Plundrar alla gråsälar fiskeredskap? Hur långt simmar en gråsäl på ett dygn?
|
|
- Sten Lund
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Plundrar alla gråsälar fiskeredskap? Hur långt simmar en gråsäl på ett dygn? Esa Lehtonen Luke, Finland
2 Satellittelemetriundersökning av gråsälar i Finska viken Naturresursinstitutet (före detta VFFI) har märkt gråsälar fångade i PU-ryssjor både i Bottenhavet och Finska viken (Totalt 21 gråsälar försedda med GPS/GSM sändaren). Med hjälp av sändardata försöker man undersöka om sälarna som simmar in i ryssjorna är tillfälliga besökare eller om det är fråga om individer som specialiserat sig på att äta ur ryssjorna. Gråsälarna fångades i samarbetet med yrkesfiskarna. Resultat kan utnyttjas för sälstammens skötsel samt att kunna vidareutveckla sälsäkra redskap. Luke, Esa Lehtonen 2
3 Pontonryssjan med slutande port som bas Sälen som försöker nå fisk i fiskhuset utlöser portet Ritningen Vesa Tschernij Metodiken publicerad: Fisheries Research 102 (2010) Technical note, Live-capture of grey seals in a modified salmon trap 3
4 Mellanboet SMS till fiskaren då sälen i ryssjan Adapter Skyttel Luke, Esa Lehtonen 4
5 Andningscylinder en väg från ryssjeboet till ytan PU-ryssjorna som användes för fångst av sälar till satellituppföljning försågs med andningscylindrar (knutavstånd 35 mm, Ø 2 mm dyneema, längd 0,80 m) Cylindrarna gör möjligt för sälarna att nå vattenytan även om fiskboet på grund av sjögång tillfälligt låg under ytan. 5
6 GPS/GSM märkta gråsälar i Finska viken Namn Vikt kg Uppföljning start Uppföljning stop Dagar tot. Positionsdata Kasimir, KA Crispen, CR Otro, OT Stig, ST Ahti, AH Arnold, AD Tyko, TY Benjamin, BE Voitto, VO
7 Fastloc/GSM tag Snabb registrering av position om antennen är på ytan, min 5 satelliter (ej registrering av position under vatten) Registrerar sälens position, dykdjup samt tiden tillbringad på land Överflyttning av data sker via GSM-nätet och lyckas bäst då djuret ligger på en grynna Ute till havs då sälen är utanför telefonnätet, registreras informationen i apparatens minne (max 6 månader) Funktionstid är ca 9 månader, lossnar senast vid ömsning av skinn i maj-juni 7
8 Fästning av GPS/GSM sändaren på skinn Veterinären svarar för nerlugnandet Skinnet torkas (IR-infraröd värmare) Sändaren limmas med Super Epoxy (torkning 2 x 15 min) och fästs efter tredje limningsomgång Mätning av sälens längd Veterinären upphäver verkan av nerlugningsmedlet Sälen befrias Luke, Esa Lehtonen 8
9 Satellittelemetri av gråsälar 2010, områdena för födosök Kasimir Crispen Områden för födosök 2010 Otro Sälarna i närheten av ryssjor Positioner av 3 sälar Kasimir Pontonryssja Bågryssja Fiskodling Plats där sälar befriades, Lovisa Söderby + 9
10 Russian border Frisläppning i Söderby Små ytterskär Itäkivi Sälskyddsområde Sälskyddsområde De sex satellitsälar under sommar- och höstsäsongen 2011 mestadels i de östra delarna av Finska viken där det förekommer mycket nät- och ryssjefiske.. 10
