BILAGOR. till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2014) 640 final ANNEXES 1 to 2 BILAGOR till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET om resultatet av genomförandet av förvaltningsplanerna för ål, inbegripet en utvärdering av utsättningsåtgärder och av utvecklingen av marknadspriserna för ål som är kortare än 12 cm SV SV

2 Bilaga I Tabell: Kilopris på glasål som betalas av återutsättare i medlemsstaterna, enligt de ansvariga myndigheternas rapportering till kommissionen Anmärkningar Vikt Pris euro/ euro/ euro/k g euro/k g euro/ BE : : CZ : : : DE : : : DK : : : EE 63, ,5 625 EL ES Bara Asturien har rapporterat priser som betalats för glasål för återutsättning Ej tillämpl igt Ej tilläm pligt FR 3,6 ton såldes i Frankrike för 400 euro/ enligt muntlig information. Inget år angavs. 1

3 IE Följer Ices råd tror inte på nyttan av utsättning, utan avvaktar nya vetenskapliga rön tillä mpli gt tilläm pligt tillämp ligt tillä mpli gt NL : : : (UK) 440 (FR) 490 (UK) (FR) LT LV PL Priset inkluderade lagring, transport och hantering : : : * PT Ingen utsättning, men säljer till Spanien (siffror i kursiv stil) SE : SK ,5 600 UK : : : (865,1) (476) (948,3) (395) Anm. Tabellen anger priser på glasål för åren Det har varit svårt att få fullständiga och relevanta uppgifter från medlemsstaterna, trots upprepade uppmaningar från kommissionen att lämna in sådana uppgifter. 2

4 Bilaga II Genomförande av utsättningsåtgärder BE: Under 2011 sattes glasålar (40 ) ut i Vallonien i några prioriterade floder som Ourthe (12 ) Amblève (8 ), Aisne (1 ), Méhaigne (2 ) i Lesses och Meuses avrinningsområde och i Dijle (1 ) i Scheldes avrinningsområde. Under 2012 sattes 50 ut i floderna i Meuses avrinningsområde: Vesdre/Weser (6 ), Haute Lesse (6 ), Viroin (4 ), Haute Sambre (6 ), Biesme (2 ), Biesmelle (2 ), Hantes (2 ), Thure (2 ), Eau d'heure (4 ), Eau d'heure-sjöarna (2 ). Utsättningen kommer att fortsätta under de kommande fyra åren. CZ: Utsättning av fisk sker i enlighet med förvaltningsplanen. Utsättningen sker i områden varifrån ålen kan utvandra till havet. Dessa områden är Elbes avrinningsområde, som mynnar i Nordsjön, (hindersfri vandring), och Oders avrinningsområde, som mynnar i Östersjön på den polska kusten (här finns några hinder som gör det svårare för ålen att utvandra till Östersjön). För vart och ett av åren 2012, 2013 och 2014 kommer enligt planerna 950 glasål att importeras till Tjeckien. Av dessa kommer 700 att betalas via det operativa fiskeprogrammet och 250 att betalas med det tjeckiska fiskeförbundets privata medel. DK: De utsättningsplaner som anges i den danska ålförvaltningsplanen har genomförts fullt ut. Mängden utsatt ål i sötvatten har ökat sedan 2010 då stöd beviljades från Europeiska fiskerifonden. I den danska ålförvaltningsplanen föreslogs att 0,8 miljoner ålar skulle sättas ut. Det faktiska antalet utsatta ålar har ökat till mellan 1,2 och 1,4 miljoner 2010 och EE: Det huvudsakliga förslaget i Estlands ålförvaltningsplan var att öka den årliga utsättningen av ål i vattendragen i Narvas avrinningsområde och att förbättra utsättningen med ytterligare finansiering från Europeiska fiskerifonden. Sedan 2011 har utsättningen av ål fått extra finansiering av Europeiska fiskerifonden. Utan utsättningen skulle ett stort område med hög produktionskapacitet stå outnyttjat. EL: Den planerade åtgärden att sätta ut 10 % av den glasål som importerats från andra EUländer (rekryteringen av glasål i Grekland är mycket låg) genomfördes inte fullt ut på grund av ekonomiska hinder. ES: Alla autonoma regioner i Spanien som hade planerat utsättningar har också genomfört det, om än i varierande omfattning. Asturien, Kantabrien, Katalonien och Andalusien har genomfört sina utsättningsplaner till fullo, medan Valencia bara har satt ut 42 % av vad som var planerat. Baskien kommer bara att genomföra uppskjuten utsättning. FR: 45 % av fångstkvoten för glasål för fiskesäsongen reserverades för utsättning inom EU. Enligt planerna skulle 5 10 % av fångsten sättas ut i Frankrike, men den utsättning som genomförts för varje fiskesäsong mellan 2009 och 2012 är mycket mindre än planerat: ,33 % 3

