Remiss av Vision 2020 för Laholms fritidsfiske och fisketurism
|
|
- Karolina Svensson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 sid 1 (7) Remiss av Vision 2020 för s fritidsfiske och fisketurism Bakgrund Kultur- och utvecklingsnämnden har tagit fram ett förslag till strategi för att främja och utveckla fritidsfisket och fisketurismen i s kommun. Efter avslutad remisstid slutförs strategidokumentet och behandlas därefter i Kulturoch utvecklingsnämnden, för vidare beslut i kommunfullmäktige under våren Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, Sportfiskarna, har tagit del av remissen och önskar lämna följande synpunkter. Sportfiskarna är mycket positivt inställda till att allt fler kommuner satsar på sportfiske och sportfisketurism, och att man inser både det samhällsekonomiska värdet och den samhällsekonomiska nyttan kopplat till detta. Potentialen är stor eftersom sportfiske är ett av svenskarnas största fritidsintressen och det svenska fritidsfisket omsätter närmare 6 miljarder kronor årligen. Det totala behovet av fiskevårdande och fisketuristiska åtgärder i de svenska kommunerna är sannolikt oerhört stort. Tillgänglighet är en viktig aspekt i visionen, vilket är mycket bra. Båtramper, anlagda fiskeplatser och upplåtelse är alla begränsande faktorer när det kommer till främjandet av sportfiske inom en kommun. Sportfiskarna vill särskilt understryka att barn, unga och personer med invandrarbakgrund ofta
2 sid 2 (7) har ett mycket stort sportfiskeintresse. Intresset bidrar ofta till, utöver ett livslångt fiskeintresse, en ökad miljömedvetenhet. Hälsoaspekterna är dessutom väldokumenterade och bidraget till folkhälsan genom ett ökat friluftsliv är betydande. Att integrera sportfiske och friluftsliv i skolgången bidrar till att människor lever ett mer aktivt och hälsosamt liv, får mer kunskap om natur och miljö, rika naturupplevelser och upplever en ökad social gemenskap. Visionen beskriver att havet är en resurs som ska producera ekosystemtjänster som tillgodoser fritidsfiskets och fisketurismens behov. I nuläget har man långt kvar till detta mål. Kattegatt är sedan flera decennier ett kraftigt överexploaterat hav där bland annat torskbeståndet räknas till ett av världens mest hotade. Så sent som i början av 2010-talet var beståndet på historiskt låga nivåer och Internationella Havsforskningsrådet (ICES) har under merparten av 2000-talet rekommenderat ett totalt fiskestopp på Kattegatts torskbestånd, dock utan bifall från beslutande politiker. Sportfiskarna ser gärna att kustkommuner tar ett ansvar och driver på frågan om hållbart fiske och långsiktig förvaltning av våra gemensamma resurser. Starka rovfiskbestånd har visat sig vara en avgörande faktor för friska vattenmiljöer tack vare den roll som toppredator och den inverkan på näringskedjan rovfisken har. Östersjön är ett utmärkt sådant exempel, där bristen på kustnära rovfisk som abborre, gädda och torsk i kombination med övergödningsproblem har inneburit stora negativa konsekvenser för ekosystemet. Genom att återskapa starka
3 sid 3 (7) rovfiskbestånd bidrar man till ett balanserat ekosystem och friskare kustmiljöer, samt skapar en stor och långsiktig miljönytta. Det hela är dessutom ofta mycket kostnadseffektiva åtgärder. Utförliga beräkningar i flera studier visar att ökade ekosystemtjänster från ett friskt hav är värda ca 200 miljarder kronor i ökade nyttor under de kommande fem åren. Under 2000-talet har havsöringen varit den dominerande rovfisken på grundområdena längs många delar av Västkusten. En bibehållen kalkning, fiskevårdande åtgärder samt fiskeregleringar har gjort havsöringens uppåtgående trend till en framgångssaga. I området runt sbukten är dock trenden inte lika positiv som längre norrut. Detta kan i stor omfattning förklaras av att mindre vattendrag längs den här kuststräckan ofta är starkt påverkade av bland annat dikning, rensning och annan antropogen påverkan. En annan bidragande orsak kan vara att det fortfarande upprätthålls ett så kallat husbehovsfiske med nät på grundområdena i södra Halland. Nätfisket är ickeselektivt, mängdfångande och omöjliggör återutsättning av levande fisk. Dessutom saknas ett samhällsekonomiskt värde. Nätfisket är med andra ord sportfiskets raka motsats. Även här har kommunen möjlighet att utöva påtryckningar gentemot länsstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten med avsikt att begränsa nätfisket längs kustens grundområden. Kommunen är ganska sjöfattig, men flera tätortsnära sjöar finns som genom en bättre förvaltning skulle kunna tillgängliggöra ett fiske efter främst abborre och
