Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11 Västerbotten: Q Norrbotten: Q Jämtland: Q Västernorrland: Q Dalarna: Q Gävleborg 1: Q Värmland: Q Q Örebro Q Uppsala: Q Västmanland Q Stockholms läns landsting : Q Västra götalandsregionen: Q Jönköping: Q Sörmland: Q Östergötland: Q Gotland: Q Halland: Q Blekinge: Q Kalmar: Q Kronoberg: Q Region Skåne: Q2 2018

12 BILAGA 2 1 (2) Datum Vår beteckning Dnr Lägesrapport avseende tidplan för digitalisering av Försäkringskassans resterande medicinska underlag Försäkringskassan har via regleringsbrevet fått i uppdrag i villkor 4 i överenskommelsen mellan staten och SKL att ta fram en tidplan för digitaliseringen av resterande medicinska underlag som Försäkringskassan begär in från hälso- och sjukvården. Nedan redogörs för en lägesrapportering i denna del. Bakgrund Som framgår av slutrapporteringen kommer fyra nya medicinska underlag att från och med november 2017 bli tillgängliga för elektronisk kommunikation via den nya tekniska plattformen. För det redan digitaliserade Läkarintyget för sjukpenning har Försäkringskassan under år 2016 erhållit ca 2 miljoner läkarintyg, varav 72 % har inkommit via elektronisk överföring. För år 2017 pekar siffran på ett något lägre antal inkomna läkarintyg men ca 78 % inkomna via elektroniska överföring. Läkarintyget för sjukpenning är i särklass det mest frekventa medicinska underlaget hos Försäkringskassan. Försäkringskassan har tjugo ytterligare medicinska underlag och intyg som Försäkringskassan begär in av hälso- och sjukvården. Dessa uppgår till ca , baserat på inskannade underlag för år En del av dessa är mindre frekventa och uppgår till under intyg per år. Försäkringskassan har därmed genom framförallt Läkarintyget för sjukpenning redan digitaliserat ca 85 % av de inkommande medicinska underlagen Förstudier under 2018 Försäkringskassan kommer under 2018 att påbörja ett antal förstudier för att utreda vilka ytterligare medicinska underlag som bör digitaliseras, utifrån olika nytto- och kostnadsanalyser. Utifrån förstudierna kommer Försäkringskassan att ha en löpande dialog med SKL gällande prioriteringsordning för digitalisering av ytterligare medicinska underlag. En särskild problematik kan de medicinska underlagen med låg volym utgöra, då kostnaden för att realisera dessa måste ställas mot nyttan. Problemområden Försäkringskassan vill påpeka de problemområden som myndigheten ser och som rapporterades i juni Inför ett realiserande av de övriga medicinska underlagen måste nedanstående punkter vara klarlagda; Postadress Besöksadress Telefon Stockholm LM Ericssons väg 30, Hägersten E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se

13 BILAGA 2 2 (2) Datum Vår beteckning Dnr Vem är Försäkringskassans motpart vid framtida utveckling med hälso- och sjukvården? För att samarbetet inom utvecklingsarbetet kring elektroniskt informationsutbyte skulle fungera smidigt, och med anledning av att arbetet hittills har finansierats av överenskommelser mellan staten och SKL, har SKL fungerat som motpart till Försäkringskassan. Det är en förutsättning för Försäkringskassan att framtida utvecklingsarbeten sker i nära samarbete med en motpart som har ett tydligt mandat att företräda hälso- och sjukvården. Det behöver även vara tydligt vilka krav och åtaganden som åligger hälso- och sjukvården på landstingsnivå. Även samarbetsformer kommer att behöva ses över samt vilka avtal och överenskommelser som behöver upprättas för framtida utvecklingsarbete. Hanteringen av kostnader vid framtida förvaltning och utveckling Den nuvarande tekniska lösningen bygger på att all elektronisk kommunikation mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården sker via den nationella tjänsteplattformen. Den nationella tjänsteplattformen tillhandahåller en tjänst som landstingen ansluter sig till. Enligt rådande samarbetsavtal angående elektroniskt informationsutbyte mellan den nationella tjänsteplattformen och Försäkringskassans vårdgivartjänst ska