11 Voitto (128 kg) Östersjöns Cruiser Voitto (16.9.) simmade i mitten av oktober 2011 till vattnen kring Gotlands sydspets och dök i mitten av december upp vid Sveriges sydkust framför Karlskrona ca. 900 km från frisläppningsplatsen. Vid slutet av november rörde sig Voitto aktivt runt de sydliga delarna av Östersjön och besökte Litauens och Polens kuster. Under annandag jul sökte den kurs mot staden Liepaja i Litauen och fortsatte därifrån via Rigabukten till Ösels västra sida. Östersjörundturen mätte 2600 km på ungefär fyra månader rörde den sig mitt i Finska viken och gav sista positionerna. 11
12 2011-års satellitsälar länge i Finska viken, övervintring huvudsakligen i Riga bukten. 12
13 RESULTATEN Projekthelheten stöder tidigare forskningsresultat genom att visa att vissa gråsälar i Östersjön kan röra sig på stora områden. Under den isfria säsongen gjorde gråsälarna i genomsnitt km långa färder mellan viloplatserna och viktiga områden för födosök. Alla gråsälar som fångats i pontonryssjorna i Finska viken var hanar i olika ålder. Det är möjligt att honorna är försiktigare än hanarna och att de inte vågar sig in på hanarnas ryssjerevir. Saken har ändå inte kunnat utredas närmare. Luke, Esa Lehtonen 13
14 Luke, Esa Lehtonen Gråsäl Crispen befriades tre gångar från samma pontonryssja i Finska viken 2010 => bevis på att en del individer lär sig söka sin föda från ryssjorna och deras omgivning. Samma fenomen noterades också i tidigare undersökning i Bottenhavet med tre gråsälar (up till 4 gånger). Att reducera på antalet dessa individer har visat sig vara en metod för att minska skador förorsakade till fisket. 14
15 Projektet finansierades av förutom Luke (före detta VFFI) av ESKO-fiskerigrupp, Sandmans stiftelse ( ) samt Jord- och skogsbruksministeriet ( ). Rapporten publicerad 2013, Riista- ja kalatalous Tutkimuksia ja selvityksiä 1 /2013 och Marine Ecology Progress Series Vol.507: , /20/2018
16 Tack! Luke, Esa Lehtonen
17
Satellittelemetriundersökning av gråsälar, fångade i ryssjor i Finska viken åren 2010 2012
Satellittelemetriundersökning av gråsälar, fångade i ryssjor i Finska viken åren 2010 2012 Esa Lehtonen, Sari Oksanen, Markus Ahola, Nina Aalto, Nina Peuhkuri och Mervi Kunnasranta RIISTA- JA KALATALOUS
Sälsäkra mindre push-up fällor i Sverige och Finland (Kanra-Projekt)
Sälsäkra mindre push-up fällor i Sverige och Finland (Kanra-Projekt) Den mindre fällan utplacerad och i bruk i Bråviken, Sverige Sverige och Finland har parallellt under flera säsonger provfiskat med sälsäkra
Policy Brief Nummer 2019:5
Policy Brief Nummer 2019:5 Sälar och småskaligt fiske hur påverkas kostnaderna? Tack vare en lyckad miljöpolitik har de svenska sälpopulationerna vuxit kraftigt under senare år. Men sälarna medför också
SÄL OCH SKARV OCH DESS INVERKAN PÅ YRKESFISKET OCH HAVSMILJÖN. Maria Saarinen fiskeriaktivator, Skärgårdshavets fiskeaktionsgrupp
SÄL OCH SKARV OCH DESS INVERKAN PÅ YRKESFISKET OCH HAVSMILJÖN Lovisa den 23.9.2017 Maria Saarinen fiskeriaktivator, Skärgårdshavets fiskeaktionsgrupp 1 Föredragets innehåll Sälen och yrkesfisket Skarven
Gotlands fiske.
