Energimyndigheten Box Eskilstuna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energimyndigheten Box Eskilstuna"

Transkript

1 Diarienr Vårt dnr: 317 Energimyndigheten Box Eskilstuna Stockholm 23 oktober 2018 Yttrande över Energimyndighetens förslag gällande Riksintresse Energiproduktion: Vattenkraft. Sammanfattning Naturskyddsföreningen är kritisk till förslaget om att peka ut de 255 största vattenkraftverken i Sverige som riksintresse. Föreningen anser att adekvat lagstiftning för att anpassa miljökraven vid samhällsekonomiskt viktiga anläggningar redan finns. Naturskyddsföreningen anser att det är anmärkningsvärt att förslaget läggs fram utan hänsyn till, eller redogörelse för, de områden där riksintresseanspråken sammanfaller med eller påverkar Natura områden eller annan skyddad natur. Naturskyddsföreningen är kritisk till att förslaget saknar tydliga beskrivningar av de geografiska områden som avses och vilka naturvärden och skyddade områden som finns där (hur de geografiska avgränsningarna presenteras i de filer som finns på myndighetens hemsida har föreningen ingen möjlighet att ta ställning till eftersom de bifogas i form av shape-filer). Naturskyddsföreningen anser att förslaget om att genom riksintresseklassning undanta stora delar av våra nationellt viktigaste vattenförekomster från miljökrav strider mot den gemensamma nationella strategin Havs- och vattenmyndigheten och Energimyndigheten presenterat, som innebär att miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag ska uppnås samtidigt som vattenkraftens roll i energisystemet och förmågan att nå klimatmålen inte ska påverkas väsentligt. I strategin slås fast att man ska sträva efter att vatten som påverkas kraftigt av vattenkraft ska KMV-klassas och på så sätt omfattas av något lägre krav än övriga vatten vilket inte är detsamma som att helt undantas från miljökrav. Naturskyddsföreningen vill framhålla vikten av att vara restriktiv vid utpekande av riksintressen eftersom riksintressestämpeln riskerar lägga en

2 2/10 död hand över områden som i vanliga fall förvaltas av kommunen. Om en vattenförekomst förklaras som riksintresse tar statens riksintresseanspråk över och förhindrar kommunen att genomföra till exempel miljövårdande åtgärder i lokala vattenförekomster. Naturskyddsföreningen ifrågasätter inte myndigheternas metod att använda sig av det relativa reglerbidraget som ett mått på enskilda vattenkraftsanläggningars bidrag till balanseringen av elsystemet, men vill framhålla att det finns en tendens till att betydelsen av denna parameter överskattas i rapporten som riksintresse-utpekandet utgår från. Föreningen anser dessutom att det finns andra tillgängliga flexibla resurser som har möjlighet att komplettera vattenkraften och bidra till att uppnå syftet med verksamheten på ett för miljön bättre sätt. Detta tar inte Energimyndigheten i beaktande i sitt resonemang om behovet att lösa framtidens balansregleringsutmaningar. Naturskyddsföreningen vill understryka vikten av att vattenkraften miljöanpassas och att Sverige lever upp till sina åtaganden för att skydda värdefulla naturmiljöer och hotade arter i strömmande vatten. Bakgrund I Sverige finns drygt 2000 vattenkraftverk. Dessa kraftverk medför stora störningar på det biologiska livet i sjöar och vattendrag. Vandrande fiskarter som lax och öring förhindras att nå sina lekområden och strömlevande arter berövas sin livsmiljö då strömsträckor torrläggs eller omvandlas till dammar. Växter och djur längs stränderna slås ut på grund av onaturliga flödesregimer med högvatten under sommarhalvåret och lågvatten under vinterhalvåret tvärt emot flödet i ett orört vattendrag. Artdatabanken påpekar i sin rapport Arter & naturtyper i habitatdirektivet att för att gynnsam bevarandestatus ska nås för strömlevande arter måste vattenkraften anpassas så att mer naturliga vattenregimer skapas, samtidigt som djur och växter ges möjlighet att sprida sig både upp- och nedströms i vattendragen (ArtDatabanken 2014). Energimyndigheten lägger i Samråd gällande Riksintresse Energiproduktion: Vattenkraft (Diarienr ) fram ett förslag som innebär att alla de ca 255 vattenkraftverk i Sverige som i rapporten Vattenkraftens reglerbidrag och värde för elsystemet (Energimyndigheten, Svenska kraftnäts & Havs- och vattenmyndigheten 2016) beräknats ha ett relativt reglerbidrag på 0,03 procent eller högre, samt de vattenkraftverk som i efterhand visat att de har lika hög reglerförmåga, ska pekas ut som riksintresse för att på så sätt undantas från miljökrav som kan minska kraftverkens reglerbidrag. Dessa vattenkraftverk utgör de nationellt viktigaste kraftverken och tillsammans

