Hej! Med vänlig hälsning. Fredrik Stjernholm. Du hittar information om hur länsstyrelsen behandlar personuppgifter på

Transkript

1 Från: Stjernholm Fredrik Till: Länsstyrelsen Västernorrland Ärende: Yttrade över samråd miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten - vattenkraft Datum: den 13 september :23:52 Bilagor: Yttrande - Miljökvalitetsnormer för KMV vattenkraft 2018.docx image001.wmz image002.png Hej! Bifogat finns Länsstyrelsen Gävleborgs yttrande över samråd om miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft, Dnr: Med vänlig hälsning Fredrik Stjernholm Handläggare vattenförvaltning och restaurering av vatten Länsstyrelsen Gävleborg, Borgmästarplan, Gävle Tel E-post: Fredrik.Stjernholm@lansstyrelsen.se Webb: Du hittar information om hur länsstyrelsen behandlar personuppgifter på

2 YTTRANDE 1 (8) Miljöenheten Fredrik Stjernholm fredrik.stjernholm@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen Västernorrland Vattenmyndighetens kansli Härnösand Yttrande över remiss: Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft. Vattenmyndighetens Dnr Sammanfattning I Gävleborg berörs Ljusnan, Delångersån och Hamrångeån av arbetet med kraftigt modifierade vattenförekomster (KMV) för vattenkraft. Vårt remissvar innehåller övergripande synpunkter om arbetet, samt specifika synpunkter på åtgärderna i dessa avrinningsområden. I stort håller vi med om de prioriteringar av åtgärder som ligger till grund för miljökvalitetsnormerna (MKN) som har gjorts i Gävleborgs län. I vissa enskilda fall har vi en avvikande uppfattning som redovisas och motiveras nedan. Det beror dels på avvikande uppfattning från Vattenmyndighetens slutsatser, samt på fel och brister i det material som länsstyrelsen har tagits fram som uppmärksammats i ett senare skede. Vi anser att det finns brister i arbetet, som t.ex. att det inte är klart hur mycket vatten som kan tas i anspråk för miljöåtgärder, uppskattningarna av kostnaderna och nyttorna av åtgärder är väldigt grova, mm. Mycket av detta kan dock rättas till i kommande arbete med att ta fram nya normer till Vi anser att det för framtiden behöver göras betydligt mer detaljerade och underbyggda bedömningar av naturvärden, effekten av åtgärderna för miljön och vilka konsekvenser åtgärderna får för energisystemet, liknande projektet Hållbar vattenkraft i Dalälven. Först då blir det möjligt att göra bra nationella avvägningar mellan miljönytta och energinytta i utbyggda vattendrag. Väl underbyggda normer kan också förväntas leda till att miljöåtgärder i vattenkraften i högre grad genomförs än vad som är fallet i dag. Fax

3 YTTRANDE 2 (8) Övergripande synpunkter Det är svårt att se helheten i ett avrinningsområde med det valda angreppssättet. Det skulle från flera perspektiv vara att föredra att utgå från de kraftverk med tillhörande vattenanläggningar och potentiella produktion och reglerförmåga som finns i varje avrinningsområde, för att sedan bedöma vilka åtgärder som skall ligga till grund för MKN för alla berörda KMV likväl som för MKN och undantag för naturliga vatten. Vi har t.ex. storskaliga kraftverk (klass 1 och 2 enligt rapporten Vattenkraftens reglerbidrag och värde för elsystemet ) som ligger i Ljusnan och Voxnan, men som inte ligger vid något utpekade KMV. De åtgärder som skulle kunna vara prioriterade är främst fiskvägar och eventuellt flödesåtgärder. Vi har inte sett att det med vald metodik går att koppla åtgärderna till något KMV och att man därför skall genomföra de åtgärder som krävs för att man skall nå normen för berörda naturliga vattenförekomster inklusive eventuella sänkta kvalitetskrav. Åtgärderna har samma inverkan på energisystemet som närliggande kraftverk som ligger vid ett utpekat KMV och påverkan på energisystemet borde bedömas på samma sätt. Detta kommer ju nu att bli två separata processer som blir svåra att samordna. Det är ibland förvirrande att åtgärderna föreslås för vattenförekomsterna. Det skulle vara mycket mer logiskt om åtgärderna föreslogs per anläggning (kraftverk, regleringsdamm osv). Det är t.ex. ett pedagogiskt problem att förklara varför man angett åtgärden minimitappning genom kraftverk när vattenförekomsten där åtgärden anges är en torrfåra. Minimitappningen har ju en effekt i andra vattenförekomster än den berörda. Utrymmet för att genomföra åtgärder vid vattenkraftverk är inte är fullt utrett och beslutat (se punkt nedan). Detta kommer att hämma genomförandet av de åtgärder som behöver genomföras för att säkerställa att normerna kan nås. Åtgärderna för att nå normerna för vattenförekomster som påverkas av vattenkraft, både kraftigt modifierade och naturliga, överskrider det mål som har föreslagits av Energimyndigheten, Svenska Kraftnät och Havs och Vattenmyndigheten. Dessa mål kan dock ifrågasättas. För att hitta en lämplig nivå på åtgärderna skulle även produktionsökningar som följd av ökad nederbörd, vilket förutspås i klimatmodeller, och effektiviseringar som kan göras i befintliga anläggningar i form av t.ex. ökad verkningsgrad, beaktas. Även förutsättningarna för effektiviseringsåtgärder i de mest värdefulla kraftverken (ur energiperspektiv) på bekostnad av miljön

