Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
|
|
- Anna-Karin Eriksson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
2 Upplägg Bakgrund: beståndsövervakning, biologisk rådgivning och förvaltning Laxen i Torne älv Havsöringen i Torne älv Exempel, pågående forskning
3 Laxens & havsöringens livscykel
4 ATLANTIC OCEAN 90-95% av all vild smolt (60-65% av all odlad smolt) Östersjöns vildlaxbestånd North NORWAY GULF OF BOTHNIA FINLAND SWEDEN GULF OF FINLAND ESTONIA RUSSIA BALTIC SEA LITHUANIA LATVIA Huvudsakligt uppväxtområde GERMANY POLAND
5 Internationella havsforskningsrådet (ICES) Frågeställningar/uppdrag: Hur mycket lax finns det i Östersjön? Status hos vildlaxbestånden? Hur mycket laxfiske kan ske enligt dagens förvaltningsmål? Formulera biologisk rådgivning
6 MSY (Maximum Sustainable Yield) - ett produktionsmål Maximal produktion Smoltproduktion Ersättningslinje Produktion vid MSY (ca 60-80% av max.) 75% Max Antal lekfiskar
7 Utveckling och status? Naturlig produktion + + Odling & utsättning Östersjöns laxbestånd Naturlig dödlighet Fiskedödlighet
8 Smoltproduktion (x 1000) Historisk utveckling lax i hela Östersjön Odlad lax Vild lax
9 Smoltproduktion (i tusental) ATLANTIC OCEAN Status (smoltproduktion 2012) Uppnått 75% av PSPC Uppnått 50% av PSPC North NORWAY GULF OF BOTHNIA FINLAND Smoltproduktionen är lägre än 50% av PSPC SWEDEN GULF OF FINLAND ESTONIA RUSSIA BALTIC SEA LITHUANIA LATVIA RMANY POLAND
10 Fiske och kvoter Fördelning laxkvot (TAC) Andel av vildlaxvattendrag Estland Danmark Finland Tyskland Lettland Litauen Polen Sverige Ryssland Estland Finland Lettland Litauen Sverige Födovandring (laxsmolt) Älvfiske Kustfiske Lekvandring (vuxen lax) Andel av total produktion av vild smolt Estland Finland Lettland Litauen Sverige Havsfiske
11 Fångst (antal) Laxkvotens och yrkesfiskets utveckling (hela Östersjön) Kust- och havsfångst Fiskekvot (kust och hav)
12 Svenskt yrkes- och fritidsfiske
13 Lax och havsöring i Torne älv
14 Datainsamling (Sverige & Finland) Elfiske (ungar/stirr) sker i hela älvsystemet Älvfiske (enkäter, intervjuer, uppskattningar/beräkningar) Ekoräkning av vuxen fisk (Kattilakoski) Smolträkning (Tornio) Mynningsfiske (fångstrapportering)
15 Ekoräkning av vuxen lax och öring (sedan 2009)
16 Lax
17 Ekoräkning av lax 2015 (prel. resultat): t.o.m har individer registrerats (
18 Räknad lax vid Kattilakoski ( )
19 Årliga undersökningar av ung laxfisk Smoltryssja vid Tornio (foto: Ville Vähä) Elfiske efter stirr i Torneälven (foto: Ville Vähä)
20 Antal vilda laxsmolt Antal per 100 m² Ensomriga (0+) Äldre (>0+) Medeltäthet av stirr (svenska & finska elfiskedata) Smoltproduktion (ICES WGBAST 2014)
21 Fångststatistik (mynning- och älvfiske)
22 Laxfiske i Torneälvens mynningsområde 6068 (SE) 6069 (SE) Ruta 2 (FI)
23 Yrkesmässig fångst av lax utanför Torne älv Sverige Finland Totalt År Ruta 6068 Ruta Ruta , 6069, 2 Antal Vikt Antal Vikt Antal Vikt Antal Vikt Antal Vikt * * delvis preliminära data
24 Älvfångst av lax i Torne älv (t.o.m. 2014) 2014: Finland 130 ton ind. Sverige 23 ton ind. Totalt 153 ton ind.
