Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag
|
|
- Viktor Håkansson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans Intygstjänster Sid 1/22
2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Revisionshistorik Inledning FK AF1 - Skapa medicinskt vid behov av sjuklön/sjukpenning... 3 Roller... 4 Arbetssteg... 5 Informationsmängder... 9 Informationslager FK AF2 - Skapa medicinskt vid behov av ersättning från Försäkringskassan Roller Arbetssteg Informationsmängder Informationslager FK AF3 - Hantera begäran om komplettering av medicinskt Roller Arbetssteg Informationsmängder Informationslager Revisionshistorik Version Datum Kommentar Version för granskning. 1.0 Version för utskick till landsting och regioner inför framtagande av införandeplaner. Sid 2/22
3 1. Inledning Detta dokument innehåller arbetsflöden som är specifika vid hanteringen av Försäkringskassans, det vill säga arbetsflöden som inte kan antas gälla oavsett vem mottagaren av ett intyg utfärdat av hälso- och sjukvården är. De arbetsflöden som är generella för hela intygsdomänen beskrivs i dokumentet Informationsspecifikation Intygshantering FK AF1 - Skapa medicinskt vid behov av sjuklön/sjukpenning Detta flöde beskriver fallet då en patient blir sjuk och behöver få ersättning i form av sjuklön (från arbetsgivare) och/eller sjukpenning (från Försäkringskassan). Syftet med att ha ett specifikt flöde för detta är att tydliggöra att ett medicinskt för sjukpenning inte alltid är aktuellt att skicka till Försäkringskassan. I många fall är det et endast aktuellt för patientens arbetsgivare. Sid 3/22
4 Roller Namn/beteckning Patient Beskrivning Person som är i behov av hälso- och sjukvård och medicinskt till arbetsgivaren eller Försäkringskassan. Sid 4/22
5 I många situationer kan patienten också ha andra roller/namn såsom invånare, arbetstagare, kund och den försäkrade men för att hålla det enhetligt används endast patient här. Hälso- och sjukvårdspersonal Ansvarig intygsutfärdare Handläggare på Försäkringskassan Arbetsgivare Hälso- och sjukvårdspersonal som interagerar med patienten och medverkar i arbete med att bedöma patientens tillstånd och ta fram. Den person som signerar ett intyg. Ansvarig intygsutfärdare är hälso- och sjukvårdspersonal med behörighet att signera intyg. Person på Försäkringskassan som tar emot och handlägger ärenden gällande utbetalning av ersättning. Aktör som anställt patient och därför har ett arbetsgivaransvar gentemot densamma. Arbetsgivaren ansvarar exempelvis för sjuklöneperioden, de första 14 dagar en patient är sjuk. Arbetssteg Namn/Beteckning Beskrivning Information som skapas Information som används Känna oro för/uppfatta symptom på sjukdom Göra sjukanmälan Anställd? Ta emot sjukanmälan Det som initierar flödet är att patienten uppfattar sig ha ett hälsotillstånd som förhindrar arbete alternativt arbetssökande. Vid sjukdom behöver en sjukanmälan göras. Beroende på om patienten har en anställning eller inte ska sjukanmälan antingen göras till arbetsgivaren eller till Försäkringskassan. Arbetsgivaren tar emot sjukanmälan från den anställda. Sid 5/22
6 Ta emot sjukanmälan Försäkringskassan tar emot sjukanmälan. Kontakta hälso- och sjukvården Patienten tar kontakt med hälso- och sjukvården, antingen för att få hjälp att behandla hälsotillståndet eller specifikt för att få ett medicinskt. Genomföra kontakt Vid en kontakt genomförs aktiviteter för att ta reda på och försöka åtgärda patientens hälsoproblem. Bedöma tillstånd Hälso- och sjukvårdspersonal gör en bedömning av patientens hälsotillstånd. Uppgifter om hälsotillstånd Begära medicinskt För att ha rätt att vara sjukskriven mer än sju dagar behövs ett medicinskt som kan begäras i samband med kontakten. Välja att skapa läkarintyg för sjukpenning Hälso- och sjukvårdspersonal väljer att skapa ett läkarintyg för sjukpenning. Välja typ av läkarintyg utifrån kriterier för differentierat intygande Hälso- och sjukvårdspersonal presenteras med Försäkringskassans kriterier för differentierat intygande och tar ställning till dessa. Utifrån kriterierna väljer hälso- och sjukvårdspersonalen vilken typ av medicinskt som ska utfärdas. Skriva medicinskt Utfärdandet av det et innebär att hälso- och sjukvårdspersonal beskriver hur hälsoproblemet förhindrar patientens möjlighet att arbeta. Uppgifter om hälsotillstånd Sid 6/22
7 Signera medicinskt Behov av att medicinskt går direkt till FK? Inhämta samtycke att skicka till FK Skicka medicinskt till FK Ansöka om ersättning hos FK Anställd? Det et är att betraktas som en journalhandling så när det är färdigställt måste det signeras av ansvarig intygsutfärdare. I samband med signeringen skickas också det et till Intygstjänsten. I vissa fall kan det bli nödvändigt att det medicinska et det et direkt med Försäkringskassan. Det kan exempelvis röra patienter som själva är oförmögna att sköta kontakten med Försäkringskassan eller patienter som inte har tillgång till Internet. Hälso- och sjukvården måste ha patientens samtycke för att få skicka ett medicinskt direkt till Försäkringskassan. Samtycket måste dokumenteras. Notera att det inte är nödvändigt att samtycket lagras i journalsystemet. Hälso- och sjukvården skickar det medicinska et till Försäkringskassan. Patienten ansöker om sjukpenning hos Försäkringskassan. Om patienten är anställd kan den dela det medicinska et med sin arbetsgivare för att stödja rätt till sjukskrivning. Medicinskt Samtycke Skicka medicinskt Ansökan Sid 7/22