respektive part stå för sina egna kostnader oavsett vem av parterna som tagit initiativet till utvecklingsbehovet (utveckling, test etc.). Detta samarbetsavtal ses för närvarande över och SKL har signalerat att även principen att respektive part ska stå för sina egna kostnader ingår i översynen. Skulle principen att respektive part står för sina egna kostnader förändras innebär det helt nya ekonomiska förutsättningar vid förvaltning och vidareutveckling. Ökade kostnader för Försäkringskassan kan komma att påverka utvecklingstakten för digitalisering av de resterande medicinska underlagen. Försäkringskassan ställde sig bakom förslagen till villkor 4 i överenskommelsen under premisserna att respektive part står för sina egna kostnader för förvaltning och vidareutveckling. Postadress Besöksadress Telefon Stockholm LM Ericssons väg 30, Hägersten E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se

14 BILAGA 3 1 (4) Datum Vår beteckning Dnr Ställningstagande avseende Försäkringskassans fortsatta engagemang i arbetet med den s.k. Samverkansytan Sammanfattning Samverkansytan är ett tänkt IT-stöd i form av en digital plats som ska möjliggöra ett ökat och effektiviserat utbyte av information mellan den enskilde och övriga aktörer i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Det är ett viktigt arbete som behöver bedrivas. Försäkringskassan ser en fördel i att andra aktörer arbetar fördjupat för att förbättra kommunikationen dem emellan. Försäkringskassan väljer att fortsättningsvis delta genom att stödja i utredningsarbetet samt delta i referensgrupp. De skäl Försäkringskassan har till detta ställningstagande är: Försäkringskassans krav vid utvecklingsarbeten. Osäkerheter i förstudiens slutsatser. Juridiska aspekter. Bakgrund Sedan 2006 har staten och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) ingått överenskommelser för att stimulera landstingen att prioritera sjukskrivningsfrågor i hälso- och sjukvården och för att utveckla sjukskrivningsprocessen. Dessa överenskommelser gick tidigare under namnet sjukskrivningsmiljarden. Till följd av överenskommelsen inleddes ett utvecklingsarbete om elektronisk överföring. Här ingick även utvecklingsarbetet med den s.k. Samverkansytan. I överenskommelsen framgår att Samverkansytan ska vara ett verktyg för dialog mellan individen, arbetsgivaren och hälso- och sjukvården. Utredningsarbetet kring Samverkansytan har pågått sedan 2013 och Försäkringskassan har medverkat genom att delta i referensgrupp, styrgrupp, projektgrupp och workshops. Försäkringskassan har sedan 2016 valt att avvakta en fördjupad förstudierapport 2 från Inera AB för att utifrån den ta ställning till fortsatt engagemang i arbetet med Samverkansytan. Samverkansytan Samverkansytan är ett tänkt IT-stöd som ska möjliggöra ett ökat och effektiviserat utbyte av information mellan den enskilde och övriga aktörer i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Huvudaktörerna i Samverkansytan ska enligt förstudien vara arbetsgivaren och den enskilde. Samverkansytan ska fungera som en digital plattform för att underlätta informationsutbyte och kommunikation mellan dessa parter. 1 Villkor 4, 2b s. 14 i En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Samverkansytan en fördjupad förstudie. Delprojekt inom Intygstjänster Rapport , version 2.0. Postadress Besöksadress Telefon Stockholm LM Ericssons väg 30, Hägersten E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se

