ÅRSREDOVISNING FÖR PROGRAM SÄLAR & FISKE 2010
|
|
- Johanna Olofsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Program Sälar & Fiske 1 ÅRSREDOVISNING FÖR PROGRAM SÄLAR & FISKE 2010 Sedan slutet av 1980-talet har fiskeredskap och annan fiskeutrustning varit föremål för utvecklingsarbete för att begränsa de skador som sälar orsakar. Sedan 1994 har detta skett i projektform genom att Naturvårdsverket, Fiskeriverket m fl. bildade Sälar & Fiske med uppgift att fortsätta och utöka arbetet för att finna medel och metoder för att minska sälens skadeverkningar. Under 2003 omorganiserades verksamheten så att kustlänsstyrelserna fick huvudmannaskapet för Program Sälar & Fiske. Styrelsen, som utses av Länsstyrelserna, består av ett länsråd som ordförande, två representanter för övriga kustlänsstyrelser, två representanter för yrkesfisket, en representant för Naturvårdsverket samt en representant för Fiskeriverket. Länsstyrelserna har också beslutat att Länsstyrelsen i Västernorrland är administrativt ansvarig för projektet och utser en projektledare. Program Sälar & Fiske har av Naturvårdsverket också fått i uppdrag att svara för den verksamhet som tidigare bedrivits av Sälskadegruppen. Uppdraget är att utarbeta ett förslag till fördelning av sälskadeanslaget till varje län. Styrelsen har under 2010 haft följande sammansättning: Leif Byman, Länsstyrelsen i Uppsala län, ordförande Per-Erik Larson, Länsstyrelsen i Östergötlands län. Kerstin Söderlind, Länsstyrelsen i Skåne län Karl Gustaf Karlsson, Sveriges fiskares riksförbund Björn Persson, Sveriges fiskares riksförbund Per Risberg, Naturvårdsverket Magnus Appelberg, Fiskeriverket Sven Gunnar Lunneryd, Fiskeriverket Programledare har varit Ivar Sundvisson vid Länsstyrelsen i Västernorrlands län Sören Johansson har under 2010 varit kontrakterad som konsult enligt beslut av styrelsen. Uppgifterna har varit att fungera som sekreterare för projektet liksom för sälskadegruppen.. Vidare har han varit projektledaren behjälplig med insamling och sammanställning av material, information samt med interna och externa kontakter. Styrelsen har under 2010 haft tre protokollförda sammanträden.
2 Sammanfattning av Kustlaboratoriets berättelse för den verksamhet som bedrivits på uppdrag av Program Sälar & Fiske 2 Utveckling av torskburar som ett alternativ till garn och krokfisket Under 2010 har ett provfiske med torskburar pågått. Fiskare i Hanöbukten, Karlskrona samt Öland har hyrts in för att provfiska med redskapen. I Hanöbukten har det pågått ett storskaligt fiske med upp till 100 burar i vattnet. I Karlskrona har en fiskare fiskat med upp till 40 burar och på Öland har det bedrivits ett småskaligt fiske med ca 16 burar i vattnet. Här följer en beskrivning av utförda projekt. I flera av projekten har rapporter publicerats (vetenskapliga alternativt populärvetenskapliga) vilka är bifogade. Där resultat publicerats hänvisas till bilagor i annat fall presenteras preliminära resultat i denna rapport. Burfisket jämfört med garn och krokfisket Fångster från 2009 års burfiske har sammanställts och jämförts med fångsterna rapporterade till loggboken i samma område. Resultaten visar att burfisket varierar över säsongen och under vissa perioder är burfisket lika effektivt eller till och med effektivare än garn och krokfisket i västra Blekinge. Se bilaga 1 och 2. Grön lampa ökar fångsterna Under detta år har vi studerat modifieringar på burarna som kan ha betydelse för burens fiskeeffektivitet. Genom att sätta in små gröna lampor i burarna så ökar fångsterna signifikant. Denna ökning ser vi speciellt i Hanöbukten. Där ökar fångsten från 3 torskar per bur utan lampa till 6 torskar per bur om buren är försedd med en grön lampa. I Karlskrona där vi också undersökt detta ser vi en ökning från 1,1 torsk per bur utan lampa till 1,4 torsk per bur försedd med lampa. De preliminära resultaten visar att även denna ökning är signifikant. Bilaga 3. Figur 1. Antalet stor torsk per bur och dragning i burar med lampa och burar utan lampa. Resultat från Hanö och Karlskrona. En alternativt två kammare En viktig fråga att få svar på är hur en alternativt två kammare i burarna påverkar fångsterna. Detta är viktigt att veta med tanke på utvecklandet av nya sälsäkra burar. Konstruktionen av en fast konstruktion skulle underlätta betydligt om det endast var en kammare i buren. Men vi vet inte om detta påverkar fångsten. Kanske ökar rymningsfrekvensen om en av kamrarna tas bort. Burar har modifierats och provfiske med burar med en alternativt två kammare har provfiskats med. De preliminära resultaten från detta fiske tyder på att endast en kammare i buren minskar fångsterna.