3 3/10 svarar de för cirka 98 procent av landets reglerbidrag. Förutom själva vattenkraftverken ingår dammar, tekniska vattenvägar samt naturliga vattenvägar med onaturlig flödesregim i de områden som föreslås pekas ut. De områden som föreslås ingå i riksintresseområdena har aggregerats i 21 huvudavrinningsområden (HARO) som preciseras i 26 värdebeskrivningar på Energimyndighetens hemsida Riksintresse Lagstiftningen om riksintressen ger staten möjlighet att bevaka frågor av nationell betydelse. Syftet med riksintresseutpekanden är att främja god hushållning med mark, vatten och den fysiska miljön. Boverket, som har en samordnande roll i Riksintressemyndigheternas arbete, slår fast att om riksintressesystemet ska fungera är det viktigt att anspråken är begränsade och har väl utvecklade värdebeskrivningar som är anpassade efter aktuella förutsättningar (Boverket 2013). Riksintressemyndigheten, i det här fallet Energimyndigheten, ansvar för att konkretisera och precisera riksintressen enligt miljöbalkens 3 kap Boverket påpekar att riksintresseanspråken behöver sättas in i ett sektorsammanhang för att bli begripliga (Boverket 2013). Enligt Boverkets vägledning rörande anspråk på riksintressen ska ett riksintresseanspråk föregås av en sektorsbeskrivning som bland annat ska innehålla en beskrivning av den aktuella sektorn och dess areella mark- och vattenanspråk samt generella värden och kvaliteter av intresse (Boverket 2017). Sektorsbeskrivningen ska också redogöra för de kriterier för utpekande av riksintressen som tagits fram i samråd med Boverket, ge en nationell överblick som grund för urval av områden av riksintresse, ange vanliga konflikter och synergier med andra sektorer, samt en bedömning av sektorns framtida markanspråk. Det ska även visas hur ett möjligt riksintresse förhåller sig till nationella mål, planer och program och vad som är nationellt viktiga områden och strukturer för sektorn. Strävan bör vara att omfattningen av riksintresseområden för sektorn är restriktiv och att kriterierna samlat uttrycker ett tak för denna omfattning (Boverket 2017). Naturskyddsföreningen anser att inte ett enda av dessa kriterier har uppfyllts i Energimyndighetens utpekande av riksintresseanspråk i Samråd gällande Riksintresse Energiproduktion: Vattenkraft vilket i föreningens ögon diskvalificerar myndighetens utpekande i sin helhet. Sektorsbeskrivning

4 4/10 saknas och det framgår inte att myndigheten samrått med Boverket om kriterierna för utpekande av riksintresse. I samrådshandlingen hänvisas till 26 värdebeskrivningar som omfattar de 21 HARO som ingår i riksintresseanspråket. Värdebeskrivningarna består av summariska genomgångar av varje HARO med uppgifter om vattendragets längd, avrinningsområdets yta, antal kraftverk, gällande vattendomar etc, samt en bedömning av hur riksintresset förväntas påverkas av förändrade förutsättningar som t ex krav på minimitappning. Ingen information finns om eventuella naturvärden, skyddade områden, förekomst av arter som ingår i Art- och habitatdirektivet etc inom det område som pekas ut som möjligt riksintresse. Föreningen anser att förfarandet strider mot hur riksintresseverktyget är tänkt att användas. Riksintresseutredningen konstaterade att den sammanlagda nettoarealen av områden som 2014 bedömts vara av riksintresse enligt 3 kap. 5 9 MB motsvarar cirka 46 procent av Sveriges land- och vattenareal innanför länsgränserna (SOU 2015:99) vilket accentuerar vikten av att myndigheter begränsar sina riksintresseanspråk. Vägverket framhåller dessutom i Boverkets informationsskrift Riksintressen nationella värden och möjligheter att det är viktigt att vara restriktiv i riksintresseutpekandet för att inte lägga en död hand över ett område (Boverket 2013). Klassas ett område som riksintresse läggs ett ansvar på kommunen att skydda de värden som är orsaken till riksintresseutpekandet, vilket kan leda till att kommunen förhindras från att vidta vattenvårdande åtgärder i en vattenförekomst trots att kommunen anser att det skulle vara önskvärt. Krav på god ekologisk status/potential Ramdirektivet för vatten (vattendirektivet) införlivades i svensk lagstiftning 2004 bl a genom vattenförvaltningsförordningen (VFF). Vattendirektivet syftar till att skydda och förbättra EU:s vatten och målet är att god ekologisk status ska uppnås i alla vatten som omfattas av direktivet. Havs- och vattenmyndigheten framhåller att miljökvalitetsnormerna är själva kärnan i genomförandet av direktivets mål (Havs- och vattenmyndigheten 2016). Skadade ekosystem ska återställas och åtgärdsplaner för att uppnå god ekologisk status ska utarbetas och implementeras. Enligt vattendirektivet ska Sverige genomföra konkreta åtgärder för att uppnå god ekologisk status i såväl rinnande vatten som sjöar vilket innebär att åtgärder i princip ska genomföras i alla vattenförekomster - även de som påverkas kraftigt av vattenkraft. Men åtgärder som krävs för att nå god