4 sid 4 (7) gädda, vilka är oerhört viktiga arter och en inkörsport till fisket för många barn, ungdomar och blivande sportfiskare. I nuläget är mycket av fisketurismnäringen, och sannolikt även förslaget på visionsdokument, baserat på s laxfiske. Detta är ett relativt unikt fiske med goda fångster av lax centralt i. Utöver fiskekortsintäkter i miljonklassen genereras även inkomster från bland annat logi. Sportfiskarna är dock oroliga för att fisket på odlad lax tar fokus från incitamentet att återskapa ett naturligt laxbestånd i Lagan. Lagan var före vattenkraftsexploateringen en av Sveriges bästa laxälvar. s kommuns strategi tar avstamp i de tre grundpelarna för långsiktig hållbarhet - principen om ekologisk, social och ekonomisk långsiktig hållbarhet. I nuläget saknar man dock en långsiktighet och ekologisk hållbarhet i just laxfisket. Kompensationsutsättningar är en ersättning när naturligt producerad lax saknas, men fiskodlingar innebär också hot i form av bland annat smittspridning och genetisk kontaminering. Havs- och vattenmyndigheten redovisade i november 2015 sitt regeringsuppdrag om förvaltning av lax och öring (rapport 2015:20). I rapporten, som särskilt skulle beakta möjligheterna för ett utvecklat fritidsfiske och fisketurismverksamhet, preciseras förvaltningsmålet att helt eller delvis fasa ut kompensationsutsättning av odlad lax och öring till förmån för åtgärder som möjliggör en naturlig produktion.
5 sid 5 (7) Lagan i sin nuvarande form är i stort behov av åtgärder för att främja de fiskbestånd som reducerats av vattenkraftsutbyggnaden för snart 100 år sedan. I stort sett alla fiskarter vandrar någon gång under sin livscykel och det är sannolikt att många fiskbestånd kraftigt reducerats eller rent av utrotats när vattenkraften effektivt skar av fiskens vandringsvägar i Lagan. Särskilt allvarligt blir det för havsvandrande fiskarter när definitiva vandringshinder skapas långt ned i vattensystemet. Även många stormusselarter drabbas kraftigt av vandringshinder, eftersom de använder fisk som värdar för sina larver. Förlust av habitat på grund av vattenkraftsutbyggnad är en lika stor anledning till stormusslornas tillbakagång. Lagan har tidigare haft ett av södra Sveriges största bestånd av den fridlysta flodpärlmusslan, som är helt beroende av starka vildfiskpopulationer för sin reproduktion. Åtgärder i form av vandringsvägar för fisk och minimitappningar skulle bättre hjälpa oss att nå kraven från EU:s ramdirektiv för vatten och miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Sportfiskarna konstaterar att visionen har en avsaknad av långsiktiga och konkreta fiskevårdsplaner. Om s kommun menar allvar i sin satsning rekommenderar Sportfiskarna att en fiskevårdsplan för Lagan upprättas. Avsikten med en fiskevårdsplan är ofta att beskriva förutsättningar och möjligheter för fiskbestånden. På så vis får kommunen en bättre översikt kring bland annat beståndssituation, problembild och potential för fiskbestånden i
6 sid 6 (7) Lagan. Smedjeån är ett av alla biflöden som är i stort behov av fiskevårdsåtgärder, men givetvis bör alla biflöden även uppströms konstgjorda vandringshinder ingå i en fiskevårdsplan eftersom EU:s ramdirektiv för vatten klargör att fiskar och andra organismer ska ha fri passage förbi dammar och kraftverk. Det är viktigt att poängtera att även små, tätortsnära bäckar kan vara viktiga producenter av havsöring och bara i Lagan finns mängder med sådana biflöden, även om många är kraftigt påverkade av mänskliga aktiviteter. I rapporten Rikedomar runt rinnande vatten (producerad av Sportfiskarna, WWF, Naturskyddsföreningen och Älvräddarna) bedömdes den ekonomiska potentialen för sportfisketurismen vara