Har meddelandeflagga. Hej

Transkript

1 Från: Håkan Carlstrand Skickat: den 20 februari :12 Till: Regelrådet Ämne: Remiss ang. FIFS avseende fördelning av svensk laxkvot 2018 Bifogade filer: Dnr , Remiss FIFS avseende fördelning av svensk laxkvot Östersjön 2018.pdf Uppföljningsflagga: Flagga: Följ upp Har meddelandeflagga Hej HaV har tagit beslut om bifogade förslag till bestämmelser för nyttjande av svensk laxkvot Era synpunkter önskas senast 16 mars. Med vänlig hälsning Håkan Carlstrand Utredare Havs- och vattenmyndigheten

2 Edens i"; k. :i? t Vatten myndigheten Rem i g 5 Datum Dnr Mottagare Ses-2018 Enligt Sändlista Handläggare Direkt Håkan Carlsirand +46(O) O Avdelningen för fiskförvaltninglenheten för fiskereglering hakan.carlstrand havochvattense Remiss gällande ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde och kontroll på fiskets område avseende fördelning av Iaxkvot Hantering Havs och vattenmyndigheten önskar ta del av era synpunkter avseende det nu aktuella remitterade förslaget till föreskrifter och konsekvensutredning. Remissen gäller ett förslag till ändrade föreskrifter för kustfisket efter lax i Östersjön. Förslaget föreslås träda i kraft den 22 mars Remissvar ska ha inkommit till Havs och vattenmyndigheten senast den 16 mars2018. Länsstyrelsen bör remittera förslaget till berörda intressenter. Havs och vattenmyndigheten ser helst att svaret skickas med e post till havochvatten havochvattense i wordformat. Ange ärendets diarienummer i e postmeddelandets ärendemening. Eventuella frågor om förslaget kan ställas till Håkan Carlstrand och Martin Rydgren. Kontakt: Håkan Carlstrand, e post hakancarlstrand havochvattense, tel ; Martin Rydgren, eepost martin.r d ren havochvattense, tel Denna remiss har beslutats av avdelningschefen Ingemar Berglund efter föredragning av utredaren Håkan Carlstrand. I den slutliga handläggningen av ärendet har även deltagit verksjuristen Cima Ghaderi samt utredarna Gry Sagebakken, Martin Rydgren och Jarl Enqvist. Ingemar Berglund.] _ ) ' (i! Ifö ril s=. Q _ )() alt/(käifl _: -, Håkan Carlstrand Havsw och Besök och leverans Telefon Bankgiro vattenmyndigneten Gullbergs Strandgata 15 Fax Organisationsnummer Box Göteborg havochvatten havochvatlen.se Göteborg 1/6

3 Bakgrund och syfte Motivering Ministerrådet har tagit beslut om kvoter för lax i Östersjöns delområde för år Beslutet innebär att den för svenskt yrkesfiske tillgängliga kvoten 2018 är laxar. Därutöver finns det möjlighet att med stöd av bestämmelser om mellanårsflexibilitet i artikel 15.9 i grundförordningi nyttja kvot som under 2017 inte nyttjats. Det innebär att den svenska totalt tillgängliga kvoten för 2018 bedöms vara laxar. HaV bedömer att det finns möjlighet att fördela laxar till svenskt licensierat yrkesfiske. Enligt svensk lagstiftning ska alla laxungar som odlas och utplanteras som kompensation för vattenkraftens skador på den naturliga laxproduktionen innan de släpps fria märkas genom att fettfenan klipps bort. Syftet är att den odlade laxen ska kunna skiljas från den W'lda laxen vid till exempel fångst samt för att förbättra möjligheterna till forskning och bevarande av vilda och odlade bestånd genom olika åtgärder. Den svenska kvoten för är 2017, laxar, fördelades år 2017 till kustfisket med fasta redskap så att laxar, varav högst ej fettfeneklippta laxar, fick fångas i ICES delområde 31, laxar i delområde 30 och 250 laxar i delområde För bifångster i träl, bottensatta nät och som reserv för fångster utöver kvot i delområden fördelade till kustfisket med fasta redskap reserverades laxar. ' ' -..,. ' ' ' '.: Förslag, Kvot Rån55%- Kvot ' A Kvot." kvot Område vild/ Odlad 2015 m5: 2016 ', å.,_" 2017 _.._l 2018 Odlad 350 -;:-. 3: * Vild, 155 ' m L. ;., 200 Summa 22 i ' " ' ", ** gm: 350 å; : gm 250:, _-.. _'_ ';g 200 Odlad 7500, 57%." 7500 m; 7500' i Vild i t r Ji ' Summa [f.,_ 7500 _ 7500 Odlad 6000? ' mia: 6000 ;» : 6000 g Vild ; ?", ' f" _ Summa51 1a 000? was; 18 com] övrigt i ' i ' Totalt " Tabell 1: Fördelad laxkuot åren 2015 e 2017 med främst fasta redskap i område 22-29, 30 och 31 och den rapporterade fångsten inom respektive område samt förslag på kvotfördelning Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/ 2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken. 2I6

4 Återvandringen av vuxen lax till kusten och älvarna under 2017 var generellt sämre än under de senaste 5åren vilket påverkade fisket och fångsterna. I område blev fångsten 222 laxar, i område 30 blev fångsten laxar och i område 31 blev fångsten laxar varav fettfeneklippta (odlade) laxar och ej fettfeneklippta laxar. Som framgår av tabell 1 har fångsten av vild lax i område 31 legat högre än den fördelade kvoten vilket beror på svårighet att bedöma den dagliga fångsten då denna varierar och framförallt nära fiskestopp då fångsten per dag varit hög. Det har bland annat inneburit att fisket på odlad lax i område 31 åren varit nödvändig att stoppa tidigare än vad som varit avsett för att inte den totala kvoten ska överskridas. Det har missgynnat fiskare som främst fiskar inom terminalområden utanför utbyggda älvar med kompensationsutsättningar av odlade laxsmolt då de inte fått möjlighet att fånga den del av den totala kvoten som varit målsättningen. Därmed har HaV:s mål att öka andelen odlad lax i fångsterna för att minska fisketrycket på svaga bestånd av vild lax inte uppfyllts. I Sverige finns 16 älvar med bestånd av lax som av ICES klassas som naturreproducerande laxstammar och som mynnar i Östersjön. Dessa älvar, inkluderat Torne älv som är gränsälv mot Finland, svarar för uppskattningsvis 95% av all naturligt producerad lax i Östersjön. I övriga östersjöländer finns det ytterligare ca 20 älvar med naturproducerad lax. I Sverige finns det även 8 älvar där det odlas och utplanteras ca 1,7 miljoner laxungar. Av dessa sätts det ut drygt laxsmolti utbyggda älvar i Norr och Västerbotten (delområde 31) och drygt laxsmolt i utbyggda älvar i Västernorrland och Gävleborgs län (delområde 30). All sådan utplanterad lax ska vara märkta genom att fettfenan klipps bort. Även om utvecklingen för de vilda laxbestånden i framförallt Bottenvikens större älvar varit positiv finns det flera vattendrag som är långt från att nå uppsatta mål för bestånden. Svaga svenska laxbestånd är enligt ICES rådgivning Rickleån, Kågeälven, Oreälven ochemån. Under senare år har laxbestånden i flera av de svenska Östersjöälvarna drabbats av ökad dödlighet på laxyngel och vuxen lax. Den ökade dödligheten på laxyngel uppträder under gulesäcksstadiet på grund av M74, dvs brist på tiamin som uppkommer under laxhonans livi havet. Sveriges Veterinärmedicinska Anstalt, SVA, har på HaV:s uppdrag undersökt orsakerna till laxdödlighet av vuxen lax. Orsakssambanden varierar mellan vattendragen men en gemensam orsak är miljö och hälsorelaterad dödlighet beroende på dels virus och bakteriesjukdornar men också nedsatt allmänkondition. Rapporter om hög dödlighet kommer bland annat från Mörrumsån och Vindelälven samt flera älvar med kompensationsutsättningar av odlade laxsrnolt. Uppvandringen av lax i Vindelälven har minskat kraftigt liksom tätheten av laxungar. Dödlighet till följd av fysiska skador efter fångst i olika typer av redskap och återutsättning förekommer också, särskilt i Torne älv. Baserat på biologisk rådgivning och utfallet av de sista årens fiske i förhållande till beslut om nyttjande av kvoten bedömer HaV att kustfisket med fasta redskap i ökad utsträckning bör styras mot kustfiske efter odlade och starka vilda bestånd av lax samtidigt som svaga vilda bestånd bör skyddas. Av kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/ 211 av den 21 november 2017 om upprättande av en utkastplan för lax i Östersjön, framgår att fiske med levandefångande fasta redskap som laxfällor och ryssjor inte omfattas av SIG

