SÄL OCH SKARV OCH DESS INVERKAN PÅ YRKESFISKET OCH HAVSMILJÖN. Maria Saarinen fiskeriaktivator, Skärgårdshavets fiskeaktionsgrupp

Transkript

1 SÄL OCH SKARV OCH DESS INVERKAN PÅ YRKESFISKET OCH HAVSMILJÖN Lovisa den Maria Saarinen fiskeriaktivator, Skärgårdshavets fiskeaktionsgrupp 1

2 Föredragets innehåll Sälen och yrkesfisket Skarven och yrkesfisket Skarven och havsmiljön Forskningsdata från Finland och övriga länder samt erfarenheter från Skärgårdshavet 2

3 Gråsälstammens utveckling i Östersjön 3

4 Genomsnittsandelen fisk i gråsälens föda i Östersjön 4

5 Sälens inverkan på fisket River och söndrar fiskebragder Skadar fångsten i bragder Tar fångst från bragder, även utan att lämna ett spår Skrämmer fiskarna bort från fiskeplatser Orsakar extra jobb för fiskare Konkurrerar om fisk med fiskare Inverkan på fiskstammar? 5

6 Skadar fångsten i bragder 6

7 Tar fångst från bragder 7

8 Tar fångst från bragder utan att lämna ett spår Den dolda skadan är den del av fångsten som sälen tar utan att den lämnar några spår efter sig (Svenska Lantbruksuniversitetets (SLU) undersökningar) I torskfisket beräknades att för varje skadad torsk som kom upp med garnen, var det 4 torskar som tagits hela av sälen I sikfisket försvann mer än 20 fiskar för varje skadad fisk som kom upp i garnet I nyare undersökningar, som inte publicerats än, var fångstförlusten i några fall 100% utan att fiskaren ens hade en aning om att det funnits fisk i näten (Maria Ovegård) 8

9 Skrämmer fiskarna bort från fiskeplatser Även den fisk som sälen skrämmer bort från fiskeplatsen är en dold skada, men den är svår att beräkna. Ett exempel från Skärgårdshavet 9

10 Hur försöker man minska på sälskador 1997 jakten på gråsäl startas på nytt. Finlands kvot nu individer + Åland 450 ind. Jaktperiod den Jakten svårt speciellt inom skärgården => bara ca 20% av kvoten fylls EU har förbjudit marknaden för sälprodukter => intresse för jakten litet 2003 ersättningar för sälskador för yrkesfiskare för årens skador (ersättningen var ca 25% av de faktiska skadorna) 2004 utveckling av sälsäkra redskap startas i Bottenhavet och Skärgårdshavet , stöd för yrkesfiskare för anskaffning av sälsäkra redskap. Fr.o.m är stödet 50% 2006, ersättningar för sälskador. Fr.o.m 2014 är ersättningen 15% av fångstens värde, max / fiskare. Täcker inte förlusten! 10

11 Skulle vi bättre förstå fiskarens nöd, om 11

12 Skulle vi överhuvudtaget ha något sälproblem, om 12

13 Skarven Äter värdefiskar Äter planterade fiskar Skadar fiskar i bragder och i fritt vatten Skingrar fiskstimmar Fastnar i och skadar bragder Stör fiskarnas lek? Inverkan på fiskstammar är kontroversiell; forskningsdata för och mot skarven Förstör vegetationen på häckningskobbar 13

14 Skarvstammens utveckling I år var antalet bon i Finland. Motsvarar ca individer (ca 32% av stammen på Finska viken) 14

15 Skarvens föda Skarven äter den föda som är mest tillgänglig, ca 500 g / dygn Ett exempel från Skärgårdshavet 15

16 Skarvens inverkan på fiskstammar Helt olika åsikter inom Naturresursinstitutet Med olika antaganden och beräkningsmetoder kan man få mycket olika resultat Ett exempel från Skärgårdshavet Heikinheimo mm.: skarvens inverkan på den mängd gös, som skulle vara tillgängligt för fiske 4 13 % Salmi mm.: Förlusten i gösfångsten förorsakad av skarv ton / år (20-60 % av fångsten) 16

17 Skarvens inverkan på fiskstammar (s.2) Forskningsdata från världen visar skarvens negativa inverkan på abborr-, gös-, lax- och flundrastammar (möjligen också ål) I Danmark har öring- och harrstammar i några älvar kollapsat pgv. skarv Några forskningsdata visar inte någon inverkan Enligt Heikki Auvinen (Luke) gör skarven inte slut på någon enskild fiskstam, eftersom den har en mångsidig födoval, men den håller många fiskstammar på en lägre nivå än vi är vana med. Men lokalt kan inverkan vara stor! 17

18 Inverkan på naturen På häckningsplatserna dör träd, buskar och risväxter. Markvegetationen återhämtar sig inom några år efter skarvarna lämnat Skarvarna flyttar och cirkulerar näringsämnen (kväve och fosfor). Algtillväxten ökar i närheten av häckningskobbar Stanken på häckningskobbarna är stark (värdet på fastigheterna i närheten kraschar (t.ex. Sastmola)) 18

19 Lagstiftningen bakom skyddet EU:s fågeldirektiv Direktivets artikel 9 ger en undantagsmöjlighet 1. Medlemsstaterna får, om det inte finns någon annan lämplig lösning, medge undantag från bestämmelserna i artiklarna 5, 6, 7 och 8 av följande anledningar: a) - hänsyn till människors hälsa och säkerhet. - hänsyn till flygsäkerheten. - för att förhindra allvarlig skada på gröda, boskap, skog, fiske och vatten - för att skydda flora och fauna. b) För forsknings- och utbildningsändamål, för återinplantering och återinförsel och för den uppfödning som krävs för detta. c) För att under strängt kontrollerade förhållanden och på selektiv grund tillåta fångst, hållande i fångenskap eller annan förnuftig användning av vissa fåglar i litet antal. 19

20 Att bevisa allvarlig skada är svårt EU:s fiskekomissionären Karmenu Vella har uppmuntrat medlemsstaterna att utnyttja direktivets undantagsmöjlighet. Andra Östersjöländer har gjort detta! I Finland har det varit svårt att bevisa allvarlig skada => för det mesta har lov beviljats bara för störning. Några lov för skjutning, men med stränga villkor 20

21 Godkända ansökningar har ofta skrivits av juridiska experter Korsnäs-Malax fiskeområde fick på våren ett lov för äggbehandling och skyddsjakt Vann även i Vasa förvaltningsdomstol => NTMcentralen hade inte beviljat omedelbar verkställighet med motiavation: de planerade åtgärderna skulle skada fåglarna permanent redan under besvärstiden Fiskeområdet fick hjälp med ansökningar av en pensionerad domare 21

22 Skadedjuren har också orsakat konflikter mellan olika fiskargrupper Då fiskevattnen i många håll i skärgården har blivit tomma av fisk, har det orsakat konflikter mellan de grupper, som utnyttjar fiskresurser; yrkesfiskare, fritidsfiskare och fiskeguider. Det är ofta yrkesfiskarna som får ta skuldet. MEN 22

23 Det proportionella uttaget från fiske och predatorer är kanske en överraskning för många En bild av Ulf Bergström 2017 (Svenska lantbruksuniversitet) 23

24 Åtgärder för att rädda yrkesfisket Om vi vill rädda yrkesfisket och bjuda vildfisk åt konsumenter i framtiden Minska sälstammen Minska skarvstammen Det är ett måste, och det är bråttom! 24