hela 80 miljoner kronor årligen, enbart för Lagan. För Lagan finns dessutom en rapport, bekostad av Sportfiskarna, med en beräkning av den potentiella smoltproduktionen i Lagan. Under punkten organisering vill Sportfiskarna föreslå bildningen av ett oberoende råd som skall verka för utveckling av sportfisket och en långsiktig förvaltning av bestånden. Havsvandrande och migrerande fiskarter är i särskilt behov av denna typ av förvaltning, och för Genevadsån och Stensån bör göras separata fiskevårdsplaner. Sportfiskarna rekommenderar slutligen s kommun att titta på exempelvis Storuman kommuns fiskeplan eller rapporten Rikedomar runt rinnande vatten för mer inspiration och kloka överväganden i frågan om hållbara satsningar på sportfisketurism. Sportfiskarna understryker att en
7 sid 7 (7) utrivning av kraftverk och dammar givetvis är att föredra - för fiskbestånden och för den biologiska mångfalden i stort. För Sportfiskarna, Markus Lundgren Fiskevårdschef Sportfiskarna Per Ingvarsson Ordförande Sportfiskarna Halland
Förvaltning av fisket i grunda havsvikar i Blekinge
Förvaltning av fisket i grunda havsvikar i Blekinge Förvaltning av fisket i grunda havsvikar i Blekinge Syfte: att bevara den biologiska mångfalden i grunda havsområden längs Blekingekusten genom att optimera
Läs merStöd till fiskevården
Stöd till fiskevården NATIONELL FISKEVATTENÄGAREKONFERENS 22-23 november 2017 Ingemar Abrahamsson Stöd till fiskevården Stöd till åtgärder för fisket och fiskevården Fiskevårdsbidraget Bidrag till biologisk
Läs merSportfiskarnas policy för säl och skarv
Sportfiskarnas policy för säl och skarv Stenungsund 2016-11-21 Markus Lundgren, Sportfiskarna En av Sveriges största folkrörelser relser 1,6 milj. pers. i åldrarna 16-80 år fritidsfiskar/år Omsätter 5,8
Läs merYttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3.
2016-03-08 sid 1 (5) Fiskerienheten Jordbruksverket 551 82 Jönköping Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3.17-985/16
Läs merYttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.
2014-02-06 sid 1 (5) Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak
Läs merMarkus Lundgren. med underlag från
Havsöring i Sverige förvaltning och beståndsövervakning Markus Lundgren med underlag från Havsöring leker i många små vattendrag.... och är en karaktärsart viktig för övrig biologisk mångfald! 2017-03-28
Läs merKustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?
Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?? Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund (Sportfiskarna) Ideell naturvårds- och intresseorganisation Livskraftiga bestånd i friska vatten Sätta fiskevården
Läs merBernt Moberg. Framtiden för laxen?
Bernt Moberg Framtiden för laxen? 3 , Testeboån Vattendirektivet det viktigaste som hänt fiskevården. Vattenrådet är en mötesplats för ökad demokrati i vattenförvaltningen. Vattenrådet är en kunskapsspridare
Läs merSvensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Anders Skarstedt
Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Regeringsuppdraget Havs- och vattenmyndigheten ska, efter samråd med Statens
Läs merSvensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Håkan Carlstrand
Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag Håkan Carlstrand Hakan.carlstrand@havochvatten.se Dagens presentation HaVs instruktion och uppdrag HaVs regeringsuppdrag om förvaltning
Läs merKonferens Levande laxälvar 1 februari 2017
Konferens Levande laxälvar 1 februari 2017 Ers Majestät, Statsrådet, Konferensdeltagare Hjärtligt välkomna till Umeå, till Västerbotten och till denna konferens. En konferens där vi helhjärtat ska ägna
Läs merEn av Sveriges största folkrörelser
Havet som resurs ett sportfiskeperspektiv Markus Lundgren Fiskevårdschef En av Sveriges största folkrörelser 1,6 milj. pers. i åldrarna 16-80 år fritidsfiskar/år Omsätter 5,8 miljarder kr Viktigaste fritidsintresset
Läs merEllen Bruno Kustvattenrådslag 6 oktober 2017
Ellen Bruno Kustvattenrådslag 6 oktober 2017 Vad är din vision för västerhavet? Idag Vision för Västerhavet 1. Naturskyddsföreningen 2. Visionen 3. Hög biologisk mångfald 4. Övergödning 5. Yrkesfiske 6.
