FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011
|
|
- Ellinor Sundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011 Endast åtta laxar passerade uppvandringskontrollen i Testeboån under Med andra ord innebar det gångna året ett bakslag i den positiva trenden för antalet lekvandrande laxar i Testeboån de senaste tre åren, och som glatt oss så mycket. Vi som varit med under alla de år på åttio- och nittiotalet som noll laxar vandrade upp i Testeboån gläds trots allt åt de åtta laxarna. Arbetet för lax i Testeboån kommer oförtrutet att fortsätta. Ända in i slutet av december genomfördes viktiga fiskevårdsåtgärder För fiskevård är som bekant inte bara det som utförs fysiskt i vattnet. Havs- och vattenmyndigheten beslutade den 20 december att det svenska yrkesfisket efter lax ute på öppet hav i Östersjön ska fasas ut till 2013 kan mycket väl vara årets mest betydelsefula fiskevårdsåtgärd. Syftet med att fasa ut havsfisket är att öka skyddet för den vilda laxen i Östersjön, och göra det möjligt att styra fisket av lax i Östersjön till de platser där bestånden är mest livskraftiga. Testeboåns ursprungliga laxbestånd är utslaget. Så vitt vi vet, kanske är bäst att tillägga med tanke på de överraskningar som dyker upp här och där i takt med att antalet genetiska undersökningar ökar. Fram till och med 1960-talet fanns det relativt gott om lax i Testeboån. Ett målmedvetet arbete sedan mitten av 1980-talet har lett till att lax nu åter vandrar upp i Testeboån för lek. De årliga elprovfiskena visar att reproduktionen av lax de senaste åren faktiskt varit relativt god inom delar av ån. Men sannolikt är det fortfarande långt kvar till att vi nyttjar Testeboåns hela potential som laxvatten. Testeboån, delen från havet och upp till Oslättfors, har ingått i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan Det har i praktiken inneburit att all fiskevård i denna del av Testeboån sedan år 2000 skett i samverkan mellan f.d. Fiskeriverket, Gävle kommun, Länsstyrelsen Gävleborg, Sportfiskarna Gästrikland och Testeboåns fvof. Gävle kommun är huvudman för projektet. 1
2 Verksamheten i Testeboån Kontroll av lekvandrande lax och öring i Testeboån 2011 Uppvandringen av lax och öring i Testeboån kontrolleras med hjälp av en fälla. Fällan finns i fiskvägen vid Strömsbro kraftverk. Avståndet från havet till fällan är ca 2,5 kilometer. Fisk som fångas i uppvandringskontrollen art- och könsbestäms, vikten uppskattas och eventuell märkning med yttre märken eller fenklippning kontrolleras. Det är mycket sällan felvandrande odlad fisk, d.v.s. fenklippt fisk, fångas i uppvandringskontrollen i Testeboån var en av öringarna fettfeneklippt startades uppvandringskontrollen den 1 juni, och pågick fram till 15 oktober. Vattenföringen under laxens och öringens hela vandringsperiod var 2011 ovanligt jämn, och relativ låg. Det innebär att det endast vid få tillfällen var möjligt för lax och öring att passera över dammen vid sidan av fällan. Vid vattenföringar över ca 20 m 3 /sek, och med kraftverket i Strömsbro i drift, kan lax och öring hoppa upp över dammluckorna. Under 2009 och 2010 kunde fisk smita förbi fällan under flera veckor. Vid fem tillfällen á 2-3 dagar under juli-september köpte Länsstyrelsen Gävlebog stopp i Strömsbro kraftverk. Syftet med driftstoppen är att ge lax och öring större möjlighet att ta sig upp förbi kraftverket. Vid ett av dessa stopp, i september, kunde fisk ta sig förbi vid sidan av fällan. Metoden att köpa stopp i kraftverket har tillämpats i några år, och har visat sig ha god effekt. Första fisken, en öring, fångades i fällan den 5 juli. Det är samma datum som för första fisken, men då en lax, fångades Vi tvingas konstatera att en med våra mått mätt positiv trend för antalet uppvandrande laxar under tre år tyvärr bröts Ett minskat antal lekvandrande laxar har varit verkligheten i nästan alla laxvatten längs den svenska östersjökusten detta år. Fångade fiskar i uppvandringskontrollen i Testeboån 2011: Art Antal Medelvikt 8 8,1 kilo 24 3,1 kilo ,9 kilo 40 3,65 kilo ,9 kilo 13 3,3 kilo Kontroll även vid Oslättfors Nytt för 2011 var att vandringen av lax och öring i Testeboån kontrollerats även vid kraftverket i Oslättfors, ungefär 20 kilometer upp från Testeboåns mynning i Bottenhavet. 2
