Havs och vattenmyndigheten Avdelning för fiskförvaltning/enheten för fiskereglering Box , Göteborg. Stockholm 4 maj 2018
|
|
- Britt Jonasson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Er ref/dnr: Dnr Vårt dnr: 309 Havs och vattenmyndigheten Avdelning för fiskförvaltning/enheten för fiskereglering Box , Göteborg Stockholm 4 maj 2018 Yttrande över Havs- och vattenmyndighetens förslag på ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) om fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön avseende förbudsperiod för fiske efter ål i havet Sammanfattning Naturskyddsföreningen är kritisk till Havs- och vattenmyndighetens förslag på förändring i Fiskeriverkets föreskrifter avseende förbudsperiod för fiske efter ål i havet. EU-kommissionen beslutade i december 2017 att det ska vara förbjudet att fiska efter ål inom EU under tre sammanhängande månader mellan 1 september 2018 och 31 januari Medlemsländerna väljer själva vilken tremånaders-period inom detta intervall ålfisket ska stoppas. Föreningen ställer sig frågande till Havsoch vattenmyndighetens val av period, dvs. att ålfisket ska stängas mellan den 1 november 2018 och den 31 januari Detta är den period i det aktuella intervallet som ger minst effekt i form av minskad fiskeridödlighet för ål. Som bakgrund till sitt val av förbudsperiod anför Havs- och vattenmyndigheten (HaV) att effekten av det Svenska fisket efter ål är så liten så det ändå inte spelar någon roll vilken period inom intervallet som väljs. HaV har därför valt den period som orsakar minst ekonomiskt bortfall för de svenska yrkesfiskare som har tillstånd att fiska ål. Naturskyddsföreningen menar istället att den period inom intervallet som ger en mer substantiell minskning av ålfångsterna - den 1 september till den 30 november och därmed leder till att flera lekmogna ålhonor får tillfälle att utvandra, ska väljas som förbudsperiod. Naturskyddsföreningen anser att om Sverige strävar efter en ålförvaltning som tar ålens akuta situation på allvar, så är det av största vikt att ålfisket i Östersjön stoppas och att försiktighetsprincipen tillämpas vid alla beslut som rör fiskeregleringar för ål.
2 2/5 Ålen en akut hotad art Den europeiska ålen (Anguilla anguilla) utgörs av ett enda bestånd som leker i Saragassohavet och vars larver därefter sprids till Medelhavet, Biscayabukten, Engelska kanalen och Nordsjön. Rekryteringen av glasål till Europa har sjunkit drastiskt under det senaste halvseklet och utgör idag bara någon procent jämfört med situationen i mitten av 1900-talet. Mest alarmerande är situationen för de ålar som driver in i Nordsjön (ICES Advice 2017). Glasålen växer upp i sjöar, vattendrag och längs kuster i Europa och Nordafrika. Enligt Artdatabanken finns minst 5 procent av världens ålbestånd i svenska vatten. Majoriteten av dessa ålar är honor. Ålen är upptagen som akut hotad (CR) både på den svenska rödlistan och på IUCN:s internationella rödlista. De största hoten mot ålens fortlevnad är det alltför hårda fisket på ålens alla stadier, kraftverk och andra vandringshinder, miljögifter och parasiter. Ålförvaltning i Sverige Ålens kraftiga tillbakagång uppmärksammades av EU redan 1997 (Havs- och vattenmyndighetens rapport 15-1). För att hejda den negativa utvecklingen och återuppbygga beståndet antogs baserat på ICES rådgivning - Rådets förordning (EG) nr 1100/2007 av den 18 september den s.k. Ålförordningen. Ålförordningen innehåller bland annat ett gemensamt mål om att minst 40 procent av biomassan av blankål i förhållande till nivån för ett av människan opåverkat bestånd med stor sannolikhet ska ta sig ut i havet. Av förordningen framgår att EU:s enskilda medlemsstater ska upprätta nationella förvaltningsplaner. Dåvarande Fiskeriverket beslutade 2007 om ett generellt ålfiskeförbud i Sverige. Sedan 2009 har Sverige en nationell ålförvaltningsplan vars mål är att minska den antropogena mortaliteten så att minst 40 procent av biomassan av blankål med stor sannolikhet tar sig ut i havet. Ålförvaltningsplanen från 2009 är inriktad på åtgärder för att snabbt öka utvandringen av vuxen ål till lekplatsen genom inskränkningar i fisket, förbättrade utvandringsmöjligheter för blankål och stödutsättningar av ålyngel. Implementeringen av de åtgärdsförslag i ålförvaltningsplanen som gäller inskränkningarna i fisket har i Sverige resulterat i att ålfisket på Västkusten stoppats helt (2012) och att övrigt fiske är starkt reglerat med krav på tillstånd, begränsning av antalet fiskedagar och antal redskap som får användas. I Östersjön bedrivs idag ålfiske av 147 personer med särskilt tillstånd. Inga nya tillstånd för ålfiske utfärdas. I Sveriges ålförvaltningsplan, liksom i flera andra EU-länders ålförvaltningsplaner ingår förutom inskränkningar i fisket stödutsättning av glasål bl a i sjöar som ålen förhindras att vandra upp till på grund av vattenkraftverk och andra vandringshinder. Det råder dock stor osäkerhet om dessa ålar verkligen bidrar till ålbeståndets fortlevnad eftersom det inte är bekräftat att de över huvud taget har förmåga att vandra tillbaka till Saragassohavet för att leka (Havs- och vattenmyndighetens rapport 1-15, ICES Advice 2017). I sin utvärdering av de resultat som uppnåtts genom förvaltningsplanerna för ål konstaterade EU-kommissionen 2014 att trots implementering av förvaltningsplaner befinner sig ålbeståndet fortfarande på kritiska nivåer och man rekommenderade medlemsländerna att anta en försiktighetsanstats (precautionary approach) tills dess att det finns säkra bevis för kontinuerlig ökning i såväl rekrytering som lekbestånd.