4 YTTRANDE 3 (8) skulle behöva utredas för att skapa utrymme för åtgärder i anläggningar med påverkan på områden med höga eller potentiellt höga värden. Ändringar i regleringen i form av ekologiska flöden har ansetts ge för stor påverkan på energisystemet för att vara aktuellt annat än möjligen för Natura 2000 områden. Vi anser att konsekvenserna av ekologiska flöden bör kvantifieras så att det blir tydligt vilka konsekvenserna skulle bli. Ekologiska flöden behöver inte betyda en avreglering av vattendragen och i vissa fall kan nog en väsentlig förbättring i miljötillståndet åstadkommas genom relativt små förändringar i regleringen med begränsad inverkan på produktion och reglerförmåga. Det är klokt att skilja på produktionspåverkande åtgärder och åtgärder som inte påverkar produktionen. Vi håller också med om att produktionspåverkande åtgärder, som ofta har störst biologisk nytta, bör få större vikt vid normsättningen. Vi undrar dock hur dessa kriterier för normsättning (Tabell 14) följer Havs och Vattenmyndighetens vägledningar och anser att kriterierna för att bestämma vilken norm som gäller behöver ses över. Det blir kanske särskilt konstig när avsaknad av minimitappning i torrfåra leder till att normen sätts till måttlig ekologisk potential, när det i vattenförekomster som är torrfåror då helt kommer att saknas förutsättningar för liv. I ett avrinningsområdesperspektiv är nog konnektivitetsåtgärder, vars avsaknad leder till att en vattenförekomst får normen otillfredsställande ekologisk potential, oftast viktigare, men för den enskilda vattenförekomsten är detta förfarande tveksamt. Trots att vare sig flödesåtgärder eller konnektivitetsåtgärder bedöms som realistiska att genomföra i många vattenförekomster i t.ex. Ljusnan är normen inte lägre än otillfredsställande ekologisk potential för någon vattenförekomst (Tabell 3. Och Bilaga 1. I åtgärdsplan för Ljusnan). Som vi tolkar villkoren i tabell 14. i huvuddokumentet borde väl normen bli dålig ekologisk potential där inga åtgärder prioriteras? Det skulle också bättre tydliggöra att energiproduktionen helt prioriteras framför miljövärden. Förslagen till åtgärder som skall ligga till grund för normerna verkar skilja mellan åtgärdsplanerna och VISS. Detta skulle kanske kunna vara en förklaring till frågetecknen i punkten ovan? Se t.ex. synpunkt nedan för torrfårorna vid Norränge kraftverk i Ljusnan där det i VISS ligger förslag på minimitappning i torrfåra medan denna åtgärd inte finns föreslagen i åtgärdsplanerna. Ett annat exempel är torrfåran vid Långströmmens kraftverk i Ljusnan i Jämtlands län (SE ). Enligt Åtgärdsplanen för Ljusnan prioriteras inte minimitappning i torrfåra. Inte heller konnektivitetsåtgärder vid Långströmmen eller nedströms liggande