3 Vid kraftverket finns sedan början av 1990-talet en fiskväg av typ denilränna. Det har hittills varit helt okänt huruvida lax och öring passerat denna fiskväg. Fiskvägen byggdes innan det var modernt att anlägga omlöp. Det innebär att övriga förekommande arter inte kan ta sig upp förbi kraftverket i Oslättfors. Bortsett från några få mindre utsättningar av lax- och öringrom i Testeboån uppströms Oslättfors, inom Ockelbo kommun, har alla åtgärder för de båda arterna varit koncentrerade till nedströms Oslättfors. Det finns alltså förutsättningar för lax och öring att ta sig förbi Oslättfors, men med hjälp av den nya fällan har vi dock kunnat konstatera att ingen lax eller öring passerade Oslättfors Kontrollen i Oslättfors planeras fortsätta även kommande år. Elprovfisken i Testeboån 2011 Kvantitativt elprovfisken har utförts på elva lokaler i Testeboån även under Provfiskena kunde genomföras under goda förhållanden. Lokal Nr > > Strömsbro 1 31,4 4,9 36,3 34,4 3,4 37,8 2,5 Forsby Kvarn 2 32,9 5,1 38,0 2,8 0 2,8 5,7 Sågbacken 3 13,4 0,8 14,2 7,9 0 7,9 8,7 Översten 4 7,3 3,0 10,3 5,4 0 5,4 8,9 Möljen 5 8,1 3,0 11,1 4,8 0 4,8 9,2 Tegelbruket 6 11,8 0,6 12,4 4,1 0 4,1 11,0 Bomnacken 7 13,7 6,2 19,9 7,2 0 7,2 11,8 Erkkis Bro 8 0 0,4 0,4 1,7 0 1,4 14,3 Fågelautomaten 9 1,4 2,1 3,5 0,7 0 0,7 14,9 Brännsågen ,3 0,3 16,3 Avstånd från havet (km) G:a Brännsågen ,3 Antal lax- och öringungar/100 m 2 i Testeboån Medeltäthet av lax = 11,1/100 m 2. Lokal Nr > > Strömsbro 1 44,8 17,9 62,7 5,0 13,3 18,3 2,5 Forsby Kvarn ,1 17,1 0,9 0 0,9 5,7 Sågbacken 3 28,7 0 28,7 6,8 3,5 10,3 8,7 Översten 4 8,8 21,1 29,9 0,4 0,4 0,8 8,9 Möljen 5 20,1 16,0 36, ,2 Tegelbruket 6 2,2 1,4 3,6 0,8 0 0,8 11,0 Bomnacken 7 13,1 9,9 23 3,4 0 3,4 11,8 Erkkis Bro 8 0,4 0 0, ,3 Fågelautomaten 9 3,1 2,7 5,8 0 1,7 1,7 14,9 Brännsågen ,9 0, ,3 Avstånd från havet (km) G:a Brännsågen 11 2,7 0 2, ,3 Antal lax- och öringungar/100 m 2 i Testeboån Medeltäthet av lax = 12,3/100 m 2. 3
4 Nedanstående två diagram visar medeltätheterna av lax- och öringungar på elfiskelokalerna i Testeboån under de år som Salmon Action Plan pågått. (Utsättning av laxyngel skedde årligen t.o.m ) > Medeltätheter av laxungar i Testeboån , antal/100 m > 0 Medeltätheter av öringungar i Testeboån , antal/100 m 2. Med hjälp av att även räkna fram hur stor procentuell andel av elfiskelokalerna som det finns årsungar av lax på får vi en kompletterad bild av hur åns lek- och uppväxtområden nyttjas. 100% Procentuell andel provytor med förekomst av lax, (av 11 provytor) 50% 0% Procentuell andel provfiskeytor med förekomst av lax fr.o.m D.v.s. år med endast naturlig reproduktion. 4
5 Elfiskelokalernas läge i Testeboån. Lekområden har restaurerats Under årens lopp har många nya lekområden för salmonider skapats i Testeboån. På några av dem har leksubstratet rullat iväg vid hög vattenföring. Andra har vuxit igen eller blivit fulla ned finsediment. Ett arbete med att restaurera lekområden har påbörjats under Arbetet genomfördes manuellt med stor hjälp från ett av Skogsstyrelsens arbetslag och specialtillverkade redskap. 5
6 Strömsbro kraftverk beståndet vi nu bygger upp i Testeboån är naturligtvis beroende av gynnsamma villkor under hela sin livscykel. För att laxen ska ha goda betingelser i ån under sin tid fram tills de som smolt beger sig ut till havet har vi arbetat mycket med biotopvård. ens villkor i havet ser, efter besluten under 2011 om ett mindre fångstuttag av yrkesfisket och att fisket ute på öppet hav ska fasas ut, bättre ut än på länge. Så vitt vi kan se idag så finns det nu egentligen endast ett riktigt stort problem för laxen i Testeboån som återstår att lösa, och det är Strömsbro kraftverk. De senaste åren har Länsstyrelsen köpt periodvisa driftstopp i kraftverket under laxens och öringens vandringstid. Vi kan se att driftstoppen har god effekt. Under 2011 har Länsstyrelsen tillsammans med ägaren till kraftverket sökt pengar ur Naturskyddsföreningens Miljöfond till tekniska lösningar för att hindra nedströmsvandrande smolt, utlekt lax, utlekt öring och ål från att hamna i kraftverkets turbiner eller att fastna mot befintligt intagsgaller. Beslut om projektet tilldelas pengar