Gotlands fiske 33 fiskelicenser (fiskefartyg) 27 fiskelicensinnehavare, dvs. 6 st har två båtar Medelålder 56,2 år 1 personlig licens (för fiske i Mälaren) 4 fartyg över 15 m 3 trål, 1 garn 2 fartyg mellan
Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske
Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske 1994 startade Projekt Sälar och Fiske (PSF) Deltagare Länsstyrelser Naturvårdsverket Fiskeriverket Yrkesfiskare SNF WWF Syfte
SÄL. Utbildningsmapp för sältoleransstöd
SÄL Utbildningsmapp för sältoleransstöd Innehållsförteckning Inledning 2 Bakgrund Sammandrag av förvaltningsplanen för Östersjöns sälstammar 4 Sälskador på yrkesfiskets fångster år 2009 6 Sälskador på
- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten
- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,
Skademönster hos sälskadad lax, öring och torsk En delrapport
FISKERIVERKET Göteborg 06-02-15 Skademönster hos sälskadad lax, öring och torsk En delrapport Rapport till Projekt Sälar och Fiske David Börjesson Projekt Säl, Skarv och Redskapsutveckling Fiskeriverkets
EN RAPPORT OM SPÖKGARN. - om att rensa vrak från förlorade fiskeredskap
EN RAPPORT OM SPÖKGARN - om att rensa vrak från förlorade fiskeredskap Stiftelsen Håll Sverige Rent Projektet finansieras Jordbruksverket och EU:s Fiskerifond Foto: Andreas Frössberg om inget annat anges
Jakt från båt vid strömmingssköt i område med omfattande skador Bakgrund
Rapport till Program Sälar och Fiske Sven Gunnar Lunneryd och Peter Ljungberg, Institutionen för Akvatiska Resurser, SLU Studie av skyddsjakt av säl vid redskap. Bakgrund Program Sälar och Fiske gav SLUs
Statsrådets förordning
Statsrådets förordning om fiske I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av lagen om fiske (379/2015): 1 kap. Bestämmelser om fångsten 1 Fredade fiskarter och fiskbestånd Följande fiskar är
Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen
Konkurrens om Östersjöns fisk mellan fiske, säl och fågel Sture Hansson (professor emeritus) Institutionen för ekologi, miljö och botanik Stockholms universitet Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar
Beslut Naturvårdsverket beslutar att ge dig tillstånd till skyddsjakt efter fem (5) vikare inom Norrbottens län.
1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Skog, Mimmi Tel: 010-698 1771 mimmi.skog @naturvardsverket.se BESLUT 2015-04-28 Ärendenr: NV-02507-15 Roland Boström Björkholmen 1 952
Sikens värde som ekosystemtjänst
Sikens värde som ekosystemtjänst Marina Nyqvist Österbottens Fiskarförbund SeaGIS 2.0 slutseminarium 13.3.2018 Vasa ÖSTERBOTTENS FISKARFÖRBUND r.f. Fiskets utvecklingsorganisation www.fishpoint.net Lehtonen
REDOVISNING AV VERKSAMHETEN INOM PROJEKT SÄLAR&FISKE 2005
2006-03-16 1 REDOVISNING AV VERKSAMHETEN INOM PROJEKT SÄLAR&FISKE 2005 Sedan 1994 har Sälar&Fiske bedrivit verksamhet i avsikt att finna medel och metoder för att minska sälens skadeverkningar. Under 2003
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET Promemoria Bilaga 1 Fiskeriråd Risto Lampinen Konsultativ tjänsteman Orian Bondestam
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET Promemoria Bilaga 1 Fiskeriråd Risto Lampinen 31.1.2017 Konsultativ tjänsteman Orian Bondestam STATSRÅDETS FÖRORDNINGAR OM BEGRÄNSNINGAR AV LAXFISKET I BOTTNISKA VIKEN OCH
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2008 Utgiven i Helsingfors den 4 april 2008 Nr 187 191 INNEHÅLL Nr Sidan 187 Lag om ändring av lagen om tillämpning av vissa av Europeiska gemenskapernas bestämmelser om statligt
Fodring av sälar för att minska skador i närliggande fiskeredskap
Fodring av sälar för att minska skador i närliggande fiskeredskap Projekt Säl, skarv och redskapsutveckling, Kustlaboratoriet i samarbete med Hälsingefiskarnas fiskeförening Sara Königson och Sven-Gunnar
Sälens matvanor kartläggs
Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och
Verksamhetsredovisning Projekt Sälar&Fiske 2002
Verksamhetsredovisning Projekt Sälar&Fiske 2002 Redskapsutveckling Fasta redskap med pontonfiskhus (push up) Journalföring Sedan 1997 har Projekt Sälar&Fiske byggt upp en databas med en frivillig journalföring
YTTRANDE SLU har utgår från att försöka besvara frågan under punkt 1 i relation till de villkoren satta under punkt 2 till 12.