3 3/5 Ålfisket i Sverige Trots att ålen är rödlistad och fiske efter ål i princip är förbjudet i Sverige sedan 2007 finns alltså fortfarande 147 fiskare som har speciellt tillstånd att fiska ål. Dessutom är ett visst fritidsfiske tillåtet. Sammanlagt fångas runt kg ål per år i svenska vatten. Det svenska yrkesfisket efter ål är framför allt riktat mot utvandrande blankål. Längs Blekinge- och Smålandskusten pågår merparten av detta fiske mellan juli och september. Längre söder ut längs Skånes kust fiskas de största mängderna senare under hösten (september-december). Havs- och vattenmyndighetens förslag till förändringar I november 2017 presenterade EU-kommissionen ett förslag som innebar ett förbud mot att fiska ål som är längre än 12 cm i alla EU:s vatten. Förslaget gick inte igenom. Istället enades EU:s fiskeministrar i december 2017 om att fiske efter ål som är längre än 12 cm ska förjudas under tre månader mellan den 1 september 2018 och den 31 januari Ministerrådet beslutade också att varje medlemsland själv får välja vilka månader ålfiskeförbudet ska gälla. I samband med ministerrådsmötet antog dessutom kommissionen och rådet ett gemensamt uttalande som innebär att medlemsstaterna fullt ut ska genomföra sina nationella förvaltningsplaner för ål. För att Sverige ska leva upp till kommissionens beslut om ålfiskeförbud under tre månader måste reglerna för ålfiske som anges i fiskeförordningen FIFS 2004:36; Fiske efter ål med stöd av särskilt tillstånd ändras. Havs- och vattenmyndigheten föreslår att fiske efter ål inte får bedrivas under perioden från och med den 1 november 2018 till och med den 31 januari 2019, dvs. under den senare delen av det möjliga intervallet. Därmed uppskattar man att ålfångsten under 2018 kommer att reduceras med ca 22 procent (35 ton). HaV förklarar sitt val av period genom att anföra att om man inte inför ett förbud för fiske efter ål i svenska kustområden under tre sammanhängande månader mellan den 1 september 2018 och den 31 januari 2019 strider det mot artikel 10 i rådets förordning (EU) 2018/120 av den 23 januari Man måste alltså stoppa fisket under en period och väljer då att stoppa fisket den period som ger ett så litet ekonomiskt bortfall och drabbar så få ålfiskare som möjligt. HaV framhåller också att ett svenskt fiskestopp ger mycket liten effekt på beståndet som helhet och dess möjlighet till långsiktig återhämtning, oavsett när de tre förbudsmånaderna införs i Sverige. Synpunkter på förslaget till ändring av föreskrifterna för ålfiske Ålen är en akut hotad art och Naturskyddsföreningen skulle helst se att ålfisket stoppas inom hela EU tills det finns tydliga tecken på att beståndet återhämtat sig. Föreningen anser att det svenska systemet där ett antal yrkesfiskare längs den svenska kusten har tillstånd att fiska ål trots att fiskeförbud i princip råder, är olyckligt. Naturskyddsföreningen välkomnade EUkommissionens förslag på förbud för fiske efter blankål i Östersjön, och beklagar att förslaget efter ministerrådets beslut urvattnades till att endast omfatta tre månaders fiskestopp dessutom under den del av året då förbudet inte ger så stor effekt eftersom mycket ål fiskas i Sverige under augusti en månad som över huvud taget inte ingår i det valbara intervallet. För att göra det bästa möjliga av det beslut som fattats av ministerrådet anser föreningen att Sverige bör införa ålfiskestopp under den period inom det föreslagna intervallet som har störst betydelse för den svenska blankålens överlevnad dvs perioden från den 1 september till den 30 november Att stoppa ålfisket dessa tre månader skulle enligt HaV:s egna beräkningar innebära den totala fångsten av ål i svenska kustområden skulle reduceras med över 50 procent.
4 4/5 Havs- och vattenmyndigheten konstaterar i sin konsekvensutredning för de tre övervägda regleringsalternativen att deras förslag om ålfiskestopp under perioden november-januari innebär att de tre sammanhängande månaderna förläggs under den tid då minst antal företag påverkas. I januari bedrivs över huvud taget inget ålfiske i Sverige och i december förekommer bara ett visst fiske i Skåne som (runt 3 procent av det totala ålfisket). Det är alltså under november som ålfiskestoppet får någon märkbar effekt. Det är därför uppenbart att den period som Havs- och vattenmyndigheten föreslår som förbudsperiod endast i mycket liten utsträckning kommer att minska fiskeridödligheten för ål i svenska vatten. Naturskyddsföreningen beklagar detta. Det krävs visserligen internationellt samarbete och gemensamma strategier för hur beståndet ska förvaltas för att nå en effektiv förvaltning av det europeiska ålbeståndet, men det betyder inte att vad Sverige genomför på egen hand saknar betydelse. Många av de ålar som lever i den norra delen av artens utbredningsområde, bl a i svenska vatten, är vuxna individer och många av dessa är honor. Att dessa individer överlever och ges möjlighet att återvända till Saragassohavet och fortplanta sig kan självklart spela roll för ålbeståndets utveckling. En förutsättning för att ålbeståndet ska kunna återhämta sig är att långsiktiga åtgärder vidtas riktade mot samtliga livsstadier inom hela ålens utbredningsområde. Därför är det viktigt att alla EU-länder implementerar sina ålförvaltningsplaner och arbetar aktivt för att på allvar minska fiskeridödligheten och förbättra ålens möjligheter att hitta lämpliga uppväxtmiljöer. ICES påpekar i sin rådgivning att åtgärder direkt riktade mot blankål sannolikt är det som ger snabbast effekt på lekbiomassan, något som också Havs- och vattenmyndigheten framhåller i remissen. Ålens blankålsstadium är dessutom det stadium i ålens livscykel som vi i Sverige har störst möjlighet att påverka till exempel genom att säkerställa att lekmogen blankål ges möjlighet att utvandra från svenska vatten. Ett steg på vägen för att öka överlevnaden av dessa ålar är att åtminstone välja den period för fiskeförbud inom det föreslagna intervallet som tillåter flest ålar att vandra ut. ICES har upprepade gånger i sin rådgivning förordat att försiktighetsprincipen ska råda i samband med ålförvaltningen eftersom viktig kunskap om ålens biologi och fortplantning fortfarande saknas och osäkerheten om beståndets storlek och andra viktiga faktorer som är avgörande för att förstå beståndsdynamiken är stor. Detta har HaV bortsett ifrån i sitt förslag gällande ändring av Fiskeriverkets föreskrifter. Förutom det tillståndsgivna fisket är det väl känt att det förekommer illegalt fiske efter ål både i Sverige och i andra EU-länder. Detta faktum understryker vikten av att använda sig av försiktighetsprincipen då man beslutar om regler för fisket eftersom de faktiska fångsterna av ål från den svenska kusten förmodligen är större än vad som framgår av den officiella statistiken. Om Sverige menar allvar med sin ålförvaltningsplan och intentionerna att minska den antropogena mortaliteten får ål, är det svårt att förstå varför den ansvariga myndigheten väljer att föreslå stoppat ålfiske under de tre månader då ett stopp har minst effekt. Eftersom ålfiske över huvud taget inte förekommer i januari, och endast i liten utsträckning i december, innebär tre månader under november till januari en mycket liten minskning av fisketrycket på blankål längs Sveriges kust. Sammanfattningsvis konstaterar Naturskyddsföreningen att Havs- och vattenmyndigheten i sitt förslag på ändring av Fiskeriverkets föreskrifter inte har tagit vara på den möjlighet som finns att föreslå ålfiskestopp under en period som skulle minska fisketrycket maximalt inom det angivna intervallet. Naturskyddsföreningen beklagar detta och hoppas att Havs- och vattenmyndigheten, i enlighet med EU-kommissionens rekommendationer och ICES rådgivning, i fortsättningen använder sig av försiktighetsprincipen i samband med implementeringen av ålförvaltningsplanen. Föreningen vill understryka att ålen är en akut hotad art som i princip ska vara fredad i Sverige och alltså egentligen inte borde fiskas över
5 5/5 huvud taget. Att fisket framför allt sker på lekmogna honor är speciellt allvarligt eftersom det stoppar dessa ålars möjlighet att fortplanta sig och bidra till beståndets fortlevnad. Förekomsten av olagligt fiske gör det ännu viktigare att tillämpa försiktighetsprincipen vid beslut om fiskereglering. Referenser Havs- och vattenmyndighetens rapport (2015): Sveriges nationella ålförvaltningsplan. Havsoch vattenmyndighetens analys av behovet att revidera den nationella förvaltningsplanen för ål ICES Advice (2017): ICES Advice on fishing opportunities, catch, and effort Ecoregions in the Northeast Atlantic Published 7 November 2017 ele.2737.nea Detta remissvar har utarbetats av Mia Svedäng, sakkunnig i vattenfrågor vid rikskansliet. För Naturskyddsföreningen Stockholm dag som ovan Johanna Sandahl ordförande Therese Jacobson chef för avdelningen för Hav, Jordbruk och Miljögifter
Regelrådets ställningstagande. Innehållet i förslaget. Skälen för Regelrådets ställningstagande. Bakgrund och syfte med förslaget
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Ålförvaltningsplanen. Jens Persson. Jönköping,
Ålförvaltningsplanen Jens Persson Jönköping, 2014-02-28 1 Rekrytering Rekryteringen skattas idag vara ca 1-10 % av medelrekryteringen för år 1971-1980 Figur från Aqua reports 2011:1 2 Ålförordningen (EG)
Sveriges ålförvaltning
Sveriges ålförvaltning Bakgrund Sveriges ålförvaltningsplan togs fram efter att EU antagit en återhämtningsplan för ål, den s.k. ålförordningen (CR 1100/2007) Anledningen var att beståndets situation bedömdes
1 Förslaget. 1.1 Ärendets bakgrund. 1.2 Förslagets innehåll 2018/19:FPM15
Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om fiskemöjligheter i Västerhavet Näringsdepartementet 2018-12-07 Dokumentbeteckning KOM (2018) 732 Förslag till rådets förordning om fastställande för år 2019
Havs och vattenmyndigheten Enheten för biologisk mångfald Box , Göteborg. Stockholm 12 april Er ref/dnr: Dnr Vårt dnr: 308
Er ref/dnr: Dnr 4808-17 Vårt dnr: 308 Havs och vattenmyndigheten Enheten för biologisk mångfald Box 11 930, 404 39 Göteborg Stockholm 12 april 2018 Yttrande över Havs- och vattenmyndighetens förslag till
Rådspromemoria. Jordbruksdepartementet. Rådets möte (jordbruk och fiske) den oktober Dagordningspunkt 3.
Bilaga 1 Slutlig Rev. Rådspromemoria 2006-10-18 Jordbruksdepartementet Naturresurs- och sameenheten Deps Marcus Öhman Rådets möte (jordbruk och fiske) den 24-25 oktober 2006 Dagordningspunkt 3. Rubrik
Sveriges nationella ålförvaltningsplan
Sveriges nationella ålförvaltningsplan Havs- och vattenmyndighetens analys av behovet att revidera den nationella förvaltningsplanen för ål Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2015-12-01 Ansvarig utgivare:
Ålfiskets betydelse och framtid
Ålfiskets betydelse och framtid 1 Ålfiskets betydelse och framtid I Sverige finns ett betydande fiske efter blankål och gulål på både ostkusten, västkusten och i insjöarna. Ålfisket har stor ekonomisk
Europeiska unionens råd Bryssel den 22 oktober 2014 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 22 oktober 2014 (OR. en) 14619/14 PECHE 492 FÖLJENOT från: inkom den: 21 oktober 2014 till: Komm. dok. nr: Ärende: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens
Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM9. Förordning om flerartsplan för Östersjön. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om flerartsplan för Östersjön Landsbygdsdepartementet 2014-11-12 Dokumentbeteckning KOM (2014) 614 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om
B C1 RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 811/2004 av den 21 april 2004 om åtgärder för återhämtning av det nordliga kummelbeståndet (EUT L 150, , s.
2004R0811 SV 01.01.2011 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B C1 RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 811/2004 av den 21 april 2004
Förslag till ändring av FIFS 2004:36 och FIFS 2004:37 angående begränsning
YTTRANDE 2006-10-24 1 (5) Fiskeriverket Box 423 401 26 Göteborg Förslag till ändring av FIFS 2004:36 och FIFS 2004:37 angående begränsning av fisket efter ål Er remiss 06-09-20, dnr 13-2311-06 Länsstyrelsens
Markus Lundgren. med underlag från
Havsöring i Sverige förvaltning och beståndsövervakning Markus Lundgren med underlag från Havsöring leker i många små vattendrag.... och är en karaktärsart viktig för övrig biologisk mångfald! 2017-03-28
gällande reglering av fiske efter ål
REMISS Datum Beteckning Avd. för resursförvaltning Handläggare 2010-11-16 13-2940-10 Johanna Eriksson 031-743 04 53 Johanna.eriksson@fiskeriverket.se Enligt sändlista Förslag till ändring i Fiskeriverkets
Hela landet Yrkes- och fritidsfiske
Ål Anguilla anguilla Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Ålen finns i nästan hela landet med undantag för fjällregionen och vissa vatten på sydsvenska höglandet. Den finns även längs våra kuster
Handlingsprogram för ål. Delrapport. Erik Sparrevik
Handlingsprogram för ål Delrapport Erik Sparrevik 2008-01-25 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer DELRAPPORT 2008-01-25 2655700 Författare Uppdragsnamn Erik Sparrevik Handlingsprogram
Förslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.1.2017 COM(2017) 4 final 2017/0001 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) 2016/1903 om fastställande för 2017 av fiskemöjligheter för
Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista
REMISS Sida 1(9) Datum Beteckning Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36)
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.12.2017 COM(2017) 774 final 2017/0348 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) 2016/1139 vad gäller intervall för
Rödspätta. Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning
Rödspätta Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt, Öresund och södra Östersjön. LEK Leken sker under november juni i Skagerrak och Kattegatt
Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU):
Dagens presentation Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU): Åtgärder för ålyngel FORMAS Experiment på avledare Kungsrännan i Älvkarleby Jonas
Remiss gällande ökad rapporteringsfrekvens av fångst ombord av äkta tunga i kustfiskejournal.