från fonden eller inte beräknas komma i början av Minimivattenföringen säkrad vid Oslättfors kraftverk Ända till 2011 har ett plötsligt och oplanerat driftstopp i Oslättfors kraftverk, som sker ibland, inneburit att vattenföringen i Testeboån stängts av helt. Sommar och höst är fiskvägen öppen, vilket ger en minimitappning på åtminstone de ungefär 250 liter/sek som rinner i fiskvägen. Ett driftstopp vintertid, då fiskvägen är stängd, har vattenföringen stoppats helt så länge stoppet varat. Att vattenföringen stängs av är naturligtvis under inga omständigheter acceptabelt, oavsett hur sällan det sker. I flera år har vi agerat för att få till en teknisk lösning som säkerställer en minimivattenföring i Testeboån vid driftstopp i kraftverket. Nu har kraftverksägaren, med ekonomiskt stöd från bl.a. Gävle kommun, installerat en automatik som ska säkra en minimivattenföring vid driftstopp. Flodkräfta i Testeboån Flodkräftan blir mer och mer prioriterad i den svenska naturvården. Arten är klassad som Akut hotad i Artdatabankens rödlista. Fram till i början av 1990-talet fanns det ganska gott om kräftor i Testeboån. Nu finns i bästa fall enstaka flodkräftor kvar. Hittills har som tur är ingen observation av signalkräfta gjorts inom Testeboåns vattensystem. Under 2011 har kräftprovfisken genomförts på flera platser i Gästrikland, däribland i Lundbosjön som är en del av Testeboån. Inga kräftor fångades i Lundbosjön. Arbetet går nu vidare med förberedelser inför utsättning av flodkräftor planeras ett regionalt seminarium om kräftfiskevård genomföras i Gästrikland. Sik Sik från havet vandrar upp i Testeboån för att leka i slutet av oktober och början av november. Under de senaste decennierna har mängden sik som tar sig upp i ån minskat dramatiskt. Ända fram 1970-talet tjuvfiskades åtminstone något tusental sikar varje höst i Testeboån. Förekomsten av sikyngel i Testeboån kontrollerades för första gången Yngelinventering har under 2010 och 2011 skett i flera vattendrag och på kusten, såväl i Sverige som i Finland. Inventeringen är en del av det svensk-finska samarbetsprojektet Intersik påträffades endast mycket få sikyngel i Testeboån. 6
7 Vuxna sikar som vandrade upp i Testeboån under senhösten 2011 för att leka fångades med nät för att ingå i en genetisk studie. Studien genomförs i ett samarbete mellan Länsstyrelsen Gävleborg, Högskolan i Gävle och SLU Kustlaboratoriet i Öregrund. 45 nätnätter gav ynka 13 sikar. Om sikarna i stället fångats under 1980-talet eller tidigare hade det säkert räckt med en nätnatt för att fånga samma antal sikar. Från varje sik togs en del av fettfenan till genetisk analys, och några fjäll. Därefter märktes sikarna med ett floytag-märke, och återutsattes. Till samma studie fångade Kustlaboratoriet sik på kusten utanför Gävle. Sikprojektet fortsätter. Testeboån får gärna spela en roll i projektet, och bidra till mera kunskap om sik. Viktigt att sprida information Även under 2011 har vi i diverse sammanhang spridit information om fiskevårdsarbetet i Testeboån. Sportfiskarna och Älvräddarna arrangerade utbildningsdagar om vattenkraftens påverkan på våra vattendrag i Nässjö och i Bollnäs. Vid båda tillfällena fanns en presentation av arbetet med Testeboån med i programmet. Likaså vid Älvräddarnas årsmöte, som 2011 var förlagt till Gävle. Under december anordnade Havs- och vattenmyndigheten och Coalation Clean Baltic två direkt på varandra följande internationella seminarier i Älvkarleby om laxen i Östersjön. Tio nationer deltog, och värdefulla kontakter över nationsgränserna knöts. Undertecknad representerade Testeboån vid seminarierna, och höll även en presentation om arbetet med lax i Testeboån. Dokumentation från seminarierna i Älvkarleby finns på Till slut. Alla är överens om att arbetet för laxen i Testeboån ska fortsätta var inget höjdarår för Östersjöns laxar, varken i Testeboån eller i något annat vatten. Nu blickar vi framåt kommer det att vända uppåt igen. Genom rätt förvaltningsåtgärder kommer de vilda laxarna från och med detta år få större möjligheter att återvända till sin hemälv. Det gynnar inte minst Testeboån. En ny förvaltningsplan för laxen i Östersjön är under framtagande. Vi som är aktiva i arbetet i Testeboån ser fram emot att ån kommer att vara en naturlig del även i den nya förvaltningsplanen. Det blir mycket fokus på lax. Exempel på andra arter som vi är mycket glada över att ha i Testeboån, och som vi arbetar för, är: flodkräfta flodpärlmussla flodnejonöga harr havsvandrande öring vandringssik vimma ål Åtgärderna i denna redovisning har varit möjliga att genomföra tack vare Gävle kommun, Europeiska Fiskerifonden, Fiskeriverket, Länsstyrelsen Gävleborg och Naturvårdsverket Bernt Moberg Kontakt: bernt.moberg@gavlenet.se,
Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010
RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård
Läs merFISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012 Laxsmolt på väg ut från Testeboån. Arbetet med fiskevården i de nedersta ungefär två milen av Testeboån är i första hand fokuserat på att återetablera ett livskraftigt
Läs merProjekt återintroduktion av lax Salmon Action Plan i Testeboån.
Projekt återintroduktion av lax Salmon Action Plan i Testeboån. Årsredovisning 2009 Förord Testeboån har varit ett av de vatten som ingått Salmon Action Plan, (SAP), 1999-2009. Testeboåns medverkan i SAP
Läs merProjekt laxintroduktion Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån.
Projekt laxintroduktion Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån. Årsredovisning 2008 INNEHÅLL DRIFTSTOPP I STRÖMSBRO KRAFTVERK... 3 ELPROVFISKE... 4 UTVANDRINGSFÖRSÖK... 5 UPPVANDRINGSKONTROLL...
Läs merFISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014 Den nya avledaren i Strömsbro har väckt stort intresse. ar på väg uppför lek i Testeboån. Arbetet med fiskevården i Testeboån sker i samverkan mellan fiskeförvaltaren
Läs merÅrsredovisning 2005 Projektet laxintroduktion i Testeboån, (Salmon Action Plan)
Årsredovisning 25 Projektet laxintroduktion i Testeboån, (Salmon Action Plan) 1 Inledning Inom ramen för den av Fiskerikommissionen för Östersjön antagna planen för vildlaxens bevarande, Salmon Action
Läs merFISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2013
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2013 Fiskevården i Testeboån tenderar att bli en allt brokigare samling delprojekt. Det gör arbetet ännu mer intressant. Förvisso finns det en tragisk bakgrund till att behovet
Läs merFISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2016
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 216 När allt vatten får rinna i den naturliga åfåran här vid Strömsbro istället för genom kraftverket hittar fisken upp till sina lekområden.. Sammanlagt 229 lekvandrande
Läs merProjekt laxintroduktion - Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån.
Projekt laxintroduktion - Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån. Årsredovisning 27 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMVERKAN FÖR TESTEBOÅN... Historiskt låg vattenföring 27... VERKSAMHET 27
Läs merBernt Moberg. Framtiden för laxen?
Bernt Moberg Framtiden för laxen? 3 , Testeboån Vattendirektivet det viktigaste som hänt fiskevården. Vattenrådet är en mötesplats för ökad demokrati i vattenförvaltningen. Vattenrådet är en kunskapsspridare
Läs merFISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2017
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2017 Högt upp i ett av Testeboåns källflöden finns denna gamla ålkista fortfarande kvar. Dock inte längre i brukbart skick. Olika typer av fångstanordningar för ål har funnits
Läs merFISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014 Den nya avledaren i Strömsbro har väckt stort intresse. Laxar på väg uppför lek i Testeboån. Arbetet med fiskevården i Testeboån sker i samverkan mellan fiskeförvaltaren
Läs merForskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg
Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Kalle Gullberg Erfarenheter från ett fiskvandringsprojekt Kortkurs: Bygg Din egen ålfälla Laxförvaltning ökat behov av dataunderlag Skräckfilm Fiskvandring
Läs merFlyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår.
Gävle 2012-04-25 En idé för att optimera förvaltningen av lax i en del av södra Bottenhavet: Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår.
Läs merINLEDNING... 3 VERKSAMHET 2006 FÖR LAX OCH ÖRING I TESTEBOÅN:...
