1 700 MW Norra Sverige 37 kraftverk 7 500 GWh 1 580 MW Bergslagen 8 kraftverk 50 GWh 12 MW Södra
Syfte. Syfte. Utgångspunkter. Vattenkraft och Miljö. Workshop om framtida forskning om vattenkraft och miljö
Syfte Workshop om framtida forskning om vattenkraft och miljö Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Fiskeriverket samt vattenkraftföretag har gemensamt under sex år finansierat forskning inom ramen för
Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål
Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål Delrapport Erik Sparrevik 2007-02-01 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer DELRAPPORT 2007-02-01 2401300 Författare Uppdragsnamn Erik
Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och
Allt går med elektricitet!
Förbundets policy Allt går med elektricitet! Möjligheten till provfisken i stora vatten som till exempel Göta älv har länge varit begränsad. Behovet är dock stort, t ex i samband med omförhandling av gamla
Vattenkraften och miljön
Vattenkraften och miljön Elforsk slutseminarium 20-21 oktober 2010 Richard Holmgren Miljöchef Vattenfall Vattenkraft AKKATS Kraftstation Jokkmokk Vattenfall AB Vattenfall Vattenkraft i siffror Vattenfall
Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation
Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurera de vatten som är vattenkraftsskadade 1974, nätverk, 1984 samorganisation
Ål i Ätran. En fallstudie för svensk ålförvaltning
Ål i Ätran En fallstudie för svensk ålförvaltning Olle Calles, Jonas Christiansson, Jonas Andersson, Tony Sahlberg, Florian Stein, Britt-Marie Olsson, Ingemar Alenäs och Johan Tielman Fakulteten för samhälls-
Syfte och mål. Livskraftiga bestånd i friska vatten Sätta fiskevården i centrum för all verksamhet Ett sportfiske tillgängligt för alla
Syfte och mål Livskraftiga bestånd i friska vatten Sätta fiskevården i centrum för all verksamhet Ett sportfiske tillgängligt för alla Sportfiske: fiske med spö, krok och lina för nöje och rekreation Sportfiske
Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.
2011-10-31 sid 1 (6) Landsbygdsdepartementet Jakt-, fiske- och sameenheten 103 33 Stockholm Yttrande angående förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för
Krafttag ål. Seminarium Sara Sandberg, Energiforsk
Krafttag ål Seminarium 2016-11-29 Sara Sandberg, Energiforsk 1 09:30 Välkommen! Detta är Krafttag ål Sara Sandberg, Energiforsk Erik Sparrevik, Vattenfall Vattenkraft, ordförande i Krafttag ål Niklas Egriell,
VÄNERLAXENS FRIA GÅNG
VÄNERLAXENS FRIA GÅNG Historia Uppdrag Huvudsyfte Organisation Budget Undersökningar / åtgärder Föredrag vid upptaktsmöte i Hagfors den 10 februari 2010 Tore Qvenild Mikael Hedenskog Historia 1170 Värmlandsfisket
Bernt Moberg. Framtiden för laxen?
Bernt Moberg Framtiden för laxen? 3 , Testeboån Vattendirektivet det viktigaste som hänt fiskevården. Vattenrådet är en mötesplats för ökad demokrati i vattenförvaltningen. Vattenrådet är en kunskapsspridare
Programmet har letts av en styrelse med följande sammansättning: Lars Hammar/ Cristian Andersson (programledare, adjungerad)
9$77(1.5$)70,/-g())(.7(5c7*b5'(5 2&+.2671$'(5,185(*/(5$'(9$77(1 (7$33 6OXWUDSSRUWPDUV (OIRUVNUDSSRUW ZZZYDWWHQNUDIWPLOMRQX ) URUG Programmet "Vattenkraft - miljöeffekter, åtgärder och kostnader i nu reglerade
Fiskbestånd i hav och sötvatten
Institutionen för akvatiska resurser Ål Anguilla anguilla Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Ål Hela landet UTBREDNINGSOMRÅDE Ålen finns i nästan hela landet med undantag för fjällregionen
Hertingforsen Fria vandringsvägar för fisk Vården av åarna ger välstånd i Halland
Hertingforsen Fria vandringsvägar för fisk Vården av åarna ger välstånd i Halland Text och foto Kommunekolog Ingemar Alenäs Historik Ätran 1800-tal fångster på 20 ton Ätranlax årligen Londonadvokaten Wilkinson
Låt oss vårda denna unika fördel!