3 3 Ingångar Det har visat sig att burarna inte bara fångar fisk utan dessvärre även har haft bifångster av säl. För att undvika detta kan ett galler placeras in i burens ingång. Vi har under året tittat på olika former av ingångar för att studera om storlek och form kan påverka fångsterna. Flera olika ramar med olika form har testats. I figur 1 kan vi se de olika formerna av ingångar som prövats. Preliminära resultat visar att ovala ingångar inte minskar fångsterna av stor torsk (>38 cm) jämfört med burar med en icke modifierad ingång. Vi ser snarare en ökning av fångsterna med en mindre oval ram. Detta kan bero på att rymningsfrekvensen minskar med en minskad ingång. Torsken har helt enkelt svårare att hitta ut. 22 cm 19,8/22,6cm 14 Diameter ~ 15 cm 11 cm A B C Figur 2. Fyra olika modeller av ingångar har prövats. Fångsterna av stor torsk i B samt C har inte minskat. Med den ovala ramen ser vi snarare än ökning av fångsten. Selektion av mindre torsk Vi har under året provat flera olika maskstorlekar på en selektionspanel för att selektera ut den mindre torsken. Tre olika maskstorlekar har provats och det visade sig att en selektionspanel med 45 mm maska selekterar ut torsk under 38 cm. Se bilaga 4. Sälsäkra burar Flera modeller av sälsäkra burar har konstruerats och testats i ett provfiske framförallt för att få kunskap om hur hanteringen av de nya sälsäkra burarna fungerar. I Karlskrona har det fiskats med 4 olika modeller. Två modeller är fiskarens egen konstruktion och de andra två modellerna har producerats av Harmångers Maskin och Marin samt Carapax. Burarnas hanterbarhet har utvärderats. Redskapstillverkarna har fått ta del av fiskarnas utvärdering när det gäller hanterbarheten och därefter har det tillverkats ännu två nya modeller som i dagsläget provfiskas med av två fiskare. De fyra burarnas fångster har jämförts med den ursprungliga tvåkammarburen. Preliminära resultat visar att Carapax fasta modell och fiskarens två egna konstruktioner fiskar något mindre än två-kammar buren men det är ingen signifikant skillnad. Buren tillverkad av Harmångers Maskin och Marin fiskade betydligt mindre än två-kammar buren. Dessa resultat är preliminära och något missvisande då jämförelsen skett mellan nya burar och äldre burar som legat i vattnet under en lång tid. Av någon okänd anledning så fiskar oftast inte helt nya redskap de första veckorna de är i vattnet. I provfisket i Hanöbukten har vi prövat ännu en ny modell tillverkad av Donsö fiskeredskap. Denna modell fiskar betydligt sämre än två-kammar buren och en sälsäker fast konstruktion av denna modell är ytterst svår att hantera.
4 4 A B C D E Figur 2. Bur A och B är fiskaren i Karlskronas egna konstruktioner. Bur C är Donsö fiskeredskaps konstruktion och bur D är buren tillverkad av Harmångers marin och maskin. Bur E är tillverkad av Carapax. Slipstorskar De torskar som fångats i burar har ofta varit magra i förhållande till torskar fångade i garn. Under hösten samlade vi in torskar fångade i samma område och under samma tidsperiod fast med olika redskap; krok, garn och bur. Det visade sig att de torskar som fångades i bur var mycket magrare samt hade mer parasiter än de torskar fångade i garn och krok. Detta förekom under en tid på hösten men i slutet av perioden såg vi ingen skillnad på torsken beroende på i vilket redskap det fångats i. Varför det är magrare torsk i sämre kondition och inte de normalstora torskarna som tar sig in i burarna vet vi inte idag. Se bilaga 5.
5 5 Praktisk hantering av burar Under 2010 har redskapstillverkarna kontinuerligt träffat fiskare för att få återkoppling på burarnas hanterbarhet ombord på fiskebåtarna. Med hänsyn till den dialog som förts mellan tillverkare, fiskare samt redskapsforskare har nya konstruktioner tagits fram. Det har fokuserats på hur stor plats burarna tar på båten. Här har man hittat olika lösningar för att kunna fälla ihop buren så den blir så liten som möjligt utan att göra avkall på dess storlek i utfällt läge. Hanterbarhet av burarna i avseende på arbetet ombord är också något man har haft ambitionen att finna lösningar på. I detta arbete är det inte bara burens konstruktion som spelar in utan också hur fartyget är byggt samt vilka hjälpmedel som finns ombord. Några viktiga saker är att ha gott om plats att arbeta på samt lindragare och vinsch för att lätt få ombord reskapen. Det är viktigt att utforma redskap och fartyg så att man skall kunna bedriva ett ergonomiskt riktigt enmansfiske. De erfarenheter vi har tagit tillvara på under projektets gång ligger till grund för ett kommande projekt i samarbete med redskapstillverkare. Där ska en helhetslösning när det gäller hantering av burar samt båtens konstruktion provas ut. Bilagor och andra rapporter Bilaga 1. PM Fiskeriverket samt Sälar och Fiskes hemsida. Torskburar - ett lovande alternativ till garnfisket. Sara Königson, Fredrik Ljunghager och Sven-Gunnar Lunneryd, Kustlaboratoriet, Fiskeriverket Bilaga 2. Havsutsikt. Småskaligt torskfiske med bur - ett lovande alternativ. Sara Königson, Sven-Gunnar Lunneryd och Fredrik Ljunghager, Kustlaboratoriet, Fiskeriverket Bilaga3. Fisheries Research. Effects of escape windows on the capture of cod in floating pots. M. Ovegård, S. Königson, A. Persson, SG. Lunneryd Bilaga 4. Rapport till Sälar och Fiske. Projekt Slipstorsk. Mikael Ovegård. Övriga rapporter samt bidrag till Fiskeriverkets rapporter: Fjärran vatten. Lyckat test av svenska fiskburar i Mexiko. Sara Königson Miljömålsnytt, Ett nyhetsbrev från Länsstyrelsen i Skåne. Torskburar ett sälsäkert alternativ. Fredrik Ljunghager Småskaligt Kustfiske, Fiskeriverket. Resurs och miljööversikt, Fiskeriverket. Sälskrämmor Försöken med skrämmor i Norafjärden, där två stycken sälskrämmor varit utsatta i mynningen av fjärden i tre år, fortsatte under 2010 och då byttes de gamla skrämmorna ut med en ny upphandlad sälskrämma. Tekniska problem uppstod snart och skrämmorna har uppenbarligen gett en svag effekt. Yrkesfiskarna rapporterade unisont att sälskadorna var värre än på flera år i siklöjefisket under hösten. Detta är även styrkt av journalföringsdata data från en yrkesfiskare. Ett nytt försök skall genomföras under 2011 där tillverkaren tar ett direkt ansvar för skötsel av skrämmorna. Ett flerårigt försök med mobil sälskrämma vid siklöjefiske med sköt avslutades under året. Fiskaren ville inte fortsätta längre. Under tidigare år fanns det tydliga tendenser att skrämmorna höll vikaresälar borta från näten och att skadorna var mindre i närheten av skrämman. Under 2010 förändrades detta och det var mer skador vid skrämman än vid kontrollerna. Någon teknisk förklaring till detta fann vi inte. En förklaring kan vara att under 2010 observerades gråsäl för första gången vid skötarna som vi vet sedan tidigare inte alltid påverkas av ljudet. Eftersom det är svårt att notera andelen sälskadade nät är den totala fångsten under säsongen under året en bra indikator på sälskadeutveckling enligt fiskaren (figur 3). Någon liknande negativ utveckling av totalfångsten på det närliggande trålfisket efter siklöja finns inte.