15 BILAGA 3 2 (4) Datum Vår beteckning Dnr Försäkringskassan lyfts i förstudien fram som en viktig aktör. I förlängningen tänker man sig även att samverkansytan kan inkludera ytterligare aktörer, så som Arbetsförmedlingen och socialtjänsten. Behov av utvecklad samverkan För att sjukskrivningsprocessen ska fungera tillfredsställande och fler människor ska kunna vara kvar i arbete, eller kunna återgå i arbete, krävs att alla inblandade aktörer tar sitt ansvar och agerar så tidigt som möjligt. Arbetsgivare och hälso- och sjukvården är de aktörer som först får signaler om ohälsa från den enskilde. Försäkringskassan ser att det finns ett behov av en utvecklad samverkan mellan arbetsgivare och hälso- och sjukvården för att förebygga och förkorta sjukskrivning. Idag finns en funktion för rehabilitering (rehabiliteringskoordinator) på plats inom delar av primärvården som ska underlätta just kontakterna mellan hälso- och sjukvården och arbetsgivare. En del av deras arbete är det förebyggande arbetet. Enligt SKLs och statens överenskommelse för ska denna funktion senast vid utgången 2018 finnas i hela primärvården där sjukskrivning förekommer. Det är därför positivt att dessa aktörer (arbetsgivaren och hälso- och sjukvården) arbetar fördjupat för att förbättra kommunikationen och där även den enskilde är involverad och medansvarig. Denna samverkan behöver ske i ett tidigt skede, helst redan innan en sjukskrivning är aktuell. Försäkringskassans ställningstagande I Samverkansytans förstudie finns en önskan att Försäkringskassan ska delta i det fortsatta arbetet med personella resurser i form av handläggardeltagande i workshops och intervjuer. Försäkringskassan avstår dock från att delta i den omfattning som föreslås i förstudien utan väljer att fortsättningsvis delta genom att stödja i utredningsarbetet genom bland annat juridisk kompetens samt att delta i referensgrupp. Försäkringskassan anser att det är viktigt att myndigheten inte förväntas ta ansvar för andra aktörers behov när det gäller deras arbete för att motverka ohälsa i arbetslivet. Därför är det en fördel att andra aktörer arbetar för att förbättra kommunikationen emellan sig. Det finns tre skäl till att Försäkringskassan väljer att minska sitt engagemang i Samverkansytan. Det första skälet är Försäkringskassans krav vid utvecklingsarbeten. Det andra är de osäkerheter Försäkringskassan ser i förstudiens slutsatser. Det tredje skälet är oklarheter i de juridiska delarna. Nedan följer en fördjupning av dessa tre områden. Försäkringskassans krav vid utvecklingsarbeten Digitaliseringen är en central del i Försäkringskassans verksamhetsutveckling. Alla utvecklingsarbeten som ska ske kräver en tydlig prioritering. Grunden för en sådan prioritering är en genomgripande effektanalys för att säkerställa att de satsningar som Försäkringskassan väljer går i linje med befintlig strategisk inriktning och har tydlig koppling till uppsatta mål. Postadress Besöksadress Telefon Stockholm LM Ericssons väg 30, Hägersten E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se

16 BILAGA 3 3 (4) Datum Vår beteckning Dnr I förstudien om Samverkansytan saknas en effektanalys. Effektkartan som finns ger inte några analytiska fakta, utan består av hypotetiska antaganden. För att Försäkringskassan ska delta i ett projekt som kräver engagemang i olika former så måste det gå att se vilka konkreta effekter som eftersträvas, vilka effekter som är sannolika att nå och när dessa kan räknas hem. Det behöver även finnas en riskanalys. Därutöver ska användarupplevelsen vid användning vara hög och tjänsten ska uppfylla krav på service och rättssäkerhet. Förutom detta är det en viktig princip att alla utvecklingsinsatser som Försäkringskassan genomför och deltar i, och som innebär ytterligare en kanal för våra olika användare, sätts i relation till de kanaler där försäkrade och andra aktörer redan finns och där de redan idag tar del av information i sina ärenden. Samverkansytan skulle bli ytterligare en kanal i Försäkringskassans digitala tjänsteutbud och för individen ytterligare en kanal att förhålla sig till. För att få klarhet i om information från Försäkringskassan ska visas i ytterligare en kanal i framtiden så skulle Försäkringskassan behöva genomföra en fördjupad studie av behovsbilden. Som utgångspunkt skulle metoden kunddriven tjänstedesign behöva användas där konceptualiseringen av lösningen sätts i relation till de kanaler som redan finns hos Försäkringskassan. Arbetsgivartjänsten är ett exempel på en kanal