8 Dela medicinskt med arbetsgivare Patienten tillgängliggör det et för sin arbetsgivare. Det finns ännu inget stöd för patienten att dela det et med sin arbetsgivare direkt via Mina intyg. Dela medicinskt Ta emot medicinskt Arbetsgivaren tar emot det et. Behov av ersättning från FK? Om patienten önskar ersättning från Försäkringskassan behöver en ansökning om sjukpenning göras. Om patienten har en arbetsgivare sker detta dag 15, i andra fall dag två. Återgå till arbetet När hälsotillståndet förbättrats återgår patienten till arbetet. Ansöka om ersättning hos FK Patienten ansöker om sjukpenning hos Försäkringskassan. Ansökan Skicka medicinskt till FK Patienten skickar det et till Försäkringskassan via Mina intyg. Observera att det också är möjligt att skicka det et till Försäkringskassan innan ansökan om ersättning görs. Skicka medicinskt Ta emot ansökan och medicinskt Försäkringskassan tar emot ansökningen om sjukpenning och det et. Medicinskt Ansökan Medicinskt Sid 8/22
9 Handlägga ärende Behov av komplettering? När en ansökan kommit in påbörjar Försäkringskassan sin handläggning och går igenom det medicinska et som styrker sjukskrivningen. För att kunna fatta beslut i ärendet behöver Försäkringskassan ha tillräckliga svar på frågorna i det et. Medicinskt Se FK AF3 Avsluta handläggning Om Försäkringskassan inte kan ta ställning till rätt till sjukpenning utifrån det et kan de begära en komplettering. Se arbetsflöde FK AF3 i detta dokument. Om et är tillräckligt kan Försäkringskassan fatta beslut och avsluta handläggningen. Informationsmängder Namn/beteckning Beskrivning Uppgifter om hälsotillstånd Vid vårdkontakten dokumenterar hälso- och sjukvårdspersonalen väsentliga uppgifter om patientens hälsotillstånd. Medicinskt Samtycke Den fullständiga informationsmängd som utgör det et. Patientens samtycke till att det et delas elektroniskt med Försäkringskassan. Sid 9/22
10 Skicka medicinskt Ansökan Information om medicinskt som ska skickas och uppgifter om avsändaren av det et. Handling som beskriver att en patient önskar ersättning från Försäkringskassan. Informationslager Namn/beteckning Vårdsystem Intygstjänsten Försäkringskassans system Beskrivning Består av exempelvis: Journalsystem, inte specifikt inriktat på sjukskrivning, håller bred information t.ex. anamnes och status. Sjukskrivningsvy, dvs. en modul eller vy för specifika sjukskrivningsfrågor, t.ex. Webcert. Tjänst där alla lagras och från vilken patienten själv kan nå sina. Består av de olika system som behövs för att hantera inkomna ansökningar och fatta beslut hos Försäkringskassan. Exempelvis ärendehanteringssystem. Sid 10/22
11 3. FK AF2 - Skapa medicinskt vid behov av ersättning från Försäkringskassan Detta flöde beskriver hur en invånare tar kontakt med hälso- och sjukvården och har behov av ett medicinskt för att ansöka om ersättning från Försäkringskassan. Flödet utelämnar de detaljer som är specifika för när invånaren har behov av sjuklön och/eller sjukpenning (dessa beskrivs istället i FK AF1). Sid 11/22
12 Roller Namn/beteckning Patient Hälso- och sjukvårdspersonal Ansvarig intygsutfärdare Handläggare på Försäkringskassan Beskrivning Person som är i behov av hälso- och sjukvård och medicinskt till Försäkringskassan. I många situationer kan patienten också ha andra roller/namn såsom invånare, arbetstagare, kund och den försäkrade men för att hålla det enhetligt används endast patient här. Hälso- och sjukvårdspersonal som interagerar med patienten och medverkar i arbete med att bedöma patientens tillstånd och ta fram. Den person som signerar ett intyg. Ansvarig intygsutfärdare är hälso- och sjukvårdspersonal med behörighet att signera intyg. Person på Försäkringskassan som tar emot och handlägger ärenden gällande utbetalning av ersättning. Arbetssteg Namn/Beteckning Beskrivning Information som skapas Information som används Känna oro för/uppfatta symptom på sjukdom Kontakta hälso- och sjukvården Det som initierar flödet är att patienten uppfattar sig ha ett hälsotillstånd som förhindrar arbete alternativt arbetssökande. Patienten tar kontakt med hälso- och sjukvården, antingen för att få hjälp att behandla hälsotillståndet eller specifikt för att få ett medicinskt till Försäkringskassan. Sid 12/22
13 Genomföra kontakt Vid en kontakt genomförs aktiviteter för att ta reda på och försöka åtgärda patientens hälsoproblem. Bedöma tillstånd Hälso- och sjukvårdspersonal gör en bedömning av patientens hälsotillstånd. Uppgifter om hälsotillstånd Begära medicinskt För att ha rätt att vara sjukskriven mer än sju dagar behövs ett medicinskt som kan begäras i samband med kontakten. Bestämma typ av medicinskt För att få upp rätt uppsättning med frågor till det et anger läkaren först vilket syftet är med att utfärda det et. Utfärda medicinskt Utfärdandet av det et innebär att hälso- och sjukvårdspersonal beskriver hur hälsoproblemet förhindrar patientens möjlighet att arbeta. Uppgifter om hälsotillstånd Signera medicinskt Det et är att betraktas som en journalhandling så när det är färdigställt måste det signeras av ansvarig intygsutfärdare. I samband med signeringen skickas också det et till Intygstjänsten. Medicinskt Behov av att medicinskt går direkt till FK? I vissa fall kan det bli nödvändigt att dela det et direkt med Försäkringskassan. Det kan exempelvis röra patienter som själva är oförmögna att sköta kontakten med Försäkringskassan Sid 13/22
