Stöd för rätt sjukskrivning (SRS)

Transkript

1 Stöd för rätt sjukskrivning (SRS) Idén bakom projektet Stöd för rätt sjukskrivning (SRS) är att förbättra för alla inblandade i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, inklusive individen själv, genom att skapa ett statistikbaserat bedömningsstöd som kan användas av alla aktörer i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Stödet ska kunna bidra med ett samlat, individbaserat kunskapsunderlag så att läkarens bedömning inför eller under en sjukskrivning kan ske med större träffsäkerhet än idag. Bedömningsstödet ska också stödja hälso- och sjukvården att tidigt identifiera individer som har behov av specifika eller samordnade insatser som kan förkorta eller helt undvika en individs sjukskrivning. Tanken är även att tjänsten i framtiden ska kunna användas av individens arbetsgivare både i förebyggande syfte och vid en rehabilitering, men också av individen själv som då skulle ges möjlighet att ta en aktiv del i den egna rehabiliteringen. Bakgrund/problemområde Bakgrund: SKL har sedan 2014 genomfört en förstudie och kompletterande utredningar kring ett bedömningsstöd för sjukskrivningar. Arbetet har skett som ett samverkansprojekt, benämnt Stöd för rätt sjukskrivning (SRS), tillsammans med Försäkringskassan. Under 2016 utvärderades en prototyp av bedömningsstödet. Slutsatserna är att bedömningsstödet har möjlighet att skapa både individ- och samhällsnytta, fyller ett behov hos användare inom hälso- och sjukvården, är möjligt att realisera och understödjer visionen för nationell e-hälsa. Prototyptesterna har visat på goda resultat, men ett bedömningsstöd behöver prövas och utvärderas i pilottester. SKL och regeringen har därför i överenskommelsen om en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess kommit överens om att bedömningsstödet ska utvärderas i pilotverksamhet inom hälsooch sjukvården. Resultatet från pilottester och utredningar ska bilda underlag för bedömning av nytta, effekter och kostnader samt för en bedömning om ansvarig aktör för långsiktig utveckling, drift och förvaltning av bedömningsstödet. Problemområde: En läkare som ska avgöra om en person behöver sjukskrivas grundar vanligen beslutet på en dialog med patienten, en medicinsk bedömning, sin egen kunskap och erfarenhet från det försäkringsmedicinska området samt de vägledningar som finns inom området. Sid 1/6

2 Idag finns inga tydliga rekommendationer för när en sjukskrivande läkare bör signalera ett behov av samordnade insatser till Försäkringskassan för att minska risken för att en sjukskrivning blir längre än förväntat. Kunskap och erfarenhet av sjukskrivningsärenden och försäkringsmedicin kan idag variera stort mellan olika läkare. I rapporten Sjukfrånvarons utveckling 2016 anser Försäkringskassan att för att kunna bryta uppgången i sjukfrånvaron måste hälso- och sjukvården fokusera på sjukskrivningarnas roll i vård och behandling och betona betydelsen av en restriktiv hållning i sjukskrivningssituationen. Samtidigt uppger en tredjedel av läkarna att de upplever att sjukskrivningsärenden är problematiska att handlägga, något som Karolinska Institutets enkätstudie med sjukskrivande läkare visar. En tredjedel av läkarna anser också att sjukskrivningsärenden är ett arbetsmiljöproblem i det egna arbetet. Även i 2015 års parlamentariska socialförsäkringsutredning (SOU 2015:21) beskrevs bland annat att de största problemen inom området bättre stöd för återgång i arbete vid ohälsa att alltför många sjukfall blir långvariga utan att tillräckliga utredningar och insatser har genomförts. Det saknas även samlad kunskap om vilka insatser som görs, när och för vem de bör sättas in och vilka effekter de ger. Det är alltså viktigt att tidigt identifiera de patienter som löper risk för längre sjukskrivning och att föreslå verksamma insatser för dem. Utifrån detta förslår utredningen en rad reformer, bland annat att ett bedömningsstöd ska tas fram som kan användas för mer individanpassade bedömningar i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Sammantaget finns det ett stort behov av ett mer individanpassat, omfattande och effektivt bedömningsstöd inom sjukskrivningsområdet. Ett generellt behov av fler bedömningsstöd inom hälso- och sjukvården framhålls även i rapporten Värdet av digital teknik i den svenska vården Ansvarig för ärendebeskrivningen Ansvariga för ärendebeskrivningen är SRS projektledare Anne Snis (anne.snis@skl.se ). Projektägare är Cecilia Alfvén, SKL. Cecilia.alfvén@skl.se, ) Syfte/mål/nytta Syftet med bedömningsstödet är att ge: - Möjlighet att tidigt identifiera individer med risk för lång sjukskrivning och med behov av insatser. - Stöd för att föreslå relevanta insatser för att underlätta återgång i arbete. - Ökad enhetlighet i bedömningar, oavsett läkarens erfarenhet och bakgrund. Sid 2/6