Läs merYttrande över Skolverkets redovisning av uppdraget gällande Naturbruksprogrammet (Dnr 2015:1247 samt 2016:268).
2016-04-05 sid 1 (5) Skolverket Johan Hardstedt Yttrande över Skolverkets redovisning av uppdraget gällande Naturbruksprogrammet (Dnr 2015:1247 samt 2016:268). Bakgrund Skolverket har haft i uppdrag att
Läs merSå skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike
Dämmet i Tollarp Vramsån Ett av kommunens mest värdefulla vattendrag. Sen 80-talet har kommunen jobbat med att bevara och utveckla de biologiska värdena i ån. En mycket rik fiskfauna tex finns grönling,
Läs merHur påverkas fisk av ett kraftverk?
Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador?
Läs merFiskarter som utgör grund för fisketurism i Blekinge.
1 (7) Länsfiskekonsulent Lars Lundahl lars.lundahl@lansstyrelsen.se Fiskarter som utgör grund för fisketurism i Blekinge. Redovisning av uppdrag 30 i Länsstyrelsernas regleringsbrev för år 2008. 1. SAMMANFATTNING..
Läs merSportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.
2011-10-31 sid 1 (6) Landsbygdsdepartementet Jakt-, fiske- och sameenheten 103 33 Stockholm Yttrande angående förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för
Läs merHur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?
2012-09-17 1 Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? Björn Risinger Vattenorganisationernas riksmöte 17 sept 2012 2012-09-17 2 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten
Läs merValda delar ur. Fiske en undersökning om svenskarnas fritidsfiske. Fiskeriverket i samarbete med SCB
Valda delar ur Fiske 5 en undersökning om svenskarnas fritidsfiske Fiskeriverket i samarbete med SCB 2 Nyheter i FISKE 5 jämfört de tidigare studierna är bland annat att urvalsstorleken ökats med 1 personer,
Läs merFör fisken i tiden praktiska åtgärder i akvatisk miljö
För fisken i tiden praktiska åtgärder i akvatisk miljö Markus Lundgren, Sportfiskarna En av Sveriges största folkrörelser 1,6 milj. pers. i åldrarna 16-80 år fritidsfiskar/år Omsätter 5,8 miljarder kr
Läs merFritidsnämnden Fiskeutvecklingsplan
Fiskeutvecklingsplan Styrdokument för utveckling av fritidsfisket Skellefteå kommun 2016-2030 Fritidsfiske Fritidsfisket är den åttonde vanligaste friluftsaktiviteten i Sverige och en aktivitet som många
Läs merFiskvandring i Smedjeån
1 Fiskvandring i Smedjeån Lagan vid förra sekelskiftet Foton från Gamla Laholms årsbok 2010 2 Utbyggnad av vattenkraft Laholms kraftverk 1932 Fiskvandring i Smedjeån Majenfors 1907 Bassalt 1010 Knäred
Läs merInformation från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016
Kan musselodling kan vara ett sätt att rädda den övergödda Östersjön och samtidigt skapa en ny näring för foderproduktion i kustområdena? Välkommen till en informationsträff tisdag den 13/12 kl 13:00 16:30
Läs merKan sälarna förhindra en återhämtning av torskbeståndet i Kattegatt?
Institutionen för akvatiska resurser Karl Lundström Johan Lövgren Mikaela Bergenius PROJEKTFÖRSLAG 2018-09-21 SLU ID: SLU.aqua.2018.5.2-336 Kan sälarna förhindra en återhämtning av torskbeståndet i Kattegatt?