14 eller patienter som inte har tillgång till Internet. Inhämta samtycke att skicka till FK Hälso- och sjukvården måste ha patientens samtycke för att få skicka ett medicinskt direkt till Försäkringskassan. Samtycket måste dokumenteras. Notera att det inte är nödvändigt att samtycket lagras i journalsystemet. Samtycke Skicka medicinskt till FK Hälso- och sjukvården skickar det medicinska et till Försäkringskassan. Skicka medicinskt Ansöka om ersättning hos FK Patienten ansöker om ersättning hos Försäkringskassan. Ansökan Skicka medicinskt till FK Patienten skickar det et till Försäkringskassan via Mina intyg. Observera att det också är möjligt att skicka det et till Försäkringskassan innan ansökan om ersättning görs. Skicka medicinskt Ta emot ansökan och medicinskt Försäkringskassan tar emot ansökningen om ersättning och det et. Medicinskt Ansökan Medicinskt Handlägga ärendet När en ansökan kommit in påbörjar Försäkringskassan sin handläggning och går igenom det medicinska et som styrker sjukskrivningen. Medicinskt Behov av komplettering? För att kunna fatta beslut i ärendet behöver Försäkringskassan ha tillräckliga svar på frågorna i det et. Sid 14/22
15 Se FK AF3 Avsluta handläggning Om Försäkringskassan inte kan ta ställning till rätt till sjukpenning utifrån det et kan de begära en komplettering. Se arbetsflöde FK AF3 i detta dokument. Om et är tillräckligt kan Försäkringskassan fatta beslut och avsluta handläggningen. Informationsmängder Namn/beteckning Uppgifter om hälsotillstånd Medicinskt Samtycke Skicka medicinskt Ansökan Beskrivning Vid vårdkontakten dokumenterar hälso- och sjukvårdspersonalen väsentliga uppgifter om patientens hälsotillstånd. Den fullständiga informationsmängd som utgör det et. Patientens samtycke till att det et delas elektroniskt med Försäkringskassan. Information om det et som ska skickas och uppgifter om avsändaren av det et. Handling som beskriver att en patient önskar ersättning från Försäkringskassan. Informationslager Namn/beteckning Vårdsystem Beskrivning Består av exempelvis: Journalsystem, inte specifikt inriktat på sjukskrivning, håller bred information t.ex. anamnes och status. Sid 15/22
16 Intygstjänsten Försäkringskassans system Sjukskrivningsvy, dvs. en modul eller vy för specifika sjukskrivningsfrågor, t.ex. Webcert. Tjänst där alla intyg lagras och från vilken patienten själv kan nå sina intyg. Består av de olika system som behövs för att hantera inkomna ansökningar och fatta beslut hos Försäkringskassan. Exempelvis ärendehanteringssystem. Sid 16/22
17 4. FK AF3 - Hantera begäran om komplettering av medicinskt Detta arbetsflöde beskriver en begäran om komplettering av initierad av Försäkringskassan. En komplettering behövs när ett medicinskt inte innehåller tillräcklig information för att Försäkringskassans handläggare ska kunna fatta beslut. En begäran om komplettering från Försäkringskassan kommuniceras i form av ett administrativt meddelande (se AF4 i dokumentet Informationsspecifikation Intygshantering 2.0) med ämne Komplettering. Sid 17/22
18 Roller Namn/beteckning Hälso- och sjukvårdspersonal Ansvarig intygsutfärdare Handläggare på Försäkringskassan Beskrivning Hälso- och sjukvårdspersonal som interagerar med patienten och medverkar i arbete med att bedöma patientens tillstånd och ta fram. Den person som signerar ett intyg. Ansvarig intygsutfärdare är hälso- och sjukvårdspersonal med behörighet att signera intyg. Person på Försäkringskassan som tar emot och handlägger ärenden gällande utbetalning av ersättning. Arbetssteg Namn/Beteckning Beskrivning Information som skapas Information som används Behov av komplettering Skapa begäran om komplettering Det som triggar igång detta arbetsflöde är att Försäkringskassan har ett behov av komplettering för att ett medicinskt för att kunna användas i handläggningen av ett ärende. Handläggare på Försäkringskassan markerar vilken eller vilka frågor som besvarats otillräckligt och anger med en fritext per fråga vad det är som behöver kompletteras. Handläggaren kan också skriva ett fritextmeddelande som rör hela det et. Info om komplettering Sid 18/22
19 Skicka begäran om komplettering Handläggare på Försäkringskassan skickar begäran om komplettering till den enhet som utfärdat det medicinska et. Begäran om komplettering Ta emot begäran Kan komplettera? Skicka ett administrativt meddelande Ta emot administrativt meddelande Hantera enligt fastställda rutiner Tillföra mer information till berörda frågor Begäran tas emot av hälso- och sjukvårdspersonal på enheten som fördelar den till rätt person (oftast den ansvariga intygsutfärdaren). När begäran nått rätt person på enheten tar personen ställning till om det är möjligt att komplettera det et med den information som Försäkringskassan efterfrågar. Om det inte är möjligt skickas ett administrativt meddelande (se AF4 i dokumentet Informationsspecifikation Intygshantering 2.0) som påtalar detta. Handläggaren på Försäkringskassan tar emot meddelandet om att komplettering inte kan göras av enheten. Handläggaren på Försäkringskassan hanterar ärendet enligt fastställda rutiner. Hälso- och sjukvårdspersonal kompletterar en kopia av det tidigare inskickade et med mer detaljerad eller förtydligad information som Begäran om komplettering Medicinskt, Uppgifter om hälsotillstånd Sid 19/22