25 Antal Nettokalkyl lax i Torne älv Ursprungligt antal (innan licensierat mynningsfiske) Mynningsfiske (licensierat) Total uppvandring i älven Älvfiske Lekbestånd Andel överlevande fram till lek 68% 65% 67% 73% 76% 79% Mynning (SE+FI yrkesfiske) Älv
26 Status för Torneälven laxbestånd? Smoltproduktion (tusental) MSY MSY (75% av PSPC): ~ lekfiskar (50% risk) ~ lekfiskar (25% risk) ~ lekfiskar (10% risk) Antal deponerade romkorn (millioner) Obs: statistiska osäkerheter måste beaktas!
27 Torneälvens havsöring
28 Historiska fångster av havsöring i Torne- och Kalix älv OBS: fångstförbud för havsöring i Torneälv sedan 2013! (ICES/WGBAST 2014)
29 Lekvandrande havsöring förbi Kattilakoski (min. siffror från ekoräkning)
30 Antal Antal Utveckling för vild havsöring - andra vattendrag i Bottniska viken R. Piteälv R. Kalixälv R. Åby R Byskeälv R. Vindelälv R. Rickleån
31 Produktion av uppväxande havsöring i Torne älv Tätheter av 0+ stirr fyra finska biflöden Pakajoki Äkäsjoki Antal per 100 m Antal per 100 m Naamijoki Kangosjoki Antal per 100 m Antal per 100 m
32 Pågående forskning exempel
33 Älv/stam-baserad laxförvaltning inte alltid så lätt! Genetisk inomälvstruktur i Kalixälven och Torneälven 676 stirr (42 elfiskelokaler i 15 områden) 287 vuxna laxar 196 smolt 18 DNA-markörer ( mikrosatelliter )
34 Tydliga genetiska skillnader, men inte mellan älvarna!
35 Uppe Mellan 287 vuxna laxar (fångade år 2009 & 2010) Samband mellan genetisk struktur och uppvandringstid i Torneälven: Lax från områden högt upp i älven återvänder tidigast Nere
36 Tack för uppmärksamheten!
Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning
Laxbeståndens utveckling i Östersjön Johan Dannewitz Institutionen för akvatiska resurser (SLU (SLU Aqua) Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm Upplägg Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling
Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr)
Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr) Jens.persson@havochvatten.se Dagens presentation Regeringsuppdrag 2015 Förvaltning av
Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Håkan Carlstrand
Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag Håkan Carlstrand Hakan.carlstrand@havochvatten.se Dagens presentation HaVs instruktion och uppdrag HaVs regeringsuppdrag om förvaltning
Genetisk forskning om beståndspecifik fiskereglering
Genetisk forskning om beståndspecifik fiskereglering Johan Östergren Emma Lind, Johan Dannewitz, Stefan Palm, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, Drottningholm Atso Romakkaniemi, RKTL (VFFI) Laxens
Torneälvens bestånd av lax, havsöring och vandringssik gemensamt svensk-finskt biologiskt underlag för bedömning av lämpliga fiskeregler under 2015
1 (31) Dnr: SLU.aqua. 215.5.5-41 215-2-16 Torneälvens bestånd av lax, havsöring och vandringssik gemensamt svensk-finskt biologiskt underlag för bedömning av lämpliga fiskeregler under 215 Stefan Palm
Biologisk rådgivning angående fördelning av svensk laxkvot till ICES område 27 22
1(12) DNR: SLU.aqua.2014.5.5-11 Institutionen för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm 2014-01-17 Biologisk rådgivning angående fördelning av svensk laxkvot till ICES område 27 22 Johan
Biologiskt underlag och rådgivning inför beslut om kustfiskeregler för lax 2013
DNR: SLU.aqua.213.5.5-56 Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet 213 2 15 Biologiskt underlag och rådgivning inför beslut om kustfiskeregler för lax 213 Johan Östergren, Stefan Palm,
Bernt Moberg. Framtiden för laxen?