Vi vill väcka din uppmärksamhet på fördelarna med friska fiskrika vatten och att bevara framtida naturresurser. Sverige har de bästa förutsättningarna för fiske med spö i hela EU. Låt oss vårda denna unika
Kalkhandläggarträff Örebro 2015 Ellen Bruno
Kalkhandläggarträff Örebro 2015 Ellen Bruno Naturskyddsföreningen Demokratisk uppbyggd organisation - folkrörelse Över 100 år 221 000 medlemmar 24 länsförbund, 270 kommunkretsar 3 arbetssätt: 1. Uppmuntrar
!"#$%&'($)'*$*+,-./.0$ 123.$45"2("2$6)57.8$ 9:..&2$;"20,:.#$)'*$ <,/5"2$=&2,>1$$
Under 2014 knöt vi ihop säcken för många större projekt som finansierat med hjälp av EU:s fiskerifond. Vi kunde inviga den nya faunapassagen vid Ulriksdal. Det tog 10 år att genomföras hela projektet.
MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT
MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT DELRAPPORT 1 KOMPENSATION AV REPRODUKTIONSSKADOR PÅ FISK GENOM FISKUTSÄTTNINGAR 2012-05-15 Mats Larsson VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft
Information och utbildningsmaterial
Information och utbildningsmaterial Älvstädar-SM Ett miljösamarbete mellan Städa Sverige och Fortum Syftet med Älvstädar-SM är att involvera föreningar i miljöaktiviteter kring älvar där Fortum verkar.
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR FISKEVÅRDSPLAN KALMAR LÄN Meddelande 2007:03 FISKEVÅRDSPLAN KALMAR LÄN Utgiven av: Ansvarig enhet: Projektansvarig: Författare: Omslagsbilder: Tryckt hos: Upplaga: 25
Åtgärder för skadefri nedströmspassage - Vad vi vet och inte vet. Olle Calles Karlstads universitet
Åtgärder för skadefri nedströmspassage - Vad vi vet och inte vet Olle Calles Karlstads universitet RehabiliteringavnedströmspassageiSverige Varför Historisk tillbakablick Dagens kunskapsläge Glimtar av
Vänerlaxens fria gång:
Vänerlaxens fria gång: Vad vi vet och inte vet om laxen i Klarälven Larry Greenberg Avdelningen för biologi, Karlstad Universitet Vilka på Kau skall jobba med projektet? Eva Bergman Larry Greenberg Björn
Lokal a tga rdsplan fo r Acksjo ns avrinningsomra de Delrapport fo r a r 2012
Klarälvens vattenråd Lokal a tga rdsplan fo r Acksjo ns avrinningsomra de Delrapport fo r a r 2012 Anna Sjörs Utkast 1 jan 2013 Bakgrund Lokal åtgärdsplan för Acksjön avrinningsområde ett pilotprojekt
Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj
1(6) Landsbygdsavdelningen Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj Mötet inleddes med följande presentationer: Prövning och tillsyn av fiskodling enligt
Modellverktyg för utvärderingprioritering. Dagens upplägg. Kjell Leonardsson. 1. Bakgrund, antaganden, härledning (kort)
Modellverktyg för utvärderingprioritering av tilltänkta fiskvägar Kjell Leonardsson Dagens upplägg 1. Bakgrund, antaganden, härledning (kort) 2. Presentation och genomgång av modellverktygen: a) Beräkning
SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND
SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND 1 december 2008 Till Fiskeriverket Box 423 401 26 Göteborg Samt per mail till registrator@fiskeriverket.se Remissyttrande över Fiskeriverkets förslag till Nationell förvaltningsplan
Framtida FoU inom Krafttag ål