Projektet laxintroduktion i Testeboån (Salmon Action Plan), och annan naturvård i Testeboån. Årsredovisning 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 VERKSAMHET 2006 FÖR LAX OCH ÖRING I TESTEBOÅN:... 4
Läs merLAXEN en lokal resurs. En idé från Bernt Moberg om hur vi lokalt kan optimera nytta av naturresursen lax.
LAXEN en lokal resurs En idé från Bernt Moberg om hur vi lokalt kan optimera nytta av naturresursen lax. 1 Gävle 8 april 2013 Om vi vill så kan vi optimera den lokala förvaltningen av lax i Gävlebukten,
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat två vattendrag. De inventerade vattendragen är Lahällabäcken som mynnar i Lökebergskile samt Tjuvkilsbäcken.
Läs merOptimerad lokal laxförvaltning Adaptiv förvaltning på riktigt
Optimerad lokal laxförvaltning Adaptiv förvaltning på riktigt Idéer från Bernt Moberg om hur vi lokalt runt Gävlebukten kan optimera nyttan av naturresursen lax. Så här kan vi skapa en win win win win
Läs merTill Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran.
1(5) 2019-03-29 Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran. Bakgrund Rubricerade myndigheter föreslår att verksamheterna som omfattas av
Läs merLivet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?
Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000
Läs merNaturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010
Peter Gustafsson 21-6-17 Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 22-21 Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 18, 59 54 Sturefors Tel: 72-79268 Hemsideadress: www.ekologi.nu
Läs merFISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2015
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2015 2015 installerades en fiskräknare i Testeboån. Årets största lax till vänster och årets största öring till höger. Arbetet med fiskevården i Testeboån sker i samverkan
Läs merÖstersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Upplägg Bakgrund: beståndsövervakning, biologisk rådgivning och
Läs merFlera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven
Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?
Läs merRapport 2016:02. Fiskräkning i Säveån Jonsereds övre fiskväg
Rapport 2016:02 Fiskräkning i Säveån 2015 - Jonsereds övre fiskväg Rapportnr: 2016:02 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Daniel Johansson Omslagsbild: Jonsereds övre fiskväg, foto Länsstyrelsen i Västra
Läs merLax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?
Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Eva Bergman Kau, Avdelningen för biologi NRRV (NaturResurs Rinnande Vatten) Europeiska unionen Europeiska regional utvecklingsfond Vilka
Läs merProjekt Kullån, Burån och Hovaån
Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.
Läs merNissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar
Höjd över havet (m) Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Bakgrund Den laxförande delen av Nissan sträckte sig förr från havet ca 11 mil upp till Nissafors (ovanför Gislaved).
Läs merTVÅ LÄNDER ÉN ELV ( ) Vänerdagen , Pär Gustafsson
TVÅ LÄNDER ÉN ELV (2017-2020) Vänerdagen 181112, Pär Gustafsson TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Övergripande syften (på lång sikt) Återuppbygga det vilda laxbeståndet i Klarälven och Trysilelva (Vänern) God
Läs merTill Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran. Diarienummer
1(6) 2019-06-25 Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran. Diarienummer 99-2019 Bakgrund Rubricerade myndigheter föreslår att verksamheterna
Läs merÖstersjölaxälvar i Samverkan
Östersjölaxälvar i Samverkan Yttrande angående remiss Datum Dnr Mottagare 2015-05-01 1344-15 Havs- och Vattenmyndigheten Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde
Läs merFiskevård i Moälven. Miljö och hälsoenheten
Fiskevård i Moälven 2018 Fiskevård i Galasjöån. Foto Anders Forsberg. Örnsköldsviks kommun fortsätter arbetet för att skapa livskraftiga bestånd av lax och öring i Moälven. I det här utskicket hittar du
Läs merStöd till fiskevården
Stöd till fiskevården NATIONELL FISKEVATTENÄGAREKONFERENS 22-23 november 2017 Ingemar Abrahamsson Stöd till fiskevården Stöd till åtgärder för fisket och fiskevården Fiskevårdsbidraget Bidrag till biologisk
Läs merSportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.
2011-10-31 sid 1 (6) Landsbygdsdepartementet Jakt-, fiske- och sameenheten 103 33 Stockholm Yttrande angående förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för
Läs merBevara Sommens nedströmslekande öring
1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun arbetat med underhåll och reparationer av fiskvägar samt ny kulvert i omlöpet i Grannebyån. De vattendrag som vi arbetat
Läs merOmlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa
Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa 2 Säveåns naturvärden Säveån kommer från trakterna kring sjön Säven mellan Vårgårda och Borås. Huvudfåran är opåverkad av
Läs merHur påverkas fisk av ett kraftverk?
Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador?