YTTRANDE SLU ID: SLU.ua.2017.2.6-872 2017-03-21 registrator@naturvardsverket.se Yttrande över samråd från Naturvårdsverket om dess generella beslut om skyddsjakt efter grå-, knubb- och vikaresäl Sammanfattning
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 20.10.2014. om upprättande av en utkastplan i Östersjön
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.10.2014 C(2014) 7551 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 20.10.2014 om upprättande av en utkastplan i Östersjön SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND
Kustbeståndens utveckling
Kustbeståndens utveckling Jens Olsson SLU Aqua Kustlaboratoriet Konferens om kus örvaltning, SU, 2017-03-30 Jag kommer a prata om fyra saker: Vilka kus iskarna är Varför det är vik gt med fisken på kusten
Torskburar - ett lovande alternativ till garnfisket Sara Königson, Fredrik Ljunghager och Sven-Gunnar Lunneryd
Torskburar - ett lovande alternativ till garnfisket Sara Königson, Fredrik Ljunghager och Sven-Gunnar Lunneryd Kustlaboratoriet har på uppdrag av Program Sälar och Fiske under flera år arbetat med att
STATSRÅDETS FÖRORDNING OM UNDERSTÖD FÖR KOSTNADERNA FÖR AVLÄGSNANDE AV GRÅSÄLAR SOM ORSAKAR SKADOR FÖR KOMMERSIELLT FISKE OCH FISKODLING
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET Fiskeriråd Risto Lampinen Konsultativ tjänsteman Orian Bondestam Promemoria (utkast) 26.2.2019 STATSRÅDETS FÖRORDNING OM UNDERSTÖD FÖR KOSTNADERNA FÖR AVLÄGSNANDE AV GRÅSÄLAR
Baltic Sea Seal & Cormorant TNC
Baltic Sea Seal & Cormorant TNC Finding sustainable solutions to deal with growing seal and cormorant populations 14 fiskerigruppers samarbete för att för yrkesfisket hitta fungerande lösningar med säl-
Test av sälgaller i pushup-fälla Malin Hemmingsson och Sven Gunnar Lunneryd, Kustlaboratoriet, Fiskeriverket
Test av sälgaller i pushup-fälla 2008-02-20 Malin Hemmingsson och Sven Gunnar Lunneryd, Kustlaboratoriet, Fiskeriverket Introduktion Pushup-fällan är idag ett etablerat redskap för fiske efter lax från
Markus Lundgren. med underlag från
Havsöring i Sverige förvaltning och beståndsövervakning Markus Lundgren med underlag från Havsöring leker i många små vattendrag.... och är en karaktärsart viktig för övrig biologisk mångfald! 2017-03-28
Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013
Institutionen för biologi och miljö Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013 Jonas Nilsson Oktober 2013 ISSN 1402-6198 Rapport 2013:10 Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck
Del A: Användningen av statsbidragsmedlen (6 månadsverken)
NYLANDS FISKARFÖRBUND r.f. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Förbundets 105:e verksamhetsår, grundat 7.4.1907 Del A: Användningen av statsbidragsmedlen (6 månadsverken) 1. Rådgivning till delägarlag och effektivering
15 regler matchar din sökning
(search.html) 15 regler matchar din sökning Använda filter: Spö/Handredskap Nät Skaldjur Övrigt Webbplatsen är ett försök att underlätta för fritidsfiskare att tillgodogöra sig gällande regler, observera
Verksamhetsberättelse för redskapsgruppen vid Institutionen för Akvatiska Resurser, SLU, 2017 för arbete utfört av Program Sälar och Fiske.
Verksamhetsberättelse för redskapsgruppen vid Institutionen för Akvatiska Resurser, SLU, 217 för arbete utfört av Program Sälar och Fiske. Anställda under hela året Maria Hedgärde, Sara Königson, Peter
Denna begäran om utlätande bar sänts endast elektroniskt. Utlätanden kan ges även av andra instanser än de som nämns i sändlistan.
