Socialstyrelsens yttrande över slutbetänkandet av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21)

Transkript

1 Dnr /2015 1(5) Utvärdering och analys Karin Bodell Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm Socialstyrelsens yttrande över slutbetänkandet av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Sammanfattning Socialstyrelsen anser att det inte går att överblicka vad kommitténs förslag sammantaget innebär för arbetet med att utveckla arbetslinjen och förstärka återgång till arbete för olika målgrupper som är aktuella förmånstagare av de olika socialförsäkringarna. Socialstyrelsen tar därför endast ställning till delar av de förslag som finns i del 1, Ett rättvisande inkomstunderlag. Socialstyrelsen tillstyrker kommitténs förslag att införa ett gemensamt inkomstbegrepp, inkomstuppgifter på individnivå (e-inkomst) för inrapportering till Skatteverket och att en ramtid om tolv månader för fastställande av inkomstunderlag införs. Myndigheten tillstyrker också att införandet för användningen av ett gemensamt inkomstbegrepp ska ske i två etapper och med hjälp av en införandekommission. Övriga synpunkter och förslag på betänkandet: Socialstyrelsen saknar förslag avseende de långvarigt sjukskrivna som saknar sjukpenninggrundande inkomst Socialstyrelsen ser positivt på kommitténs förslag att föra in det utökade uppdraget avseende försäkringsmedicinskt beslutsstöd i myndighetens instruktion och att resurser ges för detta Socialstyrelsen är positiv till att införa ett bedömningsstöd för hälso- och sjukvårdens arbete med tidiga insatser och att myndigheten fortsätter medverka i utvecklingen av detta arbete Socialstyrelsen delar inte kommitténs bedömningar ifråga om utvidgningen av hälso- och sjukvårdens kärnverksamhet och prioriteringsordning och anser att ett ändrat synsätt kräver fortsatt utredning och förankring Inrättandet av ett expertråd, som ett av verktygen för att långsiktigt bygga upp kunskap, kräver att funktionen utreds ytterligare och även frågan om var ett sådant råd har sin naturliga hemvist behöver utredas SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax socialstyrelsen@socialstyrelsen.se

2 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 2(5) Att göra öppna jämförelser av sjukskrivningar kräver ett omfattande utvecklingsarbete, bl.a. avseende utveckling av datakällor och framtagande av indikatorer Allmänna synpunkter Socialstyrelsen konstaterar att flera av kommitténs förslag ännu inte är fullt utarbetade och att konsekvensanalysen av förslagen är ofullständig. Socialstyrelsen anser att det inte går att överblicka vad förslagen sammantaget innebär för arbetet med att utveckla arbetslinjen och förstärka återgång till arbete för olika målgrupper som är aktuella förmånstagare av de olika socialförsäkringarna. Socialstyrelsen saknar förslag för de personer som är långvarigt sjukskrivna och som saknar sjukpenninggrundande inkomst. I betänkandet finns inga förslag på hur denna utsatta grupp ska stärkas i att nå arbetsmarknaden. Dessutom saknas förslag som rör finansiell samordning för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden enligt lagen (2003: 1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Innebörden av förslagen för olika myndigheter, huvudmän, parter och aktörer är inte tillräckligt belysta bl.a. vad gäller roller, ansvar och förutsättningar. Det gäller främst hur olika unika kompetenser ska användas, förändras och byggas upp så att det fortsatta reformarbetet blir ett tydliggörande av samordningsansvar, finansieringsansvar och prioriteringsansvar. Socialstyrelsen avstår därför i nuläget från att ta ställning till merparten av kommitténs förslag. Socialstyrelsen tillstyrker, nedan, flera punkter i förslaget om ett rättvisande inkomstunderlag. Därutöver lämnar myndigheten synpunkter och förslag inför det fortsatta arbetet och kommande beslut. Dessa avser uppgifter och roller för Socialstyrelsen samt förslag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen. 7. Införande av ett rättvisande inkomstunderlag Socialstyrelsen tillstyrker flera av punkterna i förslaget om ett rättvisande inkomstunderlag. Samtidigt råder osäkerhet kring tidsaspekten och former för införandet. Justeringar av olika slag som utredningen anser behöver göras är svåra att överblicka tidsmässigt. Socialstyrelsen anser att ett gemensamt inkomstbegrepp (7.2) som grundas på faktisk tidigare inkomst är ett bra sätt att hantera ersättningarna från socialförsäkringarna. Myndigheten delar kommitténs syn att ett gemensamt inkomstbegrepp skapar förutsättningar för administrativ effektivitet, ökar tydligheten i ersättningssystemen och gör det lättare för den enskilde att förstå vilken inkomst som är försäkrad. Förslaget innebär också att en ramtid (7.4) om 12 månader införs och omfattar de 12 månader som närmast föregår den månad då fråga om en förmån kan aktualiseras för prövning av Försäkringskassan eller av en arbetslöshetskassa. Socialstyrelsen anser att härmed speglas de inkomstbortfall som försäkringarna, med sina olika syften, är avsedda för. Socialstyrelsen delar kommitténs uppfattning om att införandet av ett gemensamt inkomstbegrepp ska ske i två etapper och med hjälp av en införandekommission (7.1.1).