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat flera vattendrag. De inventerade vattendragen är Knaverstabäcken, Trankärrsbäcken, Välabäcken, Vallerån, Solbergsån
Läs merHur kan vi optimera förvaltningen av lax i Gävlebukten, Dalälven och Testeboån?
Förstudie maj 2015: Hur kan vi optimera förvaltningen av lax i Gävlebukten, Dalälven och Testeboån? Målsättning: Att ta vara på en stor befintlig resurs i form av lax i Dalälven, och göra det på ekologiskt
Läs merANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN
ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN Samrådsunderlag enl 6 kap 4 MB 2014-05-09 2 (12) 1 INLEDNING... 4 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 3 LOKALISERING... 5 4 HYDROLOGISKA DATA...
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat tre vattendrag. De inventerade vattendragen är Vallby å, Kollerödsbäcken samt bäcken från Iglekärr som mynnar
Läs merVARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS!
VARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS! Inslag i SVT:s Rapport år 2006 Vad har hänt sedan Rapport läste upp nyheterna? Svaret är att någonstans
Läs merFiskundersökningar i Höje å 2004
Fiskundersökningar i Höje å 2004 Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Lund 2004-10-19 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:
Läs merFoto Jan Felten, fotomontage Paul Felten
Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten Öring i Mark är ett projekt initierat av fiskevårdsföreningarna för Öresjöarna, Tolken, Sandsjön och Öxabäck. Målet för detta projekt är att restaurera vattenvägarna
Läs merI. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012
I. Naturlig reproduktion - Klarälven (Vänerlaxens fria gång) - Gullspångsälven II. Anvisningar 2012 Informationsmöte, Lidköping 12-04-18 Pär Gustafsson Vänerlaxens fria gång Klarälvslaxen Glacialrelikt
Läs merYttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.
2014-02-06 sid 1 (5) Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak
Läs mer3. Grävningsarbeten i befintlig utloppstunnel så att dess area utvidgas från 25 mp
P och P till Gustav Hartzell Tel: 0611-18 5 E-post: gustav.hartzell@fiskeriverket.se YTTRANDE Datum Beteckning 007-11-1 Dnr 61/48-8-06 Ert Datum Er beteckning 007-07-16 M 15-07 Östersunds tingsrätt Miljödomstolen
Läs merKraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand
Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand Syfte Ta fram förslag på miljökvalitetsnormer för de vattenförekomster som idag är utpekade som Kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft.
Läs merProvfisken i Holjeån hösten Uppföljning av fiskevårdsåtgärder
Elfiskelokalen vid nedre i september 2012. Provfisken i Holjeån hösten 2012 Uppföljning av fiskevårdsåtgärder 2000 2008. Mikael Svensson MS Naturfakta Box 107 283 22 OSBY 0479-10536; 0705-910536 msnaturfakta@telia.com
Läs merFörvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län
Förvaltning av fisk i Dalälven Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Hur förvaltas lax och öring idag? Lax: Internationell förvaltning, EU:s GFP - TAC för Östersjön m m Öring:
Läs merRedovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008
Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008 Emåförbundet 2008 På uppdrag av Norrköpings kommun T. Nydén & P. Johansson Inledning Pjältån 2008 Denna rapport redovisar översiktligt genomförda
Läs merVATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T
VATTENKRAFT INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T 2017 Information om renovering av Långforsens vattenkraftstation 1 LÅNGFORSEN IDAG KRAFTVERK 33M3/S 8M3/S Oförändrad vattenmängd Vi vill renovera stationen där
Läs merLax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske
Lax Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Finns i vissa vattendrag samt i alla Sveriges omgivande hav. Västkustlaxen har sina uppväxtområden i Atlanten. Östersjölaxen har sina uppväxtområden
Läs merVänerlaxens fria gång:
Vänerlaxens fria gång: Vad vi vet och inte vet om laxen i Klarälven Larry Greenberg Avdelningen för biologi, Karlstad Universitet Vilka på Kau skall jobba med projektet? Eva Bergman Larry Greenberg Björn
Läs merInventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2011:5
Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland 28 Rapporter om natur och miljö nr 211:5 Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland 28 Micael Söderman, Nils Ljunggren & Centh-Erik
Läs merRemiss av Vision 2020 för Laholms fritidsfiske och fisketurism
2016-04-05 sid 1 (7) Remiss av Vision 2020 för s fritidsfiske och fisketurism Bakgrund Kultur- och utvecklingsnämnden har tagit fram ett förslag till strategi för att främja och utveckla fritidsfisket
Läs merElfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån
Elfisken Elfisken genomfördes på tre lokaler i Säveåns huvudfåra och två i Kyllingsån. De undersökta lokalerna är Finnatorp, Hönö, ned dammen vid Sävsjöos, Kyllingsån vid Lilla Landa och Lillån-Kvinnestadsbäcken
Läs merBirgitta Adell Miljösamordnare
Birgitta Adell Miljösamordnare Fortums vattenkraft i Norden Flod Antal anläggn. MW* Ångermanälven 3 57 Indalsälven 10 615 Ljungan 4 103 Ljusnan 18 629 Dalälven 39 935 Klarälven 24 357 Byälven 5 37 Norsälven
Läs merSportfiskarna region Värmland. Regionkontor, 6 anställda Camping och fiskecenter
Sportfiskarna region Värmland Regionkontor, 6 anställda Camping och fiskecenter Sportfiskarna region Värmland Mässor, seminarier, konferenser Sportfiskarna region Värmland Fiske för barn och ungdomar Sportfiskarna
Läs merMarkus Lundgren. med underlag från
Havsöring i Sverige förvaltning och beståndsövervakning Markus Lundgren med underlag från Havsöring leker i många små vattendrag.... och är en karaktärsart viktig för övrig biologisk mångfald! 2017-03-28
Läs merBranschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk
Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö Sara Sandberg Elforsk Agenda Om Elforsk Krafttag ål Funktionella metoder för odling av fysiologiskt naturanpassad smolt Vattenkraft miljöeffekter,
Läs merMiljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?