mmm.fi 20.3.2017 MMMO 18:00/2016 BEGÄRAN OM UTLÄTANDE 1(2) Enligt sändlista BEGÄRAN OM UTLÄTANDE OM UTKAST TILL STATSRÄDETS FÖRORDNING OM ÄNDRING AV 6 OCH 13 I STATSRÄDETS FÖRORDNING OM ETT KVOTSYSTEM
Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Gotlands län
1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-10-14 Ärendenr: NV-06582-15 Beslut om skyddsjakt efter
Inventering av sälskadesituationen i Västerbottens- och Norrbottens län
FISKERIVERKET Inventering av sälskadesituationen i Västerbottens- och Norrbottens län Rapport till Projekt Sälar och Fiske 2005-12-20 Malin Hemmingsson och Sven-Gunnar Lunneryd Fiskeriverkets kustlaboratorium,
Märk dina redskap rätt
Märk dina redskap rätt Lagen om fiske har ändrats från början av april 2012. Det är nu obligatoriskt att tydligt märka ut stående och Det fasta är fångstredskap obligatoriskt att såsom tydligt nät, märka
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2009 Utgiven i Helsingfors den 9 april 2009 Nr 222 225 INNEHÅLL Nr Sidan 222 Lag om temporärt höjda avskrivningar på produktiva investeringar... 2897 223 Jord- och skogsbruksministeriets
ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.10.2014 SWD(2014) 290 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rådets förordning (EG) nr 1098/2007
Beslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens och Västerbottens län
1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Mahrs, Petter Tel: 010-698 1241 Petter.mahrs @naturvardsverket.se BESLUT 2015-10-23 Ärendenr: NV-06952-15 Beslut om skyddsjakt efter
Fiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013
Institutionen för akvatiska resurser Skrubbskädda Platichthys flesus Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Skrubbskädda/Skrubba/Flundra Östersjön UTBREDNINGSOMRÅDE Skrubbskäddan finns i Skagerrak,
Sälar. Ett forskningsprojekt av Mikaela. Mikaela Fälthammar
Sälar Ett forskningsprojekt av Mikaela Inledning Jag heter Mikaela och är 17 år. Jag har forskat om sälar. Jag valde att forska om sälar för att dom är så söta. Jag började skriva frågor om sälar som jag
Programledare har varit Johan Lundgren vid Länsstyrelsen i Hallands län och Ivar Sundvisson har under 2013 varit sekreterare på konsultbasis.
2014-03-31 621-8293-13 ÅRSREDOVISNING FÖR PROGRAM SÄLAR & FISKE 2013 Sedan slutet av 1980-talet har fiskeredskap och annan fiskeutrustning varit föremål för utvecklingsarbete för att begränsa de skador
Statsrådets förordning om ett kvotsystem för det kommersiella fisket
Statsrådets förordning om ett kvotsystem för det kommersiella fisket I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av lagen om det nationella genomförandet av Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik
Karlskrona kontrollburar
1 Sammanfattning av Kustlaboratoriets berättelse för den verksamhet som bedrivits på uppdrag av Program Sälar & Fiske under 2012 Utveckling av torskburar som ett alternativ till garn och krokfisket Under
Överklagande av Länsstyrelsens i Blekinge län beslut om skyddsjakt efter skarv, länsstyrelsens dnr
1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Cordemans, Clara Tel: 010-698 11 89 Clara.Cordemans@naturvardsverket.se BESLUT 2016-06-17 Ärendenr: NV-03005-16 Sveriges Ornitologiska
Fritidsfisket i Sverige 2013
Fritidsfisket i Sverige 2013 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll och tillförlitlighet samt
Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.
Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Av Abborre Abborren är en av våra allra vanligaste sötvattenfiskar. Hon-abborren kan väga över 4,5 kilo medan hanarna sällan
Remiss angående förslag till Nationell förvaltningsplan för gråsälbeståndet i Östersjön Dnr
2001-05-28 Naturvårdsverket Förvaltningsenheten Blekholmsterrassen 36 106 48 Stockholm Remiss 2001-04-27 angående förslag till Nationell förvaltningsplan för gråsälbeståndet i Östersjön Dnr 402-2695-01
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
2010R0724 SV 13.08.2011 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 724/2010 av den 12 augusti
Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006
Länsstyrelsen på Gotland har uppdrag av regeringen att arbeta för att det på ett långsiktigt och hållbart sätt genomförs en ansvarsfull hushållning av fiskresurserna så att de ger en god och långsiktig
Kan vi lita på belastningssiffrorna för Östersjön?
Kan vi lita på belastningssiffrorna iff för Östersjön? Håkan Staaf Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency KSLA 2011-05-18 Ungefärlig tillförsel av N
Rapport om beslut om bidrag från anslag 1:12. Åtgärder för havs- och vattenmiljö. Hav och Vattenmyndigheten Dnr 1491-14.
