Fysiska avledare för uppsamling av blankål vid vattenkraftverk
|
|
- Jan-Olof Eriksson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fysiska avledare för uppsamling av blankål vid vattenkraftverk - Tekniska utmaningar och kostnadseffektiviseringar Axel Emanuelsson, Peter Wilén, Mats Lund, Johan Östberg, Urban Öhrfeldt, Ylva Hemfrid-Schwartz, Petter Norén, Peter Christensen och Olle Calles
2 Dagens presentation Krafttag ål (KTÅ) Bakgrund Vandrande fiskarter och åtgärder för förbättrad nedströmspassage Tidigare besläktade KTÅ-projekt Fysiska avledare för uppsamling av blankål vid vattenkraftverk 1. Erfarenheter av fysiska avledare 2. Fysiska avledare vid kraftverk med hög prioritet för ål 3. Minimering av produktionsbortfall
3 Vandrande fiskarter Blankål EU SÅFP KTÅ Ålyngel! SÅFP KTÅ Europeisk ål (Anguilla anguilla) Atlantlax (Salmo salar)
4 Åtgärdsbehov Vattenkraftverk Många kraftverk saknar miljöförbättrande åtgärder: 90 % saknar fiskvägar (upp) (1) 99 % saknar avledare (ned) 28 % har torrfåror (2) (1) HaV rapport 2015:26 (2) Vattenfall (2012)
5 The Swedish River Rehabilitation toolbox Uppströmspassage Habitat & flöden Utrivning Nedströmspassage Första åtgärden i Ätrafors 2008
6 Litteratursammanställningar Ecohydraulics book (2013) HaV (2013) Fortum (2017)
7 Ålens möjlighet till passage av kraftverk ELFORSK 12:37 Åtgärder för nedströmspassage: Litteratursammanställning Goda resultat för kraftverk 88 m 3 /s Saknas helt för ål vid kraftverk > 88 m 3 /s
8 Test av ny teknik för nedströmspassage! - Traditionellt galler Låglutande galler (40 m3/s) Hertingprojektet Traditionellt galler 1. Vertikala järnelement - 90 mm 2. α = Isutskov (2.0 cms) Nytt låglutande β-galler 1. Horisontella kompositelement - 15 mm 2. β = Flyktöppning yta & botten ( cms)
9 Test av ny teknik för nedströmspassage! - Traditionellt galler Låglutande galler (40 m3/s) Traditionellt galler 1. Vertikala järnelement - 90 mm 2. α = Isutskov (2.0 cms) Nytt låglutande β-galler 1. Horisontella kompositelement - 15 mm 2. β = Flyktöppning yta & botten ( cms)
10 Ökad överlevnad: Blankål: 70 * 97 % Laxkelt: % Laxsmolt: 90* 91 % * Okänd fördröjd dödlighet
11 Ålens möjlighet till passage av kraftverk ELFORSK 12:37 Åtgärder för nedströmspassage: Litteratursammanställning Goda resultat för kraftverk 88 m 3 /s Saknas helt för ål vid kraftverk > 88 m 3 /s Utred möjlighet att skala upp teknik Prioritet på Göta älv & Motala ström, de högst rankade reglerade ålälvarna
12 Göta älv Fiskeby Älvås Vargön
13 Tekniska lösningars tillämpbarhet ELFORSK 14:35
14 Låglutande galler vid kraftverk >72 m 3 /s Älvås = 90 m 3 /s Vargön = 910 m 3 /s Skisser: Simon Karlsson
15 Tekniska lösningars tillämpbarhet ELFORSK 14:35 Låglutande galler vid stora kraftverk: Motala ström lovande (90 88 m 3 /s) Göta älv osäkert (910 >> 88 m 3 /s) Utred åtgärder vidare med fokus på tekniska aspekter & dammsäkerhet Behov av teknisk expertis
16 Fysiska avledare för uppsamling av blankål vid vattenkraftverk - Tekniska utmaningar och kostnadseffektiviseringar Axel Emanuelsson, Peter Wilén, Mats Lund, Johan Östberg, Urban Öhrfeldt, Ylva Hemfrid-Schwartz, Petter Norén, Peter Christensen och Olle Calles
17 Projektmål Fysiska avledare 1) Erfarenheter av fysiska avledare En enkätundersökning 2) Fysiska avledare vid kraftverk med hög prioritet för ål 1) Älvås, Motala ström (90 m 3 /s) 2) Vargön, Göta älv (930 m 3 /s) 3) Hur kan produktionsbortfall minimeras? Utformning, tekniska utmaningar, risker och kostnadsuppskattningar
18 Enkätundersökning av driftserfarenheter 1. Tekniska specifikationer 1. Lokala förutsättningar 6 frågor 2. Grindens utformning 8 frågor 3. Flyktöppningarnas utformning 11 frågor 2. Erfarenheter 1. Fiskavledning 6 frågor 2. Tillstånd och byggnation 3 frågor 3. Teknik 10 frågor 4. Daglig skötsel och tillsyn 4 frågor
19
20
