Socialstyrelsen tillstyrker i huvudsak utredningens förslag med de synpunkter som redovisas nedan.

Transkript

1 Remissvar Dnr 15151/ (5) Avdelningen för utvärdering och analys Michaela Prochazka Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer, SOU 2017:21 Socialdepartementets diarienummer: S2017/02040/FST Sammanfattning Betänkandet pekar på flera viktiga strukturella problem och Socialstyrelsen bedömer att utredningen belyser de områden som behöver adresseras för att säkra utvecklingen av god kvalitet i den framtida vården och omsorgen om äldre personer. Socialstyrelsen tillstyrker i huvudsak utredningens förslag med de synpunkter som redovisas nedan. Övergripande synpunkter Socialstyrelsen anser att flera av utredningens förslag behöver samordnas med andra utredningar. Särskilt gäller det den pågående översynen av socialtjänstlagen, SoL (Dir 2017:39), Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) och Hjälpmedelsutredningen, På lika villkor! delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen (SOU 2017:43). För Hjälpmedelsutredningen gäller det bland annat Myndigheten för delaktighets (MFD) roll som sektorsövergripande myndighet och förslagen kring välfärdsteknik. Särskilt om vissa förslag I detta stycke kommenterar Socialstyrelsen några av utredningens förslag samt bedömningar. Socialstyrelsen kommenterar endast de bedömningar där myndigheten har invändningar eller särskilda kommentarer. 1.1 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen 1 Socialstyrelsen är positiv till att äldres självbestämmande och möjlighet till delaktighet stärks samt att insatser för äldre ska ges på ett så enkelt och resurseffektivt sätt som möjligt. Socialstyrelsen anser att möjligheten att erbjuda vissa insatser 1 Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg för äldre personer. Regeringskansliet; 2017.Del 1, sida 47 SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax socialstyrelsen@socialstyrelsen.se

2 SOCIALSTYRELSEN Dnr 15151/ (5) genom förenklad biståndsprövning skulle kunna vara ett sätt att uppnå detta. Socialstyrelsen delar utredningens bedömning av att det behövs mer kunskap om konsekvenserna av en förenklad handläggning. Socialstyrelsen konstaterar att denna fråga även ingår i direktiven för översynen av socialtjänstlagen 2. Där har den särskilda utredaren också i uppdrag att se över möjligheten till förenklad handläggning utan att rättssäkerhet och kvalitet i vården och omsorgen riskeras. Socialstyrelsen menar att resultatet av översynen bör avvaktas innan någon regelförändring genomförs. 1.2 Förslag till förordning om ändring i socialtjänstförordningen 3 Socialstyrelsen avstyrker förslaget som rör lämplig utbildning för enhetschef eller motsvarande person verksam i särskild boendeform, hemtjänst och dagverksamheter. Formuleringen så långt möjligt innebär inget tydligt krav på lämplig utbildning, och det kan därför ifrågasättas om bestämmelsen kommer att få önskad effekt. Av motiven framgår att formuleringen är tänkt att skapa en frist under vilken verksamheterna ska anpassa sig till det nya kravet. Om detta är avsikten bör det istället kunna tillgodoses genom övergångsbestämmelser. Därutöver kan ifrågasättas om inte den nya bestämmelsen innebär en sänkning av kraven i förhållande till den generella kvalitetsbestämmelsen i 3 kap. 3 SoL. Där krävs att det för utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Denna allmänt hållna bestämmelse torde även omfatta dem som utredningen benämner enhetschefer Legitimation av undersköterskor 4 Socialstyrelsen avstyrker förslaget att införa legitimation för undersköterskor och ställer sig frågande till om en reglering av yrket uppnår sitt syfte 5. Socialstyrelsen anser att utredningen inte lyckats visa att införande av legitimation för undersköterskor avhjälper kvalitetsbrister som kan relateras till bristande yrkeskompetens eller bidrar till ökad tillgång till personal. Vidare vill Socialstyrelsen framhålla att ett första steg är att åtgärda samordningen av de befintliga utbildningarna. Avseende utredarens skäl för att införa legitimation för undersköterskor 6 vill Socialstyrelsen anföra följande: 1. De utbildningar som förbereder för arbete som undersköterska är på gymnasial nivå. I tillägg till dessa finns det utbildningar på yrkeshögskolor samt arbetsmarknadsutbildningar. Nuvarande examina som leder till ett legitimationsyrke är på eftergymnasial nivå där kompetensnivån för examina regleras i förordning eller i föreskrifter. Legitimationskrav för undersköterskor skulle innebära ett krav på att ta fram formella kompetenskrav för legitimation. Formella krav kan motverka syftet med ökad 2 Kommittédirektiv för översyn av socialtjänstlagen, dir. 2017:39 3 Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg för äldre personer. Regeringskansliet; Del 1, sida 49 4 Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg för äldre personer. Regeringskansliet; Del 1, sida Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg för äldre personer. Regeringskansliet; Del 1, sida Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg för äldre personer. Regeringskansliet; Del 1, sida 395