Miljöanpassning av vattenkraften Har vi de verktyg som behövs? Förutsättningar vattenkraft Årlig genomsnittsprod. 65 TWh av ca 165 totalt Även småskalig relevant, speciellt avseende effekttoppar i S. Sverige
Läs mer- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten
- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,
Läs merUppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013
Institutionen för biologi och miljö Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013 Jonas Nilsson Oktober 2013 ISSN 1402-6198 Rapport 2013:10 Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck
Läs mermåndag 10 oktober 16 Bidrag till vattenvård
Bidrag till vattenvård Behovet av åtgärder är stort Havs- och vattenmyndighetens åtgärdsanslag 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö. 750 miljoner kronor för år 2016 400 miljoner kronor fördelas till
Läs merMILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT
MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT DELRAPPORT 1 KOMPENSATION AV REPRODUKTIONSSKADOR PÅ FISK GENOM FISKUTSÄTTNINGAR 2012-05-15 Mats Larsson VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft
Läs merFiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp
Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp Bakgrund Musslebobäcken är ett biflöde till Lillån Huskvarna som avvattnar Rogbergasjön och ansluter till Lillån en knapp km uppströms Bråneryds kyrkogård,
Läs merTVÅ LÄNDER ÉN ELV
TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Övergripande syften God ekologisk status enligt Ramdirektivet för vatten, gynnsam bevarandestatus, samt att uppfylla de svenska och norska miljömålen. Levande landsbygd (ökad
Läs merSkiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner
Skiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner 080130 Bakgrund Säveån är av riksintresse för naturvården och delar av den utgör Natura 2000-områden
Läs merLax- och öringstammens utveckling i Göta Älv och Säveån fram till och med år 2015
Datum 2015-07-06 PM Lax- och öringstammens utveckling i Göta Älv och Säveån fram till och med år 2015 Utredning om eventuell påverkan från Marieholmsförbindelsen EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411
Läs merMyndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten
Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten Nationell Fiskevattenägarekonferens 22-23 november 2017 Per-Erik Larson, Länsstyrelsen Östergötland Håkan Carlstrand, Havs- och vattenmyndigheten
Läs merFiskarter som utgör grund för fisketurism i Blekinge.
1 (7) Länsfiskekonsulent Lars Lundahl lars.lundahl@lansstyrelsen.se Fiskarter som utgör grund för fisketurism i Blekinge. Redovisning av uppdrag 30 i Länsstyrelsernas regleringsbrev för år 2008. 1. SAMMANFATTNING..
Läs merLIV Laxfisk i Nedre Dalälven. Elfiske och genetiska analyser
LIV Laxfisk i Nedre Dalälven Elfiske och genetiska analyser Tankar och Metodik Fisken skall inventeras, men samtidigt ta stor hänsyn till att det kan vara små och hotade populationer. Maximera kunskapsunderlaget
Läs merrapport 2014/7 Fiskundersökningar i Fyrisån 2014
rapport 2014/7 Fiskundersökningar i Fyrisån 2014 Johan Persson, Upplandsstiftelsen Tomas Remén Loreth, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Johan Persson, Tomas Remén
Läs merKonferens Levande laxälvar 1 februari 2017
Konferens Levande laxälvar 1 februari 2017 Ers Majestät, Statsrådet, Konferensdeltagare Hjärtligt välkomna till Umeå, till Västerbotten och till denna konferens. En konferens där vi helhjärtat ska ägna
Läs merElfisken i Emån från Em upp till Tingebro
Elfisken i Emån 2012 - från Em upp till Tingebro Elfisken i Emån 2012 från Em upp til Tingebro Meddelande 2014:10 (löpnr fås av INFO-funktionen) ISSN 0348-8748 Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare:
Läs merASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER
ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER Jan Eric Nathanson (hotade sötvattensfiskar) SÖTVATTENSLABORATORIET VIKTER UPP EMOT 9 10 Kg UTBREDNING AV ASP (Aspius aspius) Introducerad
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2015
Elfiske i Jönköpings kommun 2015 April 2016 Jönköpings Fiskeribiologi AB på uppdrag av Miljökontoret i Jönköpings kommun Innehållsförteckning Elfiske i Jönköpings kommun 2015... 1 Resultat och kommentarer...
