Dammen uppströms intaget till Ungsjöboverket

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Dammen uppströms intaget till Ungsjöboverket"

Rasmus Karlsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 På inspektionsresa till småskaliga vattenkraftsanläggningar i Dalarna Bålstabon Anders Nilsson blev 1990 egenföretagare då han grundade rörmokarfirman Håbo Rör AB gav han sig in i vindkraftbranschen och startade då Håbo Vindkrafts AB byggdes det första vindkraftverket, en 150 kw:s snurra från Wind World på Näsudden (Gotland) gick han in i vattenkraftsbranschen i samband med ett förvärv av fyra befintliga småskaliga vattenkraftsanläggningar (Bergsgården och Fjällgrycksbo i Falu kommun och Långshyttan och Stjärnsund i Hedemora kommun) samt en fallrätt (Ungsjöbo i Falu kommun) från AB Bjursås Kraft, ett dotterföretag till Uppsala Energi (Vattenfallgruppen). Vattenkraftsanläggningarna kan Anders övervaka hemifrån m.h.a. ett driftövervakningssystem (Remote Control) men en dag i veckan brukar han åka upp för att fysiskt kontrollera anläggningarnas status. Torsdagen den 4/ medföljde jag honom på en sådan resa. Det första stoppet blev vid den nyaste anläggningen, Ungsjöbo. Efter det att Anders Nilsson köpt fallrättigheterna i samband med köpet från AB Bjursås Energi så byggdes anläggningen i Ungsjöbo En mindre damm anlades nedströms vägbron (i Södra Ungsjöns sydöstra del) samt en 300 meter lång och ca. 2 meter djup kanal fram till intaget och reglerluckan, varefter vattnet faller genom en ca. 100 meter lång nedgrävd tub (av glasfiberplast) ned till kraftverket. Fallhöjden är 10 meter. Verket är försett med 2 st. 250 kw:s turbiner som under ett normalår alstrar 2,5 gigawattimmar (GWh) elström, vilket räcker för att förse 100 villor med elström under ett helt år. Enligt den vattendom som gäller så skall minst 85 liter/sekund tillföras den normala fåran vid Marnäsån. Vid detta inspektionstillfälle så var verket avstängt, vilket innebar att allt vatten löpte via normalfåran. Dammen uppströms intaget till Ungsjöboverket

2001 gick han in i vattenkraftsbranschen i samband med ett förvärv av fyra befintliga småskaliga vattenkraftsanläggningar (Bergsgården och Fjällgrycksbo i Falu kommun och Långshyttan och Stjärnsund i

2 Fritappningsröret vid Ungsjöbo släpper 85 liter/sekund Anders rensar intaget m.h.a. en pump Grävd kanal mellan dammen och intaget i Ungsjöbo Intaget vid Ungsjöbo Luften vid Ungsjöbo är så ren att granarnas grenar är översållade med man- och tagellava Kraftverket vid Ungsjöbo

Ungsjöbo Intaget vid Ungsjöbo Luften vid Ungsjöbo är så ren att

3 En utgående kanal återförenar utgående vatten från kraftverket med Marnäsån. Här fanns det gott om harr. Tre kilometer söder om Ungsjöboverket har Anders Nilsson köpt fallrättigheterna (av skogsföretaget Bergvik) till en sträcka av 600 meter av Lungsjöån med tanke på att här på sikt anlägga ett nytt småskaligt vattenkraftverk. Fallhöjden på den sträcka Anders köpt är inte mindre än 32 meter. Ju större fallhöjd, desto mindre mängd vatten behöver nyttjas. Tanken är att bygga ett kraftverk nedströms med två turbiner med en sammanlagd beräknad effekt av 1200.kW, vilket skulle kunna ge 2,5 GWh elström per år, vilket motsvarar en tredjedel av vad Anders sex anläggningar tillsammans producerar. Längst upp i den köpta fallsträckan finns en gammal övergiven dammanläggning som bl.a. använts för en vattensåg. Uppströms dammanläggningen arrenderar Jonas Hagelborg ån på en sträcka av ungefär 15 km och bedriver här ett s.k. catch and release -fiske, flugfiske efter bäcköring. Detta innebär att den som fiskar i detta fiskevatten måste släppa tillbaka fisken sedan den dragits upp på land. Nedströms det arrenderade området så sitter det ett galler som reglerar så att större fiskar (t.ex. bäcköringar) inte kan fortsätta nedströms. Eftersom vattenföringen i ån är begränsad så brukar ån bottenfrysa på vintern, vilket innebär att ny öring årligen behöver inplanteras. Anders hade tänkt sig att det vid den gamla damanläggningen (där gallret sitter) skall grävas en ca. 20 meter lång kanal rakt söderut till ett intag. Sedan får vattnet löpa i en 600 meter lång underjordisk tub ned till kraftverket, varefter det vatten som lånats från huvudfåran återlämnas till Lungsjöån via en utloppskanal.

småskaligt vattenkraftverk. Fallhöjden på den sträcka Anders köpt är inte mindre än 32 meter. Ju större fallhöjd, desto mindre mängd vatten behöver nyttjas.

4 Anders Nilsson på bron över fiskgallret Rester av den gamla dammanläggningen Lungsjöån uppströms bron med fiskgallret Här tänkte Anders bygga en ca. 20 meter lång kanal till intaget Här tänker sig Anders att intaget skall ligga..och här grävs den 600 meter långa tuben ned

5 Lungsjöån med bron och fiskgallret Lungsjöån nedströms, sett från bron Lungsjöån nedströms ån med spår av den tidigare industriverksamheten på platsen Efter besöket vid Lungsjöån så fortsatte färden till den äldsta anläggningen, Fjällgrycksbo. Redan 1910 byggdes det första kraftverket på denna plats men den befintliga anläggningen tillkom Mellan sjöarna Fjällgrycken och Övre Avan löper Fjällgryckån: Vid sjöns västra strand finns en liten damm anlagd och ett intag. Parallellt med ån finns en 530 meter lång nedgrävd tub (av glasfiberplast) som löper ned till kraftverket. Verket är försett med en 280 kw:s turbin som under ett normalår alstrar ca. 900 MWh elström. På andra sidan sjön Fjällgrycken kunde vi se in i Rättviks kommun.

Mellan sjöarna Fjällgrycken och Övre Avan löper Fjällgryckån: Vid sjöns västra strand finns en liten damm anlagd och ett intag.

6 Sjön Fjällgrycken och delar av dammen Intaget till Fjällgrycksboanläggningen sett från landsvägen Den sista anläggningen som besöktes var Bergsgården, en anläggning som ligger i kanten av befintlig bebyggelse i byn Bergsgården. Mellan sjöarna Grycken och Varpen löper Bergsgårdsån. Sedan 1991 finns här ett litet kraftverk försett med en 500 kw:s turbin och som producerar 2 GWh elström/år. Mellan intaget och kraftverket (fallhöjden är 13,5 meter) löper en delvis nedgrävd trätub som förser kraftverket med vatten. När vi besökte anläggningen så var den avstängd p.g.a. för litet vattenflöde i Bergsgårdsån. Ån var nästan helt uttorkad trots att det flödade fullt med vatten genom fritappningsröret. Enligt vattendomen för Bergsgårdenverket så skall fritappningen här ligga på 80 á 100 liter/sekund. Men vad gör man när det inte fanns något vatten att tillgå från sjön Grycken? Intaget vid Bergsgårdenverket Tuben som löper mellan intaget och kraftverket

Mellan intaget och kraftverket (fallhöjden är 13,5 meter) löper en delvis nedgrävd trätub som förser kraftverket med vatten. När vi besökte anläggningen så var den avstängd p.g.a. för litet vattenflöde i Bergsgårdsån.

7 Bergsgårdenverket Nedtecknat av Håkan Nihlman

Relevanta dokument

VINDKRAFT I HÅBO. Håbo Vindkrafts AB Anders Nilsson. 1990 grundade Anders Nilsson Håbo Rör Företaget var verksamt till 2010 men är numera lagt på is.

VINDKRAFT I HÅBO. Håbo Vindkrafts AB Anders Nilsson. 1990 grundade Anders Nilsson Håbo Rör Företaget var verksamt till 2010 men är numera lagt på is. Håbo Vindkrafts AB Anders Nilsson 1990 grundade Anders Nilsson Håbo Rör Företaget var verksamt till 2010 men är numera lagt på is. 1993 grundade Anders Nilsson Håbo Vindkrafts AB Byggde 1993 ett 150 kw:s