Läs merBevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr)
Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr) Jens.persson@havochvatten.se Dagens presentation Regeringsuppdrag 2015 Förvaltning av
Läs merVattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS
Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS Priset på vatten / Värdet av vatten Kan vatten prissättas utifrån några inneboende
Läs merFördelningsmall för bygdemedel
Fördelningsmall för bygdemedel Bakgrund Tidigare, då det kommunala fiskevårdsbidraget fanns, lämnade föreningarna in statistik över antal fiskedygn per år, redovisning av de åtgärder som utförts samt uppgifter
Läs merMyndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten
Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten Nationell Fiskevattenägarekonferens 22-23 november 2017 Per-Erik Larson, Länsstyrelsen Östergötland Håkan Carlstrand, Havs- och vattenmyndigheten
Läs merHavs och vattenmyndigheten Avdelning för fiskförvaltning/enheten för fiskereglering Box , Göteborg. Stockholm 4 maj 2018
Er ref/dnr: Dnr 1478-18 Vårt dnr: 309 Havs och vattenmyndigheten Avdelning för fiskförvaltning/enheten för fiskereglering Box 11 930, 404 39 Göteborg Stockholm 4 maj 2018 Yttrande över Havs- och vattenmyndighetens
Läs merSveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna
Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna Ideell naturvårds- och intresseorganisation 50 000 medlemmar Livskraftiga fiskbestånd i friska vatten Sportfiske är en av Sveriges viktigaste fritidsaktiviteter
Läs merÖring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske
Öring Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Öring finns över hela landet, från kusten till fjället, och uppträder i kustvatten från Haparanda till Strömstad. LEK Öring leker i många
Läs merProjekt Kullån, Burån och Hovaån
Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.
Läs merFörvaltningsplan fisk och fiske Vättern
Förvaltningsplan fisk och fiske Vättern Anton Halldén (TACK Malin Setzer) Länsfiskerikonsulent, Länsstyrelsen i Jönköpings län Anton.hallden@lansstyrelsen.se Vad är en förvaltningsplan? Vad? Hur? Vart?
Läs merFISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning
FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella
Läs merSveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna
Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna 50 000 medlemmar Ideell naturvårds- och intresseorganisation Livskraftiga fiskbestånd i friska vatten Sportfiske är en av Sveriges viktigaste fritidsaktiviteter
Läs merFörslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan
PM 1 (17) 48 Miljöanalys Pär Granström 026-17 12 40 per.granstrom@x.lst.se Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan Förord Detta förslag
Läs merFiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018
Fiskereglering för skydd av kustens mångfald Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018 Fiskförvaltning och områdesskydd det historiska perspektivet Vad kan man åstadkomma med fiskereglering
Läs merOmfattning och utveckling av fisketurism i Gotlands län - redovisning av 2007 års regeringsuppdrag. Rapporter om natur och miljö nr 2008: 7
Omfattning och utveckling av fisketurism i Gotlands län - redovisning av 2007 års regeringsuppdrag Rapporter om natur och miljö nr 2008: 7 Omfattning och utveckling av fisketurism i Gotlands län - redovisning
Läs merFörfrågningsunderlag - Fiskevårdsplan för Viskan t.o.m. Kungsfors, Skene
FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Fiskevårdsplan för Viskan Förfrågningsunderlag - Fiskevårdsplan för Viskan t.o.m. Kungsfors, Skene Viskans vattenråd har från Länsstyrelsen i Halland ansökt om och beviljats statsbidrag
Läs merÄlvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation
Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurera de vatten som är vattenkraftsskadade 1974, nätverk, 1984 samorganisation
Läs merKraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand
Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand Syfte Ta fram förslag på miljökvalitetsnormer för de vattenförekomster som idag är utpekade som Kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft.
Läs merFörvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län
Förvaltning av fisk i Dalälven Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Hur förvaltas lax och öring idag? Lax: Internationell förvaltning, EU:s GFP - TAC för Östersjön m m Öring:
Läs merSyfte och mål. Livskraftiga bestånd i friska vatten Sätta fiskevården i centrum för all verksamhet Ett sportfiske tillgängligt för alla
Syfte och mål Livskraftiga bestånd i friska vatten Sätta fiskevården i centrum för all verksamhet Ett sportfiske tillgängligt för alla Sportfiske: fiske med spö, krok och lina för nöje och rekreation Sportfiske
Läs merFiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:23
Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:23 På tisdag har är det avslutning i klubbesugan inför sommaruppehållet och det gör vi med att grilla. Som vanligt avsluta vi vårens verksamhet i klubbstugan med
Läs merÖstersjölaxälvar i Samverkan
Östersjölaxälvar i Samverkan Yttrande angående remiss Datum Dnr Mottagare 2015-05-01 1344-15 Havs- och Vattenmyndigheten Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde
Läs merViva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö
Viva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö Naturskyddsföreningens arbete för havs- och vattenmiljö Rinnande vatten Vattenkraft Havsmiljön Fisk och fiskemetoder + Ren båtbotten Lokal vattenmiljö
Läs merProjektplan för Den levande Nyköpingsån
Projektplan för Den levande Nyköpingsån Foto: Storhusfallet vid högvattenflöde 1 maj 2010, flöde 100 m 3 per sekund. Bakgrund Nyköpingsån är en av södra Sveriges större vattendrag, den tar sin början vid
Läs mer070 2670001 Havs- och vattenmyndigheten. Box 11930. 104 39 Göteborg
1 Blekinge Fiskeråd 2011-12-09 c/o Annicka Engblom Ekvägen 4 370 30 Rödeby 070 2670001 Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 104 39 Göteborg Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:425)
Läs merVi främjar svenskt fritidsfiske och fisketurism
Vi främjar svenskt fritidsfiske och fisketurism Daniel Melin och Magnus Andersson Fiskerienheten Bakgrund Juli 2011 Främjande av fritidsfiske och fisketurism Rådgivande gruppen Svenskt fritidsfiske och
Läs merBevara Sommens nedströmslekande öring
1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande
Läs merGrön infrastruktur från källa till hav
Grön infrastruktur från källa till hav Grön infrastruktur från Havs- och vattenmyndighetens horisont 2018-12-05 1 Fem unika egenskaper för vatten 1. Vatten har anmärkningsvärt hög kok- och fryspunkt 2.
