Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S)

Transkript

1 Dnr /2013 1(8) Regeringskansliet Utbildningsdepartementet Stockholm Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S) Sammanfattning Socialstyrelsen tillstyrker i huvudsak utredningens bedömningar och vill i övrigt anföra följande: Socialstyrelsen tillstyrker förslaget om att socialnämnden ska underrätta utbildningsnämnden om beslut har fattats om att ett barn ska placeras i familjehem eller hem för vård eller boende (HVB). Socialstyrelsen vill påtala att i de situationer det är möjligt är det lämpligt att socialtjänsten tar kontakt med skolan innan socialnämnden fattat beslut om placering Socialstyrelsen tillstyrker förslaget om att socialnämnden efter samråd med skolhuvudmannen ska beskriva i vård- och genomförandeplaner om hur barnet eller den unge ska få lämplig utbildning. Det behöver däremot förtydligas vilken skolhuvudman som avses Socialstyrelsen tillstyrker förslaget om att ett utbildningsdokument ska upprättas men anser att det i 3 kap. 5 a skollagen behöver förtydligas vilken aktör i hemkommunen som ska upprätta utbildningsdokumentet och bedöma vilka uppgifter som dokumentet ska innehålla Socialstyrelsen tillstyrker förslaget om att Skolverket i samråd med SPSM, SiS och Socialstyrelsen ska utarbeta allmänna råd eller stödmaterial men anser att dessa ska kompletteras med ett hälsodokument eller kompletterande uppgifter till utbildningsdokumentet om barnets hälsa Socialstyrelsen menar att det behöver tydliggöras om distansundervisning kan ske för de barn som är placerade i familjehem eller i HVB som inte är ett särskilt ungdomshem. Om så SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Fax Org nr Bankgiro

2 Dnr /2013 2(8) är fallet behöver ansvaret mellan socialtjänst, vårdnadshavare och familjehemsföräldrar/personal vid HVB klargöras. Socialstyrelsen bedömer att följande förslag behöver utredas vidare: Betänkandets förslag om att elevhälsan inte ska vara tilllämplig i den utbildning som SiS anordnar är enligt Socialstyrelsens mening inte tillräckligt motiverat. Elevhälsa har ett särskilt förebyggande uppdrag vilket dessa barn och unga kan gå miste om. 7.9 Socialstyrelsen anser att frågan om fjärrundervisning skulle kunna vara tillåten i flera ämnen än språk behöver utredas vidare. Om detta görs möjligt skulle elever på de särskilda ungdomshemmen kunna erbjudas denna undervisningsform istället för distansundervisning i fler ämnen än språk. Övergripande synpunkter Socialstyrelsen finner det mycket positivt att de bestämmelser som gäller för placerade barns skolgång blir lika tydliga som de som gäller för alla barn. Det är till exempel en viktig förbättring med förtydligandet om att socialnämnden ska underrätta utbildningsnämnden om att ett beslut om placering har fattats och att utbildningsnämnden blir ansvarig för att ett utbildningsdokument upprättas. Många barn och unga som placeras i samhällsvård har stora kunskapsluckor. För att dessa ska kunna avhjälpas krävs att den kunskap som finns om barnet eller ungdomen följer med till den nya skolan men också att barnet utreds när kunskapen om barnet är bristfällig. Socialstyrelsen tycker att det är viktigt att barnen och ungdomarna inte bara får samma rätt till undervisning utan också rätt till en individualiserad undervisning som kan kompensera för den utbildning som de har gått miste om. För att rätten till likvärdig utbildning ska få genomslag i praktiken måste det bli tydligt att det är skolan som har huvudansvaret för att barn och ungdomar får den undervisning som de behöver. Socialstyrelsen menar också att det är bra att HVB (exklusive de särskilda ungdomshemmen) inte ges en generell möjlighet att anordna undervisning utan att barnen har rätt till undervisning vid den skola på den ort där HVB är beläget.

3 Dnr /2013 3(8) Under Socialstyrelsens tillsyn 2012 har det visat sig att de flesta HVB har ett fungerande samarbete med skolan på orten, men att det ibland uppstår svårigheter när det gäller hur skolhuvudmannen tar emot de icke skolpliktiga ungdomarna. Intrycket från inspektionerna är att HVB under senare år blivit mer medvetna om vikten av utbildning för de barn de har inskrivna och att de ofta är aktiva i kontakterna med skolan. För att barnens och ungdomarnas utbildningssituation ska förbättras krävs också ett tydligare intresse från mottagande skola. Med de tydligare bestämmelserna som föreslås i betänkandet ser Socialstyrelsen att detta förbättras. Socialstyrelsen tycker att utredningens förslag att behöriga sökanden som vistas på HVB ska tas emot i introduktionsprogram i gymnasieskolan, även om de kommer till HVB i mitten av en termin, innebär en förbättring. Tydligare rättigheter för ungdomarna ger HVB större möjligheter att verka för att ungdomarna får utbildning. Socialstyrelsen anser att utredningens användande av begreppen samhällsvård och HVB inte är helt entydigt, framförallt i rubriksättningen. Vad gäller HVB är de särskilda ungdomshemmen som SiS ansvarar för också en form av HVB. Socialstyrelsen utgår ifrån att när HVB anges i betänkandet så avses alla HVB exklusive de särskilda ungdomshemmen som SiS är ansvarig för. Socialstyrelsen utgår ifrån att utredningen menar att alla barn och unga i jourhem, familjehem och HVB är i samhällsvård. 3 Utbildning för elever i samhällsvård Socialnämnden Socialstyrelsen vill förtydliga att det är socialnämnden i den placerande kommunen som har huvudansvaret för samhällsvården. Socialstyrelsen vill även framhålla att en stor del av HVB är privata och att dessa tjänster kan upphandlas. Familjehem kan däremot inte upphandlas. Socialnämnden får inte lämna medgivande eller fatta beslut om vård utan att förhållandena i det enskilda hemmet och förutsättningarna för vård i hemmet är utredda av socialnämnd (6 kap. 6 andra stycket socialtjänstlagen [2001:453], SoL). Socialstyrelsen vill även tydliggöra att det är socialnämnden som har ansvar att följa vården och säkerställa att barn och ungdomar får de insatser som de behöver.

4 Dnr /2013 4(8) 3.4 Överväganden och uppdrag för utredningen Socialnämndens underrättelse till ansvarig nämnd för utbildning Socialstyrelsen tillstyrker förslaget men vill påtala att i de situationer det är möjligt är det lämpligt att socialtjänsten tar kontakt med skolan i ett tidigare skede innan socialnämnden fattat beslut om placering Socialnämnden ska samråda med skolhuvudmannen Socialstyrelsen tillstyrker förslaget med följande synpunkter. Förslaget om att socialnämnden efter samråd med skolhuvudmannen ska beskriva i vård- och genomförandeplan hur barnet eller den unge ska få lämplig utbildning behöver tydliggöras och ange vilken skolhuvudman som avses. Vårdplanen upprättas i samband med beslutet om placeringen varför det alltid är den skolhuvudman där eleven är folkbokförd som avses. Genomförandeplanen upprättas snart efter det att barnet har placerats. Socialnämnden behöver då samråda med skolhuvudmannen i den kommun där barnet folkbokförs. Socialstyrelsen vill också påtala att skolan behöver vara delaktig i socialnämndens ansvar att följa upp och revidera vårdplan och genomförandeplan avseende elevens skolgång. Socialstyrelsen instämmer i utredningens bedömning om att socialnämnden i samarbete med den nämnd som ansvarar för utbildningen i kommunen bör ansvara för att upprätta ett samverkansavtal för att reglera respektive parts ansvar för barn som placeras i samhällsvård. I detta arbete kan Socialstyrelsens och Skolverkets vägledning om Placerade barns skolgång och hälsa ett gemensamt ansvar (2013) beaktas. Även lokala exempel kan ge stöd i detta arbete så som exempelvis Regional samverkansrutin vid familjehemsplacering som tagits fram i Värmland. Betänkandet uppmärksammar vikten av att förbereda den fortsatta skolgången inför en placering och vid den avslutande fasen av en placering. Socialstyrelsen vill även uppmärksamma att barn och unga kan omplaceras under den tid som vården pågår och att det även då är avgörande att skolövergången planeras. Samverkansavtal om ansvar för placerade barn I betänkandet anges att socialnämnden ska betala för kostnader för de sociala insatser i skolan medan utbildningsnämnden ska betala för