3 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 3(5) Socialstyrelsen konstaterar att både förberedelser och justeringar är nödvändiga att göra innan ett gemensamt inkomstbegrepp och e-inkomst kan införas. Inför etapp 1 krävs författningsmässiga förberedelser. Innehållet i författningsförslag om insamlingen av e-inkomst kommer att vara direkt styrande för den tekniska utformningen av författningstext om användningen av uppgifter om e- inkomst i socialförsäkringarna. När väl ett lagligt utrymme finns för etapp 1 kommer justeringar att behöva göras för olika målgrupper som är aktuella för förmånerna i socialförsäkringarna och för närmare utformning av de olika ingående socialförsäkringarna. Socialstyrelsen anser att detta utrednings- och utvärderingsarbete återstår att göra och menar att tidsaspekten för införandet i nuläget är osäker. Delar av detta arbete föreslår kommittén att en införandekommission ska sköta. Socialstyrelsen tar inte ställning till hur uppgiften för införandekommissionen i sin helhet bör formuleras. Delar av de förberedelser, justeringar och kompletteringar som behöver göras kan eventuellt åvila någon annan. För övriga förslag till ett rättvisande inkomstunderlag har Socialstyrelsen inga synpunkter i nuläget Utvecklat försäkringsmedicinskt beslutsstöd Socialstyrelsen är positiv till kommitténs förslag om att föra in det utökade uppdraget avseende försäkringsmedicinskt beslutsstöd i myndighetens instruktion och att resurser ges för detta. Socialstyrelsen anser att uppdraget bör formuleras övergripande och inte i detalj reglera hur myndigheten ska hantera uppgiften. En önskvärd formulering skulle vara Socialstyrelsen ansvarar för utveckling och uppdatering av det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Om en mer detaljerad reglering önskas anser Socialstyrelsen att detta bäst kan tillgodoses genom återkommande uppdrag i myndighetens regleringsbrev. Socialstyrelsen instämmer i att det vore värdefullt att kunna följa sjukskrivningar för hur olika diagnoser utvecklas i landstingen. I dagsläget finns dock inte information tillgänglig om faktisk sjukskrivning för olika diagnoser på den detaljeringsnivå som krävs för en sådan uppföljning Utvecklat bedömningsstöd för hälso- och sjukvårdens arbete med tidiga insatser Socialstyrelsen är positiv till att införa ett bedömningsstöd för hälso- och sjukvården. Redan idag medverkar Socialstyrelsen i det utvecklingsarbete som pågår, på Försäkringskassan och SKL, för att tidigt identifiera riskfaktorer för långtidssjukskrivning och för att lättare identifiera insatser som kan minska behovet av sjukskrivning. En viktig åtgärd i det arbetet är en tidig kontakt mellan sjukskrivande läkare och patientens arbetsgivare och 13.1 Hälso- och sjukvården bör bidra mer till återgång i arbete samt krav på samverkan införs i hälsooch sjukvårdslagen Socialstyrelsen delar inte kommitténs bedömningar i dessa avsnitt i fråga om hälso- och sjukvårdens kärnverksamhet och prioriteringsordning. Socialstyrelsen