5 5/10 ekologisk status i vattenförekomster vid vattenkraftverk kan leda till minskad kraftproduktion och lägre relativt reglerbidrag. Enligt 4 kap.3 i vattenförvaltningsförordningen (VFF) får en ytvattenförekomst som till följd av mänsklig verksamhet på ett väsentligt sätt har ändrat sin fysiska karaktär av vattenmyndigheten förklaras som en kraftigt modifierad ytvattenförekomst (KMV), om de hydromorfologiska förändringar som behövs för att vattenförekomsten ska uppnå god ekologisk status kan antas på ett betydande sätt negativt påverka miljön i stort, rekreationsintressen, kraftproduktion, dricksvattenförsörjning el dyl. En ytvattenförekomst får förklaras som KMV endast om den nytta som följer av att vattenförekomsten är kraftigt modifierad av tekniska skäl eller med rimliga kostnader inte kan uppnås på något annat sätt som är bättre för miljön (Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön). Nya miljökvalitetsnormer fastslås som innebär att det KMV-klassade vattnet istället för att uppnå god ekologisk status (GES) ska uppnå god ekologisk potential (GEP). Det är de regionala vattenmyndigheterna som beslutar om att klassa en vattenförekomst som KMV och beslutar om miljökvalitetsnormer för vattenförekomsten enligt VFF. Naturskyddsföreningen vill påminna om att Sverige genom att införliva vattendirektivet i svensk lagstiftning åtagit sig att uppnå god miljöstatus i svenska vatten. Föreningen anser att där vattenförekomster är kraftigt påverkade av vattenkraft ska nuvarande regelverk gälla vilket innebär att dessa vatten kan KMV-klassas och därmed få mindre stränga miljökrav under förutsättning att alla möjliga åtgärder vidtas för att uppnå så goda ekologiska förhållanden som möjligt. Föreningens uppfattning är att en eventuell riksintresseklassning av de vattenkraftverk som kan reglera 0,03 procent eller högre (dvs som tillhör Klass 1 i rapporten Vattenkraftens reglerbidrag och värde för elsystemet), strider mot intentionerna i Havs- och vattenmyndighetens och Energimyndighetens gemensamma strategi (Havs- och vattenmyndigheten & Energimyndigheten 2016). I strategin nämns inte något om riksintresseklassning. Istället slås fast att Havs- och vattenmyndigheten ska sträva efter KMV-klassning och mindre stränga krav i de avrinningsområden och vattenförekomster som har stor betydelse för vattenkraften och energisystemet, vilket innebär att de kommer att omfattas av något lägre krav än övriga vatten (Havs- och vattenmyndigheten & Energimyndigheten 2016, sid 11).