21 Tabell 2. Summerad Egenskap Typgrind Detaljer Slukförmåga 38 m 3 /s m 3 /s Grindtyp Alfa Alfa: 5 st Beta: 2 st Grindmaterial Stål Stål: 4 st Komposit: 3 st Spaltvidd 15/18 15 mm: 3 st 18 mm: 3 st 35 mm: 1 st* Grindyta 94 m 2 22,6-140,9 m 2 Normalhastighet 0,41 m/s 0,28-0,62 m/s 0,43 0,33 Grindrensning Rak arm med skrapa Pater noster med borste Fällbara galler Högtryck Flyktöppningar Antal 2 per galler 1-6 Dimensioner (h x b) 420 x 320 mm Minsta: Ø = 195 mm Största: 500 x 500 mm Flöde 0,5 m 3 /s (1,2 %) Min: 0,13 m 3 /s (0,2%) Max: 1,5 m 3 /s (2,0%) Spillmax: 0,6 m 3 /s Biologisk uppföljning Blankål Blankål: 4 st Laxsmolt: 2 st Laxkelt: 1 st Öringsmolt: 1 st Öringkelt: 1 st
22 Resultat enkätundersökning (1/2) Genomsnittlig byggtid: 5 månader (1-12 månader) Totalkostnad: 4,7 Mkr (0,4 16 Mkr) Omprövning krävdes i tre av sju fall Drift och underhåll - generellt inte försämrade förutsättningar, men förekomst av vissa barnsjukdomar (t.ex. mix fisk och skräp) Fall-/produktionsförluster: Över grind obefintliga-ringa vid rena grindar (minskat i flera fall) Konventionella rensare bäst resultat (jmf. högtryck & fällbara grindar) Spill huvudsaklig orsak, 2 av 7 återför vattnet till intaget Kumulativ igensättning ett problem, men manuella insatser som tidigare
23 Resultat enkätundersökning (2/2) Iskravning och igenfrysning: 5/7: Ej problem, samma situation som före nya grindar 2/7: minskade problem (Herting och Granö båda kompositgrindar) Dammsäkerhet och arbetsförhållanden: ej påverkats Betydelse av anläggningens slukförmåga (storlek): Ingen koppling mellan driftsförhållanden och storlek (underlag m 3 /s) Kostnad ökar med storlek (tendens), men projektets totala omfattning och hur väl platsanpassning skett tycks ha större betydelse Frågan kvarstår, kan tekniken skalas upp för kraftverk > 72 m 3 /s?
24 Agenda Älvås fallstudie Vargön fallstudie Minimering av produktionsbortfall Slutsatser 1
25 Fallstudie Älvås - förutsättningar Slukförmåga 90 m 3 /s Ca 4-5 m djupt framför intagen Dammsäkerhetsklass C (lägsta) Utskov i direkt anslutning till turbinintag Drivgods, tex nate och is leder till driftstopp 2
26 Älvås - dimensionering Hela vattenarean ska täckas av Spaltöppning 18 mm Maximalt 0.5 m/s uppströms grinden 90 m 3 /s grindarea: 180 m 2 Grindrensning nödvändig Avbördningsförmågan eller dammsäkerheten får inte försämras 3
27 Fingrind med avledning 4
28 Uppsamling 5
29 Fallstudie Vargön - förutsättningar Mycket vatten, slukförmåga 930 m 3 /s Djupt framför intagen, m Mycket is och iskravning vintertid Makrofyter, främst nate sätter igen galler Reglerar Vänern Dammsäkerhetsklass A (högsta) Stora utmaningar! 6
30 Vargön - dimensionering Hela vattenarean ska täckas av Spaltöppning 18 mm Maximalt 0.5 m/s uppströms grinden 700 m 3 /s grindarea: 1400 m 2 Grindrensning nödvändig Hela eller delar av grinden måste kunna tas bort vintertid Avbördningsförmågan eller dammsäkerheten får inte påverkas negativt 7
31 Fingrind med avledning Här kan man skriva text Och här - Här blir det mindre text - Här blir det ännu mindre - Och mindre - Och mindre 8
32 Uppsamling Här kan man skriva text Och här - Här blir det mindre text - Här blir det ännu mindre - Och mindre - Och mindre 9
33 Uppsamling Här kan man skriva text Och här - Här blir det mindre text - Här blir det ännu mindre - Och mindre - Och mindre 10
34 Minimering av produktionsbortfall Varken lönsamt för Älvås eller Vargön pga för låga fallhöjder Börjar kunna bli lönsamt vid ca 7 m fallhöjd 11
35 Slutsatser Tekniken går att skala upp Höga kostnader Principer desamma, men längre sträckor och lägre relativa flöden Erfarenhet saknas av stora fingrindar (>72-88 m 3 /s) osäkerheter Älvås bedöms genomförbart med dagens kunskapsläge Vargön mer kunskap bedöms krävas pga. stora konsekvenser vid driftstörning eller haveri Högre dammsäkerhetsklass lägre tolerans för osäkerheter Uppskalning bör ske stegvis 12
36 Förslag på vidare utredningar: Labförsök på fingrindar Utredning av alternativa avledare, tex nät Fingrindar vid ett stort kraftverk 13