3 SOCIALSTYRELSEN Dnr 15151/ (5) tillgång till personal då de uppställda kraven kan få till följd att färre skulle vara behöriga att arbeta som undersköterska. 2. Av 1 kap. 4 p. 2 och 3 patientsäkerhetslagen (PSL, 2010:659) följer att personal som är verksam vid sjukhus och andra vårdinrättningar och som medverkar i hälso- och sjukvård och den som i annat fall vid hälso- och sjukvård av patienter biträder en legitimerad yrkesutövare är hälso- och sjukvårdspersonal. Därmed omfattas undersköterskor redan idag av kravet enligt 6 kap. 1 PSL om att hälso- och sjukvårdspersonal ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet, samt övriga skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal. Det är verksamhetschefens ansvar att säkerställa att en undersköterska är införstådd med att hen omfattas av PSL. 3. En behörighetsreglering av ett yrke kan påverka rörligheten inom EU negativt. EU-kommissionen arbetar därför aktivt för att minska antalet reglerade yrken. Var gång ett land vill reglera ett yrke ska en motivering lämnas till kommissionen som sedan måste godkänna regleringen. Utredaren utvecklar inte på vilket sätt en reglering skulle ge ökad tydlighet för arbetstagare som söker sig till Sverige från länder utanför EU/EES. 4. Legitimation kan i vissa fall vara en förutsättning för att kunna utföra reglerade arbetsuppgifter. Legitimation påverkar dock inte om en person kan arbeta självständigt eller inte. Ifall det i lag till exempel anges att en arbetsuppgift endast får utföras av en legitimerad läkare innebär detta att inte heller en legitimerad sjuksköterska får utföra arbetsuppgiften. Hur självständigt en undersköterska kan arbeta utgår ifrån den enskildes kompetens och hur verksamhetschefen fördelar arbetsuppgifter. 5. Enlig utredaren är det troligt att yrkets attraktivitet skulle förstärkas genom en definierad koppling mellan utbildning, yrkestitel och arbetsuppgifter. Utbildningarna saknar dock gemensamma examensmål till skillnad från högskoleutbildningar och innebär ingen definierad koppling mellan utbildning och yrkestitel. En legitimation innebär inte heller per definition att yrkesutövaren kan utföra fler arbetsuppgifter. 6. Införande av legitimation för undersköterskor kommer inte per automatik att påverka deras befogenheter eller ansvar eftersom det finns få regler om vem som får göra vad inom hälso- och sjukvården. Oftast är det verksamhetschefen som ansvarar för att fördela arbetsuppgifter baserat på den enskildes kompetens Bättre samordning mellan aktörer 7 Socialstyrelsen motsätter sig förslaget om tilläggsuppdrag avseende att säkerställa en förbättrad tillgång till statistik och prognoser över tillgång och efterfrågan på personal inom äldreomsorgen samt hälso- och sjukvården 8. Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet har ett pågående uppdrag med huvudsyfte att bland 7 Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg för äldre personer. Regeringskansliet; Del 1, sida Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg för äldre personer. Regeringskansliet; Del 1, sida 471

4 SOCIALSTYRELSEN Dnr 15151/ (5) annat stärka den systematiska dialogen och samverkan mellan högskoleutbildningens alla intressenter. Det föreslagna tilläggsuppdraget avser en yrkesutbildning och har därmed ett annat fokus. Då mycket data om till exempel undersköterskor saknas idag, eller kodas i alltför breda kategorier, är också det uppdragsinnehåll som utredaren föreslår av mer explorativ karaktär än det arbete som bedrivs inom nuvarande uppdrag och bör exempelvis involvera Statistiska Centralbyrån. 9.3 Förebygga risker 9 Psykisk ohälsa och depression Socialstyrelsen tillstyrker delvis förslaget. Socialstyrelsen anser att det i grunden är bra med ett tydligt fokus på äldres psykiska hälsa. Utredningen ger dock inget entydigt stöd för att ett nytt kompetenscentrum är den mest lämpliga formen. Socialstyrelsen saknar beskrivning av hur ett centrum ska vara sammansatt och hur kunskapen ska föras ut till och implementeras hos huvudmännen. Socialstyrelsen arbetar med flera frågor inom psykisk ohälsa. Myndigheten leder bland annat ett samarbete med åtta andra myndigheter, Rådet för styrning med kunskap. En av rådets arbetsgrupper gör en gemensam satsning kring psykisk ohälsa hos äldre Hjälpmedel 10 Socialstyrelsen tillstyrker delvis förslaget. Det är angeläget att analysera om det vid hjälpmedelsförskrivning finns oskäliga skillnader i tillgång till hjälpmedel för personer över och under 65 år och mellan kvinnor och män. Socialstyrelsen har tidigare haft ett regeringsuppdrag om att utveckla statistiken på hjälpmedelsområdet. I slutrapporten, Indikatorer på hjälpmedelsområdet, som redovisades 2015 påpekade Socialstyrelsen att det behövs en kontinuerlig statistik som täcker den samlade hjälpmedelsverksamheten. Det framkom också att avsaknaden av andra yrkesgrupper än läkare i nationella hälsodataregistren försvårar analysen om orsaker till skillnader. Hjälpmedelsutredningen, På lika villkor! (SOU 2017:43) föreslår att Socialstyrelsen ges i uppdrag att kontinuerligt samla in data och utveckla statistiken inom hjälpmedelsområdet. Utredningen föreslår även att Socialstyrelsen får i uppdrag att kartlägga det systematiska jämställdhetsarbetet inom hjälpmedelområdet. Då de båda utredningarnas förslag är närliggande borde de kunna samordnas. Beslut om detta yttrande har fattats av tillförordnade myndighetschefen Pär Ödman. I den slutliga handläggningen har avdelningscheferna Natalia Borg, Lars-Torsten Larsson, Mona Heurgren, Erik Höglund, Jenny Rehnman samt tillförordnade avdelningschefen Erik Magnusson. Utredaren Michaela Prochazka har varit föredragande. 9 Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg för äldre personer. Regeringskansliet; Del 2, sida Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg för äldre personer. Regeringskansliet; Del 2, sida 525

5