6 6/10 Krav på gynnsam bevarandestatus Förutom vattendirektivets krav på god ekologisk status har Sverige enligt Artoch habitatdirektivet speciella förpliktelser att uppnå gynnsam bevarandestatus för Natura 2000-områden samt för vissa hotade arter upptagna i direktivet. Det gäller bland annat flodpärlmussla och flera vandrande fiskarter som asp, lax och sik. Den främsta orsaken till att dessa arter inte uppnår gynnsam bevarandestatus är negativ påverkan från vattenkraftverk och dammar i form av vandringshinder och bristande konnektivitet. Naturskyddsföreningen anser att om Sverige ska kunna leva upp till sina åtaganden i Art- och habitatdirektivet måste miljöhänsynen inom vattenkraftsektorn öka och större hänsyn tas till de arter som finns upptagna i direktivet och som är helt beroende av fria vandringsvägar för sin överlevnad. Naturskyddsföreningen vill i detta sammanhang framhålla att miljökrav i annan tvingande gemenskapslagstiftning vid sidan av vattendirektivet, som till exempel Art- och habitatdirektivet, medför att åtgärder med påverkan på reglerbidraget ibland måste vidtas även vid samhällsekonomiskt viktiga vattenkraftverk med stor reglerförmåga. Detta påpekas också av myndigheterna i rapporten Vattenkraftens reglerbidrag och värde för elsystemet (Energimyndigheten, Svenska kraftnäts & Havs- och vattenmyndigheten 2016). I rapporten görs emellertid inga försök att precisera hur många av de vattenkraftverk som står på kandidatlistan för att riksintresseklassas som skulle kunna vara föremål för denna typ av tvingande gemenskapslagstiftning. Man nöjer sig istället med att konstatera att omfattningen av sådana krav, och eventuell påverkan på reglerbidrag och elproduktion, är inte känd för oss idag ( Energimyndigheten, Svenska kraftnäts & Havs- och vattenmyndigheten 2016, sid 32). Naturskyddsföreningen anser att det är oansvarigt av myndigheterna att föreslå omfattande riksintresseklassningar utan att närmare analysera i vilka områden riksintresseanspråk är möjliga med hänsyn till annan lagstiftning som till exempel Art- och habitatdirektivet. Natura 2000-områden Naturvårdsverket framhåller i sin handbok om Natura 2000 att alla Natura 2000 områden har riksintressestatus enligt 4 kap. miljöbalken, vilket får betydelse för beslut om användning av mark- och vatten som påverkar Natura 2000-områden (Naturvårdverket 2017). Av handboken framgår det att för att vidta någon form av åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område krävs att en miljökonsekvensbeskrivning tas fram och att ett särskilt Natura 2000-tillstånd ges av regeringen. Naturvårdsverket

7 7/10 påpekar att även om Natura 2000-lagstiftningen inte syftar till att stoppa all mänsklig påverkan behövs krafttag för att säkra att nyttjandet av mark och vatten sker på ett långsiktigt hållbart sätt där det gemensamma arvet i form av arter och livsmiljöer som tillhandahåller värdefulla ekosystemtjänster kan säkras för framtiden (Naturvårdsverket 2017, sid 15). Utifrån detta drar föreningen slutsatsen att där det finns överlapp med Natura 2000-områden kan riksintresseområden för vattenkraft inte inrättas. Vi anser därför att de övergripande riksintresseanspråken som Energimyndigheten för fram inte är förenlig med svensk miljölagstiftning. Energimyndigheten påpekar i sitt beslut om samrådsunderlag att man är medveten om miljölagstiftningen som berör nationalparker, Natura 2000 och riksintressen för Natur- eller kulturmiljövärden enligt Miljöbalkens kapitel 4.6, väger tyngre än det nya riksintresseanspråket från myndigheten. Liksom i fallet med kravet på gynnsam bevarandestatus som diskuteras ovan är Naturskyddsföreningen kritisk till att myndigheten inte grundligare utrett i vilka områden och under vilka förutsättningar riksintresseanspråk kan komma i fråga. Istället drar myndigheten alla vattenkraftverk som placerats i Klass 1 i rapporten Vattenkraftens reglerbidrag och värde för elsystemet över en kam utan närmare precisering eller analys. Naturskyddsföreningen anser att detta är för oprecist och inte i enlighet med Boverkets anvisningar för hur utpekande av riksintresseanspråk ska gå till. Relativt reglerbidrag Energimyndigheten använder som kriterium för sina riksintresseutpekanden det relativa reglerbidraget en parameter som beskrivs närmare i rapporten Vattenkraftens reglerbidrag och värde för elsystemet (Energimyndigheten, Svenska kraftnät & Havs- och vattenmyndigheten 2016). Man argumenterar för att det relativa reglerbidraget ger ett mått på enskilda vattenkraftsanläggningars bidrag till balanseringen av elsystemet och därmed hur viktiga de är ur samhällsekonomisk synpunkt. Vattenkraftens relativa reglerbidrag varierar mellan olika år och är viktigast på kort sikt. På årsbasis tar andra kraftslag främst kärnkraft och kraftvärme vid. Myndigheterna hävdar i rapporten att det står klart att reglerbehovet inom de närmaste decennierna kommer att öka. Naturskyddsföreningen ifrågasätter inte parametern relativt reglerbidrag som ett mått på hur viktigt ett enskilt vattenkraftverk är i förhållande till alla andra vattenkraftverk i Sverige. Däremot anser föreningen att rapportens beräkningar, som baseras på det högsta relativa reglerbidraget en anläggning