37 Tack för att ni lyssnade!
Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU):
Dagens presentation Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU): Åtgärder för ålyngel FORMAS Experiment på avledare Kungsrännan i Älvkarleby Jonas
Framtida FoU inom Krafttag ål
Framtida FoU inom Krafttag ål Olle Calles Jonas Christiansson Florian Stein Simon Karlsson Jan-Olof Andersson Peter Olsson Anders Nilsson Claudio Comoglio & Paolo Vezza Politecnico di Torino Mats Hebrand
FYSISKA AVLEDARE FÖR UPPSAMLING AV BLANKÅL VID VATTENKRAFTVERK RAPPORT 2017:458
FYSISKA AVLEDARE FÖR UPPSAMLING AV BLANKÅL VID VATTENKRAFTVERK RAPPORT 2017:458 Fysiska avledare för uppsamling av blankål vid vattenkraftverk Tekniska utmaningar och kostnadseffektiviseringar AXEL EMANUELSSON,
Krafttag ål. Seminarium Sara Sandberg, Energiforsk
Krafttag ål Seminarium 2016-11-29 Sara Sandberg, Energiforsk 1 09:30 Välkommen! Detta är Krafttag ål Sara Sandberg, Energiforsk Erik Sparrevik, Vattenfall Vattenkraft, ordförande i Krafttag ål Niklas Egriell,
Fiskpassager i Nedre Dalälven
Foto: Marco Blixt Fiskpassager i Nedre Dalälven - Lägesrapport nov 2016 Olle Calles Naturresurs rinnande vatten Karlstads Universitet Axel Emanuelsson Norconsult AB Göteborg Upplägg Uppdraget Vandrande
Fiskpassager i Nedre Dalälven
Fiskpassager i Nedre Dalälven - Lägesrapport sep 2017 Olle Calles Naturresurs rinnande vatten Karlstads Universitet Axel Emanuelsson Norconsult AB Göteborg Upplägg Uppdraget Vandrande fisk Vattenkraft
RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson
Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet Kjell Leonardsson Lycksele 2014-05-07 Fiskvägars effektivitet och passageförluster vid kraftverk RIP? Litteratursammanställningar av passageeffektiviteter
Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28
Vattenkraft och ål Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 E.ON:s kraftverk i Sverige 76 kraftverk 8 000 GWh 1 700 MW Norra Sverige 37 kraftverk 7 500 GWh 1 580 MW Bergslagen 8 kraftverk 50 GWh 12 MW Södra
Vebro Industri. Ålvandring Uppföljning av åtgärder för ålens passage av Vessige Kraftverk. Henrik Jacobson
Vebro Industri Ålvandring 212 Uppföljning av åtgärder för ålens passage av Vessige Kraftverk Henrik Jacobson 213-2-13 Flöde [m 3 /s] Inledning Vebro Industri driver ett vattenkraftverk vid Vessigefallen
Ålförvaltningsplanen. Jens Persson. Jönköping,
Ålförvaltningsplanen Jens Persson Jönköping, 2014-02-28 1 Rekrytering Rekryteringen skattas idag vara ca 1-10 % av medelrekryteringen för år 1971-1980 Figur från Aqua reports 2011:1 2 Ålförordningen (EG)
Åtgärder för skadefri nedströmspassage - Vad vi vet och inte vet. Olle Calles Karlstads universitet
Åtgärder för skadefri nedströmspassage - Vad vi vet och inte vet Olle Calles Karlstads universitet RehabiliteringavnedströmspassageiSverige Varför Historisk tillbakablick Dagens kunskapsläge Glimtar av
Tekniska lösningars tillämpbarhet för förbättrad nedströmspassage för ål
Tekniska lösningars tillämpbarhet för förbättrad nedströmspassage för ål - Applicerat på Göta älv och Motala ström Elforsk rapport 14:35 Olle Calles, Jonas Christiansson, Jan-Olov Andersson, Simon Karlsson,
knare? Kan vi räkna ål i fiskräknare? Vilken information kan vi få? Vad kan utvecklas? Fiskevårdsteknik AB
Ål l i fiskräknare? knare? Kan vi räkna ål i fiskräknare? Vilken information kan vi få? Vad kan utvecklas? Fiskräknare i drift Klarälven Enningdalsälven Örekilsälven Göta älv Säveån Rolfsån Ätran Nissan
STUDIER AV ÅLBESTÅND OCH ÅLMIGRATION MED FISKRÄKNARE. Fiskevårdsteknik AB
STUDIER AV ÅLBESTÅND OCH ÅLMIGRATION MED FISKRÄKNARE Ål i fiskräknare? Kan vi räkna ål i fiskräknare? Vilken information kan vi få? Vad kan utvecklas? Agenda Fiskräknare Studerade lokaler Analys befintliga
Åtgärder vid vattenkraftverk - Prioritering, design och utvärdering. Olle Calles m.fl.
