Sidsjöns Friluftsliv.

Transkript

1 Sidsjöns Friluftsliv. Området kring Sidsjön är ett kommunalt naturreservat (226 hektar) som bildades 200 Sidsjön erbjuder många aktiviteter både sommar och vinter, till exempel: strandpromenad och löpning bad paddling längdskidåkning utförsåkning pulkåkning skridskor gratis fiske Elever från Mimerskolan provar fiskelyckan. Grillplats. Paddling. Kring sjön finns bland annat 14 bryggor, ett flertal grillplatser och 3,1 kilometer elljusspår som är sammanlänkat med Södra bergets friluftsområde. Sidsjöns Djur i Djur i Sidsjön. Fisk i Sidsjön. Sidsjöbäcken,

2 Djur i Vattenfallet här i Fagerdal utgör det naturliga vandringshindret för havsöring och harr i Här finns en mängd larver från till exempel dagslända, som är typisk öringföda, nattslända och bäckslända. Under stenarna kan man också hitta häst- och hundigel, snäckor, märlor och gråsuggor. Exkursion med elever från Mimerskolan. Hundigel. Stor snytessnäcka. (Erpobdella octoculata) (Bithynia tentaculata) Bäckslända. Vattengråsugga. (Plecoptera) (Asellus aquaticus) Sidsjöns Djur i Djur i Sidsjön. Fisk i Sidsjön. Sidsjöbäcken,

3 Djur i Sidsjön. Här vid sjöns norra ände ligger»ankeborg«. Vattnet hålls öppet vintertid för att underlätta övervintringen för till exempel gräsänder. Här hittar du också svanar, gäss, måsar och tärnor. I sjöns södra ände återfinns Vackra bäcken som är sjöns tillflöde. Våtmarksområdet i det området är fina miljöer för grodor och paddor (se bilder). Knölsvan (Cygnus olor). Fisktärna (Sterna hirundo). Vanlig groda (Rana temporaria). Vanlig padda (Bufo bufo) Grodans livscykel från ägg till vuxen. Sidsjöns Djur i Djur i Sidsjön. Fisk i Sidsjön. Sidsjöbäcken,

4 Fisk i Sidsjön. Här finns ett naturligt bestånd av gädda, abborre, mört och öring. Röding och regnbåge inplanteras varje år. Havsöring och harr vandrar upp i Sidsjöbäcken och når upp till det naturliga vandringshindret vid Fagerdal. Ett naturligt bestånd av bäcköring finns i Vackra bäcken som är sjöns tillflöde i den södra änden. Elever från Mimerskolan dissekerar gädda. Gädda (Esox lucius). Aborre (Perca fluviatilis). Mört (Rutilus rutilus). Öring (Salmo trutta). Sidsjöns Djur i Djur i Sidsjön. Fisk i Sidsjön. Sidsjöbäcken,

5 Vattentäkt. Sundsvalls första vattenledningsoch avloppsnät invigdes Sidsjön fungerade som vattentäkt i detta system. Förhållandena ansågs mycket gynnsamma här då Sidsjöns läge (67 meter över havet) gjorde det möjligt att leda vattnet med självtryck utan att man behövde bygga några pumpanordningar. Det byggdes en filterbassäng där vattnet renades genom att det passerade genom flera lager av småsten och sand. Vattnet leddes sedan via en ledning över till en vattenreservoar vid Tivoliparken. Där kunde man magasinera upp till 1260 kubikmeter vatten för att klara leveransen under dygnets alla timmar. Innan 1879 fick stadsborna hämta sitt vatten i bäckar och grävda brunnar. Under 1940-talet räckte inte vattnet i Sidsjön till och idag (2010) används inte Sidsjön som vattentäkt längre. En annan verksamhet som bedrivits i Sidsjön är isupptagning. Stora block sågades ut och täcktes med sågspån, för att under sommaren bland annat användas till isskåp (föregångare till kylskåp). Sidsjöns Djur i Djur i Sidsjön. Fisk i Sidsjön. Sidsjöbäcken, Iskörning. Sandfilterbygget.

6 Sidsjöbäcken, Sidsjöbäcken var sannolikt en viktig anledning till att Sundsvall först anlades just vid åkroken. Där hade man tillgång till havet och en kraftkälla. Före elektricitetens och ångans tid var rinnande vatten en vanlig kraftkälla för industrin. Genom åren är det många industrier som använt bäcken som kraftkälla. Redan på 1600-talet anlades, i samband med stadens bildande, en vapenfabrik vid bäckens utlopp i Selångersån. Sidsjöbäcken har också fungerat som kraftkälla åt till exempel kvarnar, sågar och tegelbruk. Elevarbeten från Mimerskolan Sundsvallstema. Sidsjö kvarn. Sidsjöns Djur i Djur i Sidsjön. Fisk i Sidsjön. Sidsjöbäcken,