5 Dnr /2013 5(8) kostnaden för utbildningen inklusive det särskilda stödet som eleven anses behöva. Socialstyrelsen anser att det till viss del är missvisande att ange att socialnämnden ska betala för kostnader för sociala insatser i skolan. Det är rektors ansvar att skyndsamt inleda utredning om det finns risk för att en elev inte uppnår de kunskapskrav som minst ska uppnås. Om det finns behov av särskilt stöd ska rektor besluta om ett åtgärdprogram. Därefter ska insatser från skolan sättas in. Om eleven av sociala eller psykologiska skäl har andra behov som inte är kopplade till att kunskapskraven uppnås kan socialtjänsten efter en utredning bevilja annat stöd i form av bistånd enligt 4 kap. 1 SoL. Nämnden har även ansvar för de eventuella insatser enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, som barnet kan komma att behöva. I Socialstyrelsens och Skolverkets arbete med vägledningen Placerade barns skolgång och hälsa ett gemensamt ansvar (2013) uppmärksammades att det ofta uppstår diskussioner mellan socialnämnden och utbildningsnämnden om vilken part som ansvarar för kostnaderna för barnets stöd. Det handlar om gränsdragningen mellan särskilt stöd enligt skollagen (2010:800) och bistånd enligt SoL. Dessa diskussioner leder ibland fram till att stödet till barnen och ungdomarna dröjer eller riskerar att utebli Utbildningsdokument för placerade elever Socialstyrelsen tillstyrker förslaget om att ett utbildningsdokument ska upprättas men anser att det i 3 kap. 5 a skollagen behöver förtydligas vilken aktör i hemkommunen som ska upprätta utbildningsdokumentet och bedöma vilka uppgifter som dokumentet ska innehålla. Socialstyrelsen föreslår även att ett hälsodokument ska upprättas eller att utbildningsdokumentet ska kompletteras med uppgifter om barnets hälsa. I arbetet med att ta fram vägledningen Placerade barn skolgång- och hälsa ett gemensamt ansvar (2013) har det framkommit att barnens hälsohistorik många gånger går förlorad genom flera skolbyten. I en journalstudie från 2012 Fosterbarns Hälsa det medicinska omhändertagandet av samhällsvårdade barns hälsa i Malmö visade det sig att det fanns många brister i kunskapen om och uppföljningen av de placerade barnens hälsa. Exempelvis saknade 15 procent av de placerade barnen en eller flera vaccinationer i det allmänna vaccinationsprogrammet och vart tionde barn hade inte fått någon hörsel eller synundersökning under de första skolåren. Ett sätt att förhindra dessa brister kan vara att utbildningsdokumentet kompletteras med