20 Signera medicinskt Offentlig vårdgivare? Försäkringskassan behöver. Svar på komplettering ska alltid ges i form av ett nytt medicinskt. De kompletterade svaren utgör ett nytt medicinskt tillsammans med de tidigare svaren som inte kompletterats. Ett medicinskt är att betraktas som en journalhandling så när det är färdigställt måste det signeras. Det et måste signeras av ansvarig intygsutfärdare. I samband med signeringen skickas också det et, tillsammans med information om vilket medicinskt som det et kompletterar, till Intygstjänsten. Offentliga och privata vårdgivare lyder under delvis olika lagstiftning. Det innebär att en privat vårdgivare måste inhämta samtycke för att kunna besvara en begäran om komplettering medan en offentlig vårdgivare inte behöver patientens samtycke om informationen som tillförs det et är baseras på medicinsk information som fanns tillgänglig sedan tidigare. Om det däremot var ny medicinsk information som hämtades in från patienten krävs samtycke även från en offentlig vårdgivare. Medicinskt Sid 20/22
21 Inhämta samtycke Den privata vårdgivaren måste inhämta och dokumentera patientens samtycke för att kunna svara på Försäkringskassans begäran. Samtycke Skicka medicinskt till FK Ta emot medicinskt Handlägga ärende Avsluta handläggning Det et skickas till Försäkringskassan. Skicka medicinskt Försäkringskassan tar emot det et. Medicinskt Medicinskt När det et har mottagits kan handläggaren gå vidare med handläggning av ärendet. Om et är tillräckligt kan Försäkringskassan fatta beslut och avsluta handläggningen. Medicinskt Informationsmängder Namn/beteckning Beskrivning Info om komplettering Begäran om komplettering Medicinskt Uppgifter om hälsotillstånd Information hos Försäkringskassan om att ett förtydligande behöver ske. Begäran från Försäkringskassan till hälso- och sjukvården om att en komplettering behövs samt information om vad som behöver kompletteras. Den fullständiga informationsmängd som utgör det et. Vid vårdkontakten dokumenterar hälso- och sjukvårdspersonalen väsentliga uppgifter om patientens hälsotillstånd. Sid 21/22
22 Samtycke Skicka medicinskt Patientens samtycke till att det et skickas elektroniskt till Försäkringskassan. Information om det et som ska skickas och uppgifter om avsändaren av et. Informationslager Namn/beteckning Vårdsystem Intygstjänsten Försäkringskassans system Beskrivning Består av exempelvis: Journalsystem, inte specifikt inriktat på sjukskrivning, håller bred information t.ex. anamnes och status. Sjukskrivningsvy, dvs. en modul eller vy för specifika sjukskrivningsfrågor, t.ex. Webcert. Tjänst där alla intyg lagras och från vilken patienten själv kan nå sina intyg. Består av de olika system som behövs för att hantera inkomna ansökningar och fatta beslut hos Försäkringskassan. Exempelvis ärendehanteringssystem. Sid 22/22
Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss och arbetsflöde, Enkelhet
1 (12) 1 december Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Vxl: 08-452 70 00 Tel: Anna Dahlström anna.dahlstrom@inera.se www.cehis.se info@cehis.se Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss
Läs merELEKTRONISKA INTYG WEBCERT
ELEKTRONISKA INTYG WEBCERT WEBCERT Webcert används för att utfärda elektroniska läkarintyg och skicka dessa till anslutna mottagare samt att kommunicera med Försäkringskassan. Webcert kan användas av hälso-
Läs merIntygstjänster
Intygstjänster 2018-09-26 Vad är Intygstjänster? Navet för hantering av elektroniska intyg mellan vård, myndigheter och invånare. Omfattar en infrastruktur och flera webbapplikationer som vänder sig till
Läs merKravspecifikation för utökat elektroniskt informationsutbyte
Kravspecifikation för utökat elektroniskt informationsutbyte Innhållsförteckning Innhållsförteckning... 2 Revisionshistorik... 3 1. Inledning... 4 1.1 1.2 1.3 Syfte med dokumentet... 4 Målgrupp för dokumentet...
Läs merAnvändarmanual. Webcert Fråga/Svar
Användarmanual Webcert Fråga/Svar Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Syfte och målgrupp... 2 1.3. Definitioner och benämningar... 2 2. Användning av Webcert... 3 2.1. Att logga
Läs merViktigt förtydligande angående användningen av fråga-svarsfunktionen
2013-03-28 Vård och omsorg Cecilia Unge Viktigt förtydligande angående användningen av fråga-svarsfunktionen Det framgår att hälso- och sjukvården ibland skickar NY medicinsk information via frågasvarsfunktionen
Läs merTjänsteavtal för ehälsotjänst
Tjänsteavtal för ehälsotjänst Bilaga 2. Specifikation av Tilläggstjänster INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 3 2. Kompletterande tjänster och funktioner... 3 2.1. Konsultstöd... 3 2.2. Meddelandetjänsten...
