Sveriges ålförvaltning

Transkript

1 Sveriges ålförvaltning

2 Bakgrund Sveriges ålförvaltningsplan togs fram efter att EU antagit en återhämtningsplan för ål, den s.k. ålförordningen (CR 1100/2007) Anledningen var att beståndets situation bedömdes som kritisk och att omfattande gemensamma åtgärder inom unionen var nödvändiga Målsättningen i EU:s ålförordning är att uppnå fri lekvandring för minst 40% av den ursprungliga ostörda blankålsproduktionen, dvs den utan någon som helst mänsklig påverkan

3 Bakgrund Beräkningar gjordes som visade på att minst 90% av den nuvarande produktionen av blankål måste beredas fri lekvandring för att vända den minskande ålrekryteringen till en ökande, förutsatt likvärdiga åtgärder inom hela EU Utgångspunkt för nuvarande blankålsproduktion vid planens framtagande var år 2006 Sveriges ålförvaltningsplan utvärderas löpande och anpassas för att uppnå satta mål Första rapportering till Kommissionen sker i mitten av 2012, därefter 2015, 2018, 2024, 2030 osv en långtidsplanering

4 Bakgrund De modelleringar som har gjorts för ålbeståndet har visat att full återhämtning skulle ta 80 till 200 år om all mänsklig påverkan på beståndet upphörde idag Sverige införde ett generellt ålfiskeförbud 2007, med möjlighet att söka tillstånd Förvaltningsplanen godkändes formellt av Kommissionen den 14:e oktober 2009

5 Huvudkomponenter i ålåterhämtningsplanen Nedreglering av fisket Ökad överlevnad vid passage av vattenkraftverk Ökade utsättningar av ålyngel

6 Den ursprungliga kvantifieringen av åtgärder i ålförvaltningsplanen

7 Reglering av fisket 2007 infördes generellt ålfiskeförbud med möjlighet att söka tillstånd vid uppfyllande av vissa kriterier Ökade kontrollinsatser och förbättrad redskapsmärkning Pilotförsök med elektroniska redskapsmärken inom ryssjefisket 2009 infördes begränsningar i tillåtna fiskeperioder - 1 maj t o m 14 september alt s.k. effortdagar med rapporteringskrav av starttillfälle 2009 begränsades antal tillåtna ryssjor per tillståndsinnehavare från max 500 till max 400 st

8 Fiskets reduktion i fångstvikt * *År 2006 inkluderar det fritidsfiske om ca 280 ton som upphörde med förbudet 2007, en skattad siffra via SCB-data

9 Fiskets minskning i antal blankålar Detta är den biologiskt intressanta minskningen. Gulål är här via faktor omräknad till blankål. Det är antalet fångade blankålar som enligt ålplanens beräkningar minst måste halveras från 2007 till 2013 för att ha en chans att vända trenden för beståndet.

10 Fiskets minskning i antal blankålar

11 Fortsatt reglering för minskat ålfiske Ny tillståndsperiod fr o m 2011, nuvarande tillstånd löper på 2 år Fiskeriverket håller på att ta fram ett par olika regleringsalternativ som ger önskad reduktion av det resterande ålfisket Samråd har hittills hållits med Länsstyrelsernas representanter och SFR:s ålkommitté

12 Fortsatt reglering för minskat ålfiske Utökat samråd med berörda intresseorganisationer följt av remittering av förslaget kommer att genomföras under hösten Beslut bör kunna fattas och kungöras under senhösten, ca ett halvår innan nästa ålfiskesäsong Målsättningen är att införandet av de nya regleringarna skall leda till att förvaltningsplanens mål till största del uppnås under 2011 för att i mitten av 2012 rapportera planuppfyllelse till Kommissionen

13 Ökad överlevnad vid vattenkraftverkspassager Avsiktsförklaring mellan Fiskeriverket och sex av kraftbolagen (Vattenfall, E.ON, Fortum, Statkraft, Tekniska Verken & Holmen Energi) Undertecknades 17 mars i år Bolagen åtar sig att göra åtgärder i 11 prioriterade vattensystem Målet som skall uppnås inom fem år är att minst 40% av den totala ålproduktionen som sker i sötvatten uppströms vattenkraftverk skall nå kusten helskinnad. Idag är det under 10%. I siffror handlar det om ca blankålar, ca 130 ton som skall få fri lejd

14 Ökad överlevnad vid vattenkraftverkspassager Huvudsakliga möjliga åtgärder: Fångst och nedtransport Styrning av ålen via utskov Skonsam driftregim under vandringstoppar Åluppvandring Ingår ej som punkt i ålförvaltningsplanen Fiskeriverket arbetar för att lösa detta på de viktigaste områdena, bl a upprustning av ålyngeluppsamlingsstationen vid Olidans kraftstation i Trollhättan

15 Ökade ålutsättningar 2009 sattes det ut ca ålyngel, både i sötvatten och i kustzonen, på såväl öst- som västkust 2010 sattes mer än dubbelt så mycket yngel ut, drygt 1,9 miljoner. Fiskeriverkets knappt 1,3 miljoner yngel sattes i vattensystem som mynnar på västkusten norr om Kullen. Samma anslag från Fiskeriverket som tidigare år, men fördubblat genom 50% finansiering från EFF efter ålförvaltningsplanens godkännande

16 Ökade ålutsättningar Av försiktighetsskäl kan tillgodoräknandet av ålutsättningar i planen helt eller delvis komma att omvärderas Utsättningars lekbidrag likställt naturligt invandrad ål: Fiske på ca blankålar, knappt 300 ton med den fördelning mellan gul- och blankålsfiske som blir aktuell Bidraget från utsättningar tillgodoräknas ej: Fiske på knappt blankålar, ton beroende på fördelning mellan gul- och blankålsfiske

17