Sälsäkra mindre push-up fällor i Sverige och Finland (Kanra-Projekt)

Transkript

1 Sälsäkra mindre push-up fällor i Sverige och Finland (Kanra-Projekt) Den mindre fällan utplacerad och i bruk i Bråviken, Sverige Sverige och Finland har parallellt under flera säsonger provfiskat med sälsäkra mindre pushup fällor i ett försök att hitta alternativa redskap till nätfisket som idag är drabbat av sälskador. Finland har haft en större studie med ett flertal fällor medan vi i Sverige har haft något färre. Nedan följer preliminära resultat från respektive lands försök. Vi planerar i framtiden att tillsammans sammanställa resultaten i en rapport till yrkesfiskarna. Sverige Försök med sälsäkra mindre fällor , Hugo Andersson och Sara Königson Under tre säsonger har vi haft två mindre push-upfällor placerade hos två fiskare i Bråviken på Ostkusten. Fiskarena har fört journal över fångst, bifångst, sälinteraktion så som skadad fisk alternativt observerad säl och ansträngning från både ordinarie fällor, nät och den nya mindre push-up fällan. Nedan följer resultaten över tre säsongers fisken. Fångst per ansträngning: I figurerna visas fiskarens fångst per ansträngning för alla använda och journalförda redskap i två områden. Det är fångsten av gös som rapporteras i denna studie. Nät har ansträngningen 100 meter nät och dygn och fällorna har ansträngningen fälla och dygn.

2 ± 95% Confidence interval 7,00 6, ,00 CPUE gös 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 Gös-PU Liten gösfälla (ej fyrkantsmaska) nät redskap I område 1 har fiskaren fiskat under alla tre säsonger. Sista säsongen placerades den mindre fällan på en ny lokal vilket förbättrade fångsten av gös avsevärt jämfört med tidigare säsonger. ± Standard deviation 18,00 16, ,00 12,00 CPUE 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 gösnät Redskap Liten gösfälla I område två har fällan endast används sporadiskt 2005 och Fällan har under 2007 även där flyttats till en ny lokal, även i område 2 gav det betydligt bättre gösfångster. Total fångst gös: Den totala fångsten i kg per fälla (vanlig och mindre push-up fälla) samt nätfiskets totala fångst under säsongen. Fångsten i fällorna är inte stora jämfört med nätfisket. Nätfisket är dock mer tidskrävande och tar mer resurser i form av tex nät och bensinåtgång. Total fångst (kg) redskap Nät Gös-PU Liten Gös-Pu Nät Gös-PU Liten Gös-Pu Nät Gös-PU Liten Gös-Pu Område , Område

3 Sälinteraktion: Syftet med detta försök är att få fram ett alternativt sälsäkert redskap för att ersätta ett nätfiske drabbat av sälskador. Sälskadad fångst och annan typ av sälstörning, som tex observation av säl i närheten av redskapet, har fiskarena noterat. Sälinteraktion är alla typer av noterad sälstörning inkluderat observation av säl i närheten av redskapet. Det anges sälinteraktion även i den mindre push-up fällan, dock inte alls i den grad som det är angett i nätfisket. Sälen kan fortfarande utnyttja redskapet för att jaga fisk i fällan men när väl fisken är fångad i fiskhuset kommer inte sälen åt den % med sälinteraktion Nät Gös-PU Liten Gös-Pu Nät Gös-PU Liten Gös-Pu Nät Gös-PU Liten Gös-Pu Område Område Finland Provfisket med PushUp-ryssjor avsedda för fångst av gös och abborre i Finland Vesa Tschernij iconex@co.inet.fi En fullständig rapport på svenska bör vara till hands i slutet av februari Här är en kort sammanfattning av det allra väsentligaste i bland våra resultat. En tabell med sammanställning av alla genomförda provfisken på Skärgårdshavet och på Bottenhavs kusten Totalfångst kg År Säsong Område se karta Ryssja dygn Målart Andra Bifångst 2004 Höst Skärgårdshavet OS År Skärgårdshavet IJ År Skärgårdshavet X OS År Skärgårdshavet IJ År Skärgårdshavet IM År Skärgårdshavet X AL År Skärgårdshavet X JA År Skärgårdshavet X KW År Skärgårdshavet X OS År Skärgårdshavet X PH År Skärgårdshavet X VG År Bottenhavet X JS År Bottenhavet X RS År Bottenhavet X KM Vår Skärgårdshavet X AL Vår Skärgårdshavet X JA Vår Skärgårdshavet X KW Vår Skärgårdshavet X OS Vår Skärgårdshavet X PH Vår Skärgårdshavet X VG Vår Skärgårdshavet X IJ Vår Skärgårdshavet X PH Vår Bottenhavet X JS Vår Bottenhavet X RS Vår Bottenhavet X KM