Åtgärder vid vattenkraftverk - Prioritering, design och utvärdering Olle Calles m.fl. Karlstads universitet Naturresurs rinnande vatten - nrrv.se Johnny Norrgård Anna Hagelin Daniel Nyqvist Larry Greenberg
Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?
Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Eva Bergman Kau, Avdelningen för biologi NRRV (NaturResurs Rinnande Vatten) Europeiska unionen Europeiska regional utvecklingsfond Vilka
Handlingsprogram för ål. Delrapport. Erik Sparrevik
Handlingsprogram för ål Delrapport Erik Sparrevik 2008-01-25 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer DELRAPPORT 2008-01-25 2655700 Författare Uppdragsnamn Erik Sparrevik Handlingsprogram
Rapport Krafttag ål 2017 Daniel Nyqvist 1, David Aldvén 2 och Olle Calles 1
Låglutande galler och betydelsen av spaltvidd för ålpassage, hydrauliska egenskaper och drivgodsproblematik Daniel Nyqvist 1, David Aldvén 2 och Olle Calles 1 1) Naturresurs rinnande vatten, Karlstads
KRAFTTAG ÅL RAPPORT 2018:504
RAPPORT 2018:504 Krafttag ål 2015-2017 Åtgärder och forskning SARA SANDBERG, ENERGIFORSK (RED.) ISBN 978-91-7673-504-6 Energiforsk maj 2018 Energiforsk AB Telefon: 08-677 25 30 E-post: kontakt@energiforsk.se
Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk
Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö Sara Sandberg Elforsk Agenda Om Elforsk Krafttag ål Funktionella metoder för odling av fysiologiskt naturanpassad smolt Vattenkraft miljöeffekter,
Vattenkraften och miljön
Vattenkraften och miljön Elforsk slutseminarium 20-21 oktober 2010 Richard Holmgren Miljöchef Vattenfall Vattenkraft AKKATS Kraftstation Jokkmokk Vattenfall AB Vattenfall Vattenkraft i siffror Vattenfall
Krafttag ÅL. Kraft tag. Summering av programmet 2011 2014
Kraft tag Ål Summering av programmet 2011 2014 1 Fyra lärorika år om ål och vattenkraft Denna skrift presenterar verksamheten inom programmet Krafttag ål under åren 2011-2014. Bakgrunden till programmet
Kraft tag. Hur tänker ålen? Ålarna får skjuts till havet ÅL en akut hotad art Det behövs mer kunskap om överlevnad och ålbeståndens storlek
Kraft tag Ål Nyhetsbrev våren 2013 Hur tänker ålen? Ålarna får skjuts till havet ÅL en akut hotad art Det behövs mer kunskap om överlevnad och ålbeståndens storlek 1 Fler ålar till Sargasso genom Krafttag
Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation
Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurering av de vattendrag som är vattenkraftsskadade Småskaliga kraftverk
Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?
Miljöanpassning av vattenkraften Har vi de verktyg som behövs? Förutsättningar vattenkraft Årlig genomsnittsprod. 65 TWh av ca 165 totalt Även småskalig relevant, speciellt avseende effekttoppar i S. Sverige
Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg
Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Kalle Gullberg Erfarenheter från ett fiskvandringsprojekt Kortkurs: Bygg Din egen ålfälla Laxförvaltning ökat behov av dataunderlag Skräckfilm Fiskvandring
Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk
Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk Det finns inga specifika vandringsfiskar, alla arter vandrar och måste vandra för att överleva och fortplanta sig. (Erik Degerman, Sveriges lantbruksuniversitet, Havs-
Birgitta Adell Miljösamordnare
Birgitta Adell Miljösamordnare Fortums vattenkraft i Norden Flod Antal anläggn. MW* Ångermanälven 3 57 Indalsälven 10 615 Ljungan 4 103 Ljusnan 18 629 Dalälven 39 935 Klarälven 24 357 Byälven 5 37 Norsälven
Projektplan för Den levande Nyköpingsån
Projektplan för Den levande Nyköpingsån Foto: Storhusfallet vid högvattenflöde 1 maj 2010, flöde 100 m 3 per sekund. Bakgrund Nyköpingsån är en av södra Sveriges större vattendrag, den tar sin början vid
Slutrapport Hertingprojektet
Slutrapport Hertingprojektet Förstudie och uppföljning av åtgärder för förbättrad fiskpassage 2007-2015 Olle Calles 1, Jonas Christiansson 1,2,3, Stefan Kläppe 1,5, Ingemar Alenäs 2, Simon Karlsson 1,
Återställn av vandringsväg
Återställn av vandringsväg Bakgrund Åtgärder Genomförande Ätran Kattegatt Herting Fina förutsättningar Men många problem H1 Ä1 Ä2 H2 K G Vandringshinder Vattenkvalitet Överbeskattning Korttidsreglering
Ålens vandring förbi tre kraftverk i Rönne å - en förstudie avseende utvandringslösningar
Ålens vandring förbi tre kraftverk i Rönne å - en förstudie avseende utvandringslösningar Skånska Energi Vattenkraft AB Krafttag ål Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad
Skiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner
Skiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner 080130 Bakgrund Säveån är av riksintresse för naturvården och delar av den utgör Natura 2000-områden
SYNTES INOM KRAFT OCH LIV I VATTEN KLIV - OMVÄRLDSANALYS & FRAMTIDA UTVECKLINGSOMRÅDEN
SYNTES INOM KRAFT OCH LIV I VATTEN KLIV - OMVÄRLDSANALYS & FRAMTIDA UTVECKLINGSOMRÅDEN ANNA RÖNNBERG, ANDREAS ARONSSON & PETER RIVINOJA ÄLVKARLEBY 2017-09-21 1 Agenda Presentation av projektdeltagare Uppdraget
Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan?
Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan? Fallstudie Ljusnan -2+1 Lek på specifika ytor Uppströms lekvandring efter 1-3 år i havet Nedströms vandring smolt efter 1-4 år, kelt efter lek (höst
Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29
Appendix 1 1 (5) Bilaga 1- Åtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Fortum ställer sig bakom de kommentarer som framförts av Vattenregleringsföretagen i deras bilaga till remissvar angående
Alternativ ålyngeluppsamling
Alternativ ålyngeluppsamling Effektivisering av ålyngeluppsamling för ett bättre nyttjande av naturligt uppvandrande ålyngel Jonas Christiansson, ElhagenFiskevård Bakgrund/Frågeställning Konventionell
Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Bottenhavets internationella gränsvattenområden i Jämtlands län Detta är en sammanställning
Dammar ansvar och tillsyn
Dammar ansvar och tillsyn Flödeskartering SANT Informationsmöte om Infrastruktur, Tranås 19 mars 2014 Länsstyrelsens arbete kopplat till dammar Naturavdelningen ansvarar för tillsyn enligt miljöbalken
Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran.
1(5) 2019-03-29 Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran. Bakgrund Rubricerade myndigheter föreslår att verksamheterna som omfattas av
Ålens möjlighet till passage av kraftverk
Ålens möjlighet till passage av kraftverk - En kunskapssammanställning för vattendrag prioriterade i den svenska ålförvaltningsplanen samt exempel från litteraturen Elforsk rapport 12:37 Olle Calles och
MILJÖENHETEN. Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk. Författare: Jenny Sörensen Sarlin 2015:1
MILJÖENHETEN Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk Författare: Jenny Sörensen Sarlin 2015:1 Det finns inga specifika vandringsfiskar, alla arter vandrar och måste vandra för att överleva och fortplanta
Metodik för analys och hantering av drivgods
Metodik för analys och hantering av drivgods Swedcold 2017-04-04 Stina Åstrand, WSP Fredrik Persson, ÅF Energiforskprojektet Syfte Mål bättre förståelse för drivgodsproblematiken förslag på hur den kan
Säkerheten vid våra kraftverk
Säkerheten vid våra kraftverk Tillsammans kan vi öka säkerheten Ett vattenkraftverk är mäktigt att uppleva på nära håll. Det ger respekt och förståelse för naturens krafter. Vi på Vattenfall vill gärna
Ålprojekt Alsterälven - Lägesrapport för 2010 och ansökan för 2011
Ålprojekt Alsterälven - Lägesrapport för 2010 och ansökan för 2011 Bakgrund Olle Calles, Jonas Andersson, Martin Österling och Stina Gustafsson, Karlstads universitet Paolo Vezza & Claudio Comoglio, Politecnico
Sveriges ålförvaltning
Sveriges ålförvaltning Bakgrund Sveriges ålförvaltningsplan togs fram efter att EU antagit en återhämtningsplan för ål, den s.k. ålförordningen (CR 1100/2007) Anledningen var att beståndets situation bedömdes
Fiskvägar, omlöp och torrfåror konsekvenser och miljönytta
Fiskvägar, omlöp och torrfåror konsekvenser och miljönytta Erik Sparrevik 2015-05-21 Innehåll Inledning Vandringshinder Prioritering av fiskvägar Olika typer fiskvägar och avledningsanordningar Exempel
Storfallet konsekvensutredning
Skellefteå Kraft AB Storfallet konsekvensutredning Påverkan på vattenintag vid utrivning av damm Uppdragsnr: 105 17 36 Version: Uppdragsgivare: Uppdragsgivarens kontaktperson: Konsult: Uppdragsledare:
Fågelsjörummet John Nyman
1(5) PROTOKOLL MYNDIGHETSNÄMNDEN Plats och tid Fågelsjörummet Beslutande Per Olov Persson (M) Tommy Borg (S) John Nyman (C) Sune Frost (MP) Lasse Bergqvist (L) Ej beslutande Övriga deltagande Elisabet
Fortums miljöarbete i Nedre Dalälven
Frtums miljöarbete i Nedre Dalälven Öppet vattenrådsmöte 4 ktber 2013 Falun Birgitta Adell, Frtum Vattenkraften Har en lång hitria Vandringshinder Eldfrsen 2011 Tryck på miljöanpassning 2 En annan typ
Figur 1: Karta över Motala Ströms avrinningsområde (den skuggade delen). Bilden är hämtad från SMHI:s vattenwebb.