som Försäkringskassan har. Försäkringskassans arbete med att involvera och förenkla för arbetsgivare är idag inriktat på att utveckla denna tjänst. Arbetsgivartjänsten kan eventuellt vidgas till en mer generell tjänst för flera aktörer. En annan befintlig kanal är Mina sidor som är under kontinuerlig utveckling. Inom ramen för detta och andra strategiska arbeten följer Försäkringskassan dessutom andra initiativ såsom E-hälsomyndighetens arbete med Hälsa för mig. Osäkerheter i förstudiens slutsatser Det andra skälet till att Försäkringskassan väljer att förändra sitt engagemang i Samverkansytan är att förstudiens slutsatser är baserade på underlag som är ofullständiga och därför osäkra. Redan tidigt inriktades arbetet mot en idé om en IT-lösning. Denna tidiga inriktning gjorde att behovsanalysen som finns i förstudien genomfördes i relation till IT-lösningen vilket Försäkringskassan då påpekade i både styr- och projektgrupp. Behovsanalysen har alltså inte haft sin utgångspunkt i en oberoende analys av behovsbilden. Det saknas därför också en diskussion om andra möjliga samverkanslösningar, fördelar och nackdelar med en digital lösning och varför IT-lösningen Samverkansytan är det som bör prioriteras i arbetet med att underlätta stödet för samverkan. Den omvärldsanalys som görs i förstudien är mer av uppräknande art och det är oklart hur Samverkansytan förhåller sig till de övriga tjänster och aktörer som nämns. Det saknas också en analys av övriga aktörers (främst arbetsgivares) vilja att dela information på Samverkansytan. Postadress Besöksadress Telefon Stockholm LM Ericssons väg 30, Hägersten E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se

17 BILAGA 3 4 (4) Datum Vår beteckning Dnr För att utreda invånarnas vilja att dela medicinsk information med sin arbetsgivare så genomfördes 20 st. djupintervjuer. Försäkringskassan ser problem med denna del av förstudiens analysunderlag. Dels på grund av antal respondenter, dels på grund av urvalet samt med de slutsatser som dras. Exempelvis sade sig en tredjedel av respondenterna vara tveksamma till att dela medicinsk information med sin arbetsgivare. Istället för att se detta som en risk och hantera det i en riskanalys, så anges samtycke som problemets lösning. Juridiska aspekter Det tredje skälet till att Försäkringskassan väljer att förändra sitt engagemang i Samverkansytan är de juridiska oklarheterna. Utgångspunkten för Samverkansytan är att individen väljer att dela information med andra aktörer. Vilken aktör som ska få tillgång till vilken information bestämmer individen genom samtycke. Detta leder till att aktörerna inte kan veta om informationen som de har tillgång till i Samverkansytan är fullständig. De riskerar därför att agera utifrån ofullständigt underlag, vilket riskerar att leda till en rättsosäkerhet för individen. Ytterligare en juridisk oklarhet är vem som ska äga Samverkansytan. Som bilaga till förstudien finns en juridisk utredning där förslag finns på möjlig ägare/ förvaltare av Samverkansytan, däribland Försäkringskassan, men det saknas ett ställningstagande. När man utvecklar digitala tjänster som ska innehålla information rörande enskilda så krävs ett tydligt ställningstagande om informationsägarskapet. Detta är en förutsättning för att man i nästa steg ska kunna göra en riskanalys av behörighet och åtkomststyrning. Alla dessa delar saknas i förstudien. Som exempel står E-hälsomyndigheten inför en liknande problematik med sin tjänst Hälsa för mig, en tjänst som har likheter med Samverkansytan. Tjänsten stoppades efter granskning och beslut av Datainspektionen och prövas just nu i förvaltningsrätten. Den kritiska frågan handlar om individens rätt till sin egen hälsoinformation och personuppgiftsansvaret för dessa uppgifter. Det vill säga samma frågor som fortfarande är olösta i förhållande till Samverkansytan. Postadress Besöksadress Telefon Stockholm LM Ericssons väg 30, Hägersten E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se