6 6 Sälskrämma siklöja 0,9 0,8 0, K g kvot oskadad nät 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0, s i k l ö j a AHD Kvot Kontroll Kvot Total fångst Figur 3. Fyra års journalföring av en siklöjefiskare i Bottenviken som fiskar med skötar. Sälfångst i Södra Östersjön Åren 2009 och 2010 utfördes ett försök med transportabel flytande sälfälla i Karlskrona skärgård och på norra Öland för att levandefånga säl. Målet var att utveckla ett effektivt sätt att fånga de specialiserade sälar som i synnerhet besöker torskredskap. Metoden att levandefånga säl är väl beprövad i norra Östersjön i fasta redskap efter lax och där en fångstanordning tagits fram som har godkänts av Naturvårdsverket. Resultatet under försöket var nedslående, fällan var i bruk 261 dagar och betades kontinuerligt med ny fisk. Endast få sälbesök noterades i närheten av fällan och ingen säl fångades. Detta trots att det var omfattande sälskador på nät i närheten och att i närliggande ålbottengarn dränktes flera sälar. Resultaten visar att det är svårt att utveckla en effektiv sälfälla annat än i de situationer där sälar redan är inne i befintliga redskap som i push up fällor. Bilaga 5. Push up fällor för strömmingsfiske Under 2010 fortsatte försöken med utveckling av en sälsäker strömmingsfälla. En ny vittjningsteknik med en lång nätslang där fisken förs över från fiskhuset och fångsten portionsvis lyfts över till båten prövades och fungerade även i hårt väder och med stora fångster. En ny selektionspanel prövades som fungerade tillfredställande där mellan % av småströmmingen kunde fly genom panelerna. En studie av den omedelbara överlevnaden av utselekterad strömming visade på att inga allvarliga skador som orsakar en omedelbar påverkan skedde under passagen genom selektionsgallret. Bilaga 6. Utveckling av mindre push up fällor med nedsänkta fiskhus Två yrkesfiskare har testat redskapen. Ett redskap i Ångermanälven blev inte levererat förrän i juli, var felmonterat och kom inte i bruk förrän in i augusti. Fångster av abborre var då mycket dåliga både i fällan och omgivande garn. I september uppstod garningsproblem i fiskhus-maskorna av snorgärs varvid redskapet togs upp. Redskapet på Öland kom i maj månad och hade en varierad sammansättning av fångst av piggvar, flundra, sill och näbbgäddor. För att få öring höjde fiskaren fiskhuset från båten varvid fångsterna minskade totalt. Efter att fiskhuset togs upp på land under sommaren så totalförstördes fiskhuset i en nordlig storm i augusti. Kustlaboratoriet har testat två fällor vid Forsmark Kärnkraftverk för en jämförelse av att fiska med fasta redskap jämfört med traditionellt provfiske. Drygt 180 kg fisk fångades mellan 13 okt till 22 nov. Totalt fångades 13 olika arter och de klart dominerande var strömming och abborre som utgjorde cirka 61 % (112 kg) respektive 22 % (42 kg) av fångsterna. Andra vanligt förekommande
7 arter i fisket var gers och mört. Fiskarter som fångades endast vid ett fåtal tillfällen (<5 ggr/redskap) var bland annat sik och gös. Resultatet av längdfördelningarna i fiskena visade att fångsterna bestod till stor del av små fiskar (strömming < 18 cm och abborre < 25 cm). Försöket visade att redskapet kan ge en acceptabel precision och arbetseffektivitet jämfört med nätprovfiske. 7 Skonsamma fångstmetoder för att undvika vittjningsskador i pontonfälla Även om utvecklingen av de vilda laxbestånden i Östersjön generellt sett har varit positiv sedan 1990-talet så kan den fortsatta utvecklingen snabbt förändras. För att skapa ett framtida hållbart förvaltningsprogram för vildlaxen och samtidigt behålla ett aktivt kustnära yrkesfiske på lax så har det påbörjats ett arbete med att utveckla en ny selektiv vittjningsmetod för pushup-fällan för att minska skador på fisk som skall återutsättas. Den del av fångsten som uppvisade mest skador i en befintlig push up är den storleksmässigt mindre fisken, framförallt sik, som oftast hamnar underst i vittjningslådan när fiskhuset kommer ovanför vattenytan. Hos lax förekommer endast små och mindre punktskador och resultaten antyder att den mer storväxta laxen inte drabbas av betydande fysiska skador i någon större utsträckning. Laxen genomgår fysiologiska förändringar i samband med att den påbörjar sin vandring upp i lekälvarnas sötvatten och får därmed en ökad kroppslig tålighet vilket troligen även minskar risken för skador i samband med vittjningen. Den större laxen, som ofta hamnar överst i vittjningslådan, är sannolikt en av huvudorsakerna till de mer omfattande skadorna i form av fiskfjällsbortfall som framförallt drabbar den del av fångsten som består av fisk av mindre storlek, däribland sik. De preliminära resultaten visar också att skadorna hos sik minskar markant med en skonsammare vittjningsmetod. Försöken 2010 visar även entydigt att omfattningen av skador på fångsten hos såväl lax som sik ökar med ökad fångst och understryker betydelsen av en frekvent vittjning av pontonfällor för en fångst med minimala kroppsskador. Kustlaboratoriet planerar en fortsättning för projektet