Bernt Moberg Framtiden för laxen? 3 , Testeboån Vattendirektivet det viktigaste som hänt fiskevården. Vattenrådet är en mötesplats för ökad demokrati i vattenförvaltningen. Vattenrådet är en kunskapsspridare
Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske
Lax Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Finns i vissa vattendrag samt i alla Sveriges omgivande hav. Västkustlaxen har sina uppväxtområden i Atlanten. Östersjölaxen har sina uppväxtområden
Stora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket
Stora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket Beståndsmodell för vild lax i Vänern Rebecca Whitlock, Katarina Magnusson, Anders Kagerwall In Beståndsmodell nyttjas idag av ICES för lax i Östersjön
Torneälvens lax- och öringbestånd gemensamt svensk-finskt biologiskt underlag för bedömning av lämpliga fiskeregler under 2014
1 (21) Dnr: SLU.aqua. 214.5.5-49 214-2-19 Torneälvens lax- och öringbestånd gemensamt svensk-finskt biologiskt underlag för bedömning av lämpliga fiskeregler under 214 Stefan Palm (SLU), Johan Dannewitz
Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län
Förvaltning av fisk i Dalälven Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Hur förvaltas lax och öring idag? Lax: Internationell förvaltning, EU:s GFP - TAC för Östersjön m m Öring:
Biologisk rådgivning och underlag inför beslut om kustfiskeregler 2014
1(19) DNR: dnr SLU.aqua.2014.5.5-58 Institutionen för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm 2014-02-24 Biologisk rådgivning och underlag inför beslut om kustfiskeregler 2014 Johan Östergren,
Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.
2011-10-31 sid 1 (6) Landsbygdsdepartementet Jakt-, fiske- och sameenheten 103 33 Stockholm Yttrande angående förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för
Torneälvens lax- och öringbestånd gemensamt svensk-finskt biologiskt underlag för bedömning av lämpliga fiskeregler under 2013
1 (18) 213-2-14 Torneälvens lax- och öringbestånd gemensamt svensk-finskt biologiskt underlag för bedömning av lämpliga fiskeregler under 213 Johan Dannewitz (SLU), Stefan Palm (SLU), Atso Romakkaniemi
Torneälvens bestånd av lax, havsöring och vandringssik gemensamt svensk-finskt biologiskt underlag för bedömning av lämpliga fiskeregler under 2016
1 (37) SLU ID: SLU.aqua.216.5.5-35 216-2-19 Torneälvens bestånd av lax, havsöring och vandringssik gemensamt svensk-finskt biologiskt underlag för bedömning av lämpliga fiskeregler under 216 Stefan Palm
Fiskbestånd i hav och sötvatten. Lax. Lax. Vänern och Vättern. Resursöversikt 2013
Lax Salmo salar Institutionen för akvatiska resurser Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Lax Vänern och Vättern UTBREDNINGSOMRÅDE Finns i vissa vattendrag samt i alla Sveriges omgivande
Torneälvens bestånd av lax, havsöring och vandringssik gemensamt svensk-finskt biologiskt underlag för bedömning av lämpliga fiskeregler under 2017
1 (4) SLU ID: SLU.aqua.217.5.5-44 217-2-22 Torneälvens bestånd av lax, havsöring och vandringssik gemensamt svensk-finskt biologiskt underlag för bedömning av lämpliga fiskeregler under 217 Stefan Palm
Torneälvens bestånd av lax, havsöring och vandringssik gemensamt svensk-finskt biologiskt underlag för bedömning av lämpliga fiskeregler under 2018
1 (46) SLU ID: SLU.aqua.2018.5.5-81 Luke ID: 666/13 05 00/2018 2018-02-23* Torneälvens bestånd av lax, havsöring och vandringssik gemensamt svensk-finskt biologiskt underlag för bedömning av lämpliga fiskeregler
Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Anders Skarstedt
Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Regeringsuppdraget Havs- och vattenmyndigheten ska, efter samråd med Statens
Markus Lundgren. med underlag från
Havsöring i Sverige förvaltning och beståndsövervakning Markus Lundgren med underlag från Havsöring leker i många små vattendrag.... och är en karaktärsart viktig för övrig biologisk mångfald! 2017-03-28