Motala ström Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Långfors kraftverk. Teknisk beskrivning. Bilaga till tillståndsansökan enligt 11 kap. miljöbalken
Långfors kraftverk Teknisk beskrivning Bilaga till tillståndsansökan enligt 11 kap. miljöbalken 2013 06 14 Inledning 2 Planerade åtgärder 2 Kraftstation 2 Maskineri 3 Isgrindar/fiskavledare 3 Överfallsdamm
Åke Engström, HydroTerra Ingenjörer AB, Karlstad Jonas Nilsson, NCC Construction Sverige AB, Karlstad SKÅPAFORS KRAFTVERK
Åke Engström, HydroTerra Ingenjörer AB, Karlstad Jonas Nilsson, NCC Construction Sverige AB, Karlstad SKÅPAFORS KRAFTVERK 1 Skåpafors kraftverk Västra Silen Skiforsdammen Svärdlång Skåpafors kraftverk
Nybroån. Fiskevårdsteknik AB. Köpingebro. Ystad. Sjöbo. Tomelilla
Nybroån Sjöbo Tomelilla Köpingebro Ystad Fina förutsättningar Fallhöjd Flöde-kvalitet Belägenhet Fiskfauna höga värden Abborre, bäcknejonöga, elritsa, flodnejonöga?, gädda, id, lake?, sik?, skrubbskädda,
Göta älv nedan Vänern
Göta älv nedan Vänern Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar
Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran. Diarienummer
1(6) 2019-06-25 Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran. Diarienummer 99-2019 Bakgrund Rubricerade myndigheter föreslår att verksamheterna
Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike
Dämmet i Tollarp Vramsån Ett av kommunens mest värdefulla vattendrag. Sen 80-talet har kommunen jobbat med att bevara och utveckla de biologiska värdena i ån. En mycket rik fiskfauna tex finns grönling,
DOM meddelad i Växjö
1 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM 2016-04-12 meddelad i Växjö Mål nr M 2963-14 SÖKANDE Skånska Energi Rönne å Kraft AB Box 83 247 22 Södra Sandby Ombud: Advokat Andreas Lindström och jur. kand. Anna Bernhardsson c/o
Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008
Direkttelefon Referens 0910-73 76 77 2008-11-17 Bygg- och miljökontoret Miljöavdelningen Bo-Göran Persson Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Delrapport inom projektet - Kustvattendrag inom Skellefteå
KRAFTTAG ÅL 2011 2014
KRAFTTAG ÅL 2011 2014 RAPPORT 2015:104 VATTENKRAFT Krafttag ål 2011-2014 Åtgärder, forskning och utveckling SARA SANDBERG (RED.) ISBN 978-91-7673-104-8 2015 ENERGIFORSK Energiforsk AB Telefon: 08-677 25
Avslutande seminarium tisdagen den 2 februari Sammanfattning av presentationer och gruppdiskussion
Avslutande seminarium tisdagen den 2 februari 2015 Sammanfattning av presentationer och gruppdiskussion Sammanställt av Elisabeth Thysell, Länsstyrelsen, Margareta Gunnarsson, Falkenbergs kommun Program
ÅTGÄRDSPRIORITERING I VATTENKRAFTEN
ÅTGÄRDSPRIORITERING I VATTENKRAFTEN Richard Holmgren, Miljöchef Vattenfall Vattenkraft AB Vattendagarna I Umeå 25-26 oktober 2016 INNEHÅLL Vattenkraftens framtida roll Prioritering av miljöåtgärder Så
Bilaga 2 Sammanfattande tabeller över grundinformation och resultat för samtliga huvudavrinningsområden med KMV på grund av vattenkraft.
Bilaga 2 Sammanfattande tabeller över grundinformation och resultat för samtliga huvudavrinningsområden med KMV på grund av vattenkraft. Tabell 1. Samtliga huvudavrinningsområden som innehåller KMV på
Umeälven. Beskrivning av vattendraget
Umeälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Fiskavledare vid stora vattenkraftverk
Fiskavledare vid stora vattenkraftverk PM från studieresa till Kanada i juni 2016 Havs- och vattenmyndighetens PM 2016-10-21 Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2016-10-21 Omslagsfoto: Niklas Egriell Havs-
Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och
Vad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar?
Vad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar? Krav: För ekosystem närmare referens och målbild Inga risker Hur ska man veta? Vetenskapligt stöd Helst: studier före och efter åtgärd, med kontroller
Modellverktyg för utvärderingprioritering. Dagens upplägg. Kjell Leonardsson. 1. Bakgrund, antaganden, härledning (kort)
Modellverktyg för utvärderingprioritering av tilltänkta fiskvägar Kjell Leonardsson Dagens upplägg 1. Bakgrund, antaganden, härledning (kort) 2. Presentation och genomgång av modellverktygen: a) Beräkning
Miljöförbättringar i utbyggda älvar en arbetsgång för att prioritera mellan åtgärder PRIOKLIV Roland Jansson, Birgitta Malm Renöfält och Åsa Widén
Miljöförbättringar i utbyggda älvar en arbetsgång för att prioritera mellan åtgärder PRIOKLIV Roland Jansson, Birgitta Malm Renöfält och Åsa Widén (Umeå universitet), Erik Degerman (SLU), Dag Wisaeus (ÅF
Vattenkraft och lagstiftning
Vattenkraft och lagstiftning Foto: Johan Kling Andreas Hedrén, Länsstyrelsen i Kronobergs län Kan man sälja el på Europamarknaden med stöd av urminnes hävd? Fram till 1918 handlade vattenlagstiftning främst
Restaureringsåtgärder bra och dåliga exempel. Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs
Restaureringsåtgärder bra och dåliga exempel Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs 070 999 69 40 jnk@dhigroup.com Restaurering? Vad menar vi med restaurering? Restaurering Återställning av vattendragets
Saxat från Slutseminarium Kraft i liv och vatten, Energiforsk, Älvkarleby, 22 september 2017
Saxat från Slutseminarium Kraft i liv och vatten, Energiforsk, Älvkarleby, 22 september 2017 Arbetet kring vattenkraft och miljöfrågor är inne i en mycket viktig fas som även kan få praktisk betydelse
Kurser inom Vattenkraft
Kurser inom Vattenkraft Bygger din kompetens Vattenkraftteknik grundläggande kurs Söker du en bra plattform för din fortsatta karriär inom vattenkraftteknik? Vi hjälper dig att få rätt kompetens utifrån
TVÅ LÄNDER ÉN ELV ( ) Vänerdagen , Pär Gustafsson
TVÅ LÄNDER ÉN ELV (2017-2020) Vänerdagen 181112, Pär Gustafsson TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Övergripande syften (på lång sikt) Återuppbygga det vilda laxbeståndet i Klarälven och Trysilelva (Vänern) God
Frekvensen hos långvariga vårflöden har cykler
Frekvensen hos långvariga vårflöden har cykler !? Uppmätt Q i Långhag Simulerad QN i Näs snö mm vattenekvivalent 250 200 150 100 50 0 Snötäckets maximala vatteninnehåll uppströms Näs snö mm vattenekvivalent
Förstudie miljöanpassning återställning av Kävlingeån. Fiskevårdsteknik AB
Förstudie miljöanpassning återställning av Kävlingeån Undersökt område Arkivarbete Kartunderlag, äldre som nyare Sammanställning av elfiskedata och biotopkartering Underlag för fiskförekomst och produktionsberäkning
3. Grävningsarbeten i befintlig utloppstunnel så att dess area utvidgas från 25 mp
P och P till Gustav Hartzell Tel: 0611-18 5 E-post: gustav.hartzell@fiskeriverket.se YTTRANDE Datum Beteckning 007-11-1 Dnr 61/48-8-06 Ert Datum Er beteckning 007-07-16 M 15-07 Östersunds tingsrätt Miljödomstolen
Skånskt fiske. Johan Wagnström Fiske- och vattenvårdsenheten HUT Skåne-mötet 2009-02-10
Skånskt fiske Johan Wagnström Fiske- och vattenvårdsenheten HUT Skåne-mötet 2009-02-10 Skånskt fiske - det - det mesta av av det bästa Länsstyrelsen arbetar för livskraftiga fiskbestånd, ett långsiktigt
VARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS!
VARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS! Inslag i SVT:s Rapport år 2006 Vad har hänt sedan Rapport läste upp nyheterna? Svaret är att någonstans
Hur påverkas migrerande fiskar av vattenkraftverk och dammar?