Framtida FoU inom Krafttag ål Olle Calles Jonas Christiansson Florian Stein Simon Karlsson Jan-Olof Andersson Peter Olsson Anders Nilsson Claudio Comoglio & Paolo Vezza Politecnico di Torino Mats Hebrand
RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson
Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet Kjell Leonardsson Lycksele 2014-05-07 Fiskvägars effektivitet och passageförluster vid kraftverk RIP? Litteratursammanställningar av passageeffektiviteter
Wetterstad Consulting AB Träbena Vattenkraftverk Produktion, produktutveckling. Uppfinningar
Wetterstad Consulting AB Träbena Vattenkraftverk Produktion, produktutveckling. Uppfinningar Bixia Miljöfond stödjer projekten, löpnr. 2012-1, 2013-6, 2014-M16, 2015-M14. Denna rapport är en redovisning
Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan
PM 1 (17) 48 Miljöanalys Pär Granström 026-17 12 40 per.granstrom@x.lst.se Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan Förord Detta förslag
Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:50
Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:50 GOD JUL och Gott nytt ÅR Hej styrelsen i SFK Laxen önskar alla en God Jul och Gott nytt Fiskeår 2015. I och med helgerna och att redaktören är på resande fot
Riktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid anläggande av enskilda avlopp
Dnr MN-2012-0027 Dpl 545 sid 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Tjänsteskrivelse 2012-01-04 Linnea Broström, 054-540 46 67 Bengt Jonsson, 054-540 46 73 Miljönämnden Riktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid
TVÅ LÄNDER ÉN ELV ( ) Vänerdagen , Pär Gustafsson
TVÅ LÄNDER ÉN ELV (2017-2020) Vänerdagen 181112, Pär Gustafsson TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Övergripande syften (på lång sikt) Återuppbygga det vilda laxbeståndet i Klarälven och Trysilelva (Vänern) God
Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU):
Dagens presentation Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU): Åtgärder för ålyngel FORMAS Experiment på avledare Kungsrännan i Älvkarleby Jonas
Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?
Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket
Om ålfisket idag, ny kunskap kring ålen och vad som lokalt kan göras för att förbättra situationen. ( och en del annat)
Om ålfisket idag, ny kunskap kring ålen och vad som lokalt kan göras för att förbättra situationen. ( och en del annat) Ålfisket. Historiskt har ålfisket haft mycket stor betydelse för kustbefolkningen
Sammanställning fångstdata Vänern 2018
Sammanställning fångstdata Vänern 218 Här är en sammanställning för de fångster som rapporterats inom Sportfiskarnas fångstdataprojekt i Vänern under 218. Vi har fått in 2687 rapporter 218. De har kommit
Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg
Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Kalle Gullberg Erfarenheter från ett fiskvandringsprojekt Kortkurs: Bygg Din egen ålfälla Laxförvaltning ökat behov av dataunderlag Skräckfilm Fiskvandring
Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom
Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan?
Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan? Fallstudie Ljusnan -2+1 Lek på specifika ytor Uppströms lekvandring efter 1-3 år i havet Nedströms vandring smolt efter 1-4 år, kelt efter lek (höst
Underlag för samordnad beredskapsplanering för höga flöden och dammbrott i Umeälven 2015-04-20
Underlag för samordnad beredskapsplanering för höga flöden och dammbrott i Umeälven 2015-04-20 SORSELE KOMMUN 2 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 2. PROJEKTETS ORGANISATION... 4 3. FÖR VILKA
Lule älv Åtgärder som påverkar produktionen
Lule älv Åtgärder som påverkar produktionen Vattenreglering Lule älv Luleå, 2013-03- 22 Thord Lindström, Vattenfall Vattenkraft AB Nordiska elsystemet Norden är ett gemensamt elkraftsystem En gemensam
Manual - årlig inrapportering av fisketillsyn i Åtgärder i Vatten till Havs- och vattenmyndigheten Innehåll
Manual - årlig inrapportering av fisketillsyn i Åtgärder i Vatten till Havs- och vattenmyndigheten Innehåll Inledning... 2 Logga in Åtgärder i Vatten... 3 Skapa sammanställning av fisketillsyn... 4 Infoga
Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten
Övertorneå kommun - översiktsplan BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Sammanställd av Mia Sundström, MAF arktiktkontor AB, 2013 Miljökvalitetsnormer Det svenska genomförandet
Underlag för samordnad beredskapsplanering avseende dammbrott i Lagan
STATKRAFT SVERIGE AB Underlag för samordnad beredskapsplanering avseende dammbrott i Lagan Uppdragsnummer 2156083 Stockholm 2013-12-18 1 (13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 2 PROJEKTETS ORGANISATION
Miljo organisationernas positionspapper om miljo anpassning av svensk vattenkraft Vattenkraften måste bli långsiktigt hållbar Vattenkraften är en viktig del av en helt förnybar energiförsörjning. Den har
PROTOKOLL. Sammanträdesdatum 2015-12-18. Rådgivande gruppen för fiske och vattenbruk
PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-12-18 Rådgivande gruppen för fiske och vattenbruk Tid Kl. 13.00 16.30 Plats Länsstyrelsen lokal Storön Närva- Karl-Erik Karlsson Torgny von Wachenfeldt rande Thomas Höjer
REGIONAL VERKSAMHET FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN. Förslag
REGIONAL VERKSAMHET FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN Förslag Lisa Alm Projektledare Botkyrka kommun Maj 2010 1 Här presenteras ett förslag till hur en regional verksamhet för samhällsorientering
Projektplan för Ål together II
2015-10-27 Projektplan för Ål together II Uppdrag Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt Miljönätverket att driva Miljösamverkan Sverige och att inom ramen för det arbeta fram olika handläggarstöd. Inför
Tappning i fiskväg 1,5 m3/s, vid de stationer där torrfåra inte. Tappning i fiskväg 3 m3/s, vid. de stationer där torrfåra inte
Bilaga till "Sammanställning av uppskattade anläggningskostnader för fiskvägar samt vattenföringsdata för storskaliga vattenkraftverk Sverige" daterad 2014-02-10, i vilken utförligare metodikbeskrivning
Hur påverkas fisk av ett kraftverk?
Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador?
Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske
Lax Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Finns i vissa vattendrag samt i alla Sveriges omgivande hav. Västkustlaxen har sina uppväxtområden i Atlanten. Östersjölaxen har sina uppväxtområden
rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010
rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson
ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN
ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN Samrådsunderlag enl 6 kap 4 MB 2014-05-09 2 (12) 1 INLEDNING... 4 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 3 LOKALISERING... 5 4 HYDROLOGISKA DATA...
Fiskpassager i Nedre Dalälven
Fiskpassager i Nedre Dalälven - Lägesrapport sep 2017 Olle Calles Naturresurs rinnande vatten Karlstads Universitet Axel Emanuelsson Norconsult AB Göteborg Upplägg Uppdraget Vandrande fisk Vattenkraft
Karin Hammarlund. karin.hammarlund@ltj.slu.se
Karin Hammarlund karin.hammarlund@ltj.slu.se Vindkraft i människors Landskap Planeringsmålet Det nya planeringsmålet för vindkraft föreslår att öka produktionen av vindkraftsel betydligt från 10 TWh år
Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015
Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Alla kan bidra till ett bättre vatten! Bottenhavets status Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orangeotillfredsställande
Vattenkraft. Av: Mireia och Ida
Vattenkraft Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar
Fiskundersökningar i Rönne å 2012
Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:
Synpunkter av mer detaljerad karaktär, per dishikt och avrinningsområde lämnas till Vattemuyndigheternas webbplats.
.. e-dn Vattenmyndigheterna i Södra Östersjön, Västerhavet, Norra Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken -;'3 -;S6 ;;.~ 10._-. _~--... ANK 2 1 Jff) '[):l :>t} E.ON Vattenkraft Sverige AB Box 34 31221 la
UTVÄRDERING AV MÅLEN FÖR PROGRAMMET KRAFTTAG ÅL
UTVÄRDERING AV MÅLEN FÖR PROGRAMMET KRAFTTAG ÅL RAPPORT 215:13 VATTENKRAFT Utvärdering av målen för programmet Krafttag Ål WILLEM DEKKER & HÅKAN WICKSTRÖM ISBN 978-91-7673-13-1 215 ENERGIFORSK Energiforsk
Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?
Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Eva Bergman Kau, Avdelningen för biologi NRRV (NaturResurs Rinnande Vatten) Europeiska unionen Europeiska regional utvecklingsfond Vilka
BKD (Rs, bakteriell njurinflammation)
BKD (Rs, bakteriell njurinflammation) Drabbar ffa laxfisk, vild som odlad, alla åldrar Sprids både vertikalt och horisontellt Stress är en utlösande faktor Hög dödlighet i odlingar (>80%), betydligt lägre
VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR NEDRE MOTALA STRÖMS OCH BRÅVIKENS VATTENRÅD 2010-07-02
VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR NEDRE MOTALA STRÖMS OCH BRÅVIKENS VATTENRÅD 2010-07-02 INNEHÅLL 1. Inledning...2 1.1 Geografisk avgränsning...3 1.2 Syfte...4 2. Deltagare...4 2.1 Övriga aktörer...5 3. Organisation...5
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND PROTOKOLL fört vid sammanträde med styrelsen för Göta älvs vattenvårdsförbund Tid: Fredagen den 26 september 2014, kl. 13:00 Plats: Göteborgsregionens kommunalförbund (GR),
VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR NEDRE MOTALA STRÖMS OCH BRÅVIKENS VATTENRÅD. För perioden 2 april 2013 till 1 april 2014 2013-09-13
VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR NEDRE MOTALA STRÖMS OCH BRÅVIKENS VATTENRÅD För perioden 2 april 2013 till 1 april 2014 2013-09-13 INNEHÅLL 1. Inledning...2 1.1 Geografisk avgränsning...3 1.2 Syfte...4 2. Deltagare...4
Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i despåverkade vattendrag: Emån n och Ljusnan
Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödesp despåverkade vattendrag: Emån n Ljusnan Bengt Kriström About me Projektledningsarbete (motsv( motsv) ) i multidisciplinära program (>15 MSEK)
Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet
Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.
Yttrande 2015-04- 29
Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner
Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020
Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas
För att ändra/uppdatera/ta bort Presentationsnamn och Namn i foten, gå in på Infoga - Sidhuvud/sidfot
Presentation Niklas Egriell (M.Sc) Utredare och ansvarig för HaV:s arbete med frågor kring vattenkraft och vattenreglering Niklas.egriell@havochvatten.se 010-698 60 86 9/28/12 1 9/28/12 2 Pågående arbeten
KLARÄLVENS VATTENRÅD 2015-04-27. AÄ rende 34925-2014: Remissvar - Vattenfo rvaltning Klara lvens avrinningsomra de. Sammanfattning
AÄ rende 34925-2014: Remissvar - Vattenfo rvaltning Klara lvens avrinningsomra de Sammanfattning Klarälvens vattenråd ser positivt på att vattenfrågorna genom EUs vattendirektiv har fått ett större fokus
Laxens nedströmsvandring mot fiskavledare till Stornorrfors fisktrappa i Umeälvens nedre del
1 Laxens nedströmsvandring mot fiskavledare till Stornorrfors fisktrappa i Umeälvens nedre del Hans Lundqvist 1, Kjell Leonardsson 1, Dan-Erik Lindberg 1, Stig Westbergh 2, Åke Forssén 3 och J. Gunnar
Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN
Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara
DAGORDNING FÖR FLISERYDS SPORTFISKEKLUBBS ÅRSMÖTE DEN 11 mars 2016
2015 DAGORDNING FÖR FLISERYDS SPORTFISKEKLUBBS ÅRSMÖTE DEN 11 mars 2016 1 Mötets öppnande. 2 Fastställande av dagordning. 3 Val av protokollsjusterare tillika rösträknare. 4 Frågan om mötets behöriga utlysande.
Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:15
Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:15 Med anledning av påsken kommer nästa veckobrev måndagen den 21 april vidare är det ingen verksamhet för klubbens ungdomar måndagen den 21 Dåligt deltagande i
MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT
MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT DELRAPPORT 2 ÅTGÄRDER I SIDOVATTENDRAG 2012-05-15 VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SIDOVATTENDRAG... 3 2 SKADOR
VERKSAMHETSPLAN 2015-2016
VERKSAMHETSPLAN 2015-2016 Utsikt över Edsviken från Falkberget Foto: Linnéa Johansson 2015-02-16 och mål med Edsviken vattensamverkan Edsviken vattensamverkan syftar till att initiera, koordinera och systematisera
Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet
FRÅGEFORMULÄR 1 (16) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas
2003-2008 med fortsättning 2009
Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2003-2008 med fortsättning 2009 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund.3 De guidade turerna
UTLYSNING AV FOUMEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PROJEKTET BOSTAD FÖRST I STOCK- HOLMS STAD
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN PRE VENTIONSCENTRUM/E UROPAFORUM SID 1 (6) 2010-09-19 UTLYSNING AV FOUMEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PROJEKTET BOSTAD FÖRST I STOCK- HOLMS STAD Att söka bidrag
Fortum och vattenkraften - aktuella frågor. Hans Rohlin 30 September 2008
Fortum och vattenkraften - aktuella frågor Hans Rohlin 30 September 2008 Fortum Fortum Distribution Fortum Markets Fortum Generation Portfolio Management and Trading Fortum Service Partner genom hela energikedjan
Kraft tag. Hur tänker ålen? Ålarna får skjuts till havet ÅL en akut hotad art Det behövs mer kunskap om överlevnad och ålbeståndens storlek
Kraft tag Ål Nyhetsbrev våren 2013 Hur tänker ålen? Ålarna får skjuts till havet ÅL en akut hotad art Det behövs mer kunskap om överlevnad och ålbeståndens storlek 1 Fler ålar till Sargasso genom Krafttag
Försäkring i förändrat klimat
Försäkring i förändrat klimat Att förebygga skador i samarbete Vattnet i den hållbara staden, Göteborg 141113 Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar Publik 1 Vi står inför en klimatförändring med ökade risker
Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006
Länsstyrelsen på Gotland har uppdrag av regeringen att arbeta för att det på ett långsiktigt och hållbart sätt genomförs en ansvarsfull hushållning av fiskresurserna så att de ger en god och långsiktig
Ålvandring till Kåsjön åtgärdsplan för Kåbäcken
Ålvandring till Kåsjön åtgärdsplan för Kåbäcken Ragnar Bergh Handledare: Johan Höjesjö Kontaktperson: Stefan Larsson Examensarbete 30 hp, Zoologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Innehållsförteckning
Nordic Energy Perspectives
Nordic Energy Perspectives Utvecklingen av Sveriges och Nordens energisystem till 2030 Bo Rydén Profu Projektinriktad forskning och utveckling Profu etablerades 1987 och består idag av ca 20 personer.
Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån
Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september
Sammanfattning samt vissa synpunkter
Samråd/remissvar om Vattenmyndigheternas förslag till förvaltningsplan (södra Östersjöns vattendistrikt). Detta remissvar rör endast fysisk påverkan genom dammar och kraftverk. Sammanfattning samt vissa
Nationell strategi för hållbar vattenkraft
Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika
Rapport workshop Energileveranser etapp 2 El den 20 maj 2010
Plats:, Vasagatan 52, Stockholm Tid: 2010-05-20 kl 13-15.30 Närvarande: Leverantörer Per Nääs Vattenfall Distribution Nordic Fredrik Blåvall Fortum Mårten Mohlin Fortum Michael Loberg Infometric Martin
TVÅ LÄNDER ÉN ELV
TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Två länder én elv Projektet har sin utgångspunkt i de resultat och åtgärdsförslag som VFG tog fram, vilket fordrar ett gränsöverskridande samarbete med avrinningsområdes-perspektiv.
MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.
Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor