Konsekvensutredning gällande förslag till nya föreskrifter om behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i social barn- och ungdomsvård

Transkript

1 Dnr 1301/2014 1(6) Avdelning för regler och behörighet Monica Jacobson Konsekvensutredning gällande förslag till nya föreskrifter om behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i social barn- och ungdomsvård Socialstyrelsen avser att besluta bifogade förslag till nya föreskrifter om behörighet för handläggare som ska utföra vissa arbetsuppgifter i social barn- och ungdomsvård. De föreslagna föreskrifterna reglerar behörighet inom socialtjänsten genom att ange vad som ska anses utgöra annan relevant examen på grundnivå i högskolan i enlighet med 3 kap. 3 a andra stycket socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Föreskrifterna reglerar också förutsättningarna för att en utländsk utbildning ska anses motsvara socionomexamen eller annan relevant examen på minst grundnivå i högskolan. I fråga om utländsk utbildning har föreskrifterna tagits fram med beaktande av de krav som uppställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG (yrkeskvalifikationsdirektivet). Vidare regleras i vilken form ett bevis om erkännande av utländsk utbildning ska lämnas. I samband med att föreskrifterna träder i kraft kommer Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2006:14) om personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga upphöra att gälla. Problembeskrivning och syfte Den 1 juli 2014 träder ny lagstiftning rörande krav på behörighet för handläggare inom den sociala barn- och ungdomsvården i kraft. För handläggare som ska utföra vissa uppgifter rörande barn och ungdom kommer det att krävas svensk socionomexamen, annan relevant examen på grundnivå i högskolan eller utländsk utbildning som ensam eller tillsammans med yrkeslivserfarenhet motsvarar dessa krav. Den nya lagregleringen kommer att föras in i SoL, och ha följande lydelse: SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax socialstyrelsen@socialstyrelsen.se

2 SOCIALSTYRELSEN Dnr 1301/2014 2(6) 3 kap. 3 a andra stycket SoL: Socialnämnden ska använda handläggare som har avlagt svensk socionomexamen eller annan relevant examen på grundnivå i högskolan eller som har utländsk utbildning som erkänts enligt 3 b andra stycket för utförande av sådana uppgifter inom socialtjänsten rörande barn och ungdom som innefattar 1. bedömning av om utredning ska inledas, 2. utredning och bedömning av behovet av insatser eller andra åtgärder, eller 3. uppföljning av beslutade insatser. Socialnämnden ansvarar för att den handläggare som självständigt utför arbetsuppgifter som avses i andra stycket har tillräcklig erfarenhet för uppgiften. 3 kap. 3 b SoL: Socialnämnden får använda handläggare med utländsk utbildning för utförande av de uppgifter som anges i 3 a andra stycket, om utbildningen ensam eller tillsammans med yrkeslivserfarenhet motsvarar svensk socionomexamen eller annan relevant examen på grundnivå i högskolan. Den myndighet som regeringen bestämmer får i enskilda fall bedöma om kraven enligt första stycket är uppfyllda. Yrkeskvalifikationsdirektivet reglerar erkännande av yrkeskvalifikationer. Enligt direktivet ska yrkesutövare ges samma rättigheter som det mottagande medlemslandets egna medborgare att utöva det yrke som personen i fråga är kvalificerad för i ursprungslandet samt att utöva det på samma villkor som det mottagande medlemslandets egna medborgare. Krav på socionomexamen eller relevant examen på grundnivå i högskolan för vissa arbetsuppgifter inom socialtjänsten i 3 kap. 3 a SoL innebär en reglering av yrke enligt direktivet och direktivets krav blir därför tillämpliga. För att uppfylla kraven i yrkeskvalifikationsdirektivet krävs ett system för godkännande av yrkeskvalifikationer som motsvarar det krav som uppställs i lagen. Socialstyrelsen har i förordning (2009:1243) med instruktion för Socialstyrelsen utpekats som behörig myndighet enligt yrkeskvalifikationsdirektivet och har utsetts till den myndighet som ska ta emot ansökningar enligt 3 kap. 3 b SoL, bedöma om kraven för behörighet för personer med utländsk utbildning är uppfyllda samt utfärda behörighetsbevis. Socialstyrelsens ansvar och uppgifter för att hantera ansökningar och utfärda bevis om behörighet regleras i 7 a kap. 1 5 socialtjänstförordningen (2001:937), SoF.