8 8/10 har fått för respektive tidshorisont för något av åren , tenderar att leda till att det relativa reglerbidraget överskattas. I samband med diskussionen om det relativa reglerbidraget vill föreningen dessutom påpeka att det i dagsläget inte finns någon heltäckande statistik över svensk vattenkraft. Det betyder att dataunderlaget som använts i rapporten är relativt svagt. I beräkningar av den svenska vattenkraftens relativa reglerbidrag, gränsvärden för det relativa reglerbidraget och andel av den totala vattenkraftens reglerbidrag per elområde etc använder man sig av en rad olika tidsintervall vilket gör det svårare att jämföra olika värden. Naturskyddsföreningen håller inte med myndigheterna om att det saknas realistiska alternativ som kan bidra med reglerförmåga. En utveckling med smarta nät och användarflexibilitet kan komplettera vattenkraftens reglerförmåga och leverera tjänster på ett för naturen bättre sätt. Dessa resurser kan inte ta över all den balansreglering som vattenkraften utför, men forskningsstudier visar att användarflexibilitet minskar behovet av korttidsreglering i elsystemet. Föreningen anser alltså att det relativa reglerbidraget är en parameter som kan användas för att avgöra vilka vattenkraftverk som är viktigast, men att myndigheterna tenderar att överdriva hur viktiga dessa kraftverk är i praktiken och bortse från alternativa källor till reglerförmåga. Litteratur ArtDatabanken (2014): Arter & naturtyper i habitatdirektivet bevarandestatus i Sverige ArtDatabanken, SLU Boverket (2013): Riksintressen nationella värden och möjligheter. Boverket (2017): Vägledning för nationella myndigheters underlag, beslut och redovisning rörande anspråk på riksintressen i 3 kap. miljöbalken. Promemoria, Diarienummer 3190/ ning-for-riksintressemyndigheter.pdf Energimyndigheten, Svenska kraftnät & Havs- och vattenmyndigheten (2016): Vattenkraftens reglerbidrag och värde för elsystemet. ER 2016:11.

9 9/10 Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Havs- och vattenmyndigheten (2014): Vägledning för 4 kap VFF om förlängd tidsfrist och mindre stränga krav undantag från att nå en god status/potential till Havs- och vattenmyndigheten Rapport 2014: /rapport vagledning-vattenforvaltning.pdf Havs- och vattenmyndigheten (2016): Vägledning för kraftigt modifierat vatten - Fastställande av kraftigt modifierat vatten i vattenförekomster med vattenkraft /vagledning-for-kraftigt-modifierat-vatten.pdf Havs- och vattenmyndigheten & Energimyndigheten (2016): Strategi för åtgärder i vattenkraften - Avvägning mellan energimål och miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2014:14 Naturvårdsverket (2017): Förutsättningar för prövningar och tillsyn i Natura områden. Naturvårdsverket Handbok 2017: pdf?pid=21661 SOU 2015:99: Planering och beslut för hållbar utveckling - Miljöbalkens hushållningsbestämmelser. Slutbetänkande av Riksintresseutredningen b/del-1_sou-2015_99_webb.pdf Detta remissvar har utarbetats av Mia Svedäng, sakkunnig i vattenfrågor vid rikskansliet. För Naturskyddsföreningen Stockholm dag som ovan Johanna Sandahl ordförande Therese Jacobson chef för avdelningen för Hav, Jordbruk och Miljögifter

10 10/10

Vägledning för nationella myndigheters underlag, beslut och redovisning rörande anspråk på riksintressen i 3 kap. miljöbalken

Vägledning för nationella myndigheters underlag, beslut och redovisning rörande anspråk på riksintressen i 3 kap. miljöbalken Promemoria Datum 2017-02-07 3.4.1 Diarienummer 3190/2014 Till Riksintressemyndigheterna Vägledning för nationella myndigheters underlag, beslut och redovisning rörande anspråk på riksintressen i 3 kap.

Läs mer

Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand

Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand Syfte Ta fram förslag på miljökvalitetsnormer för de vattenförekomster som idag är utpekade som Kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft.

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Ny vattenlag kan få långtgående konsekvenser för samhällsutvecklingen Christer Jansson

Ny vattenlag kan få långtgående konsekvenser för samhällsutvecklingen Christer Jansson Ny vattenlag kan få långtgående konsekvenser för samhällsutvecklingen Christer Jansson Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund Varför ny lagstiftning? Vattenverksamhetsutredningen

Läs mer

Riksintressesystemet. Otto Ryding

Riksintressesystemet. Otto Ryding Riksintressesystemet Otto Ryding Boverkets roll Boverket ska verka för samordning av de statliga myndigheternas arbete med underlag för tillämpningen av 3 och 4 kap. MB Myndigheterna ska efter samråd med

Läs mer

Umeälven. Beskrivning av vattendraget

Umeälven. Beskrivning av vattendraget Umeälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens

Läs mer

Remiss av promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft. Katrin H Sjöberg

Remiss av promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft. Katrin H Sjöberg Remiss av promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft Katrin H Sjöberg 2017-09-21 1. Genomföra vattenkraftsdelen i energiöverenskommelsen, som träffades i juni 2016

Läs mer

Hur svårt kan det vara?

Hur svårt kan det vara? Hur svårt kan det vara? Slutseminarium projekt Umeälven Umeå, 21-2 maj 2015 Lisa Lundstedt Vattenmyndigheten Bottenviken Foto: Andreas Broman WFD Torrfåra GEP Svämplan Morfologi Reglerkraft Produktionsförlust

Läs mer

Sötvattenanknutna Natura 2000-värden och Hymo

Sötvattenanknutna Natura 2000-värden och Hymo Sötvattenanknutna Natura 2000-värden och Hymo Niklas Egriell Eddie von Wachenfeldt Niklas Egriell, Avd för havs- och vattenförvaltning niklas.egriell@havochvatten.se Eddie von Wachenfeldt, ArtDatabanken,

Läs mer

På gång inom Vattenförvaltningsarbetet. Ann-Louise Haglund

På gång inom Vattenförvaltningsarbetet. Ann-Louise Haglund På gång inom Vattenförvaltningsarbetet Ann-Louise Haglund Vattenförvaltningsarbetet under 2015 Remiss från Vattenmyndigheterna Förslag till Åtgärdsprogram Förvaltningsplan Miljökvalitetsnormer Miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Yttrande över betänkandet "Planering och beslut för hållbar utveckling" (SOU 2015:99) Ks/2016:

Yttrande över betänkandet Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) Ks/2016: JÖNKÖPINGS KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2017-02-22 1 49 Yttrande över betänkandet "Planering och beslut för hållbar utveckling" (SOU 2015:99) Ks/2016:390 420 Sammanfattning Jönköpings kommun

Läs mer

Stockholm 5 september 2018

Stockholm 5 september 2018 Er ref/dnr: 537-3521-2016 Vårt dnr: 2018/0093 Länsstyrelsen Västernorrland vasternorrland@lansstyrelsen.se Stockholm 5 september 2018 Yttrande över Vattenmyndigheternas rapport om miljökvalitetsnormer

Läs mer

Principer för miljökvalitetsnormer och undantag

Principer för miljökvalitetsnormer och undantag Principer för miljökvalitetsnormer och undantag 2016-2021 Ekologisk Vad är god status vattenstatus? Bedöms enligt HaV:s föreskrifter 2013:19 Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Olika kvalitetsfaktorer

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per

Läs mer

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Appendix 1 1 (5) Bilaga 1- Åtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Fortum ställer sig bakom de kommentarer som framförts av Vattenregleringsföretagen i deras bilaga till remissvar angående

Läs mer

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och

Läs mer

Hemställan angående områden av riksintressen

Hemställan angående områden av riksintressen HEMSTÄLLAN Vårt ärendenr: 16/02332 2016-05-20 Sektionen för planering, säkerhet och miljö Eva Hägglund Stadsrådsberedningen 10333 STOCKHOLM Kopia till: Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet

Läs mer

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning? ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Josefin Levander Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalands län Först - vattenförvaltning light Hur mår våra vatten? Vilken miljökvalitetsnorm

Läs mer

SYNTES INOM KRAFT OCH LIV I VATTEN KLIV - OMVÄRLDSANALYS & FRAMTIDA UTVECKLINGSOMRÅDEN

SYNTES INOM KRAFT OCH LIV I VATTEN KLIV - OMVÄRLDSANALYS & FRAMTIDA UTVECKLINGSOMRÅDEN SYNTES INOM KRAFT OCH LIV I VATTEN KLIV - OMVÄRLDSANALYS & FRAMTIDA UTVECKLINGSOMRÅDEN ANNA RÖNNBERG, ANDREAS ARONSSON & PETER RIVINOJA ÄLVKARLEBY 2017-09-21 1 Agenda Presentation av projektdeltagare Uppdraget

Läs mer

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet Förvaltningsplan 2016-2021 för Västerhavets vattendistrikt Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet Varför vattenförvaltning? Förebygga Åtgärda Planera För ett långsiktigt hållbart nyttjande

Läs mer

Remissvar avseende förslag till nationell plan för omprövning av vattenkraft och den strategiska miljökonsekvensbeskrivningen.