under 2011 där ytterligare utveckling av design och praktisk funktion av pontonfällan skall ge ett ännu bättre resultat mot bakgrund av resultat och slutsatser från studien I försöket ingår även att dokumentera effekten av selektionspaneler för sik. Försök att med laser skrämma skarvar på skarvkolonier i Västernorrlands län Jägareförbundet har på uppdrag av Program S&F genomfört försök att genom belysning av skarvkolonier med grön laser skrämma bort häckande skarvar så att äggen kallnar och dör på häckningsplatserna. Försöket finns beskrivet i bilaga 7. Skarvdiet i förhållande till fisksamhällen Skarvens diet undersöktes av Kustlaboratorium i två områden 2009 och I samarbete med yrkesfiskare insamlades skarvmagar från Mönsterås skärgård under häckningssäsongen 2009, vilket i detta område infaller mellan april och augusti. I Karlskronas skärgård insamlades skarvmagar från hösten 2009 och under hela året Födan hos skarvarna från Karlskronas skärgård dominerades av kommersiella arter som ål, abborre, gädda och torsk och skiljde sig från Mönsteråsområdet där icke kommersiella arter som tånglake och spigg dominerade. Skarvar från Karlskronas skärgård insamlades under hela året och visade att under de delar av året som inte var häckningstid bestod födan till stor andel av ål och mindre andel av karpfiskar än under häckningstid. Vid undersökningar begränsade till vår och sommar är således risken stor att man missar kommersiellt viktiga arter som finns i skarvens föda under övriga delar av året. Analyser av korrelationer av skarvkolonier och utveckling av fiskbestånden där data har insamlats från provfisken har pågått under året. Ett par vetenskapliga artiklar kommer att skickas in under våren En kortare sammanfattning av dieten finns i Fiskebestånd och miljö i hav och sötvatten. Resurs och miljööversikt 2011 s
8 Hemsida Programmets hemsida på Internet har administrerats av Länsstyrelsen i Skåne län och där läggs allt material som produceras inom projektets verksamhet ut. Antalet besökare varierar starkt och verkar påverkas av sälfrågornas behandling i media. Någon egentlig marknadsföring av hemsidan har inte genomförts. Hemsidan har också medialänkar som innebär att artiklar som skrivs om säl listas på hemsidan med en länk till artikeln Sälskadegruppen Sälskadegruppen har utarbetat ett förslag till fördelning mellan berörda län av de medel som Naturvårdsverket avsatt för ersättning till yrkesfiskare för skador som orsakats av säl. Förslaget har grundats i huvudsak på uppgifterna i loggboksföring från Sälskadegruppens förslag har redovisats till Naturvårdsverket. Information Hemsidan är programmet viktigaste kanal för information. I övrigt har programmet deltagit i information vid sammankomster med yrkesfiskare, jägare m m. Kutslaboratoriets personal har under året haft 27 föreläsningar som på olika sätt behandlat konflikten mellan marina däggdjur och fåglar med fiskenäringen. Fem av dessa har skett utomlands på konferenser, övriga har varit för yrkesfiskare, jägare, studenter och myndigheter som länsstyrelser. 8
Torskburar - ett lovande alternativ till garnfisket Sara Königson, Fredrik Ljunghager och Sven-Gunnar Lunneryd
Torskburar - ett lovande alternativ till garnfisket Sara Königson, Fredrik Ljunghager och Sven-Gunnar Lunneryd Kustlaboratoriet har på uppdrag av Program Sälar och Fiske under flera år arbetat med att
Karlskrona kontrollburar
1 Sammanfattning av Kustlaboratoriets berättelse för den verksamhet som bedrivits på uppdrag av Program Sälar & Fiske under 2012 Utveckling av torskburar som ett alternativ till garn och krokfisket Under
Utveckling av ett selektivt torskredskap
Rapport till selektivt fiske Datum: 20150115 Utveckling av ett selektivt torskredskap Sara Königson, Maria Hedgärde och Sven-Gunnar Lunneryd Introduktion Kustfisket hotas idag av ökande sälpopulationerna
Programledare har varit Johan Lundgren vid Länsstyrelsen i Hallands län och Ivar Sundvisson har under 2013 varit sekreterare på konsultbasis.
2014-03-31 621-8293-13 ÅRSREDOVISNING FÖR PROGRAM SÄLAR & FISKE 2013 Sedan slutet av 1980-talet har fiskeredskap och annan fiskeutrustning varit föremål för utvecklingsarbete för att begränsa de skador
Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske
Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske 1994 startade Projekt Sälar och Fiske (PSF) Deltagare Länsstyrelser Naturvårdsverket Fiskeriverket Yrkesfiskare SNF WWF Syfte
Gotlands fiske.
Gotlands fiske 33 fiskelicenser (fiskefartyg) 27 fiskelicensinnehavare, dvs. 6 st har två båtar Medelålder 56,2 år 1 personlig licens (för fiske i Mälaren) 4 fartyg över 15 m 3 trål, 1 garn 2 fartyg mellan
Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten
Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten Sara Königson (SLU) och Viking Bengtsson (Hallands Skaldjursförening) Introduktion Bakgrund Program Sälar och Fiske, SLU har under flera år arbetat
Verksamhetsberättelse för redskapsgruppen vid Institutionen för Akvatiska Resurser, SLU 2015 för arbete utfört av Program Sälar och Fiske.