Läs merAnvändarmanual. Webcert frågor & svar
Användarmanual Webcert frågor & svar Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Syfte och målgrupp... 2 1.2. Referenser... 2 1.3. Versionshistorik... 2 2. Roller och behörigheter i Webcert... 3 2.1. Läkare...
Läs merJuridiska frågor och svar om försäkringsmedicinska utredningar rörande personuppgiftsbehandling och dokumentation
Jonas Dahl Manolis Nymark Pål Resare Anna Östbom Juridiska frågor och svar om försäkringsmedicinska utredningar rörande personuppgiftsbehandling och dokumentation Denna promemoria innehåller frågor och
Läs merArbetsförmedlingens handläggarstöd
Arbetsförmedlingens handläggarstöd AFHS 18/2011 Sida: 1 av 7 Gäller fr.o.m. 20141022 Beslutad av: Henrietta Stein Beslutsdatum: 20141022 Version: 3.0 Dnr: Af-2014/091296 Medicinska underlag Medicinska
Läs merWebcert 0.5 Fråga-svar-funktion Lathund för Läkare
2014-11-28 Version 2.0 Webcert 0.5 Fråga-svar-funktion Lathund för Läkare Systemförvaltning EPJ (Elektronisk patientjournal) Ing. 88, Akademiska sjukhuset Landstingets resurscentrum 751 85 Uppsala tfn
Läs merFlexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling
Flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling Kombinera behandling med arbete en möjlighet för dig Att få diagnosen cancer innebär att mycket i vardagen förändras. Sjukdomen påverkar ork och förmåga.
Läs merIntygsskrivandet i hälso- och sjukvården till vem, varför och hur
Intygsskrivandet i hälso- och sjukvården till vem, varför och hur Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare Sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane.se 1 Övertro på läkaren förmåga?? Det är
Läs merDin väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning
Din väg tillbaka så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning Allmänt Det är Försäkringskassan som bedömer om du har rätt till sjukpenning Att vara sjukskriven är en aktiv behandling. Det ska finnas en plan
Läs merIntygstjänster. En plattform som skapar möjligheter. 7 april Lena Furubacke
Intygstjänster En plattform som skapar möjligheter 7 april 2016 Lena Furubacke Lena.furubacke@inera.se Intygsplattformen idag 2011 LAGRAR INTYG REGISTRERAR SAMTYCKE JOURNALSYSTEM OCH SKICKAS TILL WEBCERT
Läs merRelease notes. Webcert 6.1
Release notes Webcert 6.1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Ny funktionalitet... 3 2.1 Vårdens intyg... 3 2.1.1 Funktionen Godkänna intygsmottagare... 3 2.1.2 Notifiering till integrerade journalsystem...
Läs merBilaga 2 Användarscenario och arbetsflöde, Delaktighet
1 (13) Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Vxl: 08-452 70 00 Tel: Anna Dahlström anna.dahlstrom@inera.se www.cehis.se info@cehis.se Bilaga 2 Användarscenario och arbetsflöde,
Läs merLena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018
Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland Agenda för dagen Sjukförsäkringens regelverk Sjukskriven vad händer? Olika roller i sjukskrivningsprocessen Alternativ till
Läs merBilaga 1. Preliminär juridisk rapport
Bilaga 1. Preliminär juridisk rapport Sid 1/6 1. Syfte I projektets uppdrag ingår att granska och utreda de legala aspekterna av projektet Mina intyg. Syftet med den preliminära rapporten är att initialt
Läs merSvar på regeringsuppdrag
1 (5) Svar på regeringsuppdrag Delredovisning av regeringsuppdraget Bättre dialog mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården Försäkringskassan och Socialstyrelsen Bättre dialog mellan Försäkringskassan
Läs merPMO - Nationella intyg
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-127057 Fastställandedatum: 2018-09-11 Giltigt t.o.m.: 2019-09-11 Upprättare: Ingrid T Durhem Fastställare: Ingrid Durhem PMO - Nationella intyg
Läs merSjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg
Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista
Läs merVikariatsgivaren ska uppfylla bestämmelserna i LOL/LOF.
Koncernkontoret Västra Götalandsregionen 2018-12-20 Förtydligande av villkor gällande vikariat för privata vårdgivare med ersättning enligt lag och förordning om läkarvårdsersättning (LOL & FOL) samt lag
Läs merUtfärdande av intyg inom kommunens hälsosjukvård.
RUTIN FÖR Utfärdande av intyg inom kommunens hälsosjukvård. Antaget av Medicinskt ansvariga Diarienummer VON 18 nr 662 Gäller för Legitimerad personal Giltighetstid 2023-05-31 Dokumentansvarig Medicinskt
Läs merÅtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag
Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det
Läs merAnsvar för de försäkringsmedicinska utredningarna
YTTRANDE Vårt ärendenr: 16/06555 2017-01-20 - Sektionen för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ansvar för de försäkringsmedicinska utredningarna Sammanfattning Sveriges
Läs merHälso- och sjukvårdsdokumentation
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2017-10-10 Beslutad av SN 126 2017-10-25 Hälso- och sjukvårdsdokumentation BAKGRUND Vårdgivaren ansvarar för att det förs patientjournaler.