5 landningsskyldigheten. Det är därför möjligt att föreskriva om att lax med fettfena ska återutsättas. Förslag yrkesfiske 2018 HaV anser att den prioriterade frågan är 2018 är att öka skyddet för de svaga bestånden av lax. Kvoten i år, inklusive kvot som kan överföras från 2017, är laxar och HaV föreslår att laxar fördelas till kustfisket med fasta redskap samt att laxar reserveras som buffert för att täcka upp eventuellt överfiske och för bifångster i trål och andra redskap. HaV föreslår att kvoten i år fördelas till kustfisket med fasta redska enli t föl'ande: I ICES delområde 31 får laxar fångas. Av dessa får högst laxar vara laxar med fettfena. När laxar med fettfena fångats stoppas fisket förutom inom terminalfiskeområdena samt i Umeälvens fredningsområdc. Fisket får inom dessa områden fortsätta tills den totala kvoten är infiskad. Under denna resterande fisketid får dock endast lax som är märkt genom att fettfenan är bortklippt behållas. Laxar som inte är fettfeneklippta ska hanteras skonsamt och omedelbart släppas tillbaks i vattnet. I ICES delområde 30 får laxar fångas. I älvarna inom detta område sker relativt stora utsättningar av odlad lax medan produktionen av vild lax är begränsad. Fördelningen mellan odlad och vild lax i området är sådan att den odlade laxen kommer att kraftigt dominera i fångsterna. Förslaget motiveras av HaV:s målsättning att öka den odlade laxens andel av svensk kvot. I ICES delområde får 200 laxar fångas. I området finns endast två älvar med produktion av vild lax, Emån och Mörrumsån. Bestånden är svaga och dödligheten på återvandrande lax till Mörrumsån har på grund av sjukdomar varit hög under senare år laxar fördelas inte utan reserveras för bifångster i andra redskap och för att täcka upp eventuellt överfiske i områdena ovan. Länsstyrelsen har enligt 5 kap. 6 Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) om fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön möjlighet att utfärda dispens för fiske med 2 fasta redskap från den 12 juni i området mellan latituden N och länsgränsen mellan Västerbottens och Norrbottens län. Sådana dispenser får utfärdas om det kan tillåtas från fiskevårdssynpunkt; vilket medför att de senaste årens generellt ökande problem med miljö och hälsorelaterad dödlighet för lax samt beståndsutvecldingen måste beaktas. 4/6