Läs merAllt går med elektricitet!
Förbundets policy Allt går med elektricitet! Möjligheten till provfisken i stora vatten som till exempel Göta älv har länge varit begränsad. Behovet är dock stort, t ex i samband med omförhandling av gamla
Läs merLåt oss vårda denna unika fördel!
Vi vill väcka din uppmärksamhet på fördelarna med friska fiskrika vatten och att bevara framtida naturresurser. Sverige har de bästa förutsättningarna för fiske med spö i hela EU. Låt oss vårda denna unika
Läs merVattendrag processer, strukturer och åtgärder
Vattendrag processer, strukturer och åtgärder 11 juni 2013 Erika Nilsson Upplägg Varför åtgärder? Vattendrag och deras processer och strukturer Åtgärder Koppling till vattenförvaltning och miljömål Varför
Läs merPolicy Brief Nummer 2010:1
Policy Brief Nummer 2010:1 Fritidsfiskebaserade företag hur kan de utvecklas? Fritidsfiskebaserade företag upplever i olika grad hinder för sin utveckling beroende på företagets inriktning, storlek och
Läs merLåga fiskekortspriser
Låga fiskekortspriser En utmärkt strategi att sänka värdet på våra enskilda fiskevatten Absolut något för dig som vill att förespråkare för införade av en statlig allmän fiskevårdsavgift eller ett nationellt
Läs merÖstersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Upplägg Bakgrund: beståndsövervakning, biologisk rådgivning och
Läs merÄlvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation
Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurering av de vattendrag som är vattenkraftsskadade Småskaliga kraftverk
Läs merEnkät angående det kustnära fisket i södra och västra Skåne
Institutionen för Service Management Enkät angående det kustnära fisket i södra och västra Skåne Fiskeriförvaltningen är idag centralt styrd från EU, Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket, men
Läs mer5 Stora. försök att minska övergödningen
5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.
Läs merRiktlinjer för Sportfiskarnas verksamhet
Riktlinjer för Sportfiskarnas verksamhet 2018-2019 Innehåll 1. Vision/övergripande mål 2. Intressepolitik 3. Främjande 4. Fiskevård 5. Kommunikation 6. Regional verksamhet 7. Ledning och stödfunktioner
Läs merEtt ungt gäng med väldigt stort engagemang. Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen
Ett ungt gäng med väldigt stort engagemang Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen ista Droppen är ett drygt tvåårigt filmprojekt som handlar om ekologi, fiskevård, ekoturism och hur stor negativ påverkan
Läs merInternational Year of the Salmon. Laxens År Globalt initiativ med ett underifrån perspektiv. Håkan Carlstrand, HaV
International Year of the Salmon Laxens År 2019 Globalt initiativ med ett underifrån perspektiv Håkan Carlstrand, HaV Laxens år Initiativtagare: North Pacific Anadromus Fish Commission - NPAFC North Atlantic
Läs merPROTOKOLL. Sammanträdesdatum Rådgivande gruppen för fiske och vattenbruk. Innehåll
PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-12-02 Rådgivande gruppen för fiske och vattenbruk Tid Kl. 09.00 12.30 Plats Länsstyrelsen i Blekinge Närva- Karl-Erik Karlsson Lars Lundahl rande Per Månsson Benny Forsberg
Läs merNissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar
Höjd över havet (m) Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Bakgrund Den laxförande delen av Nissan sträckte sig förr från havet ca 11 mil upp till Nissafors (ovanför Gislaved).