Verksamhetsberättelse för redskapsgruppen vid Institutionen för Akvatiska Resurser, SLU 2015 för arbete utfört av Program Sälar och Fiske. Sven Gunnar Lunneryd, Sara Königson. 2016-03-01 Notförsök Verksamheten
REDOVISNING AV VERKSAMHETEN INOM PROJEKT SÄLAR&FISKE 2005
2006-03-16 1 REDOVISNING AV VERKSAMHETEN INOM PROJEKT SÄLAR&FISKE 2005 Sedan 1994 har Sälar&Fiske bedrivit verksamhet i avsikt att finna medel och metoder för att minska sälens skadeverkningar. Under 2003
15 regler matchar din sökning
(search.html) 15 regler matchar din sökning Använda filter: Spö/Handredskap Nät Skaldjur Övrigt Webbplatsen är ett försök att underlätta för fritidsfiskare att tillgodogöra sig gällande regler, observera
Rapport om beslut om bidrag från anslag 1:12. Åtgärder för havs- och vattenmiljö. Hav och Vattenmyndigheten Dnr 1491-14.
Rapport om beslut om bidrag från anslag 1:12. Åtgärder för havs- och vattenmiljö. Hav och Vattenmyndigheten Dnr 1491-14. Selektiva redskap Inledning Från den 1 januari 2015 införs en skyldighet att landa
Verksamhetsberättelse för redskapsgruppen vid Institutionen för Akvatiska Resurser, SLU, 2017 för arbete utfört av Program Sälar och Fiske.
Verksamhetsberättelse för redskapsgruppen vid Institutionen för Akvatiska Resurser, SLU, 217 för arbete utfört av Program Sälar och Fiske. Anställda under hela året Maria Hedgärde, Sara Königson, Peter
Sammanställning av provfisket 2009 Vänerns grunda vikar och Hjälmaren
Sammanställning av provfisket 2009 Vänerns grunda vikar och Hjälmaren Av Magnus Andersson Figur 1. Ovan Vänern med röda markeringar för vikarna Dättern, Gatviken, Fågelöviken och Ölmeviken. Nedan Hjälmaren
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Sälsäkra mindre push-up fällor i Sverige och Finland (Kanra-Projekt)
Sälsäkra mindre push-up fällor i Sverige och Finland (Kanra-Projekt) Den mindre fällan utplacerad och i bruk i Bråviken, Sverige Sverige och Finland har parallellt under flera säsonger provfiskat med sälsäkra
Verksamhetsberättelse för Kustlaboratoriets arbete för Program Sälar och Fiske 2008.
1 Verksamhetsberättelse för Kustlaboratoriets arbete för Program Sälar och Fiske. Arbetet har utförts av gruppen Säl, skarv och redskapsutveckling vid Kustlaboratoriet. Fiskeriverket. Personal Sven Gunnar
Test av sälgaller i pushup-fälla Malin Hemmingsson och Sven Gunnar Lunneryd, Kustlaboratoriet, Fiskeriverket
Test av sälgaller i pushup-fälla 2008-02-20 Malin Hemmingsson och Sven Gunnar Lunneryd, Kustlaboratoriet, Fiskeriverket Introduktion Pushup-fällan är idag ett etablerat redskap för fiske efter lax från
Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och miljöanalys i samverkan med
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Skånskt fiske - det mesta av det bästa. Men vad händer i Hanöbukten??
Skånskt fiske - det mesta av det bästa Men vad händer i Hanöbukten?? Rapporter om försämrat fiske och fiskförekomst rör främst den inre delen av Hanöbukten. Kustfisket har dock varit svagt under de senaste
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Policy Brief Nummer 2019:5
Policy Brief Nummer 2019:5 Sälar och småskaligt fiske hur påverkas kostnaderna? Tack vare en lyckad miljöpolitik har de svenska sälpopulationerna vuxit kraftigt under senare år. Men sälarna medför också
Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar
Östra Ringsjön provfiske 26 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar MS Naturfakta Mikael Svensson Box 17 283 22 OSBY msnaturfakta@telia.com 479-1536; 75-91536
Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)
Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)
Skademönster hos sälskadad lax, öring och torsk En delrapport
FISKERIVERKET Göteborg 06-02-15 Skademönster hos sälskadad lax, öring och torsk En delrapport Rapport till Projekt Sälar och Fiske David Börjesson Projekt Säl, Skarv och Redskapsutveckling Fiskeriverkets
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1987; kustöversiktsnät börjar
Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl i Hallands och Västra Götalands län
1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-09-28 Ärendenr: NV-05553-15 Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl i Hallands och
SVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019
SVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019 Svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) är en fiskart, som härstammar från Svarta havet och Kaspiska havet. Den har troligen kommit till Östersjön med hjälp av ballastvatten.
- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten
- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,
Faktablad om provfisket i Lumparn 2015
Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Faktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999:
Faktablad om provfisket Bakgrund i Lumparn 2017 Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/)
Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare
DVVF Provfiske sammanfattning
DVVF Provfiske sammanfattning 26 Fors 27-8-22 Böril Jonsson Allumite Konsult AB Fisksamhällenas utseende Provfisken med s.k. översiktsnät genomfördes under hösten 26 i 14 av Dalälvens sjöar samt på två
Kustbeståndens utveckling
Kustbeståndens utveckling Jens Olsson SLU Aqua Kustlaboratoriet Konferens om kus örvaltning, SU, 2017-03-30 Jag kommer a prata om fyra saker: Vilka kus iskarna är Varför det är vik gt med fisken på kusten
SÄL OCH SKARV OCH DESS INVERKAN PÅ YRKESFISKET OCH HAVSMILJÖN. Maria Saarinen fiskeriaktivator, Skärgårdshavets fiskeaktionsgrupp
SÄL OCH SKARV OCH DESS INVERKAN PÅ YRKESFISKET OCH HAVSMILJÖN Lovisa den 23.9.2017 Maria Saarinen fiskeriaktivator, Skärgårdshavets fiskeaktionsgrupp 1 Föredragets innehåll Sälen och yrkesfisket Skarven
rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth
rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Författare Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Foto Författarna om inget annat anges Produktion
SLUSS Selektivt Långsiktigt Uthålligt Sikfiske i Södra Bottenhavet
SLUSS Selektivt Långsiktigt Uthålligt Sikfiske i Södra Bottenhavet Theres Sundberg, verksamhetsledare för Leader Gästrikebygden Leaderträff tema fiske Arlanda 17 Januari 2018 Vår Leaderstrategi Leader
Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Gotlands län
1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-10-14 Ärendenr: NV-06582-15 Beslut om skyddsjakt efter
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1986; kustöversiktsnät användas i mindre omfattning. 1987 2008; fullt
Östersjölaxälvar i Samverkan
Östersjölaxälvar i Samverkan Yttrande angående remiss Datum Dnr Mottagare 2015-05-01 1344-15 Havs- och Vattenmyndigheten Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde
Faktablad om provfisket i Lumparn 2016
Faktablad om provfisket i Lumparn 2016 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Fodring av sälar för att minska skador i närliggande fiskeredskap
Fodring av sälar för att minska skador i närliggande fiskeredskap Projekt Säl, skarv och redskapsutveckling, Kustlaboratoriet i samarbete med Hälsingefiskarnas fiskeförening Sara Königson och Sven-Gunnar
Kustprovfiske mellan Södertälje hamn och Landsort 2016
Kustprovfiske mellan Södertälje hamn och Landsort 2016 2016-10-14 Kustprovfiske mellan Södertälje hamn och Landsort 2016 Rapportdatum: 2016-10-14 Version: 1.0 Projektnummer: 3140 Uppdragsgivare: Ramböll
Kustprovfiske mellan Södertälje hamn och Landsort 2016
Kustprovfiske mellan Södertälje hamn och Landsort 2016 2017-09-21 Kustprovfiske mellan Södertälje hamn och Landsort 2016 Rapportdatum: 2016-09-21 Version: 2.0 Projektnummer: 3140 Uppdragsgivare: Ramböll
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2016
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2016 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1986; kustöversiktsnät används i mindre omfattning. 1987 2008; fullt
Provfiske i. Kalvfjärden, Tyresö. Text, tabeller och diagram: Nils-Olof Ahlén
-9- Provfiske i Kalvfjärden, Tyresö Text, tabeller och diagram: ils-olof Ahlén Provfisket genomfört i samarbete med Länsstyrelsen i Stockholms län som medfinansierat projektet via det statliga fiskevårdsbidraget.
Kräftprovfisken i Flian nedströms Hornborgasjön 2018
1(6) Fredrik Nilsson Enheten för fisk och vattenåtgärder Kräftprovfisken i Flian nedströms Hornborgasjön 2018 Under 2018 har Länsstyrelsen i Västra Götalands län genomfört vissa undersökningar av fisk
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander
Jakt från båt vid strömmingssköt i område med omfattande skador Bakgrund
Rapport till Program Sälar och Fiske Sven Gunnar Lunneryd och Peter Ljungberg, Institutionen för Akvatiska Resurser, SLU Studie av skyddsjakt av säl vid redskap. Bakgrund Program Sälar och Fiske gav SLUs
Verksamhetsredovisning Projekt Sälar&Fiske 2002
Verksamhetsredovisning Projekt Sälar&Fiske 2002 Redskapsutveckling Fasta redskap med pontonfiskhus (push up) Journalföring Sedan 1997 har Projekt Sälar&Fiske byggt upp en databas med en frivillig journalföring
Hur löser vi konflikten mellan säl och kustfiske?
Hur löser vi konflikten mellan säl och kustfiske? Program Sälar och Fiskes verksamhet från 1994 till 2017 Sven-Gunnar Lunneryd & Sara Königson Hur löser vi konflikten mellan säl och kustfiske? Program
Beskrivning av använda metoder
Faktablad om provfisket i Ivarskärsfjärden 2010 (http://www.regeringen.ax/.composer/upload//naringsavd/fiskeribyran/faktablad_om_pro vfisket_i_ivarskarsfjarden.pdf) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes
Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen
Konkurrens om Östersjöns fisk mellan fiske, säl och fågel Sture Hansson (professor emeritus) Institutionen för ekologi, miljö och botanik Stockholms universitet Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar
Kinnekulle och Sunnanå 2010
Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna
Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo
Nätprovfiske 2018 Löddeån- s- Löddeåns fvo INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Lokaler 5 4.2 Fångst 5 4.3 Jämförelse med tidigare fisken 9 4.4 Fiskarter 11 5 Referenser
Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista
REMISS Sida 1(9) Datum Beteckning Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36)
PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER FEMTONÅRSPERIODEN , SAMMANFATTNING
ÄLTENS FISKEKLUBB Sten Fogelström, 08-773 06 72 KORT RAPPORT PROVFISKE FISK, 1996-2010 2011-03-22 PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER FEMTONÅRSPERIODEN 1996 2010, SAMMANFATTNING
KORT RAPPORT PROVFISKE FISK,
ÄLTENS FISKEKLUBB Sten Fogelström, 08-773 06 72 KORT RAPPORT PROVFISKE FISK, 1996-2011 2011-10-23 PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER SEXTONÅRSPERIODEN 1996 2011, SAMMANFATTNING
Inventering av sälskadesituationen i Västerbottens- och Norrbottens län
FISKERIVERKET Inventering av sälskadesituationen i Västerbottens- och Norrbottens län Rapport till Projekt Sälar och Fiske 2005-12-20 Malin Hemmingsson och Sven-Gunnar Lunneryd Fiskeriverkets kustlaboratorium,
Skriv ditt namn här
Skriv ditt namn här 2015-12-11 1 Färdplan HaV:s uppdrag Målsättning för hållbar fiskförvaltning Hur kan vi bidra till Kraftsamling Östersjön? Lånsiktigt hållbar förvaltning i alla dess led Tillträdesreglering
Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.
Sommaren 2010 En medlemstidning från Svenska Gäddklubben Nicka filosoferar Det är hugget som lockar, så att ryggmärgen vibrerar. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.
Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället
Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):
Sjöbeskrivning. Fisksamhället
Koordinater (X / Y): 698918 / 1866 Höjd över havet (m): 99 Län: Västernorrland () Sjöyta (ha): 178 Kommun: Kramfors Maxdjup (m): 6 Vattensystem (SMHI): Kustområde (mellan Ångermanälven (38) och Gådeån
Försök med Pushup-fälla för vårlekande strömming. Rapport för försöken 2010
EUROPEISKA UNIONEN Europeiska fiskerifonden -en satsning på hållbart fiske- Försök med Pushup-fälla för vårlekande strömming Rapport för försöken 2010 Mikael Lundin, Harmångers Maskin och Marin AB Linda
Provfiske i. Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan 2004, 2007, 2010 & Sammanställt av Nils-Olof Ahlén
Provfiske i Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan,, &. Sammanställt av Nils-Olof Ahlén V-A.xlsx Sida () Innehållsförteckning Beskrivning: Allmän beskrivning. sida Diagram: Vattentemperatur, syrehalt
Fiskeregler i havet i Västra Götalands län
2007-03-21 Fiskeregler i havet i Västra Götalands län Här följer ett urval av de fiskeregler som gäller för fiske i havet i Västra Götalands län. Observera att det gäller särskilda regler för fisket i
Övervakning av kustfisk i Östersjön. Forsmark
Övervakning av kustfisk i Östersjön. Forsmark Copyright Lantmäteriverket. Ur GSD, ärende nr -/88- BD, AC, Y, X, AB, E, H och K. Copyright Sjöfartsverket tillstånd nr -9. Fakta om provfisket i Forsmark
Svartmunnad smörbult risk eller resurs
Svartmunnad smörbult risk eller resurs Ann-Britt Florin, Sveriges lantbruksuniversitet Den svartmunnade smörbulten kom från Kaspiska havet och Svarta havet med ballastvatten till Östersjön. 199 upptäcktes
Yttrande över Havs- och vattenmyndighetens förslag till ändrade bestämmelser för fiske med garn och trål
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Arbetssätt, utförda projekt och lärdomar från arbetet inom ramen för SLU s sekretariat för selektivt fiske
Arbetssätt, utförda projekt och lärdomar från arbetet inom ramen för SLU s sekretariat för selektivt fiske Hans Nilsson Daniel Valentinsson 31 januari 2019 Department of Aquatic Resources (SLU-Aqua) Lysekil
Beslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens län. Detta beslut gäller även om det överklagas.
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-05-04 Ärendenr: NV-03147-15 Beslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens län
Kan sälarna förhindra en återhämtning av torskbeståndet i Kattegatt?
Institutionen för akvatiska resurser Karl Lundström Johan Lövgren Mikaela Bergenius PROJEKTFÖRSLAG 2018-09-21 SLU ID: SLU.aqua.2018.5.2-336 Kan sälarna förhindra en återhämtning av torskbeståndet i Kattegatt?
Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017
1(6) Fredrik Nilsson Enheten för fiskförvaltning Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017 Under 2017 har Fiskeutredningsgruppen vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län genomfört undersökningar
PROTOKOLL. Sammanträdesdatum Rådgivande gruppen för fiske och vattenbruk. Innehåll
PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-12-02 Rådgivande gruppen för fiske och vattenbruk Tid Kl. 09.00 12.30 Plats Länsstyrelsen i Blekinge Närva- Karl-Erik Karlsson Lars Lundahl rande Per Månsson Benny Forsberg
Tillväxt hos öringen och rödingen i Nedre och Övre Boksjön
212-2-14 Rapport Tillväxt hos öringen och rödingen i Nedre och Övre Boksjön Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Övre och Nedre Boksjön är två fjällsjöar som ligger i de övre delarna av Kirjesåns avrinningsområde.
Räkna fisk i havet - så här går det till
Räkna fisk i havet - så här går det till Tryckt i 4 000 ex, juni 2007, Intellecta, Solna Fiskillustrationer omslag: C Design & Foto, Fiskebäckskil. Foto: Fiskeriverkets personal, där inget annat anges.
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 2006. Meddelande 2006:16
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 26 Meddelande 26:16 MALPROVFISKE EMÅN 26 Utgiven av: Ansvarig enhet: Projektansvarig: Författare: Omslagsbilder: Tryckt hos: Upplaga: 15 Meddelande
Fishing in inland waters by commercial fishermen in Preliminary data. Gös, kräfta och siklöja sötvattensfiskets mest betydelsefulla
JO 56 SM 1201 Det yrkesmässiga fisket i sötvatten 2011 Preliminära uppgifter Fishing in inland waters by commercial fishermen in 2011. Preliminary data I korta drag Gös, kräfta och siklöja sötvattensfiskets
Försök med säl-säker selektiv strömmingsfälla för fiske efter vårlekande strömming. Rapport för försöken 2009.
EUROPEISKA UNIONEN Europeiska fiskerifonden -en satsning på hållbart fiske- Försök med säl-säker selektiv strömmingsfälla för fiske efter vårlekande strömming. Rapport för försöken 2009. Mikael Lundin,
Fishing in inland waters by commercial fishermen in Preliminary data. Gös, kräfta och ål sötvattensfiskets mest betydelsefulla
JO 56 SM 1501 Det yrkesmässiga fisket i sötvatten 2014 Preliminära uppgifter Fishing in inland waters by commercial fishermen in 2014. Preliminary data I korta drag Gös, kräfta och ål sötvattensfiskets
Fishing in inland waters by commercial fishermen in Preliminary data. Gös och kräfta sötvattensfiskets mest betydelsefulla
JO 56 SM 1801 Det yrkesmässiga fisket i sötvatten 2017 Preliminära uppgifter Fishing in inland waters by commercial fishermen in 2017. Preliminary data I korta drag Gös och kräfta sötvattensfiskets mest
Kartläggning av för skarvskador speciellt utsatta fisken och skarvens effekter på ekosystemet. (slutrapport)
Kartläggning av för skarvskador speciellt utsatta fisken och skarvens effekter på ekosystemet (slutrapport) 2006-03-06 Innehåll Sammanfattning... 3 Kartäggning av skador... 4 Skarvpopulationen... 4 Skadesituationen
Beslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens och Västerbottens län
1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Mahrs, Petter Tel: 010-698 1241 Petter.mahrs @naturvardsverket.se BESLUT 2015-10-23 Ärendenr: NV-06952-15 Beslut om skyddsjakt efter
Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,
Jens Olsson 1 Ulf Bergström Bild: BIOPIX Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU Riksmöte för vattenorganisationer, 2012-09-17 Bild: BIOPIX Fyra frågor Varför skall
Plundrar alla gråsälar fiskeredskap? Hur långt simmar en gråsäl på ett dygn?