6 Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändring i Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS ) om resurstillträde och kontroll på fiskets område Bemyndigande 2 kap. 7 förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Ikraftträdande Föreskriften föreslås träda ikraft den 22 mars kap. 3 FIFS 2004:25 Nuvarande lydelse 3 å De tillgängliga fångstmängderna av lax i Östersjön för 2017, som inte släpps tillbaka i havet med stöd av artikel 2 i Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1396/2014 av den 20 oktober 2014 om upprättande av en utkastplan i Östersjön, ska fördelas enligt följande: 1. högst 250 laxar fångade från delområde 22 29, 2. högst laxar fångade från delområde 30, samt 3. högst laxar fångade från delområde 31. AV dessa får inte fler än vara laxar med oklippt fettfena. Om laxar med oklippt fettfena från delområde 31 har fångats enligt första stycket 3 kan Havs och vattenmyndigheten besluta att fiske av lax i delområdet endast får avse fettfeneldippt lax i fredningsområdet Ume älv som anges i bilaga 5 till Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004: 36) om fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön och i de terminalfiskeområden som anges i bilaga 6 till Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS ) om fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön. Föreslagen lydelse 3 De tillgängliga fångstmängderna av lax i Östersjön för 2018, som inte släpps tillbaka i havet med stöd av artikel 3 i Kommissionens delegerade förordning (EU) av den 21 november 2017 om upprättande av en utkastplan för lax, ska fördelas enligt följ ande: 4. högst 200 laxar fångade från delområde 22 29, 5. högst laxar fångade från delområde 30, samt 6. högst laxar fångade från delområde 31. Av dessa får inte fler än vara laxar med oklippt fettfena. Om laxar med oklippt fettfena från delområde 31 har fångats enligt första stycket 3 kan Havs och vattenmyndigheten besluta att fiske av lax i delområdet endast får avse fettfeneklippt lax i fredningsområdet Ume älv som anges ibilaga 5 till Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) om fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön och i de terminalfiskeområden som anges i bilaga 6 till Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) om fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön. 5l6

7 Bilagor: Sändlista Konsekvensutredning BIS

8 Sändlista Jordbruksverket Kustbevakningen Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen i Östergötlands län Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Norrbottens län Regelrädet Svenska Naturskyddsföreningen Sveriges Fiskares Producentorganisation Sveriges Fiskevattenägareförbund Sveriges Kust och Insjöiiskares Organisation Sveriges Sportfiske och Fiskevårdsförbund Världsnaturfonden Östersjölaxälvar i samverkan Dnr Bilaga 1

9 Bilaga 2. Myndighet Havs och vattenmyndigheten Diarienummer Rubrik Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 20 04:25) om resurstillträde och kontroll på fiskets område. Förslag till ändrade föreskrifter för kustfisket efter lax i Östersjön. A Allmänt Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Bakgrund Genom EUs gemensamma fiskeripolitik (GFP) och beslut inom HELCOM finns uppsatta mål för bestånden av lax. Enligt målen ska successivt samtliga bestånd av lax återställas och bevaras över biomassanivåer som kan ge ett maximalt hållbart uttag. Denna så kallade MSY (Maximal Sustainable Yield) innebär avseende GFP respektive HELCOM att varje enskilt bestånd ska producera minst 75% respektive 80% av den potentiellt möjliga produktionen av lax. ISverige finns det 16 vattend1 ag som mynnar i Östersjön och som av ICES klassas som vildlaxälvar och någia som klassas som potentiella vildlaxålvar där naturproducei ande bestånd håller på att introduceras. Endast 3 laxälvar i Östersjön når idag eller är mycket nära att nå de mål för bestånden som är beslutade inom GFP. Flera av de svenska älvarna bedöms vara långt ifrån att nå mål för bestånden. Genom de svenska miljömålen sätts också upp mål för bevarande av bestånden, främst genom miljömålen Levande sjöar och vattendrag samt Ett rikt växt och djurliv. Den biologiska rådgivningen från ICES anger att de svaga bestånden behöver ett starkare skydd genom föreskrifterna för fisket samt att fisket på odlad lax bör öka. IÖstersjön finns det också älvar som är utbyggda med vattenkraftverk. I Sverige finns det 8 älvar där vattenkraftbolagen genom domstolsbeslut är ålagda att odla och sätta ut laxungar för att kompensera för den uppkomna skadan på den naturliga produktionen. De odlade laxungarna ska märkas genom att fettfenan tas bort innan utsättningen i syfte att dessa ska kunna skilj as från de vilda vid fångst. Ministerrådet har tagit beslut om kvoter för fångst av lax i Östersjön. Den svenska kvoten år 2018 är laxar enligt Ministerrådets beslut. Det finns också möjlighet för Sverige att 2018 nyttja laxkvot som inte nyttjades under Sammantaget innebär det att den svenska kvoten 2018 är laxar. Från år 2013 skernärmast allt riktatnfiske efter lax med fasta redskap utmed kusten på de kustområden där laxälvar mynnar i Östersjön. Därigenom får HaV möjlighet att i högre grad genomföra en beståndsanpassad förvaltning och anpassa fisket till beståndens behov av skydd. Syftet är att öka fisket i områden nära älvar med odlad lax och älvar med starkare bestånd av vild lax medan fisket bör minskas nära älvar med svagare bestånd av vild lax. 1