3 SOCIALSTYRELSEN Dnr 1301/2014 3(6) Regeringen har i 7 a kap. 6 och 8 kap. 3 SoF gett Socialstyrelsen bemyndigande att ta fram föreskrifter i fråga om: kraven för att en annan examen på grundnivå i högskolan än socionomexamen ska anses relevant för utförande av uppgifter enligt 3 kap. 3 a andra stycket SoL, kraven för behörighet i vissa fall för den med utländsk utbildning, samt i vilken form ett bevis om erkännande av utländsk utbildning ska lämnas. Socialstyrelsen har mot bakgrund av ovanstående tagit fram föreskrifter som dels ska utgöra underlag till och styra socialnämnderna i deras bedömning av vad som är att anse som annan relevant examen på grundnivå, dels ska utgöra underlag för Socialstyrelsens egen verksamhet att bedöma ansökningar och utfärda bevis om behörighet för utlandsutbildade. Avsikten är att de föreslagna föreskrifterna ska säkerställa att handläggare som arbetar med barn och unga ska ha rätt komptetens för arbetsuppgifterna och att Socialstyrelsens handläggning av ansökningar om behörighet för personer med utländsk utbildning ska vara rättssäker. I SOSFS 2006:14 anges rekommendationer till stöd för tillämpningen av bestämmelsen om lämplig utbildning och erfarenhet i 3 kap. 3 SoL. När den nya lagstiftningen träder i kraft kommer delar av dessa rekommendationer att bli obsoleta. Andra delar kommer att bli obehövliga när Socialstyrelsen nu tar fram bindande föreskrifter på samma område. Dessa rekommendationer kommer därför att behöva upphävas i samband med att den nya lagstiftningen och föreskrifterna träder i kraft. Det remitterade förslaget och underlaget för detta Regeringen anger i förarbetena att avsikten är att bemyndigandet ska avse vilka principer som ska gälla för de relevanta utbildningar som kan komma i fråga. Vidare anges att omfattningen och innehållet rörande annan relevant examen på grundnivå i högskolan får preciseras i föreskrifter. 1 I fråga om utbildningens omfattning har ramarna satts i lagstiftningen såtillvida att det ska röra sig om en examen på grundnivå i högskolan. 1 Prop. 2012/13:175 s. 53 och 93

4 SOCIALSTYRELSEN Dnr 1301/2014 4(6) Socialstyrelsen gör bedömningen att den examen på grundnivå som kan komma i fråga är kandidatexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100); examensordningen, eller motsvarande enligt äldre reglering. De examina på grundnivå som finns enligt högskoleförordningen är generella examina, konstnärlig examen eller yrkesexamen. De konstnärliga examina och yrkesexamina som anges i förordningen har inte bedömts ha ett sådant innehåll att de kan bli aktuella för att utföra uppgifter inom social barn- och ungdomsvård. De generella examina är uppdelade på högskoleexamen och kandidatexamen. Omfattningen på en högskoleexamen är 120 högskolepoäng (motsvarande två års studier) jämfört med en kandidatexamen som är 180 högskolepoäng (motsvarande tre års studier). En högskoleexamen innehåller inte heller samma krav i fråga om bl.a. färdigheter och förmågor som ingår som mål i en kandidatexamen. Vår bedömning är att en högskoleexamen är för kort och inte innehåller tillräckliga analytiska moment. Socialstyrelsen bedömer därför att den examen på grundnivå i högskolan som kan komma i fråga för arbetsuppgifterna är kandidatexamen. För att inte exkludera personer med äldre utbildningar med andra beteckningar men som till innehåll och omfattning motsvarar kandidatexamen ska det framgå att även motsvarande äldre examina kan ge behörighet. Vad gäller innehållet har Socialstyrelsen valt att reglera genom en lösning i två nivåer, där en övergripande nivå anger vissa huvudområden som ska ingå i en examen. Dessa områden föreslås viktas genom angivande av terminer, för att det på så sätt ska framgå vilken profil kandidatexamen ska ha. Dessa områden ska i sin tur innehålla kurser som ger viss angiven kunskap. I fråga om vilken kunskap som behövs för utförande av arbetsuppgifterna har framför allt Socialstyrelsens underlag till förslag till kompetensbeskrivningar 2 och den omfattande kunskapsöversikt som däri gjordes använts som underlag. Detta underlag har tidigare bland annat legat till grund för Socialstyrelsens arbete med att ta fram SOSFS 2006:14. Därutöver har forskningsbaserade delar av BBIC:s grundbok 3 utgjort kunskapsunderlag. Alternativa lösningar och dess effekter Om Socialstyrelsen inte utfärdar föreskrifter blir det upp till varje enskild socialnämnd att bedöma om en handläggares kompetens är sådan att kraven i 3 kap. 3 a SoL på annan relevant examen är uppfyllda. Om So- 2 Socialt arbete med barn och unga i utsatta situationer Förslag till kompetensbeskrivningar, Socialstyrelsen Barns behov i centrum, Grundbok BBIC, Socialstyrelsen 2013, s 26 ff.