Läs merFiskeplan Allmänningen 2016 SAMMANFATTNING
Fiskeplan Allmänningen 2016 2016 1 SAMMANFATTNING Under en lång följd av år har allmänningen genom statligt stöd arbetet med fiskevård i allmänningens vatten. Verksamheten har ett stort allmänt intresse.
Läs merTillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd
Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd Utrivning av Milsbro och Gällsta kraftverk i Gnarpsån samt omledning av Lunnsjöbäcken vid Lunnsjöns utlopp och vid bäckens utlopp
Läs merGod Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön
REMISSYTTRANDE 2015-04-20 Ert datum 2015-02-01 Ert dnr 3563-14 Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 Göteborg God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön Sveriges Fiskevattenägareförbund har
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM9. Förordning om flerartsplan för Östersjön. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om flerartsplan för Östersjön Landsbygdsdepartementet 2014-11-12 Dokumentbeteckning KOM (2014) 614 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om
Läs merKammarkollegiet. Smoltkompensationsmöte Hur kan utfasningen, helt eller delvis, av kompensationsutsättningar hanteras rättsligt?
Kammarkollegiet Smoltkompensationsmöte 2016-02-25 Hur kan utfasningen, helt eller delvis, av kompensationsutsättningar hanteras rättsligt? Henrik Malmberg och Torgny Norberg Kammarkollegiet och miljörätt
Läs merTal Strandbaden 2014-04-01. H.M. Konung Carl XVI Gustaf inviger Hertingforsen 1 april 2014
Tal Strandbaden 2014-04-01 H.M. Konung Carl XVI Gustaf inviger Hertingforsen 1 april 2014 Inledning Ers Majestät Fru Landshövding Ärade Åladrottning krönt av Ålakademin 2009 Ärade Ålakung krönt av Ålakademin
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM5. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön 2017 Näringsdepartementet 2016-09-30 Dokumentbeteckning KOM (2016) 545 Förslag till rådets förordning om fastställande för 2017
Läs merFiskekort. för
r i k t p r i s l i s ta för www.vattenagarna.se Fiskekort FOTO: GÖRAN ÖSTH En rekommendation från Sveriges fiskevattenägareförbund som hjälper till att sätta rätt värde på upplåtelser av handredskapsfiske,
Läs merKustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske
Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske 1994 startade Projekt Sälar och Fiske (PSF) Deltagare Länsstyrelser Naturvårdsverket Fiskeriverket Yrkesfiskare SNF WWF Syfte
Läs merKustbeståndens utveckling
Kustbeståndens utveckling Jens Olsson SLU Aqua Kustlaboratoriet Konferens om kus örvaltning, SU, 2017-03-30 Jag kommer a prata om fyra saker: Vilka kus iskarna är Varför det är vik gt med fisken på kusten
Läs merSvar till Vätternvårdsförbundet angående remissversion Fisk och Förvaltningsplan fisk och fiske Vättern
SLUID: Institutionen för akvatiska resurser Alfred Sandström 2017-04-19 Vätternvårdsförbundet Svar till Vätternvårdsförbundet angående remissversion Fisk och Förvaltningsplan fisk och fiske Vättern 2017-2022.
Läs merUnder 1900-talet har laxen förlorat stora arealer lek- och uppväxtområden i älvarna.
Atlantlaxen idag och imorgon Laxen älvens silver var förr vanligt förekommande i våra vattendrag, men i industrialiseringens kölvatten har den blivit allt mer sällsynt. De naturligt lekande laxarna har
Läs merRestaurering av sjöar och vattendrag
Restaurering av sjöar och vattendrag Varför, var och hur restaurerar vi? Erik Årnfelt Erik.arnfelt@havochvatten.se Erik Årnfelt Hav och vatten +20 år på Länsstyrelsen Östergötland Hav sedan jan 2018 Biologisk
Läs merLax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?
Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Eva Bergman Kau, Avdelningen för biologi NRRV (NaturResurs Rinnande Vatten) Europeiska unionen Europeiska regional utvecklingsfond Vilka
Läs merFiskguiden 2014. Frågor & svar
Fiskguiden 2014 Frågor & svar 1 Vilka är de största nyheterna i årets Fiskguide? Nordhavsräkan blir rödlistad överallt utom i Barents hav vilket innebär att vår svenska västkusträka får rött ljus. Orsakerna
Läs merFörvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten
Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten Projekttid 1.7.2015-31.12.2019 Fångster (kg) BAKGRUND kommersiellt fiske Tyngdpunktsskifte i det österbottniska kustnära fisket 800000 700000 600000
Läs merVandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU):
Dagens presentation Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU): Åtgärder för ålyngel FORMAS Experiment på avledare Kungsrännan i Älvkarleby Jonas
Läs mermåndag 10 oktober 16 Bidrag till vattenvård
Bidrag till vattenvård Behovet av åtgärder är stort Havs- och vattenmyndighetens åtgärdsanslag 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö. 750 miljoner kronor för år 2016 400 miljoner kronor fördelas till
Läs merFISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN
Pm FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN 2005-06-08 Mats Andersson Bakgrund Eriksbergs säteri som förvaltas av Skogssällskapet utgör en unik anläggning ur många aspekter. Ett stort hägnat område med varierande
Läs merFiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:16
Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:16 OBS Fångstrapport skall sändas in inom 48 tim till klubbens På förekommen anledning måste jag åter påminna om att vikten av att sända in fångstrapport till klubben.
Läs merMedfinansiering till projektet Destination Laxaland samverkan för tillväxtskapande hållbart sportfiske
01054 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2013-03-01 RH 09286 Hans Bergsten, Utvecklingsledare Näringsliv 035-179803 Regionstyrelsen Medfinansiering till projektet Destination Laxaland
Läs merTill Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran.
1(5) 2019-03-29 Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran. Bakgrund Rubricerade myndigheter föreslår att verksamheterna som omfattas av
Läs merStora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket
Stora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket Beståndsmodell för vild lax i Vänern Rebecca Whitlock, Katarina Magnusson, Anders Kagerwall In Beståndsmodell nyttjas idag av ICES för lax i Östersjön
Läs merFörvaltningsplan fisk och fiske Vättern
Fisketillsyn Lagstiftningen är en viktig komponent i förvaltningen av fisk och fiske i Vättern som ett instrument för att reglera fisket. För att kontrollera regelefterlevnaden och verka för ett långsiktigt
Läs merDalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer
Hållbar vattenkraft i Dalälven Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer 20 oktober 2016 Gysinge Dalälvens avrinningsområde Pilotprojekt Hållbar vattenkraft i Dalälven Bakgrund organisation
Läs merFörvaltning av lax och öring
Förvaltning av lax och öring Havs- och vattenmyndighetens förslag till hur förvaltningen bör utformas och utvecklas Regeringsupprag Dnr 990:2015, delrapport Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2015-04-20
Läs merFiskpassager i Nedre Dalälven
Fiskpassager i Nedre Dalälven - Lägesrapport sep 2017 Olle Calles Naturresurs rinnande vatten Karlstads Universitet Axel Emanuelsson Norconsult AB Göteborg Upplägg Uppdraget Vandrande fisk Vattenkraft
Läs merÖring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske
Öring Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Öring finns över hela landet, från kusten till fjället, och uppträder i kustvatten från Haparanda till Strömstad. LEK Öring leker i många
Läs merFoto Jan Felten, fotomontage Paul Felten
Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten Öring i Mark är ett projekt initierat av fiskevårdsföreningarna för Öresjöarna, Tolken, Sandsjön och Öxabäck. Målet för detta projekt är att restaurera vattenvägarna
Läs merFiskeplan. Siksjönäs FVO
Fiskeplan Siksjönäs FVO Bakgrund Under de senaste åren har behovet av en Fiskeplan ökat i och med att medlemmarna i föreningen samt boende i området mer aktivt deltar i fiske-vårdsarbetet och diskussionen
Läs merFISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013
FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i
Läs merUppvandringskontrollen i Testeboån 2010
RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård
Läs merSvenskt fritidsfiske och fisketurism 2020
Förord Fiske är ett av svenskarnas vanligaste fritidsintressen med långt fler än en miljon utövare. För många barn och ungdomar blir fiske ett livslångt intresse som ofta leder till engagemang för natur-
Läs merLivet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?
Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000
Läs mer