10 2

11 Vad HaV vill u nå Målsättningen med förslaget om ändrade föreskrifter är att skydda svaga bestånd av lax, öka andelen odlad lax i fångsterna och öka möjligheten att successivt nå de mål för bestånden som anges inom GFP samt att inte överskrida den svenska laxkvoten. HaV vill också att de fiskare som fiskar utanför utbyggda älvar med kompensationsutsättningar av laxsmolt inte ska missgynnas av ett fiske utöver fördelad kvot i andra områden. Målsättningen är också att bidra till genomförandet av de svenska miljömålen. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte konnner till stånd Yrkesfiske med fasta redska Förslaget om fördelning av kvot inom tre föwaltningsområden och fördelning av fångsterna mellan odlad och vild lax bedöms bidra till att uppnå HaV:s mål för laxförvaltningen. Att fördela kvoten på annat sätt har inte ansetts lämpligt med hänsyn till målen för förvaltningen. Att inte införa dessa förslag bedöms innebära att HaV:s mål och internationella överenskommelser för förvaltningen inte kan nås. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Yrkesfiske efter lax med fasta redska Förslaget om fördelning av kvoten bedöms beröra ca 110 yrkesfiskare. Förslaget tar hänsyn till det överfiske som under senare år har skett och avsikten är att de fiskare som fiskar utanför utbyggda älvar ska ges möjlighet att fånga den mängd lax som avses enligt remissförslaget. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Yrkesfiske efter lax med fasta redska Förslaget bedöms inte begränsa yrkesfisket efter lax utöver den inom GF P angivna svenska kvoten. De fiskare som främst fångar odlad lax i sina redskap bedöms genom regleringen ha möjlighet att fånga minst samma mängd lax som under Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Den gemensamma fiskeripolitiken omfattar åtgärder för bevarande och förvaltning av levande marina akvatiska resurser, dvs de akvatiska resurserna i haven. HaV får genom nationella beslut komplettera och stärka den gemensamma fiskeripolitiken. 3

12 Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Information kommer att gå ut till yrkesfisket innan bestämmelserna träder i kraft och föreskrifterna kommer att kungöras i vanlig ordning. B Företag Med företag avses här en juridisk eller en fysisk person som bedriver näringsverksamhet, det vill säga försäljning av varor och/eller tjänster yrkesmässigt och självständigt. Att yrkesmässigt bedriva näringsverksamhet bör tolkas brett. Markera med x ( ) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkterna i avsnitt B. ( X )Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkterna i avsnitt B. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen Regleringen bedöms beröra ca 110 yrkesfiskare. Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader. Regleringen bedöms inte utöka företagens tidsåtgång eller administrativa kostnader jämfört med tidigare års reglering. Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen Förslaget om fördelning av den för svenskt fiske tillgängliga kvoten innebär inte ökade kostnader för företagen. Företagen behöver liksom föregående år anpassa sitt fiske till den tillgängliga kvoten. 4

13 U1 Någon påverkan bedöms inte uppstå i andra avseenden utom att risken bedöms minska för ett överfiske av laxkvoten. Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Regleringen följer tidigare års principer för reglering av fisket. C Samråd Beskrivnin av ett eventuellt tidi samråd Den nu föreslagna regleringen följer samma princip som tidigare års reglering. Remissyttranden över tidigare års reglering och möten med yrkesfisket och andra intressenter har utgjort ett underlag för framtagande av denna remiss. D Kontaktperson Ange vem som kan kontaktas vid eventuella frågor För eventuella frågor kontakta: Håkan Carlstrand, tel , enheten för fiskereglering Martin Rydgren, tel , enheten för fiskereglering