Remissvar avseende förslag till nationell plan för omprövning av vattenkraft och den strategiska miljökonsekvensbeskrivningen. Staff Function Communications Public & Regulatory Affairs Sweden 169 92 Stockholm Havs- och vattenmyndigheten vattenmiljoochvattenkraft@havochvatten.se Datum: 2019-06-28 Kontakt: Claes Hedenström Telefon:

Läs mer

Boverket och riksintressena. Otto Ryding

Boverket och riksintressena. Otto Ryding Boverket och riksintressena Otto Ryding Boverkets roll Allmän uppsikt över hushållningen med mark- och vattenområden Uppsikt över hushållningen med mark- och vattenområden enligt 4 kap. MB Verka för samordning

Läs mer

Nya skärpta bestämmelser - för att leva upp till vattendirektivets krav - för att miljöanpassa vattenkraften. Lunchseminarium 28 september 2018

Nya skärpta bestämmelser - för att leva upp till vattendirektivets krav - för att miljöanpassa vattenkraften. Lunchseminarium 28 september 2018 Nya skärpta bestämmelser - för att leva upp till vattendirektivets krav - för att miljöanpassa vattenkraften Lunchseminarium 28 september 2018 Vattenkraft och vattenmiljö (prop. 2017/18:243) genomföra

Läs mer

Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer

Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer Hållbar vattenkraft i Dalälven Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer 20 oktober 2016 Gysinge Dalälvens avrinningsområde Pilotprojekt Hållbar vattenkraft i Dalälven Bakgrund organisation

Läs mer

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Bottenhavets internationella gränsvattenområden i Jämtlands län Detta är en sammanställning

Läs mer

Yttrande över förslag till miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten på grund av påverkan från vattenkraft

Yttrande över förslag till miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten på grund av påverkan från vattenkraft Tjänsteskrivelse 2018-08-16 Sida 1 (6) Kommunledningsförvaltningen Samhällsbyggnad Miljöstrateg Marie Kristoffersson Kommunstyrelsen Telefon 0141-22 54 62 Mobiltelefon 070-606 56 79 Telefax e-postadress

Läs mer

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Miljökvalitetsnormer: De kraftigt modifierade och konstgjorda vattnen ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk

Läs mer

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma

Läs mer

Författningsförslag, implementering av art. 4.1 och art. 4.7 ramdirektivet för vatten (2000/60/EG)

Författningsförslag, implementering av art. 4.1 och art. 4.7 ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) Sida 1 (6) Författningsförslag, implementering av art. 4.1 och art. 4.7 ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) Miljöbalken (1998:808) 2 kap. 7 Kraven i 2-5 och 6 första stycket gäller i den utsträckning

Läs mer

Samrådsmöte. Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster - vattenkraft

Samrådsmöte. Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster - vattenkraft Samrådsmöte Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster - vattenkraft 1 Välkomna! Vilka är vi? Praktikaliteter 2 Vad ska vi göra idag? Om samrådet - inledning och bakgrund Presentation

Läs mer

Sammanfattning. Utredningens uppdrag

Sammanfattning. Utredningens uppdrag Utredningens uppdrag Utredaren ska i slutbetänkandet redovisa en genomgripande översyn av 3 kap. miljöbalken med en analys av de brister som systemet har och en bedömning av hur dessa brister kan åtgärdas

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Vattenrådens dag 22 mars 2017 Hanna Tornevall Vattenvårdsdirektör Vattenmyndigheten Västerhavet Förvaltningsplan inklusive miljökvalitetsnormer beslutade

Läs mer

Miljökvalitetsnormer för vatten Vad säger lagen? Arvid Sundelin

Miljökvalitetsnormer för vatten Vad säger lagen? Arvid Sundelin Miljökvalitetsnormer för vatten Vad säger lagen? 2017-09-28 Arvid Sundelin Disposition Vad är en miljökvalitetsnorm? Ramdirektivet för vatten Genomförandet i Sverige Weserdomen Näckådomen Kommande lagstiftning

Läs mer

Hur kombineras vattendirektivet med ett konkurrenskraftigt jordbruk. Magnus Fröberg

Hur kombineras vattendirektivet med ett konkurrenskraftigt jordbruk. Magnus Fröberg Hur kombineras vattendirektivet med ett konkurrenskraftigt jordbruk. Magnus Fröberg 2016-01-27 Disposition Vattendirektivets syfte Fastställande av miljömål Undantag Weserdomen Sveriges implementering

Läs mer

Figur 1: Karta över Motala Ströms avrinningsområde (den skuggade delen). Bilden är hämtad från SMHI:s vattenwebb.