Torneälvens lax- och öringbestånd gemensamt svensk-finskt biologiskt underlag för bedömning av lämpliga fiskeregler under 2012
1 (17) 212-2-23 Torneälvens lax- och öringbestånd gemensamt svensk-finskt biologiskt underlag för bedömning av lämpliga fiskeregler under 212 Stefan Palm (SLU), Johan Dannewitz (SLU), Atso Romakkaniemi
Östersjölaxälvar i Samverkan
Östersjölaxälvar i Samverkan Yttrande angående remiss Datum Dnr Mottagare 2015-05-01 1344-15 Havs- och Vattenmyndigheten Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde
1. HaVs uppdrag och underlagets upplägg 1(17) 2014-10-01
1(17) DNR: SLU.aqua.2014.5.5-334 Institutionen för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm 2014-10-01 Översyn av fångststatistiken inom fritidsfisket efter lax i Östersjön Emma Björkvik
Stamsammansättning av lax i kustfisket 2013 genetisk provtagning och analys
Dnr: SLU.aqua.2014.5.5-39 Institutionen för akvatiska resurser 2014-02-24 Stamsammansättning av lax i kustfisket 2013 genetisk provtagning och analys Johan Östergren, Jens Olsson, Sara Bergek, Stefan Palm,
Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar
Höjd över havet (m) Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Bakgrund Den laxförande delen av Nissan sträckte sig förr från havet ca 11 mil upp till Nissafors (ovanför Gislaved).
Torneälvens bestånd av lax, havsöring och vandringssik gemensamt svensk finskt biologiskt underlag för bedömning av lämpliga fiskeregler under 2019
1 (52) SLU ID: SLU.aqua.2019.5.4 9 Luke ID 522/11 00 03/2019 2019 02 26 Torneälvens bestånd av lax, havsöring och vandringssik gemensamt svensk finskt biologiskt underlag för bedömning av lämpliga fiskeregler
Biologiskt underlag till arbetet med Havs- och vattenmyndighetens regeringsuppdrag om förvaltning av lax och öring
1(34) DNR: SLU.aqua.2015-5.5-334 Institutionen för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm 2015-11-04 Biologiskt underlag till arbetet med Havs- och vattenmyndighetens regeringsuppdrag
Torneälvens lax- och öringbestånd gemensamt svensk-finskt biologiskt underlag för bedömning av lämpliga fiskeregler under 2011
Avdelningen för forskning och utveckling 211-2-28 Torneälvens lax- och öringbestånd gemensamt svensk-finskt biologiskt underlag för bedömning av lämpliga fiskeregler under 211 Bakgrund Den nya gränsälvsöverenskommelsen
Rödspätta. Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning
Rödspätta Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt, Öresund och södra Östersjön. LEK Leken sker under november juni i Skagerrak och Kattegatt
Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM5. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön 2017 Näringsdepartementet 2016-09-30 Dokumentbeteckning KOM (2016) 545 Förslag till rådets förordning om fastställande för 2017
Under 1900-talet har laxen förlorat stora arealer lek- och uppväxtområden i älvarna.
Atlantlaxen idag och imorgon Laxen älvens silver var förr vanligt förekommande i våra vattendrag, men i industrialiseringens kölvatten har den blivit allt mer sällsynt. De naturligt lekande laxarna har
Förvaltning av lax och öring
Förvaltning av lax och öring Havs- och vattenmyndighetens förslag på hur förvaltning av lax och öring bör utformas och utvecklas Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:20 Havs- och vattenmyndigheten
Vänerlaxens fria gång:
Vänerlaxens fria gång: Vad vi vet och inte vet om laxen i Klarälven Larry Greenberg Avdelningen för biologi, Karlstad Universitet Vilka på Kau skall jobba med projektet? Eva Bergman Larry Greenberg Björn
Nationell lax- och havsöringsstrategi för Östersjöområdet 2020
Nationell lax- och havsöringsstrategi för Östersjöområdet 2020 Statsrådets principbeslut X.X.2013 1 Innehåll 1 Inledning 2. Strategins utgångspunkter och mål 3. Strategins tidshorisont 4. Nationell lax-
Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?
Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Eva Bergman Kau, Avdelningen för biologi NRRV (NaturResurs Rinnande Vatten) Europeiska unionen Europeiska regional utvecklingsfond Vilka
Öring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske
Öring Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Öring finns över hela landet, från kusten till fjället, och uppträder i kustvatten från Haparanda till Strömstad. LEK Öring leker i många
Västerbottens vildlaxälvar
Västerbottens vildlaxälvar Meddelande nr 2 2015 Ansvarig enhet: Naturvård Författare: Stefan Larsson, Länsstyrelsen i Västerbotten, stefan.s.larsson@lansstyrelsen.se Omslagsfoto: Smoltfälla vid Fäbodforsen,
Uttalande från Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Finland och Sverige om fritidsfiske efter torsk
Europeiska unionens råd Bryssel den 11 november 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0184 (NLE) 13404/15 ADD 1 REV 1 PECHE 388 I/A-PUNKTSNOT från: till: Komm. dok. nr: Ärende: Rådets generalsekretariat
Förvaltning av lax och öring
Förvaltning av lax och öring Havs- och vattenmyndighetens förslag till hur förvaltningen bör utformas och utvecklas Regeringsupprag Dnr 990:2015, delrapport Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2015-04-20
RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson
Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet Kjell Leonardsson Lycksele 2014-05-07 Fiskvägars effektivitet och passageförluster vid kraftverk RIP? Litteratursammanställningar av passageeffektiviteter
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET Promemoria Bilaga 1 Fiskeriråd Risto Lampinen Konsultativ tjänsteman Orian Bondestam
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET Promemoria Bilaga 1 Fiskeriråd Risto Lampinen 31.1.2017 Konsultativ tjänsteman Orian Bondestam STATSRÅDETS FÖRORDNINGAR OM BEGRÄNSNINGAR AV LAXFISKET I BOTTNISKA VIKEN OCH
Effekter av laxutplantering i Öre- och Lögdeälven under femton år
MILJÖÖVERVAKNING AV LAX I VÄSTERBOTTEN Effekter av laxutplantering i Öre- och Lögdeälven under femton år Peter Rivinoja & Ulf Carlsson Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Rapport 59 Umeå 28 Effekter
Kan vi lita på belastningssiffrorna för Östersjön?
Kan vi lita på belastningssiffrorna iff för Östersjön? Håkan Staaf Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency KSLA 2011-05-18 Ungefärlig tillförsel av N
Presentationsbilder till sammanträdet för Kommunförbundet Norrbottens styrelse 2012-03-22
Presentationsbilder till sammanträdet för Kommunförbundet Norrbottens styrelse 2012-03-22 3. Rapport, Projekt Låt Vildlaxen vandra hem Muntlig information av projektledare Glenn Douglas 4. Förstudie Digitala
Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010
RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård
Fiskvandring i Smedjeån
1 Fiskvandring i Smedjeån Lagan vid förra sekelskiftet Foton från Gamla Laholms årsbok 2010 2 Utbyggnad av vattenkraft Laholms kraftverk 1932 Fiskvandring i Smedjeån Majenfors 1907 Bassalt 1010 Knäred
Optimerad lokal laxförvaltning Adaptiv förvaltning på riktigt
Optimerad lokal laxförvaltning Adaptiv förvaltning på riktigt Idéer från Bernt Moberg om hur vi lokalt runt Gävlebukten kan optimera nyttan av naturresursen lax. Så här kan vi skapa en win win win win
Fiskbestånd i hav och sötvatten. Öring. Öring. Östersjön. Resursöversikt 2013
Institutionen för akvatiska resurser Öring Salmo trutta Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 2013 Öring Östersjön UTBREDNINGSOMRÅDE Öring finns över hela landet, från kusten till fjället, och
Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM2. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön 2016 Näringsdepartementet 2015-10-06 Dokumentbeteckning KOM (2015) 413 Förslag till rådets förordning om fastställande för 2016
Norrbottens Kustfiskareförbund