4 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 4(5) värnar hälsa, välfärd, och allas lika tillgång till god vård och omsorg. Med denna utgångspunkt har identifierats följande. Hälso- och sjukvårdens kärnverksamhet Betänkandet gör gällande att hälso- och sjukvården bör bidra mer till återgång i arbete. Med hälso- och sjukvård avses enligt 1 HSL åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Socialstyrelsen noterar att förslaget innebär att hälso- och sjukvårdens uppgifter ska omfatta fler aktiva åtgärder för återgång i arbete. I dagsläget kan sådana uppgifter inte självklart anses tillhöra kärnverksamheten för hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen anser att ett ändrat synsätt kräver fortsatt utredning och förankring. Hälso- och sjukvårdens prioriteringsordning Enligt 2 HSL är målet för hälso- och sjukvården en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ges företräde till vården. Den föreslagna bestämmelsen i 3 j HSL anger en samverkansskyldighet för landstinget. Syftet är att en patient så snart som möjligt ska kunna återgå i arbete eller att en sjukskrivning helt ska undvikas. Utredningen kommer till slutsatsen att förslaget inte innebär någon ny arbetsbelastning som påverkar prioriteringsordningen inom hälso- och sjukvården. Eftersom kravet på samverkan får anses vara formulerat i en något brådskande karaktär, anser Socialstyrelsen att det inte är klarlagt att prioriteringsordningen blir opåverkad. Socialstyrelsen menar att förslagen till åtgärder utgör en ny arbetsmetodik och strategi som ska integreras i verksamheten men att utredningen inte i tillräcklig utsträckning har visat hur detta ska genomföras i praktiken och kan se en viss risk för att det ändå blir fråga om nya arbetsmoment som leder till att en konflikt kan uppstå då arbetsuppgifter ska prioriteras Krav på behandlings- och rehabiliteringsplanering Socialstyrelsen kan liksom kommittén konstatera att det redan finns flera bestämmelser i HSL som rör tillgänglighet till vården, planering och lotsning. Ingen av de befintliga planerna har som uttalat syfte att möjliggöra en så tidig återgång i arbete som möjligt. Emellertid kan ifrågasättas om innehållet i den föreslagna planeringen inte åtminstone delvis redan ryms inom den befintliga regleringen, t.ex. 3 b tredje stycket HSL som bl.a. handlar om rehabiliteringsplanering i samverkan med den enskilde. Socialstyrelsen anser att frågan behöver utredas ytterligare Expertråd för återgång i arbete Socialstyrelsen instämmer i utredningens resonemang kring behovet av en långsiktig kunskapsuppbyggnad om vad som främjar återgång i arbete. Inrättandet av ett expertråd skulle kunna vara ett av verktygen för att långsiktigt bygga upp ny kunskap inom området men ett expertråd kan inte vara det enda verktyget för den här typen av kunskapsbyggnad. Funktionen behöver

5 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 5(5) utredas ytterligare så att ansvarsområden tydliggörs och om ett sådant råd har sin naturliga hemvist på Socialstyrelsen Öppna jämförelser av sjukskrivningar Socialstyrelsen anser att kommitténs förslag är otydligt vad gäller syftet med att genomföra öppna jämförelser av sjukskrivningar. Socialstyrelsen anser vidare att sjukskrivningstalen är ett tveksamt mått för att mäta resultatet av landstingens åtgärder. Socialstyrelsen har under flera år, i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting, publicerat Öppna jämförelser av vårdens och omsorgens kvalitet och effektivitet. Öppna jämförelser görs inom 12 olika verksamhetsområden inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och folkhälsa. Syftet med öppna jämförelser är att skapa öppenhet och förbättrad insyn i offentligt finansierad vård och omsorg. Jämförelserna ska sporra landsting och kommuner till fördjupande analyser och uppföljningar av verksamheternas kvalitet och effektivitet i syfte att utveckla och förbättra verksamheten. Ytterligare ett syfte med jämförelserna är att bidra till förbättrad datakvalitet och förenklad dataåtkomst avseende resultat och prestationer i vården och omsorgen. Öppna jämförelser bygger på indikatorer som sammantaget beskriver struktur, processer och resultat i huvudmännens verksamheter. För att kunna utveckla öppna jämförelser av sjukskrivningar så krävs det ett omfattande utvecklingsarbete av datakällor och indikatorer. När det gäller utredningens förslag om att mäta sjukskrivningar är det nödvändigt att ytterligare analysera vad sjukskrivningstalen ger kunskap och information om och vilka sammantagna faktorer som kan påverka dessa. Socialstyrelsen anser att utredningens förslag att mäta sjukskrivningar, som resultat av landstingens åtgärder för att stärka återgång i arbetet, inte samstämmer med utformningen av de öppna jämförelser som för närvarande publiceras inom ramen för hälso- och sjukvård, socialtjänst och folkhälsa. Beslut i detta ärende har fattats av tjänsteförrättande myndighetschefen Mona Heurgren. I den slutliga handläggningen har avdelningschefen Natalia Borg och enhetschefen Elisabeth Wärnberg Gerdin deltagit. Utredaren Karin Bodell har varit föredragande. SOCIALSTYRELSEN Mona Heurgren Karin Bodell