6 Dnr /2013 6(8) uppgifter från elevhälsan om t.ex. vilka hälsoundersökningar och vaccinationer som eleven fått. Socialstyrelsen vill även uppmärksamma att det inte är ovanligt att barn och unga i samhällsvård flyttar flera gånger. Detta kan innebära en risk för att en ordentlig kartläggning av barnets skolgång inte görs, vilket enligt Socialstyrelsen måste säkerställas. Det behöver förtydligas hur utbildningsnämnden ska hantera situationen om kunskapen om barnets skolgång är bristfällig och flera olika skolor har varit inblandade. Om inte detta tydliggörs finns en risk att barnets svårigheter inte uppmärksammas vilket in sin tur leder fram till att skolan inte kan sätta in rätt insatser. Vad gäller sekretess för utbildningsdokumentet hänvisar Socialstyrelsen till sitt remissvar till betänkandet SOU 2011:58 Skolans dokument insyn och sekretess Allmänna råd eller stödmaterial om placerade barns utbildning Socialstyrelsen tillstyrker förslaget om att Skolverket i samråd med SPSM, SiS och Socialstyrelsen ska utarbeta allmänna råd eller stödmaterial men anser att dessa ska kompletteras med ett hälsodokument eller kompletterande uppgifter till utbildningsdokumentet om barnets hälsa. Detta dokument bör innehålla uppgifter från elevhälsan om t.ex. vilka hälsoundersökningar och vaccinationer som eleven fått. I arbetet kan erfarenheterna från arbetet med vägledningen Placerade barn skolgång och hälsa ett gemensamt ansvar (2013) beaktas. 4 Utbildning för elever vid HVB 4.5 Skolpliktiga barn som vistas vid HVB ska få undervisning inom skolväsendet Socialstyrelsen instämmer i utredningens bedömning om att det skulle vara bra att en på förhand bestämd person vid HVB är kontaktperson för skolan och följer elevens skolgång. Socialstyrelsen anser också att det är angeläget att HVB och den nya skolan utarbetar rutiner för hur eleverna från HVB ska tas emot i skolan. Det bör även förtydligas vilken skola som avses, om det är den skolan i den kommun där HVB är beläget eller den skola som är elevens hemskola. Socialstyrelsen menar att det borde avse både och. Enligt Socialstyrelsens mening behövs det även ett förtydligande om att sko-

7 Dnr /2013 7(8) lan behöver ha kontakt med socialnämnden i den placerande kommunen. Enskild undervisning, särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång Socialstyrelsen vill uppmärksamma att även socialnämnden behöver informeras om anpassad studiegång för en elev som är placerade i familjehem eller HVB. I utredningen anges att åtgärden ska beslutas av rektor men innan beslut om detta åtgärdprogram fattas ska eleven och elevens vårdnadshavare ges möjlighet att delta i utarbetandet av programmet. 5 Utbildning för elever vid särskilda ungdomshem Utredningens ställningstagande om vissa bestämmelser i skollagen Betänkandets förslag om att elevhälsan inte ska vara tillämplig i den utbildning som SiS anordnar är enligt Socialstyrelsens mening inte tillräckligt utredd. Elevhälsa har ett särskilt förebyggande uppdrag vilket dessa barn och unga kan gå miste om. 7 Fjärr- och distansundervisning 7.9 Fjärrundervisning för elever i små skolmiljöer och 7.10 Distansundervisning Betänkande föreslår att fjärrundervisning enbart ska tillåtas i ett begränsat antal ämnen. Socialstyrelsen menar att frågan om fjärrundervisning skulle kunna vara tillåten i flera ämnen än språk skulle behöva utredas vidare. Om detta görs möjligt skulle elever på de särskilda ungdomshemmen kunna erbjudas denna undervisningsform istället för distansundervisning i fler ämnen än språk Särskilt stöd i form av distansundervisning till elever med medicinsk eller psykosocial problematik Socialstyrelsen anser att intyget som ska ligga till grund för rektors beslut om särskilt stöd i form av distansundervisning bör upprättas av behandlande och legitimerad läkare, psykoterapeut eller psykolog.

8 Dnr /2013 8(8) Socialstyrelsen menar att det behöver tydliggöras om distansundervisning kan ske för de barn som är placerade i familjehem eller i HVB som inte är ett särskilt ungdomshem. Om så är fallet behöver ansvaret mellan socialtjänst, vårdnadshavare och familjehemsföräldrar/personal vid HVB klargöras Distansundervisning vid särskilda ungdomshem Distansundervisning är en krävande undervisningsmetod vilket gör att Socialstyrelsen bedömer att det kan vara rimligt att ta fram vägledande material för hur undervisningen kan bedrivas så att barn och unga får det stöd som de behöver. Socialstyrelsen föreslår även en uppföljning av distansundervisningen. Beslut om detta yttrande har fattats av ställföreträdande generaldirektör Taina Bäckström. I den slutliga handläggningen har avdelningschefen Erik Höglund och enhetschefen Barbro Rohdin deltagit. Utredaren Petra Rinman har varit föredragande. SOCIALSTYRELSEN Taina Bäckström Petra Rinman