Hur påverkas migrerande fiskar av vattenkraftverk och dammar? Erik Johansson Independent Project in Biology Självständigt arbete i biologi, 15 hp, vårterminen 2015 Institutionen för biologisk grundutbildning,
Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljungans
Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv
Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Sophie Grape Avdelningen för Tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet sophie.grape@fysast.uu.se Innehåll Krav på framtidens energiförsörjning Riskerna
Restaurering av sjöar och vattendrag
Restaurering av sjöar och vattendrag Varför, var och hur restaurerar vi? Erik Årnfelt Erik.arnfelt@havochvatten.se Erik Årnfelt Hav och vatten +20 år på Länsstyrelsen Östergötland Hav sedan jan 2018 Biologisk
Lule älv Åtgärder som påverkar produktionen
Lule älv Åtgärder som påverkar produktionen Vattenreglering Lule älv Luleå, 2013-03- 22 Thord Lindström, Vattenfall Vattenkraft AB Nordiska elsystemet Norden är ett gemensamt elkraftsystem En gemensam
Del 16 Åtgärdsplan för Göta älvs huvudfåra
Innehållsförteckning Förslag på åtgärder för att följa föreslagna miljökvalitetsnormer... 3 1. Inledning... 6 2. Beskrivning av området... 7 2.1. Områdesbeskrivning... 9 2.1.1. Vänern... 9 2.2. Vattenkraft
Medbogardialog Attarpsdammen. Välkomna!
Medbogardialog Attarpsdammen Välkomna! Agenda Bakgrund Idag Utmaningar Framtiden Bakgrund Dammen anlades på 1920-talet tillsammans med ett mindre kraftverk för att förse Attarps gård med elektricitet Dammen
Ålens nedströmspassage av vattenkraftverk
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Biologi Olle Calles och Daniel Bergdahl Ålens nedströmspassage av vattenkraftverk - Före och efter åtgärd Karlstad University Studies 2009:19 Olle Calles och
Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid
Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären
Takavvattning Armataksystem Fullflödessystem
Dimensionsområde PN Temperaturområde Material Rörsystem 40-315 Polyeten PE 80 Takbrunn 50 Fullflöde UV Rostfritt stål Användningsområde Ett komplett system för invändig avledning av regnvatten från tak
Fiskvandring i Smedjeån
1 Fiskvandring i Smedjeån Lagan vid förra sekelskiftet Foton från Gamla Laholms årsbok 2010 2 Utbyggnad av vattenkraft Laholms kraftverk 1932 Fiskvandring i Smedjeån Majenfors 1907 Bassalt 1010 Knäred
Hertingforsen Fria vandringsvägar för fisk Vården av åarna ger välstånd i Halland
Hertingforsen Fria vandringsvägar för fisk Vården av åarna ger välstånd i Halland Text och foto Kommunekolog Ingemar Alenäs Historik Ätran 1800-tal fångster på 20 ton Ätranlax årligen Londonadvokaten Wilkinson
Dammen uppströms intaget till Ungsjöboverket
På inspektionsresa till småskaliga vattenkraftsanläggningar i Dalarna Bålstabon Anders Nilsson blev 1990 egenföretagare då han grundade rörmokarfirman Håbo Rör AB. 1993 gav han sig in i vindkraftbranschen
Fiskens väg till Fiskeby
Fiskens väg till Fiskeby Simon Karlsson, Limnolog, Tekniska kontoret Jan Lidström, Holmen Energi Fredrik Nordqvist, Holmen Energi Hanna Domfors, Stadsantikvarie, Kultur och Fritidskontoret Bakgrund till
Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand
Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand Syfte Ta fram förslag på miljökvalitetsnormer för de vattenförekomster som idag är utpekade som Kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft.
Klarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet
KLARÄLVENS VATTENRÅD Klarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet Fortum Generation har ett mindre kraftverk i Halgån, Hagfors kommun, som nyttjar
STUDIER AV ÅLBESTÅND OCH ÅLMIGRATION MED FISKRÄKNARE RAPPORT 2017:447
STUDIER AV ÅLBESTÅND OCH ÅLMIGRATION MED FISKRÄKNARE RAPPORT 2017:447 Studier av ålbestånd och ålmigration med fiskräknare ANDERS EKLÖV, MATS HEBRAND & VIKTOR HEBRAND ISBN 978-91-7673-447-6 Energiforsk
Förvaltningsplan. Vattenmyndigheten Bottenhavet
Ragnar Asklund 2015-04-30 Dnr Jämt: 063-149346 ragnar.asklund@jamtkraft.se YTTRANDE Ert dnr 537-7197-14 Vattenmyndigheten Bottenhavet Förvaltningsplan Karakterisering och statusklassning Det är svårt att
Ola Hammarberg Vattenregleringsföretagen Östersund
Ola Hammarberg Vattenregleringsföretagen Östersund Disposition Inledning, kort presentation av VRF Bakgrund, Projekt-Q Metoder Resultat Slutsatser och diskussion Kort om Vattenregleringsföretagen Ansvarar
Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn
Peter Gustafsson 20080715 Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 108, 590 54 Sturefors Tel: 0702792068 Hemsideadress: www.ekologi.nu Email: peter@ekologi.nu
Bilaga A1 DAGORDNING
Bilaga A1 DAGORDNING Välkomna till myndighetssamråd Presentation av närvarande Översiktlig genomgång av Samrådsunderlaget Frågor och synpunkter från Länsstyrelsen och kommunen Vad sker nu Avslut 2018-01-30