Läs merFiskevårdsplan för Bäljane å 2002. Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb
Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002 Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb Lund 2002-06-25 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432
Läs merTillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd
Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd Utrivning av Milsbro och Gällsta kraftverk i Gnarpsån samt omledning av Lunnsjöbäcken vid Lunnsjöns utlopp och vid bäckens utlopp
Läs merFISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013
FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i
Läs merSvensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Håkan Carlstrand
Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag Håkan Carlstrand Hakan.carlstrand@havochvatten.se Dagens presentation HaVs instruktion och uppdrag HaVs regeringsuppdrag om förvaltning
Läs merSamarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010
Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.
Läs merKustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?
Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?? Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund (Sportfiskarna) Ideell naturvårds- och intresseorganisation Livskraftiga bestånd i friska vatten Sätta fiskevården
Läs merFiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF
FISKEVÅRDEN Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF Historik Fiskevården i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO (tidigare Furusjöns, Kiasjöns och Badebodaåns gemensamhetsfiske fram till 1967) har historiskt
Läs merÖring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske
Öring Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Öring finns över hela landet, från kusten till fjället, och uppträder i kustvatten från Haparanda till Strömstad. LEK Öring leker i många
Läs merRAPPORT 2017/5 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén
RAPPORT 2017/5 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2017 Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson och Tomas Loreth Remén FOTO Framsida: Öring fångad på elfiske
Läs merRAPPORT 2018/4 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén
RAPPORT 2018/4 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2018 Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson och Tomas Loreth Remén FOTO Framsida: Elfiske i omlöpet i Rosénparken
Läs merFlottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015
Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod
Läs merrapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander
Läs merElfisken i Emån från Em till Tingebro
Elfisken i Emån 2011 - från Em till Tingebro Elfisken i Emån 2011 från Em till Tingebro Meddelande 2014: 09 (löpnr fås av INFO-funktionen) ISSN 0348-8748 Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild:
Läs merRAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén
RAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2016 Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson och Tomas Loreth Remén FOTO Framsida: Elfiske i omlöpet i centrala
Läs merVattenkraften och miljön
Vattenkraften och miljön Elforsk slutseminarium 20-21 oktober 2010 Richard Holmgren Miljöchef Vattenfall Vattenkraft AKKATS Kraftstation Jokkmokk Vattenfall AB Vattenfall Vattenkraft i siffror Vattenfall
Läs merFiskpassager i Nedre Dalälven
Fiskpassager i Nedre Dalälven - Lägesrapport sep 2017 Olle Calles Naturresurs rinnande vatten Karlstads Universitet Axel Emanuelsson Norconsult AB Göteborg Upplägg Uppdraget Vandrande fisk Vattenkraft
Läs merElfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006
Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske
Läs merAnti Vasemägi, PhD Forskare vid Åbo Universitet, Finland: "What do we know and don t know about population genetics of Baltic whitefish?
Välkommen till ett informativt Sikseminarium på Högskolan i Gävle 7-8 juni -2010 Vart tar siken vägen? Sikbeståndet vid vår kust går ner - vad händer? Vad vet forskarna om siken idag? Kan vi göra något
Läs merPM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN
PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN UPPDRAG Idrottsvägen Dagvatten UPPDRAGSNUMMER 13000126 UPPDRAGSLEDARE Ann Jansson UPPRÄTTAD AV Niklas Egriell DATUM 2018-04-12 Utredning om öringbiotoper i Hulebäcken i anslutning
Läs merFiskundersökningar i Fyleån 2016
Fiskundersökningar i Fyleån 2016 INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad provfiske 6 4.4 Fiskarter 10 5 Referenser
Läs merFiskguiden 2014. Frågor & svar
Fiskguiden 2014 Frågor & svar 1 Vilka är de största nyheterna i årets Fiskguide? Nordhavsräkan blir rödlistad överallt utom i Barents hav vilket innebär att vår svenska västkusträka får rött ljus. Orsakerna
Läs mer