UPPDATERING AV ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR HANNUKAINEN GRUVPROJEKT

Transkript

1 UPPDATERING AV ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR HANNUKAINEN GRUVPROJEKT 16X NORTHLAND MINES OY Uppdatering av ansökan om tillstånd för Hannukainen gruvprojekt

2

3 1 Northland Mines Oy Uppdatering av ansökan om tillstånd för Hannukainen gruvprojekt Innehåll 1 UPPDATERING AV ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR HANNUKAINEN GRUVPROJEKT Inledning Kartläggning av flodpärlmusslor i Äkäsjoki Bäverkartläggningar i Niesajoki, Äkäsjoki, Kuerjoki och Valkeajoki Kartläggning om fortplantningsområde och livsmiljö för småyngel av öring och lax inom rörets mynningsområde i Muonio älv HÄNVISNINGAR...4 Bilagor Bilaga 1 Äkäsjoki kartläggningsområde för flodpärlmusslor år 2014 Bilaga 2 Bäverkartläggningsområden i Niesajoki, Äkäsjoki, Kuerjoki och Valkeajoki Bilaga 3 Placering av mynningsområde för planerat utloppsrör i Muonio älv Pöyry Finland Oy Pekka Majuri, FM, Hydrobiolog Kontaktinformation PB 20, Tutkijantie 2 A ULEÅBORG tfn e-post fornamn.efternamn@poyry.com

4

5 1 1 UPPDATERING AV ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR HANNUKAINEN GRUVPROJEKT 1.1 Inledning Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland (nedan Lapplands NTM-central) konstaterar i sitt kontaktmyndighetsutlåtande (Lapplands NTM-central 2014) att miljökonsekvensbedömningen för gruvprojektet i Hannukainen bör kompletteras bl.a. med en utredning om huruvida bävrar förekommer inom projektområdet samt om den starkt hotade (EN) (Rassi m.fl. 2010) flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) förekommer i Äkäsjoki på gruvans konsekvensområde. I utlåtandet konstateras även att man vid placeringen av det planerade avloppsvattenröret i Muonio älv bör beakta fortplantningsområden för lax och öring i Muonio älv samt födoområden för lax- och öringyngel i älvfåran nedanför avloppsvattenröret. I denna rapport presenteras resultaten från flodpärlmussleinventeringen i Äkäsjoki samt bäverkartläggningen i Niesajoki, Äkäsjoki, Kuerjoki och Valkeajoki samt utredningarna om fortplantnings- och småyngelområden för lax och öring i närheten av avloppsvattenröret i Muonio älv. Samtliga utredningar genomfördes Kartläggning av flodpärlmusslor i Äkäsjoki Flodpärlmusslan klassificeras som starkt hotad i rödlistningen av arter i Finland. Enligt naturvårdsförordningen är arten fridlyst och kräver särskilt skydd. Det är även en prioriterad art enligt bilaga II till EU:s naturdirektiv och en art i bilaga IV (Forststyrelsen 2014). År 2014 utreddes eventuell förekomst av flodpärlmussla inom gruvans konsekvensområde i Äkäsjoki genom ytdykningar (Bild 1). Fåran gicks igenom nästan i helt och hållet genom att simma i ett sicksack-mönster från strand till strand över hela undersökningsområdet. Kartläggningen utfördes från sammanflödet av Äkäsjoki och Valkeajoki fram till Tapojoki (bilaga 1). På kartläggningsområdet påträffades inga flodpärlmusslor eller andra stora musslor. År 2011 kartlades eventuella förekomster av flodpärlmusslor i Äkäsjoki på tre provytor (Lapin Vesitutkimus Oy 2011). I kartläggningen år 2011 påträffades inte heller några flodpärlmusslor. Bild 1. Ytdykare på Hamekoskiområdet i Äkäsjoki i oktober 2014.