5 ,69 % ,34 % Skälen till att utsättningsmålen inte nåtts är att genomförandet av de franska ålförvaltningsplanerna försenades 2009, man upptäckte virussjukdomen EVEX hos glasål, det rådde tveksamhet om möjligheterna att kolonisera vissa områden, administrativa och ekonomiska problem samt förorening av vissa av utsättningsområdena. Utsättningen förbättras för varje år tack vare nya erfarenheter gällande lämpliga utsättningsplatser och sanitära hänsyn. Mortaliteten hos glasålen 15 dagar efter utsättning varierar mellan 6 och 72 % beroende på område. Överlevnaden under de första sex månaderna har inte kunnat fastställas säkert. I två av utsättningsområdena hittades åtminstone några överlevande ålar. I de andra två utsättningsområdena fångades inga märkta (utsatta) ålar, vilket gör att det inte går att dra några slutsatser om överlevnaden. LT: Utsättning är en av de viktigaste åtgärderna i planen. Utsättningens omfattning beror på tillgången på glasål. Det går att sätta ut ål under olika stadier i ålens utveckling. Den rekommenderade utsättningstakten för Litauens vattendrag och sjöar är 100 glasålar eller 25 ålar som är kortare än 25 cm per hektar. Under det senaste decenniet har utsättning gjorts av ålyngel eller odlade exemplar med en vikt på några gram. Trots svårigheterna att börja genomföra ålförvaltningsplanen inledde fiskerimyndigheten vissa åtgärder i planen under mitten av Då inköptes exemplar av europeisk ål som var kortare än 20 cm (cirka g). Dessa sattes ut i 22 sjöar i Litauen under två månader (juli augusti 2011). NL: Enligt planerna skulle utsättning påbörjas 2009, men så skedde först under Utsättningen görs med försträckt ål som är minst 28 cm lång. Det är oklart om det nuvarande programmet för utsättning av glasål är ändamålsenligt. Effekterna av utsättningsprogrammet för perioden kommer inte att märkas förrän glasålen blivit över 30 cm lång och får fångas i övervakningsprogram för fiskeprodukter och ål. Därmed faller de utanför den period som nu utvärderas. Att införa glasål från Frankrike, Spanien och England till nederländska vatten kommer utan tvivel att öka biomassan av blankål i Nederländerna. Aktiviteter under perioden : Utsatt glasål och försträckt ål Utsatta kvantiteter glasål försträckt ål

6 PL: Utsättningens omfattning beror på tillgången på glasål i maj och juni. Den rekommenderade utsättningsmängden är 6 miljoner ålar i Oders avrinningsområde och 7 miljoner i Wisłas avrinningsområde. Man kan sätta ut ål av olika storlekar. Under de senaste tjugo åren har utsättning skett av försträckt ål som väger mellan några gram och flera hundra gram. Resultaten av de undersökningar som gjorts av det polska ministeriet för fiske och bioekonomi IFI visar att det i Polen finns minst tio stora företag som importerar ålyngel för utsättning och en producent som föder upp importerad glasål och som är ansluten till det polska sportfiskeförbundet i Suwałki. De flesta av importörerna köper ålyngel från vattenbruksföretag i Danmark, Holland, Tyskland, Sverige, Litauen och Frankrike där kommersiell uppfödning av ål sker i olika omfattning, och de flesta väger mellan 100 och gram. PT: Rapporten visar inte hur skyldigheten att reservera 60 % av den glasål som fångas i Minho (det enda stället i Portugal där fiske efter glasål är tillåtet) uppfylls. Potentiella platser för utsättning har identifierats. Portugal skulle dock vilja se en omvärdering av utsättning, särskilt eftersom det är tveksamt om åtgärden bidrar till återhämtning och även för att den är ekonomiskt och tekniskt svår att genomföra. SE: En ökad utsättning kommer inte att bidra till en ökad utvandring till havet av blankål förrän 14 år (enligt förvaltningsplanen för ål) efter utsättningen. Glasål köps från Frankrike och/eller England och hålls alltid i karantän för att garantera att inga sjukdomar införs i svenska vatten. Målen i förvaltningsplanen om att öka utsättningen har uppfyllts. Under 2008 sattes 1 1,2 miljoner glasålar ut i Sverige. Målet på kort sikt i förvaltningsplanen var att dubbla denna siffra (till 2 2,5 miljoner exemplar) fram till Detta mål nåddes under det första året som förvaltningsplanen genomfördes. Under 2010 och 2011 upphörde utsättningen längs östkusten nästan helt. Utsättningen i sjöar och vattendrag fokuserades på de västligt avrinnande sjöarna, särskilt Vänern och Vombsjön för att undvika framtida antropogen inverkan på utsättningsprogrammet (dvs. fiske och turbindödlighet). Eftersom utsättning visade sig vara en så viktig del av förvaltningsplanerna för ål och med tanke på den aktuella låga förekomsten av glasål, måste man se till att utsättningen skapar nettoeffekter för den lekande populationen och att följande tre grundläggande villkor uppfylls: Det måste finnas ett överskott av glasål där den fångas. Risken för antropogen dödlighet ska vara liten eller obefintlig där ålen sätts ut. Det bör finnas en stor sannolikhet att den utsatta ålen kan vandra till Sargassohavet. (Flera studier har gjorts för att spåra utsatt ål som vandrar mot lekplatserna, men det har ännu inte på ett adekvat sätt kunnat påvisas att dessa ålar klarar att genomföra hela vandringen). 5