3 - Stöd för bättre dialog med patienten om sjukskrivning som en del av vård och behandling Nyttan med bedömningsstödet: Bedömningsstödet förväntas bidra till att individen i högre grad får rätt sjukskrivning vad gäller omfattning och längd och i förhållande till nedsatt arbetsförmåga. Det leder i sin tur till att individen snabbare kan återgå i arbete, men även stanna kvar i arbete genom att få rätt insatser för rehabilitering och förbättring av arbetsförmågan, i rätt tid under sjukskrivningen. Bedömningsstödet kan alltså bidra positivt både för enskilda individer och för samhället. Sjukskrivningar, särskilt (onödigt) långa sådana med eventuell exkludering från arbetsmarknaden som följd, innebär ett stort resursslöseri för samhället. Varje person som långvarigt står utanför arbetsmarknaden innebär en resursförlust för samhället motsvarande kronor per år. Sjukskrivningarna kostar det svenska samhället uppemot 90 miljarder kronor per år. Även med ett försiktigt antagande om bedömningsstödets påverkan på sjukskrivningarna blir de samhällsekonomiska vinsterna stora. Projektmål 2018 (preliminär formulering): Bedömningsstödet är grundligt utvärderat i piloter och även i övriga hänseenden färdigt för ett eventuellt införande i landstingen. Handlingsplan Flera kopplingar finns mellan SRS bedömningsstöd och målbilden för 2018 i Handlingsplanen. - Individen mer aktiv i sin vård. En aktiv individ är ett utav syftena med bedömningsstödet. I uppdraget ingår särskilt att utreda patientens medverkan och användning av bedömningsstödet. - Medarbetare har tillgång till samtliga uppgifter som krävs för att ge högkvalitativ vård och omsorg. Detta innefattar aktuell kunskap Bedömningsstödet syftar till att ge läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal ett kunskapsbaserat bedömningsunderlag inför sjukskrivning. - Beslutsfattare har tillgång till bra underlag för faktabaserade beslut Bedömningsstödet syftar till att ge läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal ett bra och kunskapsbaserat bedömningsunderlag inför sjukskrivning. - E-hälsa är självklara delar av vård och omsorg Bedömningsstödet är i högsta grad ett e-hälsosystem. Sid 3/6