5 YTTRANDE 4 (8) Storåströmmen. De åtgärder miljökvalitetskrav som föreslås för vattenförekomsten i VISS är konnektivitetsåtgärder vid Öjeforsen, vilket möjligen kan ha varit anledningen till att vattenförekomsten fått normen otillfredsställande ekologisk potential. På vilket sett dessa är åtgärder för Långströmmen är dock oklart då inga konnektivitetsåtgärder genomförs vid det mellanliggande Storåströmmens kraftverk och åtgärderna vid Öjeforsen då inte har någon effekt där. Det verkar vid en första anblick finnas många andra åtgärdsförslag i VISS som är svåra att förstå. Det är bättre att för framtiden försöka kvantifiera åtgärdsbehovet per vattenförekomst än att använda medellågvattenföringen (MLQ) som schablon avseende påverkan på energisystemet. MLQ riskerar att både över- respektive underskatta påverkan beroende på de lokala förutsättningarna. Det är möjligt att det på ett godtagbart sätt skattar den totala påverkan på energisystemet, men det riskerar att påverka prioriteringarna av vilka åtgärder som ger mest miljönytta i förhållande till kostnaderna i utebliven energiproduktion och därmed normsättningen för enskilda vattenförekomster. Vattenmyndigheterna har valt att inte titta på storskaliga åtgärder som behöver göras för Natura 2000 områden (p4, s12). Vi anser att detta är en viktig fråga som behöver hanteras. Utan att ha helhetsbilden (även inkluderat åtgärder i ej KMV kraftverk ) är det svårt att kunna göra en bra prioritering av åtgärder i anläggningar som orsakar att vattenförekomster pekas ut som KMV. Tabell 4: Vi kan inte se att det normalt för de flödesåtgärder som identifierats för Natura 2000 områden finns en enskild Potentiell åtgärdsplats som anges i tabellen. Förändringarna i reglering behöver vanligtvis genomföras i de större regleringsmagasinen i avrinningsområdet. Det är svårt att förstå hur åtgärderna för KMV hänger ihop med åtgärder för N2000 områden och naturliga vatten. Detta gäller framförallt flödesåtgärder. Vi har till exempel Voxnans Natura 2000 område som har en onaturlig vattenföring på grund av de regleringsmagasin som finns i tillrinningsområdet samt Skärjåns Natura 2000 område där överledning av vatten till Hamrångeån leder till mycket låga flöden i vattendraget. I Skärjån är det klart att påverkan inte skapar förutsättningar för ett gynnsamt bevarandetillstånd för arter och naturtyper och troligen gäller detsamma för Voxnan. I båda fallen är det helt klart att den flödespåverkan som skapar problem i områdena är relaterade till den kraftproduktion som bedrivs i de kraftverk som är orsak till att det finns KMV vatten i dessa vattendrag. Det är dock väldigt svårt att förstå hur åtgärderna som behöver genomföras

6 YTTRANDE 5 (8) skall relateras till de torrfåror som är utpekade som KMV i dessa vattendrag och som ofta ligger miltals ifrån de påverkade Natura 2000 områdena och de platser där åtgärderna behöver genomföras. Hur hanteras andra Natura 2000 områden än de utpekade som kräver åtgärder (Tabell 4.)? Det kan handla t.ex. om älvängar som behöver regelbundna översvämning, eller vattenområden andra än Mellanljusnan, som vi ansett behöver förändringar i flöden för att nå ett Gynnsamt bevarandetillstånd. Vi har t.ex. försökt framföra att det behöver göras flödesåtgärder för att säkerställa att ett gynnsamt bevarandetillstånd finns i Voxnans ca nio mil långa Natura 2000 område. Har de försvunnit? Förslaget om normer för vattendrag som klassats som kraftigt modifierade på grund av vattenkraft, bedöms inte påverka sakområdet kulturmiljö i någon större utsträckning. De flesta kraftverk som berörs av förslaget är storskaliga och påverkas därför inte så mycket av olika typer av miljöåtgärder. Stora kraftverk tål som regel större åtgärder och mer omfattande förändringar än mindre och känsligare kraftverksmiljöer. Kulturmiljöhänsyn ska i första hand tas i samband med olika typer av produktionspåverkande åtgärder, exempelvis anläggandet av omlöp eller restaurering av torrfåror. I synnerhet när åtgärder planeras i småskaliga eller kulturhistoriskt värdefulla miljöer. I anslutning till sjöar och vattendrag kan också forn- och kulturlämningar förekomma, vilket kan kräva arkeologiska insatser eller krav på anpassning av de miljöåtgärder som man önskar utföra. Synpunkter på specifika åtgärder, vattenförekomster eller naturvärden Delångersån Ovanför Pappersfallets kraftverk i Delångersån grenar sig ån i två delar. Den sydliga grenen för in vatten till Pappersfallets och Iggesunds kraftverk. I denna gren som även kallas Iggesundsån ligger de fem KMV vattenförekomster som finns i avrinningsområdet. Den östra grenen som inte är utbyggd och saknar definitiva vandringshinder mynnar efter en dryg mil på kusten. Den viktigaste åtgärden i ån relaterad till KMV är att säkerställa en minimitappning i den östra grenen. Vid framtagandet av

7 YTTRANDE 6 (8) sammanställningen av åtgärder med betydande ekologisk nytta missuppfattade vi domen och trodde att en sådan minimitappning fanns. Det har sedan visat sig att så inte är fallet. Vi anser därför att det skall införas en åtgärd om minimitappning i den östra grenen om ca 1 m3/s året runt plus att 20 procent av allt spill vid anläggningarna görs i den östra fåran. I gällande dom finns krav på 700 l/s sommartid och 50 l/s vintertid, så energiförlusten av åtgärden är liten, men nyttan av något ökade flöden och ett relevant vinterflöde är betydande. För övrigt anser vi att det är svårt att förstå hur det är tänkt att åtgärder för naturliga vattenförekomster som påverkar storskaliga kraftverk ( KMV kraftverk ) skall ingå i normerna för KMV vattnen. Det är inkonsekvent att Delångersån i åtgärdsplansdokumentet kallas Delångersån men Iggesundsån i huvuddokumentet. Ljusnan och Voxnan Vi anser att fiskväg för uppströms och nedströms vandring skall ingå i normen för KMV vattnen vid Dönje Kraftverk i Ljusnan (SE och SE ). Vid Dönje kraftverk anges minimitappning i torrfåra som en av åtgärderna. Detta gör att det inte blir någon ytterligare produktionspåverkan av en fiskväg och åtgärden ger enligt våra bedömningar en betydande ekologisk nytta. För övrigt spills redan i dagsläget en minimitappning i Klumpströmmen (SE ) som mer än väl skulle räcka för en fiskväg. Vi anser att flödesåtgärd genom turbin skall ingå i normen för Ljusnans mynning (SE ) nedströms Ljusnefors kraftverk. Sedan utpekandet av åtgärder med betydande ekologiskt värde har det kommit till vår kännedom att det uppstår stora problem med uppvandring av lax och öring i vattenförekomsten när nolltappning sker. Detta kommer att skapa svårigheter med att få uppvandring av fisk i älven att fungera. Det är även oklart om det finns möjlighet att nolltappa eller korttidsreglera vid Ljusnefors kraftverk då det föreslås minimitappning i torrfåra respektive flödesåtgärd genom turbin vid uppströms liggande Höljebro- och Ljusne strömmars kraftverk, som driften samordnas med. Vi anser att flödesåtgärd i torrfåra skall ingå i normen för KMV vattenförekomsterna Norränge kraftverk (SE , SE och SE ). Det är dock oklart om så är fallet. I tabell 2. i åtgärdsplanen för Ljusnan står att åtgärden inte skall ingå i normen. Under Åtgärder Miljökvaliteskrav i VISS finns dock åtgärden och vi är

8 YTTRANDE 7 (8) osäkra vad som gäller. Åtgärden skulle ha en stor betydelse för miljövärdena lokalt och även för lax och havsöring om fiskvandringsmöjligheter till kusten återskapades. Inte minst den östra naturfåran (SE ) som är storblockig och till stor del opåverkad av rensningar och har stor potential som livsmiljö för strömlevande fiskar och andra strömlevande arter om vatten tillförs. Vi anser att torrfåran vid Älvkarheds kraftverk (SE ) inte skall vara utpekad som kraftigt modifierad vattenförekomst utan klassas som naturligt vatten. Älvkarheds kraftverk har en effekt på 0,53 MW och en normalårsproduktion om 1,6 GWh vilket näppeligen kan anses vara av betydande värde för energisystemet. Kraftverket saknas även i Tabell 2. i åtgärdsplanen för Ljusnan. Hamrångeån Vi är tveksamma till att torråran vid Vifors kraftverk i Hamrångeån (SE ) skall vara utpekad som kraftigt modifierad vattenförekomst och förordar att den skall klassas som naturligt vatten. Vi anser att vattenkraftproduktionen i avrinningsområdet är av för liten nationell betydelse för att motivera utpekandet. Vi anser att det skall finnas en åtgärd mot överledning av vatten från Skärjån. För driften av Vifors kraftverk överleds vatten från Skärjån, vilket har en mycket stor negativ påverkan på Skårjåns Natura 2000 område vars övre gräns börjar en bit nedströms platsen för överledningen. Vid utpekandet av åtgärder med betydande ekologisk nytta kom inte detta med och har därför inte utgjort underlag för utpekande av produktionspåverkande åtgärder som ligger till grund för miljökvalitetsnormerna i Hamrångeån. Vi anser att det behöver åtgärdas. Skärjån och överledningen finns beskriven i åtgärdsplanen för Hamrångeån. För övrigt anser vi att det är svårt att förstå hur det är tänkt att åtgärder för naturliga vattenförekomster, vare sig de är Natura 2000 eller ej, som påverkar storskaliga kraftverk ( KMV kraftverk ) skall ingå i normerna för KMV vattnen.

9 YTTRANDE 8 (8) Medverkande vid beredning Per Bill, Landshövding Veronica Lauritzsen, Länsråd Joakim Hellgren, Enhetschef Fredrik Stjernholm, Föredragande Handlingen har godkänts av enhetschef Joakim Hellgren med handläggare Fredrik Stjernholm som föredragande. Denna handling är godkänd i Länsstyrelsens elektroniska system och har därför ingen namnunderskrift