Plundrar alla gråsälar fiskeredskap? Hur långt simmar en gråsäl på ett dygn? Esa Lehtonen Luke, Finland Satellittelemetriundersökning av gråsälar i Finska viken 2010-2011 Naturresursinstitutet (före detta
070 2670001 Havs- och vattenmyndigheten. Box 11930. 104 39 Göteborg
1 Blekinge Fiskeråd 2011-12-09 c/o Annicka Engblom Ekvägen 4 370 30 Rödeby 070 2670001 Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 104 39 Göteborg Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:425)
Fiskeregler i havet i Västra Götalands län
Fiskeregler i havet i Västra Götalands län Välkommen Vi hoppas att din fisketur blir trevlig och spännande! Här följer ett urval av de fiskeregler som gäller för fiske i havet i Västra Götalands län. Syftet
Beslut Naturvårdsverket beslutar att tillåta skyddsjakt efter 350 gråsälar.
1(10) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-03-30 Ärendenr: NV-00969-15 Beslut om skyddsjakt efter
Sportfiskarnas policy för säl och skarv
Sportfiskarnas policy för säl och skarv Stenungsund 2016-11-21 Markus Lundgren, Sportfiskarna En av Sveriges största folkrörelser relser 1,6 milj. pers. i åldrarna 16-80 år fritidsfiskar/år Omsätter 5,8
Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006
Länsstyrelsen på Gotland har uppdrag av regeringen att arbeta för att det på ett långsiktigt och hållbart sätt genomförs en ansvarsfull hushållning av fiskresurserna så att de ger en god och långsiktig
Tillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning.
FISKEPLAN MARSLIDENS FVO 1. Bakgrund Under de senaste åren har behovet ökat av en Fiskeplan för Marslidens fvo i och med att medlemmarna i föreningen mer aktivt deltar i fiskevårdsarbetet. Planen skall
Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010.
Datum 2011-02-01 Beteckning Jönköpings län Västra Götalands län Östergötlands län Örebro län Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010. Fram till 1993 var inrapportering av fångst obligatorisk för
Integrerad fiskövervakning i kustreferensområden, Fjällbacka
Integrerad fiskövervakning i kustreferensområden, Fjällbacka Årsrapport för 2 Stig Thörnqvist FISKERIVERKET Kustlaboratoriet Integrerad fiskövervakning i kustreferensområden, Fjällbacka Årsrapport för
Resultat av undersökningar och kompensationsåtgärder i Yttre Oldsjön och Rönnösjön i samband med anläggande av Rönnöfors kraftverk (VA 6/90)
FISKERIVERKET Utredningskontoret i Härnösand PM Handläggare, tfn/e-post Anders Berglund 0611-182 53 anders.berglund@fiskeriverket.se 2009-05-13 Dnr 3361/40-193-09 Resultat av undersökningar och kompensationsåtgärder
Rådspromemoria. Jordbruksdepartementet. Rådets möte (jordbruk och fiske) den oktober Dagordningspunkt 3.
Bilaga 1 Slutlig Rev. Rådspromemoria 2006-10-18 Jordbruksdepartementet Naturresurs- och sameenheten Deps Marcus Öhman Rådets möte (jordbruk och fiske) den 24-25 oktober 2006 Dagordningspunkt 3. Rubrik
Fiska havskräfta. Lämplig utrustning. Snabbfakta Havskräfta. Carapax Marine Group AB
Fiska havskräfta 25 % av den svenskfångade havskräftan fiskas idag med bur. Forskning visar att burfiske av havskräfta är mycket mer skonsamt för havsbotten än trålfisket, samt att bifångsten är avsevärt
Naturskyddsföreningens synpunkter på Havs och vattenmyndighetens förslag på tillfälligt överlåtelsebara fiskerättigheter inom det demersala fisket
Havs- och Vattenmyndigheten Box 11930 404 39 Göteborg Ert dnr: 613-16. Naturskyddsföreningens synpunkter på Havs och vattenmyndighetens förslag på tillfälligt överlåtelsebara fiskerättigheter inom det
Anti Vasemägi, PhD Forskare vid Åbo Universitet, Finland: "What do we know and don t know about population genetics of Baltic whitefish?
Välkommen till ett informativt Sikseminarium på Högskolan i Gävle 7-8 juni -2010 Vart tar siken vägen? Sikbeståndet vid vår kust går ner - vad händer? Vad vet forskarna om siken idag? Kan vi göra något
Fiskguiden 2014. Frågor & svar
Fiskguiden 2014 Frågor & svar 1 Vilka är de största nyheterna i årets Fiskguide? Nordhavsräkan blir rödlistad överallt utom i Barents hav vilket innebär att vår svenska västkusträka får rött ljus. Orsakerna
Sydost. Nordväst Nordost. Sydväst. Fiskekort Arvidsjaur-Älvsbyn, översiktskarta
översiktskarta Det vidsträckta skogslandskapet i området erbjuder varierat fiske och härliga vildmarksupplevelser. Här finns både strömmande vatten med harr, öring och tidvis lax samt skogstjärnar med