1/5 Remiss Datum 2015-12-07 Handläggare Jenny Nord Maria Boshnakova Dnr 3811-15 Direkt 010-698 62 30 010-698 62 60 Mottagare Enligt sändlista Remiss gällande ökad rapporteringsfrekvens av fångst ombord
VARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS!
VARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS! Inslag i SVT:s Rapport år 2006 Vad har hänt sedan Rapport läste upp nyheterna? Svaret är att någonstans
Fiskbestånd i hav och sötvatten
Institutionen för akvatiska resurser Ål Anguilla anguilla Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Ål Hela landet UTBREDNINGSOMRÅDE Ålen finns i nästan hela landet med undantag för fjällregionen
SVERIGES FISKEVATTENÄGAREFÖRBUND
SVERIGES FISKEVATTENÄGAREFÖRBUND REMISSYTTRANDE 2014-09-01 Ert datum 2014-07-01 Ert dnr 2528-14 Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg Anpassning av föreskrifter om licens och tillstånd
BILAGOR. till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2014 COM(2014) 640 final ANNEXES 1 to 2 BILAGOR till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET om resultatet av genomförandet av förvaltningsplanerna
Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren Yrkesfiske
Siklöja Coregonus albula Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE I sötvatten omfattar siklöjans utbredningsområde knappt 2/3 av Sveriges yta och förmodas ha styrts av högsta kustlinjen och en svag vilja
070 2670001 Havs- och vattenmyndigheten. Box 11930. 104 39 Göteborg
1 Blekinge Fiskeråd 2011-12-09 c/o Annicka Engblom Ekvägen 4 370 30 Rödeby 070 2670001 Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 104 39 Göteborg Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:425)
Östersjölaxälvar i Samverkan
Östersjölaxälvar i Samverkan Yttrande angående remiss Datum Dnr Mottagare 2015-05-01 1344-15 Havs- och Vattenmyndigheten Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde
Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde och kontroll på fiskets område
Import och exportföreskrifter/fiskebestämmelser 1 Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde och kontroll på fiskets område 1 kap. Inledande bestämmelser Tillämpningsområde [501] Dessa
Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EU) 2019/124 vad gäller vissa fiskemöjligheter
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 24.5.2019 COM(2019) 243 final 2019/0117 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) 2019/124 vad gäller vissa fiskemöjligheter SV SV 1. BAKGRUND
Yttrande över Havs- och vattenmyndighetens förslag till ändrade bestämmelser för fiske med garn och trål
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Fiske med omsorg om räkbeståndet
Fiske med omsorg om räkbeståndet Grönt att äta räkor från Bohuslän? Nordhavsräkor från Bohuslän är fiskade i enlighet med rekommendationer om ett hållbart fiske. Forskarna har bra koll på tillståndet för
Sveriges Fiskares Riksförbund (SFR) har mottagit ovan sagda remiss för yttrande; SFR vill mot denna bakgrund framföra de följande synpunkterna:
Ang. remiss förslag till ändring i Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) om fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön och Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:37) om fiske i sötvattensområdena;
Europeiska unionens råd Bryssel den 29 augusti 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 29 augusti 2017 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2017/0212 (NLE) 11404/17 PECHE 299 FÖRSLAG från: inkom den: 29 augusti 2017 till: Komm. dok. nr: Ärende: Jordi
Sveriges Fiskares Riksförbund (SFR) har mottagit ovan sagda remiss för yttrande; SFR vill mot denna bakgrund framföra de följande synpunkter:
Ang. remiss förslag till ändrade Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) om fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön (beteckning 13-2872-10); gällande fredningstid för hälleflundra Sveriges Fiskares
Räkna fisk i havet - så här går det till
Räkna fisk i havet - så här går det till Tryckt i 4 000 ex, juni 2007, Intellecta, Solna Fiskillustrationer omslag: C Design & Foto, Fiskebäckskil. Foto: Fiskeriverkets personal, där inget annat anges.
Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM2. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön 2016 Näringsdepartementet 2015-10-06 Dokumentbeteckning KOM (2015) 413 Förslag till rådets förordning om fastställande för 2016
Förslag till. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr / av den [ ]
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.6.2010 KOM(2010)325 slutlig 2010/0175 (COD) C7-0156/10 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr / av den [ ] om ändring av rådets förordning
Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.
