Sportfiskarnas policy för säl och skarv

Transkript

1 Sportfiskarnas policy för säl och skarv Stenungsund Markus Lundgren, Sportfiskarna

2 En av Sveriges största folkrörelser relser 1,6 milj. pers. i åldrarna år fritidsfiskar/år Omsätter 5,8 miljarder kr Viktigaste fritidsintresset för över svenskar sportfiskare deltar i vatten och fiskevårdsarbete ideella arbetsdagar/år

3 Ideell organisation Ca 45 anställda Omsätter 45 milj. HK + 9 regionkontor medlemmar Tre huvudområden: den: -Främjande -Fiskevård och förvaltningf -Påverkan

4 Gålö fiskefritt område Fiskefritt område sedan 2010 (omfattande sport- och husbehovsfiske, inget yrkesfiske) viktigaste lek och uppväxtområdet i detta skärgårdsområde Resultat biologisk utvärdering: - positiv effekt på lekbestånden av gös och gädda - Ingen tydlig effekt för abborre antas bero på ett väldigt stort predationstryck från skarv. Sannolikt är uttaget av abborre större än produktionen. Ingen båttrafik som stör = mycket skarv. I referensområdet var uttaget från skarv betydligt lägre. Sammantaget är det sannolikt att uttaget av abborre från skarv innebär att man inte ser en beståndsökning av abborre.

5 7000 tonnes in 2000 Historik Kattegatts torskbestånd: Beståndet av torsk i Kattegatt har under de senaste 25 åren uppvisat tydliga tecken på överfiske lekbiomassan har varit alarmerande låg sedan början av 2000-talet. Beståndet anses ha varit under biologiskt hållbara gränser sedan January 2016

6 1992: första kolonin noteras i Roxen 1999: 908 häckande par (mars september) Förändringar i fiskbeståndens art- och storleksdistribution Fisket kraftigt reglerat (bag limit, fönsteruttag.). En yrkesfiskare kvar.

7 The Swedish Roxen report Rekommenderat uttag av fisk: 3-6 kg/ha (100 x 100 m) Yrkesfiske: 0,85 kg/ha Skarv: 7,50 kg/ha Slutsats: skarven skulle möjligen kunna vara den huvudsakliga orsaken till att andelen fiskar som uppnår reproduktiv ålder är liten Förslag: förvalta skarven för att få tillbaka uttaget av fisk till hållbara nivåer: - reducera häckningsframgången - Skrämma bort migrerande skarvar (grön laser) - God dokumentation av åtgärder viktigt

8 Problembild God beståndsstatus för säl och skarv (snävt artskyddsperspektiv vs. ekosystembas. förv.) Skarv upptagen på EU:s fågeldirektiv (artikel 9 ger MS stora möjligheter att tillåta åtgärder med syfte att begränsa skarvpopulationer genom avskjutning, störning samt insamlande eller prickning av ägg) Ingen licensjakt, endast skyddsjakt baserad på skadebild (skydd av fiskeredskap) Skarvförvaltningen i stort delegerad till länsstyrelserna = regionala skillnader i bedömning förvaltningsplanen mer av en vägledning

9 Sportfiskarnas anser att: Skyddet av fiskbestånd och hotade fiskarter ska väga tyngre än skyddet av arter med positiv beståndssituation, så som bestånden av säl och skarv. Förvaltningen av skarv måste vara adaptiv och innebära att jakt eller andra åtgärder snabbt kan sättas in vid behov, exempelvis där fiskbestånden är svaga eller under återuppbyggnad. Förvaltningen av säl måste bli mer adaptiv och innebära att jakt inte bara ska användas för att skydda fiskeredskap. Fokus bör även ligga på att skydda svaga fiskbestånd.

10 Sportfiskarnas anser att: I områden som är av stor betydelse för fisket, särskilt sportfiske och fisketurism, ska mer aktiva förvaltningsåtgärder tillämpas om säl och skarv kan ha en väsentlig påverkan på fiskbestånden. Det ska inrättas ett nationellt råd där Sportfiskarna och andra berörda intressen aktivt medverkar till den nationella säl- och skarvförvaltningen. Det saknas skäl att skydda mellanskarven med EU:s fågeldirektiv, med hänsyn till beståndssituationen. Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten ska ges ett uttalat uppdrag att följa upp sälens och skarvens påverkan på fiskbestånden.

11 - a pan-nordic position paper REGIONAL SKARVFÖRVALTNINGSPLAN?!