Figur 1: Karta över Motala Ströms avrinningsområde (den skuggade delen). Bilden är hämtad från SMHI:s vattenwebb. Motala ström Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 18. Ickåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-28 2 18. Ickåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

UNDANTAG ENLIGT VATTENFÖRVALTNINGSFÖRORDNINGEN, MINDRE STRÄNGA KVALITETSKRAV OCH TIDSFRISTER SAMT STATUSFÖRSÄMRING

UNDANTAG ENLIGT VATTENFÖRVALTNINGSFÖRORDNINGEN, MINDRE STRÄNGA KVALITETSKRAV OCH TIDSFRISTER SAMT STATUSFÖRSÄMRING SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2008-10-21\dagordning\tjänsteutlåtande\8.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-09-16 MHN 2008-10-21 p 8 Stina Thörnelöf

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten

Läs mer

Yttrande över Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99)

Yttrande över Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) Kommunstyrelsen 2017-02-28 Dnr KS 2016-925 Miljö- och energidepartementet Yttrande över Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) Sammanfattning Linköpings

Läs mer

Hur Svensk vattenlagstiftning förhåller sig till EU-lagstiftning. Monica Bergsten

Hur Svensk vattenlagstiftning förhåller sig till EU-lagstiftning. Monica Bergsten Hur Svensk vattenlagstiftning förhåller sig till EU-lagstiftning Monica Bergsten EU-lagstiftning - generellt Förordning = en bindande rättsakt som alla EU-länder ska tillämpa i sin helhet; Direktiv = sätter

Läs mer

Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg

Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg Kommentarer Dalälven Österdalälven Hösthån: Hösthån regleras av kraftverket Båthusströmmen, ett kraftverk som bidrar med så pass mycket

Läs mer

Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran.

Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran. 1(5) 2019-03-29 Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran. Bakgrund Rubricerade myndigheter föreslår att verksamheterna som omfattas av

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Indalsälven. Beskrivning av vattendraget

Indalsälven. Beskrivning av vattendraget Indalsälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens

Läs mer

Yttrande över promemorian Vattenmiljö och vattenkraft med förslag till ändrade bestämmelser, Dnr M2017/01639/R

Yttrande över promemorian Vattenmiljö och vattenkraft med förslag till ändrade bestämmelser, Dnr M2017/01639/R 2017-10-02 YTTRANDE Dnr M2017/01639/R Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över promemorian Vattenmiljö och vattenkraft med förslag till ändrade bestämmelser, Dnr M2017/01639/R Syftet

Läs mer

- underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram

- underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram - underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Västra

Läs mer

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurering av de vattendrag som är vattenkraftsskadade Småskaliga kraftverk

Läs mer

Havs och vattenmyndigheten Enheten för biologisk mångfald Box , Göteborg. Stockholm 12 april Er ref/dnr: Dnr Vårt dnr: 308

Havs och vattenmyndigheten Enheten för biologisk mångfald Box , Göteborg. Stockholm 12 april Er ref/dnr: Dnr Vårt dnr: 308 Er ref/dnr: Dnr 4808-17 Vårt dnr: 308 Havs och vattenmyndigheten Enheten för biologisk mångfald Box 11 930, 404 39 Göteborg Stockholm 12 april 2018 Yttrande över Havs- och vattenmyndighetens förslag till

Läs mer

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer Föreskrifter om miljökvalitetsnormer 22 FS 2015:xx Utkom från trycket den xx december 2015 Länsstyrelsen i X läns (Vattenmyndigheten i Y vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster

Läs mer

Lule älv. Beskrivning av vattendraget

Lule älv. Beskrivning av vattendraget Lule älv Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens

Läs mer

Bilaga 2 Sammanfattande tabeller över grundinformation och resultat för samtliga huvudavrinningsområden med KMV på grund av vattenkraft.

Bilaga 2 Sammanfattande tabeller över grundinformation och resultat för samtliga huvudavrinningsområden med KMV på grund av vattenkraft. Bilaga 2 Sammanfattande tabeller över grundinformation och resultat för samtliga huvudavrinningsområden med KMV på grund av vattenkraft. Tabell 1. Samtliga huvudavrinningsområden som innehåller KMV på

Läs mer

Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021

Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021 Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021 Vattenförvaltningen viktig del av svenskt miljömålsarbete På alla nivåer: Kommunal Regional Nationell

Läs mer

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelser i samverkan 5 Vattendistrikt utifrån avrinningsområdens gränser 5 Vattenmyