Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg"

Transkript

1 Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg Kommentarer Dalälven Österdalälven Hösthån: Hösthån regleras av kraftverket Båthusströmmen, ett kraftverk som bidrar med så pass mycket el till Sveriges elnät att dess magasin måste bli utpekat som ett kraftigt modifierat vatten. Bibehålls den nuvarande statusen som naturligt vatten kommer drift och projekt vid kraftverket bli kraftigt försvårade i framtiden och därmed skulle elproduktionen sänkas kraftigt. Sörån: Enligt VISS är en av anledningarna till att Sörån inte uppnår God Ekologisk Status att flödesregimen är ändrad. Det står dock inte av vilken anledning flödesregimen är ändrad, men om det beror på kraftverket uppströms bör även Sörån utpekas som Kraftigt Modifierat Vatten. Om inte riskerar verksamheten att bli lidande i kraftverket. Om så krävs kan vi bidra med högupplöst flödesdata från Båthusströmmen för att underlätta utpekandet till Kraftigt Modifierat Vatten. Kontakta mig i så fall via epost eller telefon för mer information. Biflöden som mynnar i Trängslet (om flödesförändringar): Trängslet är ett väldigt viktigt magasin för regleringen i hela Dalälven och bidrar med stor mängd reglerkraft till Sveriges elnät. Det är oklart vad som orsakar den ändrade flödesregim som nämns i VISS men om det beror på Trängslets kraftiga reglering bör biflödet också bli utpekat som kraftigt modifierat för att Trängslet ska kunna fortsätta regleras som det gör nu. Biflöden som mynnar i Trängslet (om konnektivitetsproblem): Trängslet är ett väldigt viktigt magasin för regleringen i hela Dalälven och bidrar med stor mängd reglerkraft till Sveriges elnät. Biflödet till Trängslet har problem med bristande konnektivitet. Sannolikheten är dock stor att det naturligt har varit dålig konnektivitet här eftersom sidorna till Trängslet är så pass branta. I så fall bör denna bristande konnektivitet inte ha någon effekt på miljön och därför bör statusen höjas till god ekologisk status. Trängslet: Trängslet är ett av Sveriges största kraftverk med mycket stor reglernytta och energiproduktion (effekt 300 MW, ungefärlig energiproduktion 651 GWh). Därför stödjer vi helhjärtat utpekningen av vattenförekomsten som Kraftigt Modifierad. Reglerkraften i Trängslet är dock så hög, och därmed viktig för Sveriges energibalans, att kvalitetskravet här måste vara måttlig ekologisk potential, och inte god ekologisk potential som nu är fallet. Ett fortsatt kvalitetskrav på God Ekologisk Potential kommer antagligen medföra ett antal åtgärder som kommer sänka reglerkraften i Trängslet och därmed i hela Dalälven. Om så krävs kan vi bidra med högupplöst flödesdata för att stödja vårt anspråk. Kontakta mig i så fall via epost eller telefon för mer information. Enligt VISS är fiskväg och miljöflöden möjliga åtgärder i Trängslet, detta motsätter vi oss kraftigt, en fiskväg här skulle knappast ha någon funktion och bli orimligt dyr att skapa, underhålla och förse med vatten. Ett miljöanpassat flöde är på samma sätt omöjligt om magasinet samtidigt ska fylla sin nuvarande funktion då syftet med magasinet är att reglera flödet efter samhällets energibehov och inte efter de naturliga flödena. Om så krävs kan vi bidra med högupplöst flödesdata för att stödja vårt anspråk. Kontakta mig i så fall via epost eller telefon för mer information.

2 Trängslet torrfåra: Trängslet är ett av Sveriges största kraftverk med mycket stor reglernytta och energiproduktion (effekt 300 MW, ungefärlig energiproduktion 651 GWh). Därför stödjer vi helhjärtat utpekningen av Trängslets torrfåra som Kraftigt Modifierad. Reglerkraften i Trängslet är dock så hög, och därmed viktig för Sveriges energibalans, att kvalitetskravet här måste vara måttlig ekologisk potential, och inte god ekologisk potential som nu är fallet. Ett fortsatt kvalitetskrav på God Ekologisk Potential kommer antagligen medföra ett antal åtgärder som kommer sänka produktionen i Trängslet och därmed i hela Dalälven. Om så krävs kan vi bidra med högupplöst flödesdata för att stödja vårt anspråk. Kontakta mig i så fall via epost eller telefon för mer information. Enligt VISS är också ett antal åtgärder möjliga att genomföra för att höja torrfårans potential, bland annat ett antal fiskvägar längre ned i älven. Även om man bortser från de enorma konstruktions och underhållskostnaderna fiskvägarna kommer medföra är det ändå dåliga åtgärder eftersom effektiviteten på så långa och många fiskvägar på rad antagligen blir väldigt låg. Områdena uppströms är därtill så kraftigt störda att migration hit antagligen skulle ha någon väldigt liten effekt på populationen i stort. Det är helt enkelt inte rimligt varken ur en ekonomisk eller ekologisk synvinkel. Åsen magasinet och nedåt till Siljan: Dalälven bidrar här med mycket stor reglernytta och kraftverken Åsen, Väsa, Blyberg, Spjutmo måste betraktas som ett system och blir då mycket viktiga för Sveriges elnät (sammanlagd effekt 89 MW, ungefärlig energiproduktion 381 GWh). Därför stödjer vi helhjärtat utpekningen av vattenförekomsten som Kraftigt Modifierad. Reglerkraften är dock så hög, och därmed viktig för Sveriges energibalans, att kvalitetskravet här måste vara måttlig ekologisk potential, och inte god ekologisk potential som nu är fallet. Ett fortsatt kvalitetskrav på god ekologisk potential kommer antagligen medföra ett antal åtgärder som kommer sänka reglerkraften. Om så krävs kan vi bidra med högupplöst flödesdata för att stödja vårt anspråk. Kontakta mig i så fall via epost eller telefon för mer information. Enligt VISS är också ett antal åtgärder möjliga att genomföra för att höja vattenförekomstens potential, bland annat ett antal fiskvägar. Även om man bortser från de enorma konstruktions och underhållskostnaderna fiskvägarna kommer medföra är det ändå improduktiva åtgärder eftersom effektiviteten på så långa och många fiskvägar på rad antagligen blir väldigt låg. Områdena uppströms är därtill så kraftigt störda att migration hit antagligen skulle ha någon väldigt liten effekt på populationen i stort. Det är helt enkelt inte rimligt varken ur en ekonomisk eller ekologisk synvinkel. Siljan: Enligt VISS har Siljan bland annat problem med flödesregleringar, detta beror på att sjön är del av ett kraftigt reglerat system och den bör därför blir utpekad som kraftigt modifierad. Att återställa flödesregimen i sjön skulle omöjliggöra reglering uppströms. Regleringen i Trängslet och nedströms liggande magasin (kraftigt modifierade vattenförekomster) skulle exempelvis behöva upphöra, något som skulle få mycket stor effekt på stabiliteten i elnätet. För att undvika detta måste Siljan antingen bli utpekad som kraftigt modifierad eller få undantag från kravet på naturliga flödesregimer. Dalälven nedströms Siljan Vattenförekomst nedströms Siljan till Forshuvud: Eftersom en av anledningarna till att vattenförekomsten inte når God Ekologisk Status är att flödesregimen är ändrad måste vattenförekomsten bli utpekad som Kraftigt Modifierad. För att nå en naturlig flödesregim i vattenförekomsten måste stora ändringar ske i driften av kraftverken upp- och nedströms vilket skulle resultera i mycket stora förluster av reglerkraft och energiproduktion till hela Sveriges elnät.

3 Detta skulle bland annat strida mot den nationella strategi för hållbar vattenkraft som Hav och Vattenmyndigheten tillsammans med Energimyndigheten har arbetat fram. högupplöst flödesdata från kraftverket Gråda eller Forshuvud som är det närmaste kraftverket upp-, respektive nedströms. Vi utgår från att normen för vattenförekomsten sätts utifrån både ett ekonomiskt och ekologiskt Sträckan Forshuvud till Långhag: Dalälven är här kraftigt påverkad av kraftverk och reglering från uppströms liggande magasin. Fortum stödjer därför utpekningen av vattendraget till kraftigt modifierat eftersom reglering av produktionen annars skulle vara i det närmaste omöjlig och driften skulle försvåras avsevärt. Vi tycker dock att produktionen och reglerkraften i Dalälven är så stor att kvalitetskravet måste sänkas. Istället för God Ekologisk Status som nu är kravet måste kravet istället bli Måttlig Ekologisk Status. Om så krävs för att bibehålla KMV-utpekningen och motivera den lägre satta miljökvalitetsnormen bidrar Fortum gärna med högupplöst flödesdata från ett närliggande kraftverk. Mejla eller ring för mer information. Sträckan Långhag- Skedvi: Dalälven är här så pass påverkad av regleringar från uppströms liggande magasin, framför allt Siljan, att den måste pekas ut som kraftigt modifierat vatten (KMV). Kraftverken från Siljan till Avesta används till stor del som ett system och är beroende av de andra för sin körning, viss korttidsreglering kan ske i varje kraftverk vilket tillför balanskraft till elnätet, men att inte peka ut vissa sträckor i huvudfåran som KMV skulle få stora konsekvenser för de kraftverk som ligger i KMVsträckor. Totalt har systemet 262 MW och producerar nästan 1,5 TWh varje år. Att inte utpeka vattenförekomsten som KMV skulle också, förutom att kraftigt påverka balansen i Sveriges elnät, strida mot den nationella strategi för hållbar vattenkraft som Hav och Vattenmyndigheten tillsammans med Energimyndigheten har arbetat fram. högupplöst flödesdata från kraftverket Långhag eller Skedvi. Vi anser också att kvalitetskravet måste vara måttlig ekologisk potential eftersom regleringen på den här sträckan är av mycket stor vikt för balansen i Sveriges elnät och åtgärder för att höja den ekologiska potentialen riskerar att minska reglerkraften. Håvran: Håvran så pass påverkad av regleringar från uppströms liggande magasin, att den måste pekas ut som kraftigt modifierat vatten (KMV). Kraftverken från Siljan till Avesta används till stor del som ett system och är beroende av de andra för sin körning, viss korttidsreglering kan ske i varje kraftverk vilket tillför balanskraft till elnätet, men att inte peka ut vissa sträckor i huvudfåran som KMV skulle få stora konsekvenser för de kraftverk som ligger i KMV-sträckor. Systemet är av mycket stor vikt för Sveriges elförsörjning och balanskraft. Att inte utpeka vattenförekomsten som KMV skulle också, förutom att kraftigt påverka balansen i Sveriges elnät, strida mot den nationella strategi för hållbar vattenkraft som Hav och Vattenmyndigheten tillsammans med Energimyndigheten har arbetat fram. högupplöst flödesdata från kraftverket Skedvi. Us och ns Avesta: Dalälven är så pass påverkad av regleringar här att den måste pekas ut som kraftigt modifierat vatten. De närmaste vattenkraftverken i Avesta har en effekt på 61 MW och producerar totalt ca 330 GWh varje år och är därför mycket viktiga för Sveriges elförsörjning. Att inte peka ut

4 vattendraget som kraftigt modifierad skulle i längden kraftigt minska reglerkraften både i Avesta och upp- och nedströms och därför strida mot den nationella strategi för hållbar vattenkraft som Hav och Vattenmyndigheten tillsammans med Energimyndigheten har arbetat fram. högupplöst flödesdata från kraftverken i Avesta. Vi utgår från att normen för vattenförekomsten sätts utifrån både ett ekonomiskt och ekologiskt Sjöarna ns Avesta: Dalälven är så pass påverkad av regleringar här att den måste pekas ut som kraftigt modifierat vatten. De närmaste vattenkraftverken i Avesta har en effekt på 61 MW och producerar totalt ca 330 GWh varje år och är därför mycket viktiga för Sveriges elförsörjning. Att inte peka ut sjön som kraftigt modifierad skulle i längden kraftigt minska reglerkraften både i Avesta och upp- och nedströms och därför strida mot den nationella strategi för hållbar vattenkraft som Hav och Vattenmyndigheten tillsammans med Energimyndigheten har arbetat fram. högupplöst flödesdata från kraftverken i Avesta. Vi utgår från att normen för vattenförekomsten sätts utifrån både ett ekonomiskt och ekologiskt Färnebofjärden: Eftersom Färnebofjärden ligger i ett kraftigt reglerat vattensystem måste sjön bli utpekat som kraftigt modifierat vatten (KMV). Dalälvens vattenföring skiljer sig kraftigt från det naturliga tillståndet eftersom flödet regleras för kraftproduktion (reglergraden är nästan 30% i Dalälven). Även om biologin i Färnebofjärden verkar vara nära det naturliga referenstillståndet bör sjön ändå bli klassat som KMV, om inte riskerar regleringen uppströms i systemet att bli lidande i längden. En naturligare flödesregim skulle få stora konsekvenser på reglerkraften och därmed på hela Sveriges balanskraft något som bland annat skulle strida mot den nationella strategi för hållbar vattenkraft som Hav och Vattenmyndigheten tillsammans med Energimyndigheten har arbetat fram. högupplöst flödesdata från kraftverken i Avesta som är de närmaste kraftverken. Vi utgår från att normen för vattenförekomsten sätts utifrån både ett ekonomiskt och ekologiskt Bramsöfjärden: Eftersom Bramsöfjärden ligger i ett kraftigt reglerat vattensystem måste sjön bli utpekat som kraftigt modifierat vatten (KMV). Dalälvens vattenföring skiljer sig kraftigt från det naturliga tillståndet eftersom flödet regleras för kraftproduktion (reglergraden är nästan 30% i Dalälven).Om inte sjön blir utpekad till KMV riskerar regleringen uppströms i systemet att bli lidande i längden. En naturligare flödesregim skulle få stora konsekvenser på reglerkraften och därmed på hela Sveriges balanskraft något som bland annat skulle strida mot den nationella strategi för hållbar vattenkraft som Hav och Vattenmyndigheten tillsammans med Energimyndigheten har arbetat fram. högupplöst flödesdata från kraftverken i Avesta som är de närmaste kraftverken. Vi utgår från att normen för vattenförekomsten sätts utifrån både ett ekonomiskt och ekologiskt Untrafjärden: Untrafjärden ingår i ett kraftigt reglerat system där flödesregimen skiljer sig kraftigt från den naturliga regimen och sjön bör därför pekas ut som kraftigt modifierad. Kraftverken som reglerar sjön har en total effekt på 44 MW och producerar ungefär 276 GWh under ett år, de är därför mycket viktiga för stabiliteten i Sveriges elnät. Att inte peka ut sjön som kraftigt modifierad skulle i längden kraftigt minska reglerkraften och därför strida mot den nationella strategi för hållbar vattenkraft som Hav och Vattenmyndigheten tillsammans med Energimyndigheten har arbetat fram.

5 högupplöst flödesdata från kraftverket Untra som är det huvudsakliga utloppet ur sjön. Vi utgår från att normen för vattenförekomsten sätts utifrån både ett ekonomiskt och ekologiskt Utlopp ur Untrafjärden: Utloppet där merparten av Dalälven rinner är en kanal grävd för kraftverket Untra. Vattenförekomsten bör alltså ses som konstgjort vattendrag och den ursprungliga fåran, som går genom Båtfors, bör pekas ut som Kraftigt Modifierat Vattendrag eftersom den numera har mycket mindre vatten än i naturliga fall. Eftersom hela systemet här alltså är modifierat för vattenkraften och Untra både har hög effekt och total produktion (44 MW repektive ca 276 GWh) bör åtgärdsförslaget om miljöanpassade flöden ses som omrimligt och tas bort från VISS. En sådan åtgärd skulle sänka produktionen och, framförallt, reglerkraften vilket måste ses som mycket viktigt för balansen i Sveriges elnät. Lanforsen: Vattenförekomsten här är kraftigt påverkad av vattenkraftverksamhet. Hela Dalälven är kraftigt reglerad (regleringsgrad på nästan 30%) och Lanforsens kraftverk korttidsreglerar dessutom flödet. Att inte peka ut vattenförekomsten här som kraftigt modifierad skulle få stor påverkan på reglerkraften både i Lanforsens kraftverk (effekt 44 MW, produktion 442 GWh per år) och i regleringen uppströms. Förutom att påverka balanskraften i elnätet skulle det strida mot den nationella strategin för hållbar vattenkraft som Hav och vattenmyndigheten tillsammans men Energimyndigheten har arbetat fram. högupplöst flödesdata från Lanforsens kraftverk. Maila eller ring mig för mer information om sådan data skulle vara nödvändig. Vi utgår från att normen för vattenförekomsten sätts utifrån både ett ekonomiskt och ekologiskt Lillälven Svärdsjön: Strax nedströms Svärdsjön ligger kraftverket Borgärdet som reglerar sjön men regleringen har även stor påverkan på de nedströms belägna kraftverken. Många av dessa kraftverk ligger i vattenförekomster som är utpekade till kraftigt modifierade. Åtgärder som sänker regleringsmöjligheter i Svärdsjön kommer, förutom att påverka kraftverket Borgärdet, ha effekt på dessa kraftverk som alltså ses som värdefulla för elnätet ur ett nationellt perspektiv och därför bör Svärdsjön pekas ut som Kraftigt Modifierat Vatten. Om inte riskerar reglerkraften i Dalälven bli lidande, något som skulle få stor påverkan på elnätet och strida mot den nationella strategi för hållbar vattenkraft som Hav och Vattenmyndigheten tillsammans med Energimyndigheten har arbetat fram. högupplöst flödesdata från Borgärdes kraftverk. Maila eller ring mig för mer information om sådan data skulle vara nödvändig. Sträcka ns Svärdsjön: I Lillälven ligger Borgärdets kraftverk som reglerar flödet i älven. Kraftverket har en effekt på 2,7 MW, producerar ungefär 16 GWh per år och har en kortare torrfåra, men regleringen kommer till nytta även längre ned i systemet. Att inte peka ut vattenförekomsten som kraftigt modifierad skulle i längden omöjliggöra en effektiv drift av Borgärdes kraftverk och omfattande produktionssänkande åtgärder skulle även få stora effekter längre ned i systemet. Förutom negativa konsekvenser för Sveriges elnät skulle sådana åtgärder även strida mot den nationella strategi för hållbar vattenkraft som Hav och Vattenmyndigheten tillsammans med

6 Energimyndigheten har arbetat fram. högupplöst flödesdata från Borgärdes kraftverk. Maila eller ring mig för mer information om sådan data skulle vara nödvändig. Vi utgår från att normen för vattenförekomsten sätts utifrån både ett ekonomiskt och ekologiskt Stora Draggen: Stora Draggen är mycket viktig för kraftverket som ligger nedströms sjön. Det betyder att sjön måste pekas ut som kraftigt modifierat vatten (KMV) för att verksamheten ska kunna fortsätta med samma effektivitet som tidigare. Regleringen i Stora draggen kommer dessutom till nytta för alla kraftverk nedströms sjön och är därför viktigt även ur ett nationellt Vi utgår från att normen för vattenförekomsten sätts utifrån både ett ekonomiskt och ekologiskt Ns Stora Draggen (Lamborn): Reglering i Stora Draggen är mycket viktig för kraftverket som ligger nedströms sjön, i den aktuella vattenförekomsten. Det betyder att vattendraget måste pekas ut som kraftigt modifierat vatten (KMV) för att verksamheten ska kunna fortsätta med samma effektivitet som tidigare. Regleringen i Stora draggen kommer dessutom till nytta för alla kraftverk nedströms sjön och är därför viktigt även ur ett nationellt Vi utgår från att normen för vattenförekomsten sätts utifrån både ett ekonomiskt och ekologiskt Balungen: Balungen är mycket viktig för kraftverket Tänger som ligger nedströms sjön. Det betyder att Balungen måste pekas ut som kraftigt modifierat vatten (KMV) för att verksamheten ska kunna fortsätta med samma effektivitet och reglerkraft som tidigare. Regleringen i Balungen kommer till nytta för alla kraftverk nedströms sjön och är därför viktigt även ur ett nationellt Att inte peka ut Balungen som KMV skulle strida mot den nationella strategi för hållbar vattenkraft som Hav och Vattenmyndigheten tillsamman med Energimyndigheten har arbetat fram. högupplöst flödesdata från kraftverket Tänger som är det huvudsakliga utloppet ur sjön. Vi utgår från att normen för vattenförekomsten sätts utifrån både ett ekonomiskt och ekologiskt Torrfåra ns Balungen: Vattenförekomsten som här är klassad till Dålig Ekologisk Status är en torrfåra till kraftverket Tänger (effekt 4,6 MW och ungefärlig produktion 23,4 GWH per år) och måste därför pekas ut som kraftigt modifierat vatten. Om inte riskerar åtgärderna för att höja statusen till God omöjliggöra fortsatt vattenkraftverksamhet vilket skulle strida mot den nationella strategi för hållbar vattenkraft som Hav och Vattenmyndigheten tillsamman med Energimyndigheten har arbetat fram. högupplöst flödesdata från kraftverket Tänger som är det huvudsakliga utloppet ur sjön. Vi utgår från att normen för vattenförekomsten sätts utifrån både ett ekonomiskt och ekologiskt Amungen: Amungen regleras av kraftverket Dalstuga, ett småskaligt kraftverk men Amungen bör ändå vara utpekat som Kraftigt Modifierat Vatten (KMV). Sjön är del i ett kraftigt reglerat system där Amungen bidrar med reglerkraft som gör att energin kan användas när behovet är som störst istället för när nederbörden är stor (reglergraden är 87% i Amungen). Sjön ger alltså andra kraftverk större reglerkraft och omfattande åtgärder här skulle få stora effekter på kraftproduktionen längre ned i systemet, ända ner till havet. Att inte utpeka vattenförekomsten till KMV skulle bland annat strida mot den nationella strategin för hållbar vattenkraft som Hav och Vattenmyndigheten tillsammans

7 med Energimyndigheten har arbetat fram. högupplöst flödesdata från kraftverket Dalstuga som är det huvudsakliga utloppet ur sjön. Vi utgår från att normen för vattenförekomsten sätts utifrån både ett ekonomiskt och ekologiskt Torrfåra ns Amungen: Sjön Amungen regleras av kraftverket Dalstuga, ett småskaligt kraftverk. Dalstuga har en torrfåra, i VISS klassat som Dålig Ekologisk Status. Enligt vägledningen för kraftigt modifierade vatten stämmer klassningen om man bara ser till kraftverkets storlek. Men i det här fallet ligger inte värdet i energiproduktionen utan att kraftverket hjälper till att reglera Amungen. Därför bör torrfåran bli utpekad som kraftigt modifierat vatten, om inte riskerar de återställande åtgärder som krävs påverka regleringen i Amungen och därmed påverka regleringen i hela systemet, ända ner till havet, vilket skulle medföra stora reglerförluster och därmed strida mot den nationella strategin för hållbar vattenkraft som Hav och Vattenmyndigheten tillsammans med Energimyndigheten har kommit fram till. Om så krävs för utpekandet av vattenförekomsten som kraftigt modifierad kan vi bidra med högupplöst flödesdata från kraftverket Dalstuga. Ljugaren (EJ NAMNGIVEN i VISS): Ljugaren ingår i ett kraftigt reglerat vattensystem och bör därför pekas ut som Kraftigt Modifierat Vatten (KMV). Inget kraftverk ligger i direkt anslutning till Ljugaren men sjön har stor reglerkraft (regleringsgrad 71%) och har därmed stor påverkan på regleringen i hela systemet. Åtgärder här skulle få stora konsekvenser för reglerkraften i alla kraftverk nedströms, något som skulle påverka balansen i Sveriges elnät. Ns Balungen och Ljugaren till Svärdsjön och ns till Runn: Eftersom vattenförekomsten är del av ett kraftigt reglerat system och en av anledningarna till att vattnet inte uppnår god ekologisk status är att flödet är reglerat, måste det bli utpekad som Kraftigt Modifierat Vatten (KMV). Om så inte görs riskerar reglerkraften i hela älven bli lidande. Även kraftverk längre ned som ligger i kraftigt modifierade vatten kommer vara tvungna att ställa om sin produktion, någon som skulle motverka syftet med KMV utpekandet. Runn: Sjön Runn är del av ett kraftigt reglerat system med reglering av flöde både upp och nedströms. Framförallt påverkas sjön av Långhags kraftverk, ett storskaligt kraftverk med stor betydelse för Sveriges energiförsörjning (effekt på 49 MW och total effekt på 275 GWh per år). Detta gör att sjön måste pekas ut som kraftigt modifierat vatten. Om inte riskerar produktion och reglerkraften både upp- och nedströms bli lidande, något som skulle få stora konsekvenser på balansen i elnätet och dessutom strida mot den nationella strategin för hållbar vattenkraft som Hav och Vattenmyndigheten tillsammans med Energimyndigheten har arbetat fram. Åtgärder som sänker regleringsförmågan, t ex de miljöanpassade flöden som föreslås i VISS, måste alltså undvikas för att bibehålla reglerkraften. högupplöst flödesdata från de närmst belägna kraftverken. Maila eller ring mig för mer information om sådan data skulle vara nödvändig. Vi utgår från att normen för vattenförekomsten sätts utifrån både ett ekonomiskt och ekologiskt Lillälven mellan Runn och Dalälven: Lillälven är kraftigt påverkad av den reglering som sker upp- och nedströms i Dalälven och måste därför pekas ut som kraftigt modifierad. När flödet är högt i älven flödar vatten från älven in i Runn medan vattnet går åt andra hållet när vattenståndet är lågt i älven. Detta gör att biotoperna i kanalen blir väldigt föränderliga och därför bör kanalen pekas ut som

8 kraftigt modifierad. Om så inte görs riskerar åtgärderna medföra att regleringen, och därmed balanskraften till elnätet minska för alla kraftverk i älven. Orsälven Vässinjärvi: Vässinjärvi bidrar med mycket värdefull reglerkraft till kraftverken Vässinkoski och Noppikoski (sammanlagd effekt på 20 MW) och Fortum stödjer därför utpekningen av sjön till kraftigt modifierad. Att återställa sjön till ett naturlikt tillstånd skulle göra vidare reglering och kraftproduktion omöjlig, något som skulle få stor effekt på samhället och även strida mot den nationella strategi för hållbar vattenkraft som Hav och Vattenmyndigheten tillsammans med Energimyndigheten har arbetat fram. högupplöst flödesdata från Vässinkoskis kraftverk. Maila eller ring mig för mer information om sådan data skulle vara nödvändig. Vi utgår från att normen för vattenförekomsten sätts utifrån både ett ekonomiskt och ekologiskt Orsälven KMV ns Vässinjärvi: Orsälven är här del av ett kraftigt reglerat system där flödet regleras till förmån för kraftverken Vässinkoski och Noppikoski (sammanlagd effekt på 20 MW). Fortum stödjer därför utpekningen av vattendraget till kraftigt modifierat. Att återställa vattendraget till ett naturlikt tillstånd skulle göra vidare reglering och kraftproduktion omöjlig, något som skulle få stor effekt på samhället och även strida mot den nationella strategi för hållbar vattenkraft som Hav och Vattenmyndigheten tillsammans med Energimyndigheten har arbetat fram. högupplöst flödesdata från Vässinkoski eller Noppikoskis kraftverk. Maila eller ring mig för mer information om sådan data skulle vara nödvändig. Vi utgår från att normen för vattenförekomsten sätts utifrån både ett ekonomiskt och ekologiskt Ns Noppikoski: Flödet är här kraftigt påverkat av regleringen från Noppikoski och måste därför vara utpekat som Kraftigt Modifierat Vatten (KMV). Om inte måste omfattande åtgärder göras i uppströms liggande kraftverk, som i sig ligger i vatten utpekade som KMV. Detta skulle kraftigt påverka regler- och balanskraften i elnätet. högupplöst flödesdata från Noppikoskis kraftverk. Maila eller ring mig för mer information om sådan data skulle vara nödvändig. Vi utgår från att normen för vattenförekomsten sätts utifrån både ett ekonomiskt och ekologiskt Torrfåra vid Furudal: Vattendraget som i VISS är klassat till dålig ekologisk status är en torrfåra till kraftverket Furudal som ligger strax söder om orten Furudal. Att återställa torrfåran till ett naturlikt förhållande skulle omöjliggöra en effektiv körning av kraftverket och fåran måste därför bli utpekad som kraftigt modifierad. Kraftverket har en effekt på 3,7 MW och är därför tillräckligt stort för att medföra utpekande av kraftigt modifierade vatten av de vattenförekomster som krävs för dess drift. högupplöst flödesdata från Furudals kraftverk. Maila eller ring mig för mer information om sådan data skulle vara nödvändig. Vi utgår från att normen för vattenförekomsten sätts utifrån både ett ekonomiskt och ekologiskt Oresjön: Eftersom en av anledningarna till att Oresjön inte når God Ekologisk Status är att flödesregimen är ändrad bör vattenförekomsten bli utpekad som Kraftigt Modifierad. För att nå en

9 naturlig flödesregim i vattenförekomsten måste ändringar ske i kraftproduktionen upp- och nedströms vilket skulle resultera i förluster av reglerkraft och energiproduktion. Även reglerkraft i kraftverk som ligger i utpekade KMV skulle påverkas negativt av den minskade regleringen, vilket alltså skulle underminera syftet med utpekandet. Den minskade reglerkraften skulle i längden få stor betydelse för balansen i Sveriges elnät. Regleringen har också betydelse för att undvika översvämningar, något som ofta glöms bort i miljöarbete. Skattungen: Eftersom en av anledningarna till att Skattungen och Oresjön inte når God Ekologisk Status är att flödesregimen är ändrad bör vattenförekomsten bli utpekad som Kraftigt Modifierad. För att nå en naturlig flödesregim i vattenförekomsten måste ändringar ske i kraftproduktionen uppoch nedströms vilket skulle resultera i förluster av reglerkraft och energiproduktion. Även reglerkraft i kraftverk som ligger i utpekade KMV skulle påverkas negativt av den minskade regleringen. Den minskade reglerkraften skulle i längden få stor betydelse för balansen i Sveriges elnät. Regleringen har också betydelse för att undvika översvämningar, något som ofta glöms bort i miljöarbete. Orsälven (även ns orsasjön): Eftersom en av anledningarna till Orsälven inte når God Ekologisk Status är att flödesregimen är ändrad bör vattenförekomsten bli utpekad som Kraftigt Modifierad. För att nå en naturlig flödesregim i vattenförekomsten måste ändringar ske i kraftproduktionen upp- och nedströms vilket skulle resultera i förluster av reglerkraft och energiproduktion. I Orsälven ligger tre mindre kraftverk men de kör som ett system, tillsammans har de en total effekt på 7,6 MW, och är därför viktigt för elproduktionen i Sverige. Även i kraftverk som ligger i utpekade KMV skulle påverkas negativt av den minskade regleringen. Orsasjön: Eftersom en av anledningarna till att Orsasjön inte når God Ekologisk Status är att flödesregimen är ändrad bör vattenförekomsten bli utpekad som Kraftigt Modifierad. Sjön är i sig inte reglerad men för att nå en naturlig flödesregim i vattenförekomsten måste ändringar ske i kraftproduktionen upp- och nedströms vilket skulle resultera i förluster av reglerkraft och energiproduktion. Även reglerkraft i kraftverk som ligger i utpekade KMV skulle påverkas negativt av den minskade regleringen. Västerdalälven Horrmundsjön: Horrmundsjön är magasin till kraftverket Horrmund som är viktigt på grund av sin reglerkraft. Kraftverket har en effekt på ungefär 7 MW och sjön både korttidsregleras kraftigt och säsongsregleras. För att verksamheten ska kunna fortsätta i kraftverket måste sjön pekas ut som kraftigt modifierad. En av anledningarna till att sjön inte uppnår God Ekologisk Status är att flödesregimen är störd, men för att nå en naturlig flödesregim i vattenförekomsten måste ändringar

10 ske i kraftproduktionen vilket skulle resultera i stora förluster av reglerkraft och energiproduktion. Detta skulle få stor påverkan på balansen i elnätet. Som åtgärdsförslag i VISS finns fisktrappa/utrivning av vandringshinder med som alternativ. Det är omöjligt att med rimliga ekonomiska medel göra en funktionell fisktrappa upp för dammen och dessutom spilla en signifikant mängd vatten med 90 meters fallhöjd. Eftersom det även är orimligt att riva ut kraftverket bör åtgärdsförslaget därför tas bort. Om så krävs för att få vattenförekomsten utpekad som kraftigt modifierad kan vi lämna ut högupplöst flödesdata från Horrmund. Maila eller ring för mer information. Torrfåra ns Horrmundsjön: Vattenförekomsten som i VISS är klassad som Dålig Ekologisk Status är egentligen en torrfåra för kraftverket Horrmund (ungefärlig effekt 7 MW och produktion 25 GWh) och vattenförekomsten måste därför utpekas som Kraftigt Modifierat Vattendrag. För att uppnå God Ekologisk Status måste bland annat flödesregimen återställas till ett naturligt tillstånd. En sådan åtgärd skulle göra effektiv reglering av sjön omöjlig vilket skulle medföra att reglerkraft och produktion skulle försvinna. Detta skulle få stora effekter på elnätet och vattenförekomsten måste därför pekas ut som kraftigt modifierat vatten. högupplöst flödesdata från Horrmunds kraftverk. Maila eller ring mig för mer information om sådan data skulle vara nödvändig. Vi utgår från att kvalitetsnormen för vattendraget sätts utifrån både ett ekonomiskt och ekologiskt Västerdalälven (Horrmund till Lima): Västerdalälven är del i ett kraftigt reglerat system där flödet regleras av kraftverket Horrmund uppströms och Lima nedströms, vattenförekomsten måste därför bli utpekad som kraftigt modifierad. Om vattenförekomsten inte blir utpekad som kraftigt modifierad riskerar produktionen att sänkas, något som skulle påverka balanskraften i elnätet. högupplöst flödesdata från Horrmund eller Lima kraftverk. Maila eller ring mig för mer information om sådan data skulle vara nödvändig. Vi utgår från att kvalitetsnormen för vattendraget sätts utifrån både ett ekonomiskt och ekologiskt Västerdalälven ns Lima: Västerdalälven är här del av ett kraftigt reglerat system vilket också är en av anledningarna till att vattenförekomsten inte når upp till God Ekologisk Status (GES). För att återställa vattendraget till GES måste omfattande åtgärder göras i kraftverken upp- och nedströms vattenförekomsten, något som skulle medföra kraftigt sänkt elproduktion och reglerkraft. Vattenförekomsten måste alltså bli utpekad som kraftigt modifierad. högupplöst flödesdata från Lima kraftverk. Maila eller ring mig för mer information om sådan data skulle vara nödvändig. Vattenförekomst vid Hummel- och Eldforsen: Västerdalälven är här del av ett kraftigt reglerat system vilket också är en av anledningarna till att vattenförekomsten inte når upp till God Ekologisk Status (GES). I vattenförekomsten finns två kraftverk, Hummelforsen och Eldforsen tillsammans har de en effekt på 19,7 MW och en ungefärlig produktion på 107 GWH, de är alltså kraftverk med stor vikt för Sveriges energiproduktion. För att återställa vattendraget till GES måste omfattande åtgärder

11 göras i kraftverken upp-, nedströms och i vattenförekomsten, något som skulle medföra kraftigt sänkt elproduktion och reglerkraft. Vattenförekomsten måste alltså bli utpekad som kraftigt modifierad för att kraftproduktionen ska kunna fortsätta i längden. Om så krävs för utpekandet av vattenförekomsten som kraftigt modifierad kan vi bidra med högupplöst flödesdata från Hummeleller Eldforsens kraftverk. Maila eller ring mig för mer information om sådan data skulle vara nödvändig. Som åtgärdsförslag för att nå bättre konnektivitet föreslås bland annat fiskväg i Eldforsen. Här finns redan en biokanal, ytterligare fiskvägar ses inte som rimliga åtgärder ur ekologisk och ekonomisk synpunkt. Ns Hummel- och Eldforsen: Västerdalälven är här del av ett kraftigt reglerat system vilket också är en av anledningarna till att vattenförekomsten inte når upp till God Ekologisk Status (GES). För att återställa vattendraget till GES måste omfattande åtgärder göras i kraftverken upp- och nedströms vattenförekomsten, något som skulle medföra kraftigt sänkt elproduktion och reglerkraft. Detta skulle i så fall strida mot den nationella strategi för hållbar vattenkraftproduktion Hav och Vattenmyndigheten tillsammans med Energimyndigheten har arbetat fram. Vattenförekomsten måste alltså bli utpekad som kraftigt modifierad. högupplöst flödesdata från Eldforsens kraftverk. Maila eller ring mig för mer information om sådan data skulle vara nödvändig. Mockfjärd: Vattendraget är del av ett kraftigt reglerat system med två stora kraftverk i direkt anslutning, Mockfjärd (43 MW) och Lindbyn (11 MW) som tillsammans producerar ungefär 260 GWh. Fortum stödjer därför utpekningen av vattenförekomsten som kraftigt modifierad men vill samtidigt yrka på att kvalitetskravet sänks från Gos till Måttlig Ekologisk Potential. Många av de åtgärder som annars kommer krävas riskerar att sänka både produktionskapacitet och reglerförmåga, något som skulle få stor påverkan i så här stora kraftverk. Om så krävs för att motivera sänkningen av kvalitetskravet bidrar Fortum gärna med flödesdata från Mockfjärd eller Lindbyns kraftverk. Mejla eller ring för mer information. NS Mockfjärd: Västerdalälven är här del av ett kraftigt reglerat system vilket också är en av anledningarna till att vattenförekomsten inte når upp till God Ekologisk Status (GES). För att återställa vattendraget till GES måste omfattande åtgärder göras i kraftverken upp- och nedströms vattenförekomsten, något som skulle medföra kraftigt sänkt elproduktion och reglerkraft. Vattenförekomsten måste alltså bli utpekad som kraftigt modifierad. högupplöst flödesdata från Lindbyns kraftverk. Maila eller ring mig för mer information om sådan data skulle vara nödvändig.

12 Öjen: Öjen är del av ett kraftigt reglerat system och måste därför pekas ut som kraftigt modifierat vatten. Sjön regleras för kraftändamål (regleringsgrad 22%), den bidrar med en signifikant reglerkraft i ett annars relativt oreglerat system vilket gör den väldigt viktig för vattenkraften i hela Dalälven. Åtgärder för att uppnå God Ekologisk Status skulle antagligen omöjliggöra fortsatt effektiv reglering och därmed minska reglerkraften i systemet nedströms. Vattenförekomsten måste därför utpekas som kraftigt modifierad. Vanån-systemet ned till V. Dalälven: Vanån är del av ett kraftigt reglerat system och måste därför pekas ut som kraftigt modifierat vatten. Venjan, uppströms Vanån, regleras för kraftändamål (regleringsgrad 29%) och bidrar med signifikant reglerkraft i ett annars relativt oreglerat system vilket gör den väldigt viktig för vattenkraften i hela Dalälven. Åtgärder för att uppnå God Ekologisk Status i Vanån skulle antagligen omöjliggöra fortsatt effektiv reglering i Venjan och därmed minska reglerkraften i systemet nedströms. Vattenförekomsten måste därför utpekas som kraftigt modifierad. Venjan: Venjan är del av ett kraftigt reglerat system och måste därför pekas ut som kraftigt modifierat vatten. Sjön regleras för kraftändamål (regleringsgrad 29%), den bidrar med en signifikant reglerkraft i ett annars relativt oreglerat system vilket gör den väldigt viktig för vattenkraften i hela Dalälven. Åtgärder för att uppnå God Ekologisk Status skulle antagligen omöjliggöra fortsatt effektiv reglering och därmed minska reglerkraften i systemet nedströms. Vattenförekomsten måste därför utpekas som kraftigt modifierad. Fåra ns Venjan: Vattenförekomsten här är egentligen delvis en konstgjord fåra för Johannisholms kraftverk (effekt 1,5 MW och produktion 10 GWh). Den ursprungliga fåran, som nu får betraktas som torrfåra, ligger rakt norr om kraftverket. Eftersom en så pass lång bit av vattenförekomsten är konstgjort vatten måste vattenförekomsten bli utpekat som kraftigt modifierad. Flödet säsongsregleras dessutom från Venjan vilket också bidrar till att vattenförekomsten måste utpekas som kraftigt modifierad. Åtgärder för att uppnå God Ekologisk Status skulle antagligen omöjliggöra fortsatt effektiv reglering och därmed minska reglerkraften i systemet nedströms. Torrfåra Gävunda: Vattenförekomsten är en torrfåra till kraftverket i Gävunda (effekt 7,5 MW produktion 32 GWh). Åtgärder för att uppnå God Ekologisk Status skulle antagligen omöjliggöra fortsatt effektiv kraftproduktion i Gävunda vilket betyder att vattendraget måste blir utpekad som kraftigt modifierat vatten. Flödet säsongsregleras dessutom från Venjan vilket också bidrar till att vattenförekomsten måste utpekas som kraftigt modifierad. Åtgärder för att uppnå God Ekologisk Status skulle antagligen omöjliggöra fortsatt effektiv reglering och därmed minska reglerkraften i systemet nedströms. Intagskanal Gävunda: Vattenförekomsten är en intagskanal till kraftverket Gävunda (effekt 7,5 MW produktion 32 GWh). Åtgärder för att uppnå God Ekologisk Status skulle antagligen omöjliggöra fortsatt effektiv kraftproduktion i Gävunda vilket betyder att vattendraget måste blir utpekad som kraftigt modifierat vatten. Flödet säsongsregleras dessutom från Venjan vilket också bidrar till att vattenförekomsten måste utpekas som kraftigt modifierad. Åtgärder för att uppnå God Ekologisk Status skulle antagligen omöjliggöra fortsatt effektiv reglering och därmed minska reglerkraften i systemet nedströms.

13 Storflaten: Storflaten är del av ett kraftigt reglerat system och måste därför pekas ut som kraftigt modifierat vatten. Sjön regleras för kraftändamål (regleringsgrad 98%), den bidrar med en signifikant reglerkraft i ett annars relativt oreglerat system vilket gör den väldigt viktig för vattenkraften i hela Dalälven. Åtgärder för att uppnå God Ekologisk Status skulle antagligen omöjliggöra fortsatt effektiv reglering och kraftigt minska reglerkraften i systemet nedströms. Detta betyder at sjön måste blir utpekad som kraftigt modifierat vatten. Noret ned till V. Dalälven+ Gänsen: Noret är del av ett kraftigt reglerat system och måste därför pekas ut som kraftigt modifierat vatten. Stora Flaten, uppströms Noret, regleras för kraftändamål (regleringsgrad 98%), den bidrar med en signifikant reglerkraft i ett annars relativt oreglerat system vilket gör den väldigt viktig för vattenkraften i hela Dalälven. Åtgärder för att uppnå God Ekologisk Status i Noret skulle antagligen omöjliggöra fortsatt effektiv reglering i Stor-Flaten och därmed kraftigt minska reglerkraften i systemet nedströms. Detta betyder att vattendraget måste blir utpekad som kraftigt modifierat vatten. Stora Snesen: Stora Snesen är del av ett kraftigt reglerat system och måste därför pekas ut som kraftigt modifierat. Sjön regleras för kraftändamål (regleringsgrad 48%), den bidrar med en signifikant reglerkraft i ett annars relativt oreglerat system vilket gör den väldigt viktig för vattenkraften i hela Dalälven. Åtgärder för att uppnå God Ekologisk Status skulle antagligen omöjliggöra fortsatt effektiv reglering och minska reglerkraften i systemet nedströms, vilket betyder att sjön måste blir utpekad som kraftigt modifierat vatten. Ballsen och vattendrag ns Stora Snesen- V.Dalälven: Ballsen är del av ett kraftigt reglerat system och måste därför pekas ut som kraftigt modifierad. Stora Snesen strax uppströms regleras för kraftändamål (regleringsgrad 48%), den bidrar med en signifikant reglerkraft i ett annars relativt oreglerat system vilket gör den väldigt viktig för vattenkraften i hela Dalälven. Åtgärder för att uppnå God Ekologisk Status i Ballsen skulle antagligen omöjliggöra fortsatt effektiv reglering i Stora Snesen och därmed minska reglerkraften i systemet nedströms, vilket betyder att sjön måste blir utpekad som kraftigt modifierat vatten. Kommentarer Delångersån Skånsjön: Skånsjön regleras kraftigt för att ge reglerkraft till kraftverket Tvärforsen och måste därför pekas ut som kraftigt modifierat vatten. För att nå en God Ekologisk Status skulle reglering och energiproduktion kraftigt minskas något som skulle få stor effekt på Sveriges elnät. Om så krävs för att peka ut sjön som kraftigt modifierad bidrar Fortum gärna med högupplöst flödesdata från Tvärforsen. Mejla eller ring för mer information. Delångersån: Delångersån är del av ett system som kraftigt regleras till förmån för energiproduktion och måste därför bli utpekat som Kraftigt Modifierat Vatten. Mitt i vattenförekomsten ligger Tvärforsen, ett kraftverk med tidvis kraftig korttidsreglering och en utbyggd effekt på 9 MW. Flödet återregleras delvis i en damm ca 4 km nedströms kraftverket men eftersom vattenförekomsten är så lång måste hela ån bli utpekad som kraftigt modifierad. Om inte kommer fortsatt reglering vara omöjlig och energiproduktionen kraftigt försämrad. Om så krävs för att peka ut ån som kraftigt modifierad bidrar Fortum gärna med högupplöst flödesdata från Tvärforsen. Mejla eller ring för mer information.

14 Kommentarer Faxälven Sippmikk Semingssjön: Eftersom vattenförekomsten är viktig för reglering av vatten till kraftverket Sippmikk bör den vara utpekad som kraftigt modifierad. Om vattenförekomsten även i framtiden bedöms vara naturligt vatten kommer möjligheterna att reglera flödet försvinna. Det skulle omöjliggöra fortsatt verksamhet i Sippmikk och minska reglerkraften i elnätet vilket skulle motarbeta den nationella strategi som Hav och Vattenmyndigheten tillsammans med Energimyndigheten har publicerat. Om så krävs för att vattenförekomsten ska utpekas som kraftigt modifierat kan vi bidra med högupplöst flödesdata. Linnvasselv: Eftersom vattenförekomsten är viktig för reglering av vatten till kraftverket Linnvasselv bör den vara utpekad som kraftigt modifierad. Om vattenförekomsten även i framtiden bedöms vara naturligt vatten kommer möjligheterna att reglera flödet försvinna. Det skulle omöjliggöra fortsatt verksamhet i Linnvasselv och minska reglerkraften i elnätet vilket skulle motarbeta den nationella strategi som Hav och Vattenmyndigheten tillsammans med Energimyndigheten har publicerat. Linnvasselv har en effekt på ungefär 73 MW och producerar 214 GWh. Om så krävs för att vattenförekomsten ska utpekas som kraftigt modifierat kan vi bidra med högupplöst flödesdata. Kontakta mig i så fall genom mail eller per telefon. Stor- Blåsjön: Storblåsjön regleras kraftigt till förmån för energiproduktionen längre ned i systemet, bland annat kraftverket Blåsjön (effekt 60 MW och produktion 196 GWh). Fortum stödjer därför utpekandet av sjön till kraftigt modifierat vatten. Om nödvändigt för att bibehålla utpekandet bidrar vi gärna med högupplöst flödesdata från kraftverket nedströms. På grund av den stora reglernyttan och kraftproduktionen som sker på grund av sjön yrkar vi på att sjön ska få lägre kvalitetskrav: Måttlig istället för God Ekologisk Potential (GEP) som nu är fallet. Åtgärderna för att uppnå GEP kommer med största sannolikhet att medföra sänkt reglerförmåga och tappad produktion. Något som skulle slå hårt mot Sveriges elnät i framtiden. Torrfåra ns Stora- Blåsjön: Faxälven är här en torrfåra till kraftverket Blåsjön (effekt 60 MW och produktion 196 GWh) och Fortum stödjer därför utpekandet av sjön till kraftigt modifierat vatten. Om nödvändigt för att bibehålla utpekandet bidrar vi gärna med högupplöst flödesdata från kraftverket. På grund av den stora reglernyttan och kraftproduktionen yrkar vi på att torrfåran ska få lägre kvalitetskrav: Måttlig istället för God Ekologisk Potential (GEP) som nu är fallet. Åtgärderna för att uppnå GEP kommer med största sannolikhet att medföra sänkt reglerförmåga och tappad produktion. Något som skulle slå hårt mot Sveriges elnät i framtiden. Kommentarer Indalsälven Lockringsån: Vattnet från sjöarna uppströms Lockringsån avleds till Stor-Stensjön och Lockringsån måste därför betraktas som en torrfåra och därmed som ett kraftigt modifierat vatten (KMV). Om

15 vattendraget fortsätter betraktas som naturligt vatten skulle framtida reglering och kraftproduktion i kraftverket Stora Stensjöfallet (effekt 95 MW och produktion 205 GWh) bli omöjlig. Kraftverket har mycket stor fallhöjd (318 m) och ger reglerkraft till alla marknader vilket gör att minsta förlust av vatten får mycket stora effekter på energiproduktionen. Lockringsån måste därför utpekas som kraftigt modifierat vatten och även få lägre kvalitetskrav (måttlig ekologisk potential). Om så krävs för att peka ut vattendraget som kraftigt modifierat och motivera det lägre kvalitetskravet kan Fortum bidra med högupplöst flödesdata från det närmast belägna kraftverket. Mejla eller ring för mer information. Stor-Stensjön: Stor-Stensjön regleras kraftigt av Stensjöfallen nedströms och Fortum stödjer därför utpekningen av sjön till Kraftigt modifierat Vatten (KMV). Skulle sjön betraktas som naturligt vatten skulle det omöjliggöra vidare reglering av Stor-Stensjön något som skulle påverka Sveriges elbalans och därmed även strida mot den nationella strategi för hållbar vattenkraftproduktion som Hav och Vattenmyndigheten tillsammans med Energimyndigheten har arbetat fram. På grund av den stora fallhöjden och kraftverkets höga effekt (95 MW) måste sjön dock få lägre kvalitetskrav. Om sjön måste uppnå God Ekologisk Potential kommer antagligen regleringskraft och energiproduktion försvinna, något som skulle kosta omotiverat mycket pengar i förhållande till den nytta åtgärderna skulle göra. Sjön måste därför få Måttlig Ekologisk Potential som kvalitetskrav. Övre och nedre Lilla-Stensjön: Lill-Stensjön regleras kraftigt av Stensjöfallen nedströms och Fortum stödjer därför utpekningen av sjön till Kraftigt modifierat Vatten (KMV). Skulle sjön betraktas som naturligt vatten skulle det omöjliggöra vidare reglering av Stor-Stensjön något som skulle verka negativt på Sveriges elbalans och även strida mot den nationella strategi för hållbar vattenkraftproduktion som Hav och Vattenmyndigheten tillsammans med Energimyndigheten har arbetat fram. På grund av den stora fallhöjden och kraftverkets höga effekt (95 MW) måste sjön dock få lägre kvalitetskrav. Om sjön måste uppnå God Ekologisk Potential kommer antagligen regleringskraft och energiproduktion försvinna, något som skulle kosta omotiverat mycket pengar i förhållande till den nytta åtgärderna skulle göra. Sjön måste därför få Måttlig Ekologisk Potential som kvalitetskrav. Om så krävs för att bibehålla vattendraget som kraftigt modifierat och motivera det lägre kvalitetskravet kan Fortum bidra med högupplöst flödesdata från det närmast belägna kraftverket. Mejla eller ring för mer information. Fåra ns Lill-Stensjön: Vattendraget regleras kraftigt av Stensjöfallen nedströms och Fortum stödjer därför utpekningen av vattendraget till Kraftigt modifierat Vatten (KMV). Skulle sjön betraktas som naturligt vatten skulle det omöjliggöra vidare reglering av kraftproduktionen i Stensjöfallen, något som skulle verka negativt på Sveriges elbalans och även strida mot den nationella strategi för hållbar vattenkraftproduktion som Hav och Vattenmyndigheten tillsammans med Energimyndigheten har arbetat fram. På grund av den stora fallhöjden och kraftverkets höga effekt (95 MW) måste sjön dock få lägre kvalitetskrav. Om Vattendraget måste uppnå God Ekologisk Potential kommer antagligen regleringskraft och energiproduktion försvinna, något som skulle kosta omotiverat mycket pengar i förhållande till den nytta åtgärderna skulle göra. Vattendraget måste därför få Måttlig Ekologisk Potential som kvalitetskrav. Om så krävs för att bibehålla vattendraget som kraftigt modifierat och motivera det lägre kvalitetskravet kan Fortum bidra med högupplöst flödesdata från det närmast belägna kraftverket. Mejla eller ring för mer information.

16 Hotagen: En av anledningarna till att Hotagen inte uppnår god ekologisk status är att flödesregimen är ändrad på grund av reglering för kraftproduktion. Detta betyder att sjön måste bli utpekad som kraftigt modifierat vatten (KMV) om inte riskerar åtgärderna för att nå God Ekologisk Status ge stor påverkan på kraftverken upp- och nedströms, något som skulle minska kraftproduktionen och reglerkraften och därför strida mot den nationella strategi för hållbar vattenkraftproduktion som Hav och Vattenmyndigheten tillsammans med Energimyndigheten har arbetat fram. Ett av de största tillflödena till Hotagen är Lockringsån/Grubbdalsån där flödet är kraftigt reglerat och kraftverken har en sammanlagd produktion på 273 GWh, att inte utpeka Hotagen till kraftigt modifierat vatten skulle kraftigt försvåra produktionen och omöjliggöra reglerkraften från dessa kraftverk. Om så krävs för att bibehålla vattendraget som kraftigt modifierat och motivera det lägre kvalitetskravet kan Fortum bidra med högupplöst flödesdata från kraftverket kvarndammen uppströms Hotagen. Mejla eller ring för mer information. Stor-Renssjön: Eftersom en av anledningarna till att vattenförekomsten inte når God Ekologisk Status är att flödesregimen är ändrad bör vattenförekomsten bli utpekad som Kraftigt Modifierad. Storrenssjön har en regleringsgrad på 99%, att peka ut sjöns ekosystem som naturligt skulle i stort sätt omöjliggöra fortsatt reglering. För att nå en naturlig flödesregim i vattenförekomsten måste ändringar ske i kraftproduktionen nedströms vilket skulle resultera i stora förluster av reglerkraft och energiproduktion trots att kraftverken ligger i vattenförekomster som är utpekade som kraftigt modifierade. Detta skulle motverka den nationella strategi för hållbar vattenkraftproduktion Hav och Vattenmyndigheten tillsammans med Energimyndigheten har arbetat fram. Vattendrag mellan Stor-Rensjön och Anjan: Eftersom en av anledningarna till att vattenförekomsten inte når God Ekologisk Status är att flödesregimen är ändrad bör vattenförekomsten bli utpekad som Kraftigt Modifierad. För att nå en naturlig flödesregim i vattenförekomsten måste ändringar ske i kraftproduktionen nedströms vilket skulle resultera i förluster av reglerkraft och energiproduktion trots att kraftverken ligger i vattenförekomster som är utpekade som kraftigt modifierade. Detta skulle motverka den nationella strategi för hållbar vattenkraftproduktion Hav och Vattenmyndigheten tillsammans med Energimyndigheten har arbetat fram. Anjeströmmen mellan Anjan och Kallsjön: Vi stödjer utpekandet av vattenförekomsten till Kraftigt Modifierat Vatten men ser att en av motiveringarna är bristande konnektivitet, det är ett naturligt vandringshinder mellan Anjan och Kallsjön och konnektiviteten ska därför inte vara hög här. Om så krävs för att vattendraget fortsatt ska klassas som kraftigt motiverat kan vi bidra med högupplöst flödesdata. Anjan: Anjan regleras kraftigt för att tillgodose samhällets behov av energi och vi stödjer därför utpekandet av sjön till Kraftigt Modifierat Vatten. Hade sjön setts som ett naturligt vatten skulle fortsatt reglering vara nära omöjlig och effekterna hade blivit stora på både energiproduktion och reglerkraft. Om så krävs för att bibehålla utpekningen till kraftigt modifierat vatten bidrar Fortum gärna med högupplöst flödesdata från kraftverket Anjan. Mejla eller ring för mer information.

17 Torrön: Torrön regleras kraftigt för att tillgodose samhällets behov av energi och vi stödjer därför utpekandet av sjön till Kraftigt Modifierat Vatten. Hade sjön setts som ett naturligt vatten skulle fortsatt reglering vara nära omöjlig och effekterna hade blivit stora på både energiproduktion och reglerkraft. Om så krävs för att bibehålla utpekningen till kraftigt modifierat vatten bidrar Fortum gärna med högupplöst flödesdata från kraftverket Torrön. Mejla eller ring för mer information. Kallsjön: Kallsjön regleras kraftigt för att tillgodose samhällets behov av energi och vi stödjer därför utpekandet av sjön till Kraftigt Modifierat Vatten. Hade sjön setts som ett naturligt vatten skulle fortsatt reglering vara nära omöjlig och effekterna hade blivit stora på både energiproduktion och reglerkraft. Om så krävs för att bibehålla utpekningen till kraftigt modifierat vatten bidrar Fortum gärna med högupplöst flödesdata från kraftverket Järpströmmen. Mejla eller ring för mer information. Vi anser också att Järpströmmens kraftverk som ligger strax nedanför Kallsjön är så pass viktigt för Sveriges energiförsörjning (effekt 114 MW, produktion 224 GWh) att sjön måste få ett lägre kvalitetskrav: Måttlig, istället för God Ekologisk Potential. Järpströmmen: Indalsälvens flöde regleras kraftigt för att tillgodose samhällets behov av energi och vi stödjer därför utpekandet av vattendraget till Kraftigt Modifierat Vatten. Hade älven setts som ett naturligt vatten skulle fortsatt reglering vara nära omöjlig och effekterna hade blivit stora på både energiproduktion och reglerkraft. Om så krävs för att bibehålla utpekningen till kraftigt modifierat vatten bidrar Fortum gärna med högupplöst flödesdata från kraftverket Järpströmmen. Mejla eller ring för mer information. Vi anser också att Järpströmmens kraftverk är så pass viktigt för Sveriges energiförsörjning (effekt 114 MW, produktion 224 GWh) att vattendraget måste få ett lägre kvalitetskrav: Måttlig, istället för God Ekologisk Potential. Juvuln: Juvuln regleras kraftigt för att tillgodose samhällets behov av energi och vi stödjer därför utpekandet av sjön till Kraftigt Modifierat Vatten. Hade sjön setts som ett naturligt vatten skulle fortsatt reglering vara nära omöjlig och effekterna hade blivit stora på både energiproduktion och reglerkraft. Om så krävs för att bibehålla utpekningen till kraftigt modifierat vatten bidrar Fortum gärna med högupplöst flödesdata från kraftverket Juveln. Mejla eller ring för mer information. Äcklingen: I Äcklingen bedrivs omfattande reglering som har betydelse för hela Indalsälven. Att inte peka ut sjön som ett Kraftigt Modifierat Vatten (KMV), och därmed ge möjlighet att tillåta en ändrad flödesregim, skulle kunna få stora konsekvenser för kraftproduktionen i Indalsälven. Även reglerkraft i kraftverk som ligger i utpekade KMV skulle påverkas negativt av den minskade regleringen. Liten: Eftersom en av anledningarna till att Liten inte når God Ekologisk Status är en ändrad flödesregim bör vattenförekomsten bli utpekad som Kraftigt Modifierad. För att nå en naturlig flödesregim i vattenförekomsten måste ändringar ske i kraftproduktionen upp- och nedströms vilket skulle resultera i stora förluster av reglerkraft och energiproduktion trots att kraftverken ligger i kraftigt modifierade vattenförekomster. Detta skulle motverka den nationella strategi för hållbar vattenkraftproduktion Hav och Vattenmyndigheten tillsammans med Energimyndigheten har arbetat fram. Om så krävs för att få vattenförekomsten utpekad som kraftigt modifierad kan vi lämna ut högupplöstflödesdata från kraftverket upp- eller nedströms Liten.

18 Ockesjön: Eftersom en av anledningarna till att vattenförekomsten inte når God Ekologisk Status är en ändrad flödesregim bör vattenförekomsten bli utpekad som Kraftigt Modifierad. Sjön Liten uppströms Ockesjön korttidsregleras och för att nå en naturlig flödesregim måste ändringar ske i kraftproduktionen vilket skulle resultera i stora förluster av reglerkraft och energiproduktion trots att kraftverken ligger i vattenförekomster som är utpekade som kraftigt modifierade. Detta skulle motverka den nationella strategi för hållbar vattenkraftproduktion Hav och Vattenmyndigheten tillsammans med Energimyndigheten har arbetat fram. Om så krävs kan vi lämna ut högupplöst flödesdata från kraftverk upp- eller nedströms Ockesjön. Indalsälven ns Ockren: Eftersom en av anledningarna till att vattenförekomsten inte når God Ekologisk Status är en ändrad flödesregim bör vattenförekomsten bli utpekad som Kraftigt Modifierad. För att nå en naturlig flödesregim måste ändringar ske i kraftproduktionen uppströms vilket skulle resultera i stora förluster av reglerkraft och energiproduktion. Detta skulle motverka den nationella strategi för hållbar vattenkraftproduktion Hav och Vattenmyndigheten tillsammans med Energimyndigheten har arbetat fram. Om så krävs kan vi lämna ut högupplöst flödesdata från kraftverket närmast uppströms vattenförekomsten. Storsjön: Eftersom Storsjön inte är utpekad som en kraftigt modifierat vattenförekomst riskerar vattendragen upp- och nedströms bli tvungna att ändra sitt flöde, och därmed kraftproduktion, för att tillfredsälla kraven på Storsjön. Detta skulle ha mycket stor effekt på energiproduktion och reglerkraft i Indalsälven. Vi anser därför att Storsjön måste pekas ut som kraftigt modifierat vatten. Gesunden: Gesunden är magasin till kraftverket i Krångede och bör därför bli utpekat som kraftigt modifierad vattenförekomst. Krångede kraftverk har mycket stor betydelse för Sveriges kraftproduktion och tillför bland annat stor reglerkraft, den maximala effekten är drygt 250 MW och kraftverket producerar ca 1,7 TWh/år. Gesunden korttidsregleras och ekologin bör därför ses som kraftigt modifierad mot det naturliga tillståndet. Att följa en naturlig flödesregim i sjön skulle minska reglerkraften i Krångede dramatiskt vilket skulle strida mot den nationella strategi Hav och Vattenmyndigheten tillsammans med Energimyndigheten har gett ut. Som förslag på åtgärd i VISS nämns fisktrappa/utrivning av vandringshinder för att öka konnektiviteten. Historiskt sett har konnektiviteten antagligen vart starkt begränsad i Krångede på grund av hög och ojämnt fördelad fallhöjd och åtgärdsförslaget bör därför tas bort. På grund av kraftverkets vikt för Sveriges elförsörjning anser vi att kvalitetskravet för Gesunden bör vara måttlig ekologisk potential, istället för det vanliga god ekologisk potential. Om så krävs kan vi bidra med högupplöst flödesdata för att underlätta utpekandet, mejla eller ring i så fall. KMV Indalsälven ns Krångede: På grund av den stora vikten av regler-och kraftproduktion i Krångede anser vi att kvalitetskravet för vattenförekomsten bör vara "måttlig ekologisk potential". Krångede

19 bidrar med drygt 1,7TWh/år och korttidsregleringen är viktigt för Sveriges elnät. Långtgående miljöförbättrande åtgärder skulle kunna ha stor påverkan på framtida produktion. Om så krävs för att ändra kvalitetskravet kan vi lämna ut högupplöst flödesdata från Krångede. Indalsälven ns Gammelänge: Eftersom en av anledningarna till att vattenförekomsten inte når God Ekologisk Status är att flödesregimen är ändrad bör vattenförekomsten bli utpekad som Kraftigt Modifierad. För att nå en naturlig flödesregim måste ändringar ske i kraftproduktionen uppströms vilket skulle resultera i stora förluster av reglerkraft och energiproduktion trots att kraftverken ligger i vattenförekomster som är utpekade som kraftigt modifierade. Detta skulle motverka den nationella strategi för hållbar vattenkraftproduktion Hav och Vattenmyndigheten tillsammans med Energimyndigheten har arbetat fram. På grund av kraftverket Gammelänges storlek och vikt för Sveriges energiförsörjning föreslår vi att miljökvalitetskravet för vattenförekomsten sätts till måttlig ekologisk potential då stora krav på miljöförbättrande åtgärder kan ha stor negativ påverkan på produktion och reglerkraft. Indalsälven ns Gammelänge: Eftersom en av anledningarna till att vattenförekomsten inte når God Ekologisk Status är att flödesregimen är ändrad bör vattenförekomsten bli utpekad som Kraftigt Modifierad. För att nå en naturlig flödesregim måste ändringar ske i kraftproduktionen uppströms vilket skulle resultera i stora förluster av reglerkraft och energiproduktion trots att kraftverken ligger i vattenförekomster som är utpekade som kraftigt modifierade. Detta skulle motverka den nationella strategi för hållbar vattenkraftproduktion Hav och Vattenmyndigheten tillsammans med Energimyndigheten har arbetat fram. Om så krävs för att peka ut vattenförekomsten som kraftigt modifierad kan vi lämna ut högupplöst flödesinformation från uppströms belägna Gammelänge eller nedströms belägna Svarthålsforsen. Indalsälven ns Svarthålsfors: Eftersom en av anledningarna till att vattenförekomsten inte når God Ekologisk Status är att flödesregimen är ändrad bör vattenförekomsten bli utpekad som Kraftigt Modifierad. För att nå en naturlig flödesregim måste ändringar ske i kraftproduktionen upp- och nedströms vilket skulle resultera i stora förluster av reglerkraft och energiproduktion trots att kraftverken ligger i vattenförekomster som är utpekade som kraftigt modifierade. Framförallt skulle reglerkraften i kraftverket Svarthålsforsen minska (ca 80MW och 440 GWh/år). Detta skulle motverka den nationella strategi för hållbar vattenkraftproduktion Hav och Vattenmyndigheten tillsammans med Energimyndigheten har arbetat fram. På grund av Svarthålsforsens storlek bör vattenförekomsten dessutom ha måttlig ekologisk potential. Om så krävs kan vi bidra med högupplöst flödesdata för att underlätta utpekandet av vattenförekomsten till kraftigt modifierad, mejla eller ring i så fall. Kommentarer Ljungan Ljungan ns Storsjön, Övergrucken och sträckan ns sjön, Rätan, Bredsillret, Handsjön samt ns Handsjön: Eftersom en av anledningarna till att vattenförekomsten inte når God Ekologisk Status är att flödesregimen är ändrad bör vattenförekomsten bli utpekad som Kraftigt Modifierad. För att nå en naturlig flödesregim i vattenförekomsten måste ändringar ske i regleringen uppströms vilket skulle resultera i stora förluster av reglerkraft och energiproduktion trots att kraftverken ligger i vattenförekomster som är utpekade som kraftigt modifierade. Detta skulle motverka den nationella

20 strategi för hållbar vattenkraftproduktion Hav och Vattenmyndigheten tillsammans med Energimyndigheten har arbetat fram. Us och ns kraftverket Ljunga: Eftersom flödet i Ljungan regleras mycket kraftigt för att tillfredsställa samhällets energibehov stödjer Fortum utpekandet av vattenförekomsten till Kraftigt Modifierat Vatten (KMV). Ljunga kraftverk bidrar med mycket stor energiproduktion och reglerkraft till Sveriges elnät (effekt 59 MW, produktion: 268 GWh) och hade vattendraget inte pekats ut som KMV hade fortsatt reglering och energiproduktion antagligen minskat dramatiskt i framtiden. Om så krävs för att fortsätta peka ut vattenförekomsten som KMV bidrar Fortum gärna med högupplöst flödesdata från Ljunga eller annat närliggande kraftverk. Mejla eller ring mig i så fall. Fortum anser också att Ljunga är så pass viktigt för Sveriges energiproduktion att de berörda vattenförekomsterna måste få lägre kvalitetskrav: Måttlig, istället för God, Ekologisk Status. Holmsjön: Holmsjön är av mycket stor vikt för regleringen av Ljungan och Fortum stödjer därför utpekningen av sjön som Kraftigt Modifierat Vatten (KMV). Sjön reglerar vatten till tre kraftverk strax nedströms med sammanlagd effekt på 106 MW och måste därför ses som mycket viktig för Sveriges elförsörjning. Sjön bör därför få lägre kvalitetskrav: Måttlig, istället för God, Ekologisk Status. Om så krävs för att bibehålla sjön som KMV och sänka kvalitetskravet lämnar Fortum gärna ut högupplöst flödesdata från nedströms liggande kraftverk. Ångesjön: Ångesjön är av mycket stor vikt för regleringen av Ljungan och Fortum stödjer därför utpekningen av sjön som Kraftigt Modifierat Vatten (KMV). Sjön reglerar vatten till Parteboda kraftverk (effekt 35 MW och produktion 176 GWh) och måste därför ses som mycket viktig för Sveriges elförsörjning. Sjön bör därför få lägre kvalitetskrav: Måttlig, istället för God, Ekologisk Status. Om så krävs för att bibehålla sjön som KMV och sänka kvalitetskravet lämnar Fortum gärna ut högupplöst flödesdata från nedströms liggande kraftverk. Ljungan (Dämn. Omr.): Eftersom flödet i Ljungan regleras mycket kraftigt för att tillfredsställa samhällets energibehov stödjer Fortum utpekandet av vattenförekomsten till Kraftigt Modifierat Vatten (KMV). Hermansboda, tillsammans med de andra närliggande kraftverken, bidrar med mycket stor energiproduktion och reglerkraft till Sveriges elnät (sammanlagd effekt 106 MW). Hade vattendraget inte pekats ut som KMV hade fortsatt reglering och energiproduktion antagligen minskat dramatiskt i framtiden. Om så krävs för att fortsätta peka ut vattenförekomsten som KMV bidrar Fortum gärna med högupplöst flödesdata från Hermanboda eller annat närliggande kraftverk. Mejla eller ring mig i så fall. Fortum anser också att Hermanboda och de närliggande kraftverken är så pass viktigt för Sveriges energiproduktion att de berörda vattenförekomsterna måste få lägre kvalitetskrav: Måttlig, istället för God, Ekologisk Status. Ett krav på God Ekologisk Potential kommer antagligen medföra krav på flera produktionssänkande åtgärder, vilket skulle kunna ha en mycket stor effekt på reglerkraft och energiproduktion bland alla de närliggande kraftverken, både upp- och nedströms. Kommentarer Ljusnan Rändan och Ulvån: Anledningen till statusklassningen är att vattnet i Rändan används till kraftproduktion. I det berörda kraftverket används vatten från flera olika vattendrag varav de övriga är utpekade som kraftigt modifierade. Om inte Rändan också blir utpekad som kraftigt modifierat

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Appendix 1 1 (5) Bilaga 1- Åtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Fortum ställer sig bakom de kommentarer som framförts av Vattenregleringsföretagen i deras bilaga till remissvar angående

Läs mer

Synpunkter på miljökvalitetsnorm i enskilda vattenförekomster, Bottenhavets Vattendistrikt

Synpunkter på miljökvalitetsnorm i enskilda vattenförekomster, Bottenhavets Vattendistrikt 1(8) Bilaga till Vattenregleringsföretagens svar på Samråd, dnr 537-7197-14 Synpunkter på miljökvalitetsnorm i enskilda vattenförekomster, Bottenhavets Vattendistrikt VRF samordnar årsreglering i sex av

Läs mer

Hur långt når åtgärderna i åtgärdsplanen i förhållande till miljökvalitetsnormerna för vatten?

Hur långt når åtgärderna i åtgärdsplanen i förhållande till miljökvalitetsnormerna för vatten? PM Hur långt når åtgärderna i åtgärdsplanen i förhållande till miljökvalitetsnormerna för vatten? Beredningssekretariatet i Dalarnas län Förord Vattenkraften svarar för 40 50 % av Sveriges årliga elproduktion.

Läs mer

Figur 1. Dalälven med dess tre huvudgrenar Västerdalälven, Österdalälven och Oreälven samt några framträdande biflöden.

Figur 1. Dalälven med dess tre huvudgrenar Västerdalälven, Österdalälven och Oreälven samt några framträdande biflöden. Dalälven Österdalälven, Västerdalälven och Oreälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen

Läs mer

Umeälven. Beskrivning av vattendraget

Umeälven. Beskrivning av vattendraget Umeälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens

Läs mer

Människor, mygg och natur vid Nedre Dalälven en regional landskapsstrategi

Människor, mygg och natur vid Nedre Dalälven en regional landskapsstrategi Människor, mygg och natur vid Nedre Dalälven en regional landskapsstrategi Maria Widemo, länsstyrelsen Gävleborg Ingemar Lindquist, länsstyrelsen Uppsala Anna-Carin Lundqvist, länsstyrelsen Gävleborg Bakgrund

Läs mer

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och

Läs mer

Göta älv - Klarälven. Beskrivning av avrinningsområdet och vattendraget/n

Göta älv - Klarälven. Beskrivning av avrinningsområdet och vattendraget/n Göta älv - Klarälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Dalälvens vattenkraftssystem

Dalälvens vattenkraftssystem Hållbar vattenkraft i Dalälven Dalälvens vattenkraftssystem Claes Kjörk, Fortum Anna Hedström-Ringvall, DVF Kent Pettersson, Fortum Nicklas Hjerdt, SMHI Per-Erik Sandberg, Länsstyrelsen Dalarna 15 september

Läs mer

Figur 1. Karta över norra Götaälvs huvudavrinningsområde med Norsälven samt dess biflöden markerade.

Figur 1. Karta över norra Götaälvs huvudavrinningsområde med Norsälven samt dess biflöden markerade. Göta älv - Norsälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar

Läs mer

Veckomedelflöde vid Viforsen Veckonummer

Veckomedelflöde vid Viforsen Veckonummer m3/s Ljungan Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens

Läs mer

Frekvensen hos långvariga vårflöden har cykler

Frekvensen hos långvariga vårflöden har cykler Frekvensen hos långvariga vårflöden har cykler !? Uppmätt Q i Långhag Simulerad QN i Näs snö mm vattenekvivalent 250 200 150 100 50 0 Snötäckets maximala vatteninnehåll uppströms Näs snö mm vattenekvivalent

Läs mer

Fortums miljöarbete i Nedre Dalälven

Fortums miljöarbete i Nedre Dalälven Frtums miljöarbete i Nedre Dalälven Öppet vattenrådsmöte 4 ktber 2013 Falun Birgitta Adell, Frtum Vattenkraften Har en lång hitria Vandringshinder Eldfrsen 2011 Tryck på miljöanpassning 2 En annan typ

Läs mer

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 35 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 211-5-21 Sten Lindell 21/286/24 1. Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Läs mer

Delångersån och Svågan

Delångersån och Svågan Delångersån och Svågan Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar

Läs mer

Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer

Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer Hållbar vattenkraft i Dalälven Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer 20 oktober 2016 Gysinge Dalälvens avrinningsområde Pilotprojekt Hållbar vattenkraft i Dalälven Bakgrund organisation

Läs mer

Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand

Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand Syfte Ta fram förslag på miljökvalitetsnormer för de vattenförekomster som idag är utpekade som Kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft.

Läs mer

Figur 1: Karta över Motala Ströms avrinningsområde (den skuggade delen). Bilden är hämtad från SMHI:s vattenwebb.

Figur 1: Karta över Motala Ströms avrinningsområde (den skuggade delen). Bilden är hämtad från SMHI:s vattenwebb. Motala ström Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens

Läs mer

Hej! Med vänlig hälsning. Fredrik Stjernholm. Du hittar information om hur länsstyrelsen behandlar personuppgifter på

Hej! Med vänlig hälsning. Fredrik Stjernholm. Du hittar information om hur länsstyrelsen behandlar personuppgifter på Från: Stjernholm Fredrik Till: Länsstyrelsen Västernorrland Ärende: Yttrade över samråd miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten - vattenkraft Datum: den 13 september 2018 15:23:52 Bilagor:

Läs mer

Indalsälven. Beskrivning av vattendraget

Indalsälven. Beskrivning av vattendraget Indalsälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens

Läs mer

Lule älv. Beskrivning av vattendraget

Lule älv. Beskrivning av vattendraget Lule älv Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens

Läs mer

Summering Så här går vi vidare

Summering Så här går vi vidare Hållbar vattenkraft i Dalälven Summering Så här går vi vidare Per-Erik Sandberg m fl 15 september 2016 Borlänge Avvägning miljöåtgärder - energinytta Vandringsmöjligheter Reglerkraft 0/+ Ekologiskt anpassat

Läs mer

Yttrande avseende samråd. samrådsunderlag som anges ovan. Av denna anledning vill Arvika Kraft AB inkomma med yttrande.

Yttrande avseende samråd. samrådsunderlag som anges ovan. Av denna anledning vill Arvika Kraft AB inkomma med yttrande. ARVIKA KRAFT AB 1(6) Datum 2018-09-14 Dnr AK 2018/30 Detta yttrande översänds endast som epost till vasternorrland@lansstyrelsen. se Yttrande avseende samråd Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade

Läs mer

Förvaltningsplan. Vattenmyndigheten Bottenhavet

Förvaltningsplan. Vattenmyndigheten Bottenhavet Ragnar Asklund 2015-04-30 Dnr Jämt: 063-149346 ragnar.asklund@jamtkraft.se YTTRANDE Ert dnr 537-7197-14 Vattenmyndigheten Bottenhavet Förvaltningsplan Karakterisering och statusklassning Det är svårt att

Läs mer

Ångermanälven. Beskrivning av vattendraget

Ångermanälven. Beskrivning av vattendraget Ångermanälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels

Läs mer

Hur möjliggörs 100% förnybart till 2040? Möjligheter i Skellefteälven

Hur möjliggörs 100% förnybart till 2040? Möjligheter i Skellefteälven Hur möjliggörs 100% förnybart till 2040? Möjligheter i Hur möjliggörs vägen till 100 % förnybart 2040 Riksdagen har pekat ut målet om att Sverige ska ha 100 % förnybar elproduktion år 2040. I den blocköverskridande

Läs mer

Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft

Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft Utgiven av vattenmyndigheterna Diarienummer: 537-14769-2017

Läs mer

- underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram

- underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram - underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Västra

Läs mer

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Miljökvalitetsnormer: De kraftigt modifierade och konstgjorda vattnen ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk

Läs mer

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador?

Läs mer

Hållbar vattenkraft i Dalälven EID styrgrupp 8 december 2015

Hållbar vattenkraft i Dalälven EID styrgrupp 8 december 2015 Hållbar vattenkraft i Dalälven EID styrgrupp 8 december 2015 Per-Erik Sandberg Vatten påverkade av vandringshinder Underlag till vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vi behöver prioritera våra

Läs mer

Samrådsmöte. Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster - vattenkraft

Samrådsmöte. Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster - vattenkraft Samrådsmöte Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster - vattenkraft 1 Välkomna! Vilka är vi? Praktikaliteter 2 Vad ska vi göra idag? Om samrådet - inledning och bakgrund Presentation

Läs mer

Sportfiskarnas synpunkter på samråd om miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft, dnr

Sportfiskarnas synpunkter på samråd om miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft, dnr 2018-09-26 sid 1 (8) Länsstyrelsen Västernorrland Vattenmyndighetens kansli 871 86 Härnösand Sportfiskarnas synpunkter på samråd om miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft,

Läs mer

Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft

Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft Utgiven av vattenmyndigheterna Diarienummer: 537-14769-2017 (Vattenmyndigheten Bottenviken) 537-3521-2016 (Vattenmyndigheten

Läs mer

Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd

Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd Utrivning av Milsbro och Gällsta kraftverk i Gnarpsån samt omledning av Lunnsjöbäcken vid Lunnsjöns utlopp och vid bäckens utlopp

Läs mer

Göta älv nedan Vänern

Göta älv nedan Vänern Göta älv nedan Vänern Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar

Läs mer

Att definiera god ekologisk potential

Att definiera god ekologisk potential Länsstyrelsen Västernorrland Att definiera god ekologisk potential Förslag på metod för kraftigt modifierade vatten särskilt nedre Faxälven Omslagsbild: Ramsele kraftverks reglerdamm Fotograf: Madelen

Läs mer

1(18) Del 9 Åtgärdsplan för Delångersåns avrinningsområde

1(18) Del 9 Åtgärdsplan för Delångersåns avrinningsområde 1(18) Del 9 Åtgärdsplan för Delångersåns avrinningsområde Innehållsförteckning Förslag på åtgärder för att följa föreslagna miljökvalitetsnormer... 3 1. Inledning... 7 2. Beskrivning av området... 7 2.1.

Läs mer

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurering av de vattendrag som är vattenkraftsskadade Småskaliga kraftverk

Läs mer

Hur svårt kan det vara?

Hur svårt kan det vara? Hur svårt kan det vara? Slutseminarium projekt Umeälven Umeå, 21-2 maj 2015 Lisa Lundstedt Vattenmyndigheten Bottenviken Foto: Andreas Broman WFD Torrfåra GEP Svämplan Morfologi Reglerkraft Produktionsförlust

Läs mer

Bilaga 2 Sammanfattande tabeller över grundinformation och resultat för samtliga huvudavrinningsområden med KMV på grund av vattenkraft.

Bilaga 2 Sammanfattande tabeller över grundinformation och resultat för samtliga huvudavrinningsområden med KMV på grund av vattenkraft. Bilaga 2 Sammanfattande tabeller över grundinformation och resultat för samtliga huvudavrinningsområden med KMV på grund av vattenkraft. Tabell 1. Samtliga huvudavrinningsområden som innehåller KMV på

Läs mer

Samhällsekonomisk kostnadsanalys MKN-KMV

Samhällsekonomisk kostnadsanalys MKN-KMV Samhällsekonomisk kostnadsanalys MKN-KMV Samhällsekonomisk kostnadsanalys Vad har vi gjort? Vi har kostnadsberäknat åtgärder och konsekvenser av åtgärder: i vattenkraft i KMV som ska uppnå God Ekologisk

Läs mer

Del 10 Åtgärdsplan för Hamrångeåns avrinningsområde

Del 10 Åtgärdsplan för Hamrångeåns avrinningsområde Innehållsförteckning Förslag på åtgärder för att följa föreslagna miljökvalitetsnormer... 3 1. Inledning... 7 2. Beskrivning av området... 7 2.1. Områdesbeskrivning Hamrångeån... 7 2.2. Vattenkraft inom

Läs mer

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs? Miljöanpassning av vattenkraften Har vi de verktyg som behövs? Förutsättningar vattenkraft Årlig genomsnittsprod. 65 TWh av ca 165 totalt Även småskalig relevant, speciellt avseende effekttoppar i S. Sverige

Läs mer

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Bottenhavets internationella gränsvattenområden i Jämtlands län Detta är en sammanställning

Läs mer

Ny vattenkraftstation i nedre delen av Iggesundsån

Ny vattenkraftstation i nedre delen av Iggesundsån Ny vattenkraftstation i nedre delen av Iggesundsån SAMMANFATTNING Holmen Kraft AB äger tre vattenkraftstationer som ligger i anslutning till Iggesunds samhälle. De tre vattenkraftstationerna heter Järnfallet,

Läs mer

Er referens Vår referens Datum Bottenviken: Dnr 537-9859-2014 2015-04-28 Bottenhavet: Dnr 537-7197-14

Er referens Vår referens Datum Bottenviken: Dnr 537-9859-2014 2015-04-28 Bottenhavet: Dnr 537-7197-14 1(10) Vattenmyndigheten i Bottenvikens Vattendistrikt Vattenmyndigheten i Bottenhavets Vattendistrikt Er referens Vår referens Datum Bottenviken: Dnr 537-9859-2014 2015-04-28 Bottenhavet: Dnr 537-7197-14

Läs mer

Sune Zander Brittedals Elnät ekonomisk förening. Ett medlemsägt företag med eldistribution, elproduktion med vattenkraft samt elhandel.

Sune Zander Brittedals Elnät ekonomisk förening. Ett medlemsägt företag med eldistribution, elproduktion med vattenkraft samt elhandel. Sune Zander Brittedals Elnät ekonomisk förening Ett medlemsägt företag med eldistribution, elproduktion med vattenkraft samt elhandel. Föreningen grundad 1922 För att människorna på landsbygden skulle

Läs mer

Hållbar vattenkraft i Dalälven. Prioriteringsarbete i Dalälven Ann-Louise Haglund Länsstyrelsen i Dalarnas län

Hållbar vattenkraft i Dalälven. Prioriteringsarbete i Dalälven Ann-Louise Haglund Länsstyrelsen i Dalarnas län Hållbar vattenkraft i Dalälven Prioriteringsarbete i Dalälven Ann-Louise Haglund Länsstyrelsen i Dalarnas län Bakgrund och syfte: Nationell strategi för åtgärder i vattenkraften Avvägning miljöåtgärder

Läs mer

Vattenkraften och miljön

Vattenkraften och miljön Vattenkraften och miljön Elforsk slutseminarium 20-21 oktober 2010 Richard Holmgren Miljöchef Vattenfall Vattenkraft AKKATS Kraftstation Jokkmokk Vattenfall AB Vattenfall Vattenkraft i siffror Vattenfall

Läs mer

På gång inom Vattenförvaltningsarbetet. Ann-Louise Haglund

På gång inom Vattenförvaltningsarbetet. Ann-Louise Haglund På gång inom Vattenförvaltningsarbetet Ann-Louise Haglund Vattenförvaltningsarbetet under 2015 Remiss från Vattenmyndigheterna Förslag till Åtgärdsprogram Förvaltningsplan Miljökvalitetsnormer Miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Dammen uppströms intaget till Ungsjöboverket

Dammen uppströms intaget till Ungsjöboverket På inspektionsresa till småskaliga vattenkraftsanläggningar i Dalarna Bålstabon Anders Nilsson blev 1990 egenföretagare då han grundade rörmokarfirman Håbo Rör AB. 1993 gav han sig in i vindkraftbranschen

Läs mer

Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar

Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar Johan Kling Havs- och vattenmyndigheten JOHAN KLING Johan.kling@havochvatten.se Två typer av miljökvalitetsnormer men också möjlighet för undantag God ekologisk

Läs mer

Suswater. Working Paper (Short version) Challenges of Implementing the EU Water Framework in relation to Sustainable Hydropower in Sweden

Suswater. Working Paper (Short version) Challenges of Implementing the EU Water Framework in relation to Sustainable Hydropower in Sweden Suswater Working Paper (Short version) Challenges of Implementing the EU Water Framework in relation to Sustainable Hydropower in Sweden - Reflections around current political processes Andreas Lindström,

Läs mer

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden Åtgärder utan betydande produktionspåverkan 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden Hur tänkte vi? Innovativt - Att praktiskt i fält lokalisera var naturvärde och biologisk mångfald finns bevarad och

Läs mer

Praktiska och ekonomiska begränsningar i att reglera vatten samt vattenkraftdirektivet

Praktiska och ekonomiska begränsningar i att reglera vatten samt vattenkraftdirektivet Praktiska och ekonomiska begränsningar i att reglera vatten samt vattenkraftdirektivet Claes Hedenström Communication/Business Relations Production, Vattenfall Policy ansvarig vattenkraft NEPP seminarium

Läs mer

Lule älv Åtgärder som påverkar produktionen

Lule älv Åtgärder som påverkar produktionen Lule älv Åtgärder som påverkar produktionen Vattenreglering Lule älv Luleå, 2013-03- 22 Thord Lindström, Vattenfall Vattenkraft AB Nordiska elsystemet Norden är ett gemensamt elkraftsystem En gemensam

Läs mer

Dialog Vattenkraft - Miljö

Dialog Vattenkraft - Miljö Hållbar vattenkraft i Dalälven Dialog Vattenkraft - Miljö Tällberg 7 december 2016 Hållbar vattenkraft i Dalälven Syfte Etablera en långsiktig regional samverkansprocess för Hållbar vattenkraft i Dalälven.

Läs mer

Ny vattenlag kan få långtgående konsekvenser för samhällsutvecklingen Christer Jansson

Ny vattenlag kan få långtgående konsekvenser för samhällsutvecklingen Christer Jansson Ny vattenlag kan få långtgående konsekvenser för samhällsutvecklingen Christer Jansson Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund Varför ny lagstiftning? Vattenverksamhetsutredningen

Läs mer

Remissvar avseende Vattenmyndigheternas samråd Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft

Remissvar avseende Vattenmyndigheternas samråd Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft Vattenfall AB Evenemangsgatan 13 16979 Solna Sverige Länsstyrelsen Västernorrland Att. Vattenmyndighetens kansli 871 86 Härnösand Per e-post: vasternorrland@lansstyrelsen.se Diarienummer 537-3521-16 Datum:

Läs mer

För att ändra/uppdatera/ta bort Presentationsnamn och Namn i foten, gå in på Infoga - Sidhuvud/sidfot

För att ändra/uppdatera/ta bort Presentationsnamn och Namn i foten, gå in på Infoga - Sidhuvud/sidfot Presentation Niklas Egriell (M.Sc) Utredare och ansvarig för HaV:s arbete med frågor kring vattenkraft och vattenreglering Niklas.egriell@havochvatten.se 010-698 60 86 9/28/12 1 9/28/12 2 Pågående arbeten

Läs mer

Vattenreglering vad är det?

Vattenreglering vad är det? VATTENREGLERING Lars Skymberg, Fortum Vattenreglering vad är det? Med vattenreglering avses ändring av vattenföring och vattenstånd i ett vattendrag till förmån för annan vattenverksamhet, i vårt fall

Läs mer

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Piteälvens vattenrådsområde VRO 6 Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring - Hållbart utnyttjande - Framtida generationer ska få uppleva

Läs mer

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning i Bottenvikens vattendistrikt

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning i Bottenvikens vattendistrikt Vattenmyndigheten för Bottenvikens distrikt diarienummer 537-9859-2014 vattenmyndigheten.norrbotten@lansstyrelsen.se Date: 2015-04-29 Contact: Claes Hedenström Phone: 070 695 2958 Email: Claes.hedenstrom@vattenfall.com

Läs mer

Synpunkter av mer detaljerad karaktär, per dishikt och avrinningsområde lämnas till Vattemuyndigheternas webbplats.

Synpunkter av mer detaljerad karaktär, per dishikt och avrinningsområde lämnas till Vattemuyndigheternas webbplats. .. e-dn Vattenmyndigheterna i Södra Östersjön, Västerhavet, Norra Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken -;'3 -;S6 ;;.~ 10._-. _~--... ANK 2 1 Jff) '[):l :>t} E.ON Vattenkraft Sverige AB Box 34 31221 la

Läs mer

Underlag för samordnad beredskapsplanering för dammbrott i Dalälven

Underlag för samordnad beredskapsplanering för dammbrott i Dalälven Underlag för samordnad beredskapsplanering för dammbrott i Dalälven 2010-09-30 Gre_100930_5 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 2 PROJEKTETS ORGANISATION... 4 3 FÖR VILKA DAMMAR HAR ANALYSER UTFÖRTS?...

Läs mer

Statkra~ , 'III II 02. S37-!S67b og i

Statkra~ , 'III II 02. S37-!S67b og i Statkra~ Vatlenmyndigheten i Botlenvikens vatlendistrikt Vatlenmyndigheten i Botlenhavets vatlendistrikt Vatlenmyndigheten i Västerhavet vatlendistrikt S37-!S67b og i, 'III II 02. Statkraft SverIge AB

Läs mer

Säkerheten vid våra kraftverk

Säkerheten vid våra kraftverk Säkerheten vid våra kraftverk Tillsammans kan vi öka säkerheten Ett vattenkraftverk är mäktigt att uppleva på nära håll. Det ger respekt och förståelse för naturens krafter. Vi på Vattenfall vill gärna

Läs mer

Synpunkter av mer detaljerad karaktär, per distrikt och avrinningsområde framgår av svaren till respektive Vattenmyndighet.

Synpunkter av mer detaljerad karaktär, per distrikt och avrinningsområde framgår av svaren till respektive Vattenmyndighet. Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt Global Unit Generation E.ON Vattenkraft Sverige AB Box 34 312 21 Laholm www.eon.se Johan Tielman Tel 0705-73 44 14 johan.tielman@eon.se Besöksadress: Industrigatan

Läs mer

Miljöförbättringar i utbyggda älvar en arbetsgång för att prioritera mellan åtgärder PRIOKLIV Roland Jansson, Birgitta Malm Renöfält och Åsa Widén

Miljöförbättringar i utbyggda älvar en arbetsgång för att prioritera mellan åtgärder PRIOKLIV Roland Jansson, Birgitta Malm Renöfält och Åsa Widén Miljöförbättringar i utbyggda älvar en arbetsgång för att prioritera mellan åtgärder PRIOKLIV Roland Jansson, Birgitta Malm Renöfält och Åsa Widén (Umeå universitet), Erik Degerman (SLU), Dag Wisaeus (ÅF

Läs mer

Fiskens väg till Fiskeby

Fiskens väg till Fiskeby Fiskens väg till Fiskeby Simon Karlsson, Limnolog, Tekniska kontoret Jan Lidström, Holmen Energi Fredrik Nordqvist, Holmen Energi Hanna Domfors, Stadsantikvarie, Kultur och Fritidskontoret Bakgrund till

Läs mer

Yttrande över förslag till miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten på grund av påverkan från vattenkraft

Yttrande över förslag till miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten på grund av påverkan från vattenkraft Tjänsteskrivelse 2018-08-16 Sida 1 (6) Kommunledningsförvaltningen Samhällsbyggnad Miljöstrateg Marie Kristoffersson Kommunstyrelsen Telefon 0141-22 54 62 Mobiltelefon 070-606 56 79 Telefax e-postadress

Läs mer

Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet

Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes 2009 Uppsala 2016-04-07 Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet Miljökvalitetsnormer Generellt Alla vattenförekomster ska uppnå

Läs mer

ALSTERSÄLVENS VATTENRÅD 2015-04-09 Vattenmyndigheten Västerhavet Yttrande över Vattenmyndigheten Västerhavets remiss av förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer 2015 Övergripande synpunkter

Läs mer

Vattenmöte Rydsnäs 2 dec 2010

Vattenmöte Rydsnäs 2 dec 2010 Vattenmöte Rydsnäs 2 dec 2010 Fortums Vattenkraftproduktion och miljöarbete Birgitta Adell Fortum Generation AB 1 Vattenmöte Rydsnäs 10 minuter att belysa er syn på eller ert bidrag till att lösa de frågor

Läs mer

Yttrande över promemorian Vattenmiljö och vattenkraft med förslag till ändrade bestämmelser, Dnr M2017/01639/R

Yttrande över promemorian Vattenmiljö och vattenkraft med förslag till ändrade bestämmelser, Dnr M2017/01639/R 2017-10-02 YTTRANDE Dnr M2017/01639/R Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över promemorian Vattenmiljö och vattenkraft med förslag till ändrade bestämmelser, Dnr M2017/01639/R Syftet

Läs mer

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för

Läs mer

PM angående Miljöpåverkan från vattenkraft i Galvån/Rösteån.

PM angående Miljöpåverkan från vattenkraft i Galvån/Rösteån. PM angående Miljöpåverkan från vattenkraft i Galvån/Rösteån. Figur 1:Bilden visar Bergfors övre kraftstation i Galvån. Vattenkraftens inverkan på den akvatiska miljön i Galvån. Nyttjandet av vattenkraft

Läs mer

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin Kurs i vattenkrafthydrologi december 2012 - Vattenreglering Emma Wikner - Statkraft Karin Larsson - Vattenregleringsföretagen Storsjön med utsikt över Frösön Definition MB 11 kap 5 : Med vattenreglering

Läs mer

Fiskpassager i Nedre Dalälven

Fiskpassager i Nedre Dalälven Fiskpassager i Nedre Dalälven - Lägesrapport sep 2017 Olle Calles Naturresurs rinnande vatten Karlstads Universitet Axel Emanuelsson Norconsult AB Göteborg Upplägg Uppdraget Vandrande fisk Vattenkraft

Läs mer

VATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T

VATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T VATTENKRAFT INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T 2017 Information om renovering av Långforsens vattenkraftstation 1 LÅNGFORSEN IDAG KRAFTVERK 33M3/S 8M3/S Oförändrad vattenmängd Vi vill renovera stationen där

Läs mer

SYNTES INOM KRAFT OCH LIV I VATTEN KLIV - OMVÄRLDSANALYS & FRAMTIDA UTVECKLINGSOMRÅDEN

SYNTES INOM KRAFT OCH LIV I VATTEN KLIV - OMVÄRLDSANALYS & FRAMTIDA UTVECKLINGSOMRÅDEN SYNTES INOM KRAFT OCH LIV I VATTEN KLIV - OMVÄRLDSANALYS & FRAMTIDA UTVECKLINGSOMRÅDEN ANNA RÖNNBERG, ANDREAS ARONSSON & PETER RIVINOJA ÄLVKARLEBY 2017-09-21 1 Agenda Presentation av projektdeltagare Uppdraget

Läs mer

Birgitta Adell Miljösamordnare

Birgitta Adell Miljösamordnare Birgitta Adell Miljösamordnare Fortums vattenkraft i Norden Flod Antal anläggn. MW* Ångermanälven 3 57 Indalsälven 10 615 Ljungan 4 103 Ljusnan 18 629 Dalälven 39 935 Klarälven 24 357 Byälven 5 37 Norsälven

Läs mer

Fågelsjörummet John Nyman

Fågelsjörummet John Nyman 1(5) PROTOKOLL MYNDIGHETSNÄMNDEN Plats och tid Fågelsjörummet Beslutande Per Olov Persson (M) Tommy Borg (S) John Nyman (C) Sune Frost (MP) Lasse Bergqvist (L) Ej beslutande Övriga deltagande Elisabet

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft

Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets YTTRANDE 1 (8) Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets vattendistrikt (Vattenmyndighetens dnr 537-7197-14) Förutsättningar för yttrandet Eftersom förslaget är mycket omfattande har

Läs mer

Remissvar gällande förslag till MKN för vattenförekomster inom Bottenvikens, Botten- och Västerhavets vattendistrikt

Remissvar gällande förslag till MKN för vattenförekomster inom Bottenvikens, Botten- och Västerhavets vattendistrikt Author Stéphanie Nicolin Phone +46 10 505 00 00 Mobile 0046(0)72 718 22 68 E-mail stephanie.nicolin@afconsult.com Date 2015-04-15 Project ID 6054235 Statkraft Sverige AB Remissvar gällande förslag till

Läs mer

Vad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar?

Vad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar? Vad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar? Krav: För ekosystem närmare referens och målbild Inga risker Hur ska man veta? Vetenskapligt stöd Helst: studier före och efter åtgärd, med kontroller

Läs mer

Klarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet

Klarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet KLARÄLVENS VATTENRÅD Klarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet Fortum Generation har ett mindre kraftverk i Halgån, Hagfors kommun, som nyttjar

Läs mer

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurera de vatten som är vattenkraftsskadade 1974, nätverk, 1984 samorganisation

Läs mer

Tekniska verken i Linköping ABs (publ) synpunkter i samrådet för vattenförvaltningen i Södra Östersjöns vattendistrikt

Tekniska verken i Linköping ABs (publ) synpunkter i samrådet för vattenförvaltningen i Södra Östersjöns vattendistrikt Tekniska verken Datum 2015-04-29 1/1 Referens Kristina Appleby Telefonnummer 013-20 92 87 Länsstyrelsen i Kalmar län Att: Vattenmyndigheten 39186 Kalmar Märke / Diarienummer 537-5346-2014 Tekniska verken

Läs mer

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljungans

Läs mer

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Projekt Kullån, Burån och Hovaån Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.

Läs mer

Vattenkraftens kulturvärden

Vattenkraftens kulturvärden Hållbar vattenkraft i Dalälven Vattenkraftens kulturvärden Benedict Alexander Länsstyrelsen Dalarna 15 september 2016 Borlänge Vattenkraftens kulturvärden Skapa kunskapsunderlag och göra en generell bedömning

Läs mer

Principer för miljökvalitetsnormer och undantag

Principer för miljökvalitetsnormer och undantag Principer för miljökvalitetsnormer och undantag 2016-2021 Ekologisk Vad är god status vattenstatus? Bedöms enligt HaV:s föreskrifter 2013:19 Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Olika kvalitetsfaktorer

Läs mer

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter! Klimatförändringen?! Förändrat produktionssystem?! Vattendirektivet? Vattenkraften i

Läs mer

Remiss av promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft. Katrin H Sjöberg

Remiss av promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft. Katrin H Sjöberg Remiss av promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft Katrin H Sjöberg 2017-09-21 1. Genomföra vattenkraftsdelen i energiöverenskommelsen, som träffades i juni 2016

Läs mer

Del 4 Åtgärdsplan för Gideälvens avrinningsområde

Del 4 Åtgärdsplan för Gideälvens avrinningsområde Innehållsförteckning Förslag på åtgärder för att följa föreslagna miljökvalitetsnormer... 3 1. Inledning... 7 2. Beskrivning av Gideälvens avrinningsområde... 8 2.1. Vattenkraft inom Gideälvens avrinningsområde...

Läs mer