Rapport om beslut om bidrag från anslag 1:12. Åtgärder för havs- och vattenmiljö. Hav och Vattenmyndigheten Dnr 1491-14. Selektiva redskap Inledning Från den 1 januari 2015 införs en skyldighet att landa
Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län
Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län Fiske på Gotland Den som fiskar måste också känna till de bestämmelser som gäller. För att underlätta för dig som fritidsfiskare har vi i denna folder gjort en
Promemoria: Utkast till statsrådets förordning om kvotsystem för kommersiellt fiske (förordningen ska på remiss hösten 2016)
1 Jord och skogsbruksministeriet Naturresursavdelningen 6.4.2016 Promemoria: Utkast till statsrådets förordning om kvotsystem för kommersiellt fiske (förordningen ska på remiss hösten 2016) Lagen om det
Utveckling av ett selektivt torskredskap
Rapport till selektivt fiske Datum: 20150115 Utveckling av ett selektivt torskredskap Sara Königson, Maria Hedgärde och Sven-Gunnar Lunneryd Introduktion Kustfisket hotas idag av ökande sälpopulationerna
Beslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens län. Detta beslut gäller även om det överklagas.
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-05-04 Ärendenr: NV-03147-15 Beslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens län
SLUSS Selektivt Långsiktigt Uthålligt Sikfiske i Södra Bottenhavet
SLUSS Selektivt Långsiktigt Uthålligt Sikfiske i Södra Bottenhavet Theres Sundberg, verksamhetsledare för Leader Gästrikebygden Leaderträff tema fiske Arlanda 17 Januari 2018 Vår Leaderstrategi Leader
Årsrapport för 2010. Informationscentralen för Egentliga Östersjön
Årsrapport för 2010 Informationscentralen för Egentliga Östersjön Foto: Kustbevakningen, Syd Utklippan 20 juli 2010 1 Naturvårdsverket dnr. 235-1101-10Mn (RMÖ2010), Överenskommelse nr 218 1001 Lst diarienummer:
Beskrivning av använda metoder
Faktablad om provfisket i Ivarskärsfjärden 2010 (http://www.regeringen.ax/.composer/upload//naringsavd/fiskeribyran/faktablad_om_pro vfisket_i_ivarskarsfjarden.pdf) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes
En miljon vattenägare i tusen sjöars land
En miljon vattenägare i tusen sjöars land - om vattenägandet i Finland Malin Lönnroth Centralförbundet för Fiskerihushållning En historisk tillbakablick Finland var länge en del av Sverige, många historiska
Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en
Tumlare i sikte? Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en vanlig syn längs västkusten och vattnen
Tumlarobservationer i Finlands vattenområden på 2000- talet
2.2.2015 Natur > Arter > Skydd av arter > Skydd av enskilda arter > Skyddet av tumlare > Tumlarobservationer > Tumlarobservationer på Finlands vattenområden på 2000-talet Tumlarobservationer i Finlands
Skriv ditt namn här
Skriv ditt namn här 2015-12-11 1 Färdplan HaV:s uppdrag Målsättning för hållbar fiskförvaltning Hur kan vi bidra till Kraftsamling Östersjön? Lånsiktigt hållbar förvaltning i alla dess led Tillträdesreglering
Huvuddelen av Östersjöns gråsälar (Halichoerus
Unga sälar följs med satellitsändare För bara hundra år sedan var gråsälen vanlig i hela Östersjön och stammen uppgick till ca 100 000 djur. Åttio år senare var stammen nere i en bottennivå, mindre än
Storskarven vid den österbottniska kusten ( ) Skarven i människornas vardag
INTRESSEFÖRENINGEN FÖR EN LEVANDE SKÄRGÅRD R.F. Storskarven vid den österbottniska kusten. 26.03.2015 (24.08.2010) Skarven i människornas vardag BAKGRUND OCH VERKSAMHETSIDÉ Föreningen är en sammanhållande
Beslut Naturvårdsverket beslutar att tillåta skyddsjakt efter 350 gråsälar.