5 SOCIALSTYRELSEN Dnr 1301/2014 5(6) cialstyrelsen inte tar fram föreskrifter kan skillnaderna för vad som anses vara en annan relevant examen antas bli större. Föreskrifterna är vidare en nödvändig förutsättning för Socialstyrelsens prövning av ansökningar om behörighetsbevis från utlandsutbildade personer, delvis utifrån hur regleringen i SoF har formulerats. Om Socialstyrelsen inte utfärdar föreskrifter blir prövningen mindre rättssäker och det kan ifrågasättas om Sverige i sådana fall kan anses efterleva yrkeskvalifikationsdirektivet. Sammantaget bedömer Socialstyrelsen att det inte finns några alternativ till att utfärda föreskrifter om behörighetsregleringen ska kunna anses genomförd på ett kvalitativt och rättssäkert sätt. Vilka som berörs av regleringen Berörda av föreskrifterna är socialnämnderna i egenskap av arbetsgivare samt handläggare som arbetar eller kommer att arbeta inom socialtjänsten med de uppgifter som regleras i 3 kap. 3 a andra stycket SoL. Vidare kommer föreskrifterna att beröra personer med utbildning från andra länder som arbetar eller vill arbeta inom socialtjänsten med sådana uppgifter. I slutändan berörs de barn och unga som är föremål för orosanmälningar, skyddsbedömningar, förhandsbedömningar, utredningar och uppföljningar från socialnämnden. Kostnadsmässiga och andra konsekvenser av regleringen De föreskrifter som föreslås utgör en precisering av krav i lagstiftningen och bedöms inte föranleda några ökade kostnader för berörda verksamheter. Föreskrifterna bedöms inte ha några effekter på företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Överensstämmelse med de skyldigheter som följer av Sveriges EUanslutning De föreslagna föreskrifterna som rör krav för behörighet för den med yrkeskvalifikationer från ett annat EES-land har tagits fram mot bakgrund av uppställda krav i yrkeskvalifikationsdirektivet. Föreskrifterna bedöms därför vara i överrensstämmelse med de skyldigheter som följer av Sveriges EU-anslutning.

6 SOCIALSTYRELSEN Dnr 1301/2014 6(6) Särskilda hänsyn angående ikraftträdande och informationsinsatser Socialstyrelsen planerar att fatta beslut om föreskrifterna den 3 juni 2014 för ett ikraftträdande den 1 juli Socialstyrelsen planerar att informera om de nya föreskrifterna på myndighetens hemsida, Kontaktpersoner: Monica Jacobson Tel: Monica.jacobson@socialstyrelsen.se Shriti Radia Tel: Shriti.radia@socialstyrelsen.se