4 Informationen i tabellen ovan omvandlat till fångsteffektivitet cpue (kg/dygn). Jag har ritat i figuren tre gränser (horisontella linjer) som är baserade på en preliminär lönsamhetskalkyl med olika investeringsstödnivåer (stöd i % 38 eller 75 av hela redskapets pris ca euro). Fångsteffektivitet i provfisket (kg/dygn) kg/dygn Fångst av en ryssja Medeltal målart Medeltal övr.art Medeltal bifångst lönsamhetsgräns 0% lönsamhetsgräns 38% lönsamhetsgräns 75% (2 ryssjor) (3 ryssjor) (11 ryssjor) (13 ryssjor) Två kartor (lilla till vänster från Bottenhavs kusten) och den stora till höger från Skärgårdshavet. Jag ber om ursäkt för de finskspråkiga ortnamnen. Här är några som stöd: Turku=Åbo, Pori=Björneborg, Rauma=Raumo. Jämför namnen av inritade redksap med namnen i första tabell.

5 Jag har för att underlätta den strategisk utvecklingen av ryssjefisket gjort ett försök att kategorisera fångstplatser enligt deras typ (se bilden nedan). Ni kan se en del av ryssjorna (jmf. namnen i första tabellen) När man lägger våra provfiskeryssjor i en rangordning enligt deras fångsteffektivitet uttryck i totala mängden fisk fångat under försöksperioden (vår 2006 vår 2007; tre säsonger) kan vi se att platsen och erfarenheten går hand i hand. Platstyper A-C (som är alltså typiska ryssjefiskeområden) finns högst upp i tabellen. Samma gäller för erfarenhet. Tabell. Våra 11 ryssjor rankade enligt deras totala fångst av målarter (gös/abborre). För fångstområde se bilden ovan. Ryssjefiskeerfarenhet 0=ingen...5=flera generationers ryssjefiske erfarenhet med fjällfiskeryssjor Målart All såld Fångst- Ryssjefisk Ranking fångst kg fångst kg område erfarenhet A A D-B C-B B C-B A D-C D-C D-C n/a 4

6 Konklusioner: 1. Konseptet med en pontonryssja för fångst av gös och abborre fungerar i varje fall i de inre delarna av skärgården. Antalet fångstdygn per år verkar uppgå till i snitt 175 men kan vara betydligt högre ( ). De hittills avgörande konstruktioner som påverkat resulatet är 1) det bottenankrade fiskhuset och 2) en intensiv kontakt mellan kronarmar, mungarnet, ledarmen och havsbotten. 2. I dagsläget ser det ut som att de bästa resultaten uppnås i områden med vattendjup mellan 10 och 14m. Under 10 m blir den begränsande faktorn (speciellt på hösten) fiskmängd och i vatten över 14m redskapets storlek som successivt blir ohanterlig. 3. Den kritiska delen av det nya ryssjekonseptet är mungarnet som måste vara både flexibel men även ligga tätt mot botten. Förmodligen i framtiden kommer mungarnets tekniska utveckling kräva mest insatser. 4. Nya ryssjeplatser för fiske med den utvecklade bottenfångande ryssjan finns mycket sannolikt i de områden där man tidigare fiskat med gösgarn eller i smala vik/sund dit sälen verkar ha jagat en del av de förekommande gösen. Ritning av PushUp-ryssjan modell

7 En ritning på de förändringar som gjordes i fiskhuset under vinter

8