1(10) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-03-30 Ärendenr: NV-00969-15 Beslut om skyddsjakt efter
Bottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet
Bottniska viken 2012 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2012 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Redaktör: Patrik Stenroth Kartmaterial: Patrik Stenroth Bakgrundskartor:
Inventering av spökredskap i 8-fjordar av Dan Calderon, Miljöteknik i väst
Inventering av spökredskap i 8-fjordar av Dan Calderon, Miljöteknik i väst Inledning Projektet initierades av 8-fjordar och genomfördes av Miljöteknik i väst. Projektet finansierades av Länsstyrelsen i
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 1999 Utgiven i Helsingfors den 5 mars 1999 Nr 213 215 INNEHÅLL Nr Sidan 213 Statsrådets beslut om examinas uppbyggnad och de gemensamma studierna i den grundläggande yrkesutbildningen...
Ett lokalt hållbart fiske en tillväxtfaktor inom landsbygdsutveckling. Vesa Tschernij Verksamhetsledare
Ett lokalt hållbart fiske en tillväxtfaktor inom landsbygdsutveckling Vesa Tschernij Verksamhetsledare fem i tolv Stor volym viktigare än bra kvalité Samma pris/kg Medelhavet Södra Östersjön 5-6 mån turistsäsong
Märk dina redskap rätt
Märk dina redskap rätt Lagen om fiske har ändrats från början av april 2012. Det är nu obligatoriskt att tydligt märka ut stående och fasta fångstredskap såsom nät, katsa, ryssja och långrev. Syftet med
Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg
Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Kalle Gullberg Erfarenheter från ett fiskvandringsprojekt Kortkurs: Bygg Din egen ålfälla Laxförvaltning ökat behov av dataunderlag Skräckfilm Fiskvandring
Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin
Säl och havsörn i miljöövervakningen Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin Övervakning av effekter på populationer Studier av beståndsutveckling för gråsäl,
Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Upplägg Bakgrund: beståndsövervakning, biologisk rådgivning och
Avelsprojektet för gråsäl i Forsmark
Avelsprojektet för gråsäl i Forsmark hur har det gått för de utsläppta sälarna? Delrapport 1 April 2005 av Anna Roos, Anders Bignert och Olle Karlsson Miljögiftsgruppen Naturhistoriska riksmuseet 1 Bakgrund
SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND
SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND 24.1.2008 Till Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Remissvar över förslaget till Nationella förvaltningsplaner för gråsäl i Östersjön respektive för knubbsäl i Kattegatt och Skagerack.
TEMADAG OM CERTIFIERING AV FISK
TEMADAG OM CERTIFIERING AV FISK KIM JORDAS, VÅRA ERFARENHETER 1. MSC vad är det? Kort om MSC. 2. Varför MSC i Finland? Varför strömming och vassbuk? 3. Processen i Finland 4. Resultat och fortsättning
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen; SFS 2009:193 Utkom från trycket den 24 mars 2009 utfärdad den 12 mars 2009. Regeringen
Varar i svenska vatten B IO I O L OG O G I
B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Nedan: Att plattfiskar ser skeva ut i huvudet beror på att deras ena öga vandrar över från ena sidan till den andra. På bilden syns en piggvar,
Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl 2009
1 (8) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Per Risberg Tel: 08-698 8534 per.risberg @naturvardsverket.se BESLUT 2009-04-21 Dnr 412-2063-09 Nv Sändlista Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl 2009 Beslut
Areella näringar 191
Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om
Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,
Jens Olsson 1 Ulf Bergström Bild: BIOPIX Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU Riksmöte för vattenorganisationer, 2012-09-17 Bild: BIOPIX Fyra frågor Varför skall
Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010.