Norrbottens Kustfiskareförbund Yrkesfiskarnas förbund i länet ingår som avdelning 68 i SFR, Sveriges Fiskares Riksförbund, med huvudkontor i Göteborg. Norrbottens Kustfiskareförbund har cirka 45 medlemmar
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.8.2011 KOM(2011) 470 slutlig 2011/0206 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om upprättande av en flerårig plan för laxbeståndet i Östersjön
International Year of the Salmon. Laxens År Globalt initiativ med ett underifrån perspektiv. Håkan Carlstrand, HaV
International Year of the Salmon Laxens År 2019 Globalt initiativ med ett underifrån perspektiv Håkan Carlstrand, HaV Laxens år Initiativtagare: North Pacific Anadromus Fish Commission - NPAFC North Atlantic
I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012
I. Naturlig reproduktion - Klarälven (Vänerlaxens fria gång) - Gullspångsälven II. Anvisningar 2012 Informationsmöte, Lidköping 12-04-18 Pär Gustafsson Vänerlaxens fria gång Klarälvslaxen Glacialrelikt
Öring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske
Öring Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Öring finns över hela landet, från kusten till fjället, och uppträder i kustvatten från Haparanda till Strömstad. LEK Öring leker i många
Har meddelandeflagga. Hej
Från: Håkan Carlstrand Skickat: den 20 februari 2018 18:12 Till: Registrator@kustbevakningen.se; blekinge@lansstyrelsen.se; skane@lansstyrelsen.se; kalmar@lansstyrelsen.se;
- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten
- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,
Sälens matvanor kartläggs
Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och
Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven
Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?
Märkning av odlad lax är DNA ett alternativ? Stefan Palm, Sötvattenslaboratoriet, SLU Aqua Nationellt smoltkompensationsseminarium
Märkning av odlad lax är DNA ett alternativ? Stefan Palm, Sötvattenslaboratoriet, SLU Aqua Nationellt smoltkompensationsseminarium 2017-02-23 A 1 // A 1 A 1 // A 1 A 1 // A 2 A 2 // A 2 A 2 // A 2 A
Havsöring - en utmaning för förvaltningen
1(36) DNR: SLU.aqua.2015-5.5-272 Institutionen för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm 2015-08-26 Havsöring - en utmaning för förvaltningen Erik Degerman, Ingemar Näslund, Anders Kagervall
TVÅ LÄNDER ÉN ELV ( ) Vänerdagen , Pär Gustafsson
TVÅ LÄNDER ÉN ELV (2017-2020) Vänerdagen 181112, Pär Gustafsson TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Övergripande syften (på lång sikt) Återuppbygga det vilda laxbeståndet i Klarälven och Trysilelva (Vänern) God
Marknadsnytta av fiskeåtgärder i Bottenvikens vattendistrikt
Marknadsnytta av fiskeåtgärder i Bottenvikens vattendistrikt -Pilotstudie- Pontus Grahn Magnus Johansson Julee Thang Hnin Dan Blomkvist 1 Förord Denna studie har genomförts av Pontus Grahn, Vatten- och
Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten
Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten Nationell Fiskevattenägarekonferens 22-23 november 2017 Per-Erik Larson, Länsstyrelsen Östergötland Håkan Carlstrand, Havs- och vattenmyndigheten
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011 Endast åtta laxar passerade uppvandringskontrollen i Testeboån under 2011. Med andra ord innebar det gångna året ett bakslag i den positiva trenden för antalet lekvandrande
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014 Den nya avledaren i Strömsbro har väckt stort intresse. ar på väg uppför lek i Testeboån. Arbetet med fiskevården i Testeboån sker i samverkan mellan fiskeförvaltaren
Fiskarter som utgör grund för fisketurism i Blekinge.
1 (7) Länsfiskekonsulent Lars Lundahl lars.lundahl@lansstyrelsen.se Fiskarter som utgör grund för fisketurism i Blekinge. Redovisning av uppdrag 30 i Länsstyrelsernas regleringsbrev för år 2008. 1. SAMMANFATTNING..