6 2 1.3 Bäverkartläggningar i Niesajoki, Äkäsjoki, Kuerjoki och Valkeajoki Bäverkartläggningarna år 2014 i Äkäsjoki, Niesajoki, Kuerjoki och Valkeajoki genomfördes genom att gå längs åstränderna och leta efter spår efter bävrars födoområden, bäverdammar eller andra tecken på att bävrar förekommer inom området. De kartlagda områdena presenteras i bilaga 2. Spår efter bävrars födoområden från samma eller tidigare år hittades längs Äkäsjoki i praktiken på hela den kartlagda sträckan, från sammanflödet av Äkäsjoki och Valkeajoki fram till Tapojoki mynning (Bild 2). Även inom kartläggningsområdet längs Niesajoki påträffades spår efter bävrars födoområden. Inom undersökningsområdena längs Kuerjoki och Valkeajoki hittades inga spår efter bävrar. Under kartläggningsperioden fick man inga visuella iakttagelser av själva bävrarna. Enbart utifrån spår efter födoområden kan man inte dra en slutledning av huruvida kanadensisk bäver (Castor canadensis) eller europeisk bäver (Castor fiber) förekommer på området. Arterna liknar varandra till utseendet och beter sig mycket lika (bl.a. Novak 1987). Till det yttre kan arterna skiljas från varandra främst genom skillnader i svansens form och olika drag i skallen (Jord- och skogsbruksministeriet 2014a). Enligt Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet (RKTL) är det möjligt att europeiska bävrar har vandrat till västra Lappland från Sverige. Enligt RKTL (2014) finns det redan ett ökande bestånd av europeiska bävrar i vattnen i Äkäsjoki ovanför Äkäslompolo. Således är det mycket sannolikt att de spår som påträffats i de nedre delarna av Äkäsjoki i samband med bäverkartläggningen år 2014 är orsakade av europeisk bäver. Den europeiska bävern är klassificerad som sårbar i rödlistningen av arter i Finland (Rassi m.fl. 2010). Den europeiska bävern hör även till arterna i rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (Jord- och skogsbruksministeriet 2014b). Bild 2. Aspar fällda av bävrar längs Äkäsjoki.

7 3 1.4 Kartläggning om fortplantningsområde och livsmiljö för småyngel av öring och lax inom rörets mynningsområde i Muonio älv Kartläggningen om fortplantningsområde och livsmiljö för småyngel av öring (Salmo trutta) och lax (Salmo salar) i området nedanför avloppsröret genomfördes genom att vada i fåran och observation med vattenkikare. Fåran kartlades på den finska sidan cirka 500 meter nedströms från det planerade avloppsrörets mynning. Placeringen av det planerade avloppsrörets mynningsområde i Muonio älv presenteras i bilaga 3. Inom det planerade avloppsrörets mynningsområde av flera tiotals ar med lämpliga lekområden med grus för öring och lax. Områdets strömningsegenskaper är lämpliga för utvecklingen av öring- och laxrom. Inom området finns även lämpliga forsliknande steniga områden för småyngel av lax och öring (Bild 3). Nedströms från det planerade avloppsrörets mynning avstannar strömningen och kornstorleken på bottnen blir mindre, vilket innebär att lämpliga områden för romutveckling minskar. Områden med mindre sten, som är lämpliga för småyngel, finns endast nedströms längs fårans stränder (Bild 4). Torneälvsöringen är ett av de få återstående ursprungliga öringbestånden i Finland som vandrar till havet (Vähä m.fl. 2013), De havsvandrande öringbestånden klassificeras som akut hotade (CR) bland de rödlistade arterna i Finland. Laxbestånden i Östersjön är klassificerade som sårbara (VU) (Rassi m.fl. 2010). Bild 3. Det planerade avloppsrörets mynningsområde i Muonio älv. Till höger en bild av lämpliga lekområden för öring och lax på området.

8 4 Bild 4. Muonio älv cirka 300 meter nedströms från det planerade avloppsrörets mynning 2 HÄNVISNINGAR Lapplands NTM-central 2014 Kontaktmyndighetsutlåtande Miljökonsekvensbeskrivning, Hannukainen järngruvprojekt, Kolari. LAPELY / 85 / / s. Lapin Vesitutkimus Oy Äkäsjoen vesistön raakkuselvitys Lapin Vesitutkimus Oy. 20 s. Jord- och skogsbruksministeriet 2014a. ukset/6cqu7oyzb/kanadanmajava.pdf Jord- och skogsbruksministeriet 2014b. Jord- och skogsbruksministeriets förordning om jakt på europeisk bäver som sker med stöd av jaktlicens under jaktåret Promemoria. Dnr 1407/13/2014 Forststyrelsen imet/raakku/sivut/raakkuelijokihelmisimpukka.aspx [läst ] Novak, M I: Novak, M., Baker, J.A., Obbard, M.E. Malloch, B. (red.). Wild furbeaver management and conservation in North America. Ontario. Ontario Ministry of Natural Resources. USA. s Rassi, P., Hyvärinen, E. Juslén, A & Mannerkoski, I. (red.) Suomen lajien uhanalaisuus Punainen kirja Miljöministeriet & Finlands miljöcentral, Helsingfors. 685 s. Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet [läst ] Vähä, V., Romakkaniemi, A., Ankkuriniemi, M., Pulkkinen, K., Keinänen, M., Lilja, J. & Leminen, M Lohi- ja meritaimenkantojen seuranta Tornionjoen vesistössä vuosina 2011 ja Riista- ja kalatalous. Tutkimuksia ja selvityksiä. nr 2 / s.