Datum 2011-02-01 Beteckning Jönköpings län Västra Götalands län Östergötlands län Örebro län Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010. Fram till 1993 var inrapportering av fångst obligatorisk för
Riktlinjer för skyddsjakt på storskarv år 2016
Bilaga 1 till N4a16E05_17052016 Riktlinjer för skyddsjakt på storskarv år 2016 För att förhindra allvarlig skada på fiske, vatten och skog förorsakade av storskarv, kan landskapsregeringen bevilja tillstånd
SPORTFISKET OCH FISKETURISMEN
SPORTFISKET OCH FISKETURISMEN Historik En del äldre uppgifter från bildandet av Furusjön, Kiasjön och Badebodaåns gemensamhetsfiske från början av 1940-talet visar att ett visst sportfiske förekom redan
Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar
Östra Ringsjön provfiske 26 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar MS Naturfakta Mikael Svensson Box 17 283 22 OSBY msnaturfakta@telia.com 479-1536; 75-91536
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. om selektivitet vid trålfiske av torsk i Östersjön
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 16.12.2008 KOM(2008) 870 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om selektivitet vid trålfiske av torsk i Östersjön RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL
Fiskeregler för Rämshyttans fiskevårdsområde
Fiskeregler för fiskevårdsområde Fastställda vid föreningens ordinarie årsstämma år 2010. I tillämpliga delar gäller Fiskelagstiftningen. Reviderade vid föreningens ordinarie årsstämma 2011, 2012, 2013,
LADDA NER SENASTE VERSIONEN AV MANUAL CAME R A SNABBGUI D E
LADDA NER NASTE VERSIONEN AV MANUAL www.panono.com/go/manual CAME R A SNABBGUI D E ÖVERSIKT PANONO KAMERA 1 2 Avtryckarindikator Minneindikation USB-port 6 4 3 Batteriets laddningsnivå 5 1 PÅ/AV knapp,
Nationell, regional och lokal implementering av EU direktiv med havsdirektiv och integrerad kustzonsförvaltning som exempel. Mikael Hildén, prof.
Nationell, regional och lokal implementering av EU direktiv med havsdirektiv och integrerad kustzonsförvaltning som exempel Mikael Hildén, prof. Finlands miljöcentral klimatprogrammet Det finns en stark
Skitfiske på dig önskar. Fiskeresurs i Eda
Hej Här får du ett litet häfte med information om våra fyra vanligaste fiskar som finns i våra vatten. Här kan du få lite tips om var fiskarna tycker om att simma, hur de lever och varför det är bra att
UPPDATERING AV ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR HANNUKAINEN GRUVPROJEKT
UPPDATERING AV ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR HANNUKAINEN GRUVPROJEKT 16X154564 22.10.2013 NORTHLAND MINES OY Uppdatering av ansökan om tillstånd för Hannukainen gruvprojekt 1 Northland Mines Oy Uppdatering
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling HVMFS FIFS 1994:14 Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 1994:14) om märkning och utmärkning av fiskeredskap 1 Senast uppdaterad 2011-07-01 Observera att endast
Sälfångst i svenska vatten
Sälfångst i svenska vatten Sven Gunnar Lunneryd * och Arne Fjälling ** Projekt Sälar&Fiske, Fiskeriverket Adress * Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium, 452 96 Strömstad, email: svengunnar.lunneryd@fiskeriverket.se
Fishing in inland waters by commercial fishermen in Preliminary data. Gös, kräfta och siklöja sötvattensfiskets mest betydelsefulla
JO 56 SM 1201 Det yrkesmässiga fisket i sötvatten 2011 Preliminära uppgifter Fishing in inland waters by commercial fishermen in 2011. Preliminary data I korta drag Gös, kräfta och siklöja sötvattensfiskets
GPS-sändare: en ny era för studier av beteendeekologi hos vilda djur
GPS-sändare: en ny era för studier av beteendeekologi hos vilda djur Håkan Sand, Per Ahlqvist och Olof Liberg I slutet av 196-talet revolutionerades viltforskningen genom att det blev möjligt att studera
Marina däggdjur och deras interaktioner med fiskeri
Att använda marina däggdjur för att göra vetenskapsutbildning och vetenskap karriärer attraktiva för ungdomar Marina däggdjur och deras interaktioner med fiskeri This project is funded by the Horizon 2020
Märk dina redskap rätt
Märk dina redskap rätt Lagen om fiske har ändrats från början av april 2012. Det är nu obligatoriskt att tydligt märka ut stående och fasta fångstredskap såsom nät, katsa, ryssja och långrev. Syftet med
FISKLISTA BASERAD PÅ BESTÅNDSSTATUS (ICES) FÖREKOMMANDE FALL FÅNGSTMETODER
UPPHANDLINGSMYNDIGHETEN GÄLLER FR.O.M.2017-XX-XX 1 (7) Upphandlingsmyndighetens Fisklista AD FISK Nordvästra Stilla Havet Nordostatlanten Sverige (insjö), Lettland (insjö), Litauen (insjö eller Östersjön)