Läs merInformation om nya webcert via Cosmic och nya läkarintyget för sjukpenning (FK7804)
Information om nya webcert via Cosmic och nya läkarintyget för sjukpenning (FK7804) g nya S Felanmäl alla tekniska fel till 010-241 41 41, internt 141 41 f S län Länk till informationssidan om Webcert
Läs merSjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd
Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista
Läs merInformation till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering
Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering JUNI 2018 Foto: Jonas Kullman Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering Att du som medarbetare ibland
Läs merArbetsresor istället för sjukpenning
SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2017:17 Arbetsresor istället för sjukpenning En granskning av Försäkringskassans utredning av merkostnader för arbetsresor i sjukpenningärenden Detta är en sammanfattning av en
Läs merDatum 2010-04-19 Dnr 0902202. Sjukvårdande behandling utomlands. Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden föreslår Hälso- och sjukvårdsnämnden
Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden Ulla Mårtensson 044-309 41 21 ulla.martensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2010-04-19 Dnr 0902202 1 (4) Sjukvårdande behandling utomlands Ordförandens förslag föreslår
Läs merSITHS i Easy. Handledning i hanteringen av Självdeklarationen. SITHS i Easy SITHS Förvaltning Senast ändrad 2015-06-11. Sid 1/9
SITHS i Easy Handledning i hanteringen av Självdeklarationen Sid 1/9 Innehållsförteckning Förutsättningar för att hantera Självdeklarationen i Easy... 3 1. Hantera Självdeklarationen i Easy... 4 2. Dokumenthantering...
Läs merAnvändarmanual. Webcert fråga-svar
Användarmanual Webcert fråga-svar Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Syfte... 2 1.2 Målgrupp... 2 1.3 Referenser... 3 1.3.1 Tjänstereferenser... 3 1.3.2 Dokumentationsreferenser... 3 1.3.3 Övriga
Läs merAllmänna riktlinjer för e-tjänsten Journal via nätet
1 (5) Riktlinjer för e-tjänsten Journalen Revideras 2018-04-01 Beslutande: Ansvarig: Handläggare: Chefläkare, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Chefläkare, vårdgivare Birgitta Cornelius, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merKvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna
1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas
Läs merLeveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB)
Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/7 1. Inledning... 3 1.1 Syfte med FMB... 3 1.2 Information som hanteras av FMB... 3 2. Hur FMB används... 4 3. Filer
Läs merInformation ST-läkare 29 September Anette Svenningsson
Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till
Läs merNationell samordning av e-hälsotjänster - från e-recept till framtidens intelligenta chattbotar
Nationell samordning av e-hälsotjänster - från e-recept till framtidens intelligenta chattbotar Sofie Zetterström, vice vd sofie.zetterstrom@inera.se 070-315 71 67 Snart 20-årsjubileum - med nära 40 tjänster
Läs merWebcert 0.5 Fråga-svar-funktion Lathund för Brevlådebevakare (vårdenhetsadministratör)
2014-12-02 Version 2.1 Webcert 0.5 Fråga-svar-funktion Lathund för Brevlådebevakare (vårdenhetsadministratör) Systemförvaltning EPJ (Elektronisk patientjournal) Ing. 88, Akademiska sjukhuset Landstingets
Läs merAnvändarmanual. Webcert fråga-svar
Användarmanual Webcert fråga-svar Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Syfte... 2 1.2 Målgrupp... 2 1.3 Referenser... 3 1.3.1 Tjänstereferenser... 3 1.3.2 Dokumentationsreferenser... 3 1.3.3 Övriga
Läs merAnvändarmanual Intygsstatistik. Nationell statistik
Användarmanual Intygsstatistik Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Begreppsförklaring... 3 1.2 Bortfall av läkarintyg... 4 1.3 Jämställd uppföljning... 4 2. Rapporter i nationell statistik... 5 2.1 Sjukfall...
Läs merRehabkoordinatorns manual för att arbeta med flödesschema.
Rehabkoordinatorns manual för att arbeta med flödesschema. För att se patientens väg genom sjukskrivnings- och rehabiliterings processen ska Rehabkoordinator på vårdcentralen/ enheten följa två sjukskrivna
Läs merPatientlagen inspirationsdagar om bemötande och kommunikation. Januari 2015
Patientlagen inspirationsdagar om bemötande och kommunikation Januari 2015 I patientlagen samlas den lagstiftning som direkt berör patienten. Där ska det viktigaste som rör patienten finnas även om annan
Läs merVarför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04
Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad
Läs merFrågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen
Promemoria 2018-10-02 Komm2018/06 Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess S 2018:06 Nationell samordnare Mandus Frykman 08-4059542 072-2128658 mandus.frykman@regeringskansliet.se
Läs merElektroniskt informationsutbyte Peter Lindgren och Hans Ahlqvist projektledare Inera AB och Försäkringskassan
Elektroniskt informationsutbyte 2012-10-08 Peter Lindgren och Hans Ahlqvist projektledare Inera AB och Försäkringskassan Bakgrund 2006 införde staten den så kallade sjukskrivningsmiljarden efter initiativ
Läs merPatientlagen och informationsplikten 2014:821
Patientlagen och informationsplikten 2014:821 141117 Informationsplikten utvidgas och förtydligas Patienten ska få relevant information om sitt hälsotillstånd de metoder som finns för undersökning, vård
Läs merAllmänna riktlinjer för e-tjänsten Journalen
1 (5) Beslutande: Ansvarig: Handläggare: Chefläkare, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Chefläkare, vårdgivare Birgitta Cornelius, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Allmänna riktlinjer för e-tjänsten Journalen
Läs merIntygstjänster. - Beskrivning och tjänstespecifika villkor
Intygstjänster - Beskrivning och tjänstespecifika villkor Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 3. REFERENSER... 2 4. TERMER OCH BEGREPP... 2 5. BESKRIVNING AV TJÄNSTEN... 3 5.1 Övergripande beskrivning
Läs merTidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete
Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabplan Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten Rehabkoordinator/ rehabkoordinering
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag
Läs merUppdaterat Fråga Svar
Uppdaterat 2018-09-19 Fråga Svar Att tänka på inför start Hur tar man bort favoritmappen för gamla läkarintyg? I min favoritmapp ligger även "intyg för tillfällig föräldrapenning" det vill jag ju inte
Läs merWebbinarium 31 maj 2018
Webbinarium 31 maj 2018 AB 28 mom. 9 / Särskild AGS-KL-förmån Överenskommelsen Arbetsmarknadens parter inom kommun, landsting, regioner och vissa kommunala bolag har träffat en överenskommelse om att:
Läs merInformationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16
Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Ett IM gäller i högst ett år från utgivningsdatum, men kan upphöra att gälla tidigare. För korrekt information om vilka IM som är giltiga, titta alltid på Fia.