4 Uppdragsbeskrivning, plan för genomförande och eventuella risker Uppdraget ingår som villkor 5 i SKL:s överenskommelse med regeringen om en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess (tidigare Sjukskrivningsmiljarden). För att nå projektmålet har följande delmål identifierats: - Prediktiva modeller för ett antal diagnoser utvecklade - Bedömningsstödet version 1.0 (med prediktiva modeller) utvecklad - Bedömningsstödet integrerat i Webcert och Rehabstöd - Piloterna planerade, genomförda och utvärderade (detta inkluderar även framtagande av informations- och utbildningsmaterial till användarna) - Bedömningsstödet version 1.1 utvecklad baserat på resultatet av pilotutvärderingen - Ett antal utredningar är genomförda, bl.a. rörande modell för förvaltning och finansiering, patientens medverkan och användning av bedömningsstödet och bedömningsstöd för förebyggande av sjukskrivning. Uppdraget utförs i form av ett projekt. Projektarbetet kommer att utföras i olika team/delprojekt: - Krav och UX-design (genomförs i samverkan med Intygstjänster) - Utveckling (genomförs av Intygstjänsters personal) - Prediktiva modeller (ett uppdrag ges till Karolinska institutet) - Pilot (genomförs i samverkan med Intygstjänster och med deltagande av ett antal vårdenheter i landsting/region) - Utredningar Varför piloter? Syftet med piloterna är att utvärdera den första versionen av bedömningsstödet i verklig drift hos sjukskrivande läkare och rehabkoordinatorer. Bedömningsstödet kommer då att vara integrerat i befintliga verksamhetssystem/ IT-system, nämligen Webcert och Rehabstödet. Utvärderingen ska besvara frågor rörande effekterna av användningen av bedömningsstödet. Exempel på frågor: Bidrar bedömningsstödet till att identifiera individer som har behov av specifika eller samordnade insatser? Vad är användarnas uppfattning om det bedömningsunderlag som presenteras (t.ex. risksignaler, nationell statistik och förslag på lämpliga rehabiliteringsinsatser)? Hur fungerar bedömningsstödet i dialogen med patienten om sjukskrivning, rehabiliteringsinsatser och återgång i arbete? Eventuella risker: - Pilotgenomförandet blir inte bra, vilket kan påverka kommande beslut om införande av bedömningsstödet negativt. Sid 4/6

5 - Bristande medvetande, intresse eller vilja för SRS bedömningsstöd hos SKL, Inera och landstingen. Dessa risker omfattar flera olika delar som SRS-projektet ska hantera i sitt kommande arbete med riskhantering. Typ av ärende förstudie förvaltningsprojekt utvecklingsprojekt införande Beroenden och avgränsningar Det finns ett starkt beroende till landstings/regioners verksamhet och utvecklingsplaner inom e-hälsoområdet. På sikt är det också viktigt att det finns en hållbar och överenskommen modell för förvaltning och finansiering av bedömningsstödet. Det finns också beroende till Intygstjänsterna Webcert och Rehabstöd: Eftersom Bedömningsstödet ska integreras i Webcert och Rehabstöd har SRS-projektet överenskommit med Intygtjänsters projekt att utvecklings- och integrationsarbetet genomförs av Intygstjänsters personal och i Intygstjänsters utvecklingsmiljö. Denna överenskommelse är förankrad hos beställarna på SKL (Helén Lundkvist-Nymansson och Cecilia Alfvén) samt Ineras strateg Mikael Johansson. Avgränsningar: Den första versionen av bedömningsstödet kommer att vara begränsad i funktionalitet (innehåller fyra informationsmängder) och omfattning (kommer utvecklas för ett begränsat antal diagnoser). Resursbehov Från Inera: Utvecklings- och testresurser behövs från Intygstjänster (och NMT), detta behov har överenskommits med Intygstjänsters projektledning. Från landsting/region: vi önskar ett antal vårdenheter som vill vara piloter för bedömningsstödet. Se mer om vad detta innebär i bifogat brev. Sid 5/6

6 Leverans och tidsplan Projektet genomförs under 2017 och Piloterna planeras att genomföras okt 2017 mars Detaljerad tidsplan är under utarbetande. Leveranser vid projektavslut: - Bedömningsstöd version x färdigt för införande - Införandeplan, inklusive utbildningsmaterial (baserat på erfarenheter från piloter) - Frågor kring produktägarskap, förvaltning, drift och långsiktig finansiering är utredda och förankrade. - En utvecklingsplan/road-map finns framme. - Insatsförteckning version En slutrapport som summerar erfarenheter från piloter, utredningarnas resultat m.m. Kostnad och finansiering Uppdraget är finansierat enligt följande: För 2017: 21,7 miljoner kronor För 2018: 13,3 miljoner kronor Finansieringen sker genom medel från överenskommelsen mellan SKL och regeringen om en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Referenser och kontakter Se SRS-projektets hemsida; där finns projektets rapporter: ml Dina kontaktuppgifter Namn: Anne Snis Organisation: SKL Telefonnummer: E-post: anne.snis@skl.se Sid 6/6