2014-02-06 sid 1 (5) Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak
***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Fiskeriutskottet 18.9.2012 2012/0077(COD) ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1098/2007
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.11.2017 C(2017) 7875 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den 30.11.2017 om ändring av kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/98 om genomförandet
BILAGOR. till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.6.2015 COM(2015) 239 final ANNEXES 1 to 3 BILAGOR till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Samråd om fiskemöjligheterna för 2016 inom ramen
Plan för anpassning av fiskeflottan: torskfiske i Östersjön
1 Avdelningen för resursförvaltning 2008-03-18 Dnr 40-1337-08 Plan för anpassning av fiskeflottan: torskfiske i Östersjön Allmänt Denna plan behandlar kapaciteten i den svenska fiskeflotta som fiskar efter
Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013
Institutionen för akvatiska resurser Siklöja Coregonus albula Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Siklöja Vänern, Vättern och Mälaren UTBREDNINGSOMRÅDE Utbredningen omfattar knappt 2/3 av
Policy Brief Nummer 2019:5
Policy Brief Nummer 2019:5 Sälar och småskaligt fiske hur påverkas kostnaderna? Tack vare en lyckad miljöpolitik har de svenska sälpopulationerna vuxit kraftigt under senare år. Men sälarna medför också
Sill/Strömming. Sill/Strömming. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning
Sill/Strömming Clupea harengus Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Sill förekommer i alla av s omgivande hav. Beteckningen strömming används för sill som fångas i Östersjön norr om Kalmar. LEK Leksillen
Plan för anpassning av fiskeflottan: bottentrålande fartyg i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön
1 Datum Beteckning Avdelningen för Resursförvaltning 2009-03-31 Dnr13-1132-09 Plan för anpassning av fiskeflottan: bottentrålande fartyg i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön Denna plan behandlar kapaciteten
ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.10.2014 SWD(2014) 290 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rådets förordning (EG) nr 1098/2007
Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28
Vattenkraft och ål Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 E.ON:s kraftverk i Sverige 76 kraftverk 8 000 GWh 1 700 MW Norra Sverige 37 kraftverk 7 500 GWh 1 580 MW Bergslagen 8 kraftverk 50 GWh 12 MW Södra
Storröding i Vättern
Storröding i Vättern Sydsvensk storröding I Vättern lever Sveriges största bestånd av sydsvensk storröding (Salvelinus umbla). Storrödingen isolerades i Vättern när inlandsisen smälte bort. Man kallar
Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM5. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön 2017 Näringsdepartementet 2016-09-30 Dokumentbeteckning KOM (2016) 545 Förslag till rådets förordning om fastställande för 2017
Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten
Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten Nationell Fiskevattenägarekonferens 22-23 november 2017 Per-Erik Larson, Länsstyrelsen Östergötland Håkan Carlstrand, Havs- och vattenmyndigheten
Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:50
Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:50 GOD JUL och Gott nytt ÅR Hej styrelsen i SFK Laxen önskar alla en God Jul och Gott nytt Fiskeår 2015. I och med helgerna och att redaktören är på resande fot
TAC-förordning Västerhavet torsk i Kattegatt
Institutionen för akvatiska resurser 2015-11-30 Havsfiskelaboratoriet Johan Lövgren och Daniel Valentinsson TAC-förordning Västerhavet 2016- torsk i Kattegatt Frågeställningar i beställning Bidra med underlag
Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran.
1(5) 2019-03-29 Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran. Bakgrund Rubricerade myndigheter föreslår att verksamheterna som omfattas av
Handelsförbud sista chansen för den blåfenade tonfisken
Bakgrund 2010-03-12 Handelsförbud sista chansen för den blåfenade tonfisken CITES-listning kan vara enda sättet att förhindra utrotning Med 175 länder som skrivit under är Konventionen för internationell
Plenarhandling ADDENDUM. till betänkandet. Fiskeriutskottet. Föredragande: Alain Cadec A8-0149/2018
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling 25.5.2018 A8-0149/2018/err01 ADDENDUM till betänkandet om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2016/1139 vad
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2009:12 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:11 av Åke Askensten (mp) om stopp för inköp av torsk Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson Ärendet Motionären föreslår
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 20.10.2014. om upprättande av en utkastplan i Östersjön
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.10.2014 C(2014) 7551 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 20.10.2014 om upprättande av en utkastplan i Östersjön SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND
ÖVERLEVER ÅLEN FÖRVALTNINGEN?