Läs merProjekt Tidig Samverkan
Projekt Tidig Samverkan Bakgrund Försäkrings - kassan Hälso- och sjukvården Långa väntetider för patienten Målsättning Projekt mål: Ta fram en arbetsmodell för en effektivare rehabilitering och sjukskrivningsprocess
Läs merFrågor och svar om förordning om försäkringsmedicinska utredningar
Frågor och svar om förordning om försäkringsmedicinska utredningar 1. Varför finns det både en förordning och en lag om försäkringsmedicinska utredningar? Regeringen har möjlighet att tydliggöra delar
Läs merKLARA SVPL Lathund för Sjukhus Akuten. Skapad för SAMSA av Lena Arvidsson & Marie Steffenburg Wennberg Version 4
KLARA SVPL Lathund för Sjukhus Akuten Innehåll Sid Inkomna meddelanden Kvittera meddelande Ta bort ärenderaden i Inkomna meddelanden 5 Grafisk ärendeöversikt 6 Sök patient 7 Vårdbegäran 8 Meddelande till
Läs merFörsäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM
Försäkringskassan IKEM Sid 1 November 2016 IKEM Regeringen har gett Försäkringskassan uppdraget att bidra till att nå ett sjukpenningtal på högst nio dagar vid utgången av år 2020 bidra till att sjukskrivningarna
Läs merAnvändarmanual Nationell statistik. Statistiktjänsten 3.0
Användarmanual Nationell statistik Statistiktjänsten 3.0 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Begreppet sjukfall... 3 1.3 Ordinerad sjukskrivning... 3 1.4 Bortfall av läkarintyg...
Läs merTILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering
TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Sjukskrivning och rehabilitering I arbetsmiljöpolicyn framhåller Hudiksvalls kommun vikten av tidig och aktiv rehabilitering för att sjukskrivna medarbetare så fort det är
Läs merVillkor 4 Utökat elektroniskt informationsutbyte Vad genomförs i det nationella arbetet ?
2016-12-16 1 (12) Avdelningen för Vård och omsorg Cecilia Alfvén Frågor och svar Villkor 4 Utökat elektroniskt informationsutbyte 2017-2018 1. Vad genomförs i det nationella arbetet 2017-2018? Till följd
Läs merSammanhållen journalföring
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-06-28 Beslutad av SN 84 2016-08-31 Sammanhållen journalföring Via nationella e-tjänster, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac Gäller för
Läs merRelease notes. Webcert 6.0
Release notes Webcert 6.0 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Förbättrad funktionalitet... 3 2.1 Utfasning av läkarintyg FK 7263... 3 2.2 Besvara kompletteringsbegäran... 3 3. Ny design... 4 3.1 Sidhuvudet...
Läs merVarför införs en patientlag?
1 2 Varför införs en patientlag? Lagen ska: - stärka patientens ställning - främja patientens integritet, delaktighet och självbestämmande. Lagen kräver ett nytt förhållningssätt av vården i mötet med
Läs merRemiss inom hälso- och sjukvård
Regional medicinsk riktlinje Remiss inom hälso- och sjukvård Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2018-00079) giltigt till februari 2020. Utarbetad av funktionsgrupp chefläkare. Syfte Syftet
Läs merAnvändarmanual. Webcert frågor och svar
Användarmanual Webcert frågor och svar Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Om Webcert... 2 1.2. Syfte och målgrupp... 2 1.3. Referenser... 3 1.4. Versionshistorik... 3 2. Roller och behörigheter
Läs merInformation AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson
Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till
Läs merRiktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR
Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida
Läs merRutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen
Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Innehållsförteckning Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Rutiner för kontakt och dialog vid sjukskrivning Försäkringskassans anvisningar
Läs merChecklista. För åtkomst till Svevac
Checklista För åtkomst till Svevac Innehållsförteckning 1 Inledning 2 2 Inloggning/autentisering i Svevac 2 3 Målet sammanhållen vaccinationsinformation 3 4 Säkerhetstjänsten 3 5 Detta är HSA 3 6 Detta
Läs merFörsäkringsmedicinska utredningar AFU, TMU och SLU
1 (11) Försäkringsmedicinska utredningar AFU, TMU och SLU Redovisningskrav och rutiner 1 januari 2018-31 december 2018 2 (11) Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Landstingens kontaktpersoner... 3 3 Hantering av
Läs merUppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS
Uppdragsbeskrivningar - de samverkande parternas uppdrag i TRIS 1 Till läsaren I TRIS ingår Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna (socialtjänsten) i länet. I detta
Läs merPatientlagen 2014:821
Patientlagen 2014:821 141117 Patientmaktsutredningen hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas ( ) förbättra förutsättningarna för en god och jämlik vård ( ) också
Läs merRehabiliteringspolicy
Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning
Läs merRUTIN SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN
2018-11-09 RUTIN SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN Ej fastställd av Chefsforum 2018-11-09 Innehållsförteckning Inledning... 1 Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård... 1 Den
Läs merYttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:
Läs merRutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering
HÖGSKOLAN DALARNA HDa dnr: F2001/1766/12 1 Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering INLEDNING Bakgrund Personalen är Högskolans viktigaste resurs såväl ur ekonomisk som kompetensmässig aspekt. Förebyggande
Läs merLag om försäkringsmedicinska utredningar
Lag om försäkringsmedicinska utredningar 2018-12-04 Tillämpningsområde 1 Denna lag reglerar ansvar, befogenheter och krav vid undersökningar som Försäkringskassan får begära att den försäkrade ska genomgå
Läs merSamtycke. sid. 1 av 7. Gäller från och med Styrdokument Riktlinje
Samtycke Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS och MAS Skribent SAS och MAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 251/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-10-24 Senast
Läs merRiksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:13)
Aktuell lydelse Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:13) om kontroll i sjukpenningärenden och ersättning för merutgifter vid resa till och från arbetet, m.m. Inledande bestämmelser 1 I denna
Läs merVad händer om jag blir sjuk?
Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn
Läs merFörutsättningar för Försäkringskassans beställningar av fördjupade medicinska utredningar 2012
1 (6) Information till landstingen: Förutsättningar för Försäkringskassans beställningar av fördjupade medicinska utredningar 2012 Detta dokument beskriver de praktiska förutsättningarna för Försäkringskassans
Läs merPatientlagen. Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Börjar gälla 1 januari 2015
Patientlagen Patientlagen Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv Börjar gälla 1 januari 2015 Kerstin Cedermark specialistsjuksköterska 20141106 Patientmaktsutredningen hur patientens
Läs merPatientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting
Patientlagen 2014:821 Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting Patientmaktsutredningen 1. Prop. 2013/14:106 Patientlag. Träder ikraft 1 jan. 2015 2. Lag om organisation av hälso-
Läs merAvtal om Kundens mottagande av intyg från Mina intyg Bilaga 1 - Specifikation av tjänsten mottagande av intyg från Mina Intyg
Avtal om Kundens mottagande av intyg från Mina intyg Bilaga 1 - Specifikation av tjänsten mottagande av intyg från Mina Intyg Mellan Inera och Kund Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Syfte...
Läs merRiktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem
1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merRutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen
Inledning Arbetsgivaren har enligt lagen om allmän försäkring (AFL) och arbetsmiljölagen (AML) ett ansvar för att en arbetstagare som drabbats av skada eller sjukdom får del av de rehabiliterings- och
Läs merVälkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare
Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade
Läs merFörsäkringskassans ställningstagande till SRS rapport 2016
Bilaga 8 Försäkringskassans ställningstagande till SRS rapport 2016 Sammanfattning Denna bilaga innehåller Försäkringskassans ställningstagande till SRSprojektets förslag till fördelning av ansvar för
Läs merSjukskrivningsmiljarden
Sjukskrivningsmiljarden 2010 11 Nya miljarder under två år ska fortsätta utveckla arbetet med sjukskrivningar Den så kallade sjukskrivningsmiljarden kom till för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna
Läs merArbetsförmedlingen Birgitta, Maria-José, Lena
Arbetsförmedlingen Birgitta, Maria-José, Lena 2019-05-15 Ny organisation - kanalförflyttningen Kunden har ett eller flera ärende/-n och inte bara en handläggare. Vi har gått ifrån min personliga handläggare.
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxx Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
Läs merCirkulärnr: 09:82 Diarienr: 09/5858 Arbetsgivarpolitik: 09-2:25 Nyckelord: AB, Allmänna bestämmelser, sjuklön Handläggare: Maria Dahlberg Avdelning:
Cirkulärnr: 09:82 Diarienr: 09/5858 Arbetsgivarpolitik: 09-2:25 Nyckelord: AB, Allmänna bestämmelser, sjuklön Handläggare: Maria Dahlberg Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik Sektion/Enhet: Förhandlingssektionen
Läs merRutin Process: Område: Giltig fr.o.m: Giltig t.o.m: Faktaägare: Fastställd av: Revisions nr: Identifierare: 1 Innehåll
Rutin Process: 3.1.0 RGK Leda, styra och organisera Område: Remiss Giltig fr.o.m: 2018-04-23 Faktaägare: Magnus Järvholm, ordförande i förvaltningsgrupp remiss Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso-
Läs merFrågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013
1 (11) Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 Uppdaterad: (se markering i marginal) 2013-06-11 2013-06-18 Innehåll Allmänna frågor...3 1. Vart ska man vända sig
Läs merAvgiftshandboken 2017
Avgifter för undersökningar och åtgärder utan samband med sjukdom (ingår inte i högkostnadsskyddet) Innehåll: Intyg m.m.... 1 Kostnadsfritt... 2 Pris per påbörjade 15 minuter samt exempel på tidsåtgång
Läs merLedning och styrning av sjukskrivningsprocessen
1 (5) Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Inom hälso- och sjukvården skall kvaliteten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Ledningen för hälso- och sjukvård ska organiseras så
Läs merGranskning av remissprocessen komplettering
2017-09-07 RJL2017/954 Förvaltningsnamn Nämnden för Folkhälsa och sjukvård Granskning av remissprocessen komplettering Remissflödet till specialistsjukvården 2013 tom augusti 2017 Remissflödet till primärvården
Läs merSIP Samordnad Individuell Plan
SIP Samordnad Individuell Plan Rutin Antaget av Socialförvaltningens ledningsgrupp Antaget 2018-10-12 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare Verksamhetsutvecklare RUTIN 2(7) 1. Inledning Enligt Socialtjänstlagen
Läs mer