Förslag till nya indikatorer för miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag
1(15) DNR: SLU.aqua.2015.5.5-160 2015-04-27 Institutionen för akvatiska resurser 2015-04-27 Förslag till nya indikatorer för miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag Erik Degerman (SLU, Inst. akvatiska
Beslut om föreskrifter enligt 7 kap. 30 miljöbalken m.m. utmed Mörrumsån i Karlshamns och Olofströms kommuner, Blekinge län
BESLUT 1 (5) 2014-02-27 Dnr 511-1300-11 Avdelningen för Samhällsutveckling Carina Burelius Planarkitekt tfn. 010-22 40 122 Carina.Burelius@lansstyrelsen.se Se sändlista Beslut om föreskrifter enligt 7
B RÅDETS FÖRORDNING (EU)
02015R2072 SV 01.01.2016 000.001 1 Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna
Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand
Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar Tony Persson/Sam Ekstrand Vattendagarna 2009 "Tid för åtgärder dags för handling" Två internationella överenskommelser att arbeta
Hur påverkas fisk av ett kraftverk?
Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador?
Rapport 2011:50. Genetisk kartläggning av lax i Göta älv med biflöden
Rapport 2011:50 Genetisk kartläggning av lax i Göta älv med biflöden Rapportnr: 2011:50 ISSN: 1403-168X Författare: Stefan Palm, Erik Degerman, Tore Prestegaard & Johan Dannewitz Sveriges lantbruksuniversitet,
LIV Laxfisk i Nedre Dalälven. Elfiske och genetiska analyser
LIV Laxfisk i Nedre Dalälven Elfiske och genetiska analyser Tankar och Metodik Fisken skall inventeras, men samtidigt ta stor hänsyn till att det kan vara små och hotade populationer. Maximera kunskapsunderlaget
Stamsammansättning av lax i det svenska kustfisket 2013 & 2014 genetisk provtagning och analys
Dnr: SLU.aqua.2015.5.5-49 Institutionen för akvatiska resurser 2015-02-17 Stamsammansättning av lax i det svenska kustfisket 2013 & 2014 genetisk provtagning och analys Johan Östergren, Emma Lind, Stefan
LAXEN en lokal resurs. En idé från Bernt Moberg om hur vi lokalt kan optimera nytta av naturresursen lax.
LAXEN en lokal resurs En idé från Bernt Moberg om hur vi lokalt kan optimera nytta av naturresursen lax. 1 Gävle 8 april 2013 Om vi vill så kan vi optimera den lokala förvaltningen av lax i Gävlebukten,
Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,
Jens Olsson 1 Ulf Bergström Bild: BIOPIX Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU Riksmöte för vattenorganisationer, 2012-09-17 Bild: BIOPIX Fyra frågor Varför skall
Underlag avseende fångst av lax i svenskt trollingfiske i Östersjön
1(14) SLU.aqua.213.5.5-57 Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet 213-2-15 Underlag avseende fångst av lax i svenskt trollingfiske i Östersjön Jens Persson, Stefan Palm, Erik Degerman
Förslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.1.2017 COM(2017) 4 final 2017/0001 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) 2016/1903 om fastställande för 2017 av fiskemöjligheter för
Öring en art med många kostymer
Öring en art med många kostymer Erik Degerman, Sötvattenslaboratoriet Sveriges fiskevattenägareförbunds nationella konferens Norrköping 22-23 november 2017 Foto: Daniel Bergdahl & Hans Schibli Vandringsmöjligheter
TVÅ LÄNDER ÉN ELV
TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Övergripande syften God ekologisk status enligt Ramdirektivet för vatten, gynnsam bevarandestatus, samt att uppfylla de svenska och norska miljömålen. Levande landsbygd (ökad
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012 Laxsmolt på väg ut från Testeboån. Arbetet med fiskevården i de nedersta ungefär två milen av Testeboån är i första hand fokuserat på att återetablera ett livskraftigt
Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår.
Gävle 2012-04-25 En idé för att optimera förvaltningen av lax i en del av södra Bottenhavet: Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår.
Fiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013
Institutionen för akvatiska resurser Skrubbskädda Platichthys flesus Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Skrubbskädda/Skrubba/Flundra Östersjön UTBREDNINGSOMRÅDE Skrubbskäddan finns i Skagerrak,
Birgitta Adell Miljösamordnare
Birgitta Adell Miljösamordnare Fortums vattenkraft i Norden Flod Antal anläggn. MW* Ångermanälven 3 57 Indalsälven 10 615 Ljungan 4 103 Ljusnan 18 629 Dalälven 39 935 Klarälven 24 357 Byälven 5 37 Norsälven
Genetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar
Genetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar Torbjörn Järvi Erik Petersson Fiskeriverket Sötvattenslaboratoriet Bakgrund Fältexperiment Resultat Problem Tillväxt: Fisk av odlad härkomst växer
Remiss av Vision 2020 för Laholms fritidsfiske och fisketurism
2016-04-05 sid 1 (7) Remiss av Vision 2020 för s fritidsfiske och fisketurism Bakgrund Kultur- och utvecklingsnämnden har tagit fram ett förslag till strategi för att främja och utveckla fritidsfisket
Baltic Sea Seal & Cormorant TNC
Baltic Sea Seal & Cormorant TNC Finding sustainable solutions to deal with growing seal and cormorant populations 14 fiskerigruppers samarbete för att för yrkesfisket hitta fungerande lösningar med säl-
Sydost. Nordväst Nordost. Sydväst. Fiskekort Arvidsjaur-Älvsbyn, översiktskarta
översiktskarta Det vidsträckta skogslandskapet i området erbjuder varierat fiske och härliga vildmarksupplevelser. Här finns både strömmande vatten med harr, öring och tidvis lax samt skogstjärnar med
Sammanställning fångstdata Vänern 2018
Sammanställning fångstdata Vänern 218 Här är en sammanställning för de fångster som rapporterats inom Sportfiskarnas fångstdataprojekt i Vänern under 218. Vi har fått in 2687 rapporter 218. De har kommit
Förvaltningsplan för lax och öring i Moälven
Förvaltningsplan för lax och öring i Moälven Foto Erik Spade Samhällsbyggnadsförvaltningen Örnsköldsviks kommun 2018-07-04 Vision och förvaltningsmål... 1 Inledning... 2 Verksamhetsplan... 5 1 Beståndsmål...
(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR
31.10.2017 L 281/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2017/1970 av den 27 oktober 2017 om fastställande för 2018 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Lund 2002-11-22 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com
Sportfiskarna region Värmland
Sportfiskarna region Värmland Regionkontor, 6 anställda Camping och fiskecenter Sportfiskarna region Värmland Administrerar fisket åt Forshagaforsens FVOF Dispensfiske 15 maj-19 okt, speciella regler 750
Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:36
Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:36 Bra fiske i Suseån I veckan som gick fick jag många repporter om att det är mycket lax i Suseån många tappade men attan en del har kommit upp vilket är riktigt
Åldersanalys av havsöring från Emån
Åldersanalys av havsöring från Emån 2001-2006 Länsstyrelsen i Kalmar län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön
En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön SV om St. Karlsö, juni 2014 Joakim Hjelm Institutionen för Akvatiska Resurser Havsfiskelaboratoriet i Lysekil Dagens upplägg Fokus på egentliga
SÄL OCH SKARV OCH DESS INVERKAN PÅ YRKESFISKET OCH HAVSMILJÖN. Maria Saarinen fiskeriaktivator, Skärgårdshavets fiskeaktionsgrupp
SÄL OCH SKARV OCH DESS INVERKAN PÅ YRKESFISKET OCH HAVSMILJÖN Lovisa den 23.9.2017 Maria Saarinen fiskeriaktivator, Skärgårdshavets fiskeaktionsgrupp 1 Föredragets innehåll Sälen och yrkesfisket Skarven
Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.
2014-02-06 sid 1 (5) Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak
Kommentarer och förslag till utkast från Naturvårdsverket ang Förslag till nationella åtgärder enligt BSAP
1 2008-04-21 Kommentarer och förslag till utkast från Naturvårdsverket ang Förslag till nationella åtgärder enligt BSAP CCB ger här kommentarer till de olika åtgärderna i Naturvårdsverkets förslag enligt