HAVSMILJÖINSTITUTET ÄR ETT SAMARBETE MELLAN UMEÅ UNIVERSITET, STOCKHOLMS UNIVERSITET, LINNÉUNIVERSITETET OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET ÖVERLEVER ÅLEN FÖRVALTNINGEN? HENRIK SVEDÄNG, LENA GIPPERTH HAVSMILJÖINSTITUTET
Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske
Lax Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Finns i vissa vattendrag samt i alla Sveriges omgivande hav. Västkustlaxen har sina uppväxtområden i Atlanten. Östersjölaxen har sina uppväxtområden
20 röster om hotet mot ålen
Ålens framtid - att bruka eller förbruka ekosystemtjänster / 20 röster om hotet mot ålen Ålens framtid att bruka eller förbruka ekosystemtjänster 20 röster om hotet mot ålen Ålens framtid att bruka eller
Skånskt fiske. Johan Wagnström Fiske- och vattenvårdsenheten HUT Skåne-mötet 2009-02-10
Skånskt fiske Johan Wagnström Fiske- och vattenvårdsenheten HUT Skåne-mötet 2009-02-10 Skånskt fiske - det - det mesta av av det bästa Länsstyrelsen arbetar för livskraftiga fiskbestånd, ett långsiktigt
Bernt Moberg. Framtiden för laxen?
Bernt Moberg Framtiden för laxen? 3 , Testeboån Vattendirektivet det viktigaste som hänt fiskevården. Vattenrådet är en mötesplats för ökad demokrati i vattenförvaltningen. Vattenrådet är en kunskapsspridare
Sportfiskarnas policy för säl och skarv
Sportfiskarnas policy för säl och skarv Stenungsund 2016-11-21 Markus Lundgren, Sportfiskarna En av Sveriges största folkrörelser relser 1,6 milj. pers. i åldrarna 16-80 år fritidsfiskar/år Omsätter 5,8
Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål
Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål Delrapport Erik Sparrevik 2007-02-01 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer DELRAPPORT 2007-02-01 2401300 Författare Uppdragsnamn Erik
Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Anders Skarstedt
Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Regeringsuppdraget Havs- och vattenmyndigheten ska, efter samråd med Statens
Uttalande från Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Finland och Sverige om fritidsfiske efter torsk
Europeiska unionens råd Bryssel den 11 november 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0184 (NLE) 13404/15 ADD 1 REV 1 PECHE 388 I/A-PUNKTSNOT från: till: Komm. dok. nr: Ärende: Rådets generalsekretariat
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU)
30.12.2014 L 370/35 KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 1395/2014 av den 20 oktober 2014 om upprättande av en utkastplan för vissa fisken efter små pelagiska arter och industriellt fiske i Nordsjön
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
2010R0724 SV 13.08.2011 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 724/2010 av den 12 augusti
Kraft tag. Hur tänker ålen? Ålarna får skjuts till havet ÅL en akut hotad art Det behövs mer kunskap om överlevnad och ålbeståndens storlek
Kraft tag Ål Nyhetsbrev våren 2013 Hur tänker ålen? Ålarna får skjuts till havet ÅL en akut hotad art Det behövs mer kunskap om överlevnad och ålbeståndens storlek 1 Fler ålar till Sargasso genom Krafttag
REMISS Sida 1(5) Avd. för resursförvaltning 2009-01-14 13-176-09 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-7430432
REMISS Sida 1(5) Datum Beteckning Avd. för resursförvaltning 2009-01-14 13-176-09 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-7430432 Enligt sändlista Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:37)
Förvaltning av fisket i grunda havsvikar i Blekinge
Förvaltning av fisket i grunda havsvikar i Blekinge Förvaltning av fisket i grunda havsvikar i Blekinge Syfte: att bevara den biologiska mångfalden i grunda havsområden längs Blekingekusten genom att optimera
Sammanfattning. Naturskyddsföreningen vill se en ekonomisk analys där även klimatförändringarnas betydelse för spridningen tas med i beräkningen.
Stockholm 2013-02-25 Ert dnr: Medlemsförslag A 1595/miljö Vårt dnr:2014/077/1 Naturskyddsföreningens svar på remiss, A1595/miljö, gällande förslag från medlem av Nordiska rådet om ett fortsatt nordiskt
Slaget om havet under tångbältet
Slaget om havet under tångbältet funderingar av Ingemar Alenäs Den biologiska enfalden En fråga som ligger mig varmt om hjärtat är den biologiska mångfalden och förlusten av våra arter. Enligt Stockholm
Vebro Industri. Ålvandring Uppföljning av åtgärder för ålens passage av Vessige Kraftverk. Henrik Jacobson
Vebro Industri Ålvandring 212 Uppföljning av åtgärder för ålens passage av Vessige Kraftverk Henrik Jacobson 213-2-13 Flöde [m 3 /s] Inledning Vebro Industri driver ett vattenkraftverk vid Vessigefallen
Remiss av Vision 2020 för Laholms fritidsfiske och fisketurism
2016-04-05 sid 1 (7) Remiss av Vision 2020 för s fritidsfiske och fisketurism Bakgrund Kultur- och utvecklingsnämnden har tagit fram ett förslag till strategi för att främja och utveckla fritidsfisket
NE NA LC DD NT VU EN Akut hotad (CR) A2bcde
Anguilla anguilla Ål Fiskar NE NA LC DD NT VU EN CR Akut hotad (CR) A2bcde RE Klass: Actinopterygii (strålfeniga fiskar), Ordning: Anguilliformes (ålartade fiskar), Familj: Anguillidae (egentliga ålar),
ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER
ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER Jan Eric Nathanson (hotade sötvattensfiskar) SÖTVATTENSLABORATORIET VIKTER UPP EMOT 9 10 Kg UTBREDNING AV ASP (Aspius aspius) Introducerad
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
2002R0494 SV 01.01.2016 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 494/2002 av den 19 mars
Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av rådets förordning (EU) nr 43/2014 vad gäller vissa fångstbegränsningar
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.6.2014 COM(2014) 378 final 2014/0193 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EU) nr 43/2014 vad gäller vissa fångstbegränsningar SV
Det finns även ett lokalt bestånd av vad vi kallar Kattegattorsk, ett bestånd som får allt svårare. Det finns en annan verklighet
En av grundstenarna för att en demokrati ska fungera är att man lyssnar till de människor som står mitt i en verksamhet. Det här förutsätter ett stort mått av ödmjukhet, en ödmjukhet som kan vara svår
Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl i Hallands och Västra Götalands län
1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-09-28 Ärendenr: NV-05553-15 Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl i Hallands och
IP/05/1470. Bryssel den 24 november 2005
IP/05/1470 Bryssel den 24 november 2005 2006 års kvoter för Östersjöfisk: Kommissionen föreslår att fiskemöjligheterna för torsk ska vara beroende av en minskning av fiskeansträngningen så att utfiskade
Kan vi rädda den rödlistade ålen och det småskaliga (ål)fisket med hjälp av utsättningar? Håkan Wickström Sötvattenslaboratoriet Fiskeriverket
Kan vi rädda den rödlistade ålen och det småskaliga (ål)fisket med hjälp av utsättningar? Håkan Wickström Fiskeriverket Innehåll Kort bakgrundsbeskrivning ur ett svenskt perspektiv Livscykel Fisket Minskande
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen; SFS 2009:193 Utkom från trycket den 24 mars 2009 utfärdad den 12 mars 2009. Regeringen
Landsbygdsdepartementet 103 33 STOCKHOLM
1/9 Dnr:3610-2014 YTTRANDE 2014-12-22 Landsbygdsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming
Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske
Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske 1994 startade Projekt Sälar och Fiske (PSF) Deltagare Länsstyrelser Naturvårdsverket Fiskeriverket Yrkesfiskare SNF WWF Syfte
Förordning (2009:956) om översvämningsrisker
Förordning (2009:956) om översvämningsrisker Svensk författningssamling 2009:956 t.o.m. SFS 2017:875 SFS nr: 2009:956 Departement/myndighet: Justitiedepartementet L4 Utfärdad: 2009-10-08 Ändrad: t.o.m.
Sälens matvanor kartläggs
Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och
Östersjötorskens nuvarande status och utveckling. Henrik Svedäng Havs/iskelaboratoriet i Lysekil, Akvatiska Resurser, SLU och Havsmiljöinstitutet
Östersjötorskens nuvarande status och utveckling Henrik Svedäng Havs/iskelaboratoriet i Lysekil, Akvatiska Resurser, SLU och Havsmiljöinstitutet Västerhavet Kattegatt Lekområdens kartering under 2000-
Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR
4.7.2017 L 171/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2017/1180 av den 24 februari 2017 om ändring av delegerad förordning (EU) 2017/118 om fastställande av
Fiskguiden 2014. Frågor & svar
Fiskguiden 2014 Frågor & svar 1 Vilka är de största nyheterna i årets Fiskguide? Nordhavsräkan blir rödlistad överallt utom i Barents hav vilket innebär att vår svenska västkusträka får rött ljus. Orsakerna
11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384. Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011.
REMISS 1(5) Datum Beteckning Tillträdesenheten Handläggare 2010-10-22 Dnr 11-1635-08 11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384 Förslag till införande av föreskrifter i (FIFS 2004:36) rörande fiske inom
Fiskare i forskningens tjänst ny trålundersökning i Kattegatt
Fiskare i forskningens tjänst ny trålundersökning i Kattegatt Johan Lövgren, Mattias Sköld & Katja Ringdahl, Sveriges lantbruksuniversitet Joakim Hjelm, Havs- och vattenmyndigheten / Marie Storr-Paulsen,
Fiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013
Institutionen för akvatiska resurser Skrubbskädda Platichthys flesus Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Skrubbskädda/Skrubba/Flundra Östersjön UTBREDNINGSOMRÅDE Skrubbskäddan finns i Skagerrak,
Stockholm stads handlingsplan för god vattenstatus Svar på remiss från kommunstyrelsen
Idrottsförvaltningen Sida 1 (5) 2014-05-05 IDN 2014-05-20 Handläggare Elvy Löfvenberg Telefon: 508 26 746 Till Idrottsnämnden Stockholm stads handlingsplan för god vattenstatus Svar på remiss från kommunstyrelsen
Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran. Diarienummer
1(6) 2019-06-25 Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran. Diarienummer 99-2019 Bakgrund Rubricerade myndigheter föreslår att verksamheterna
Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Upplägg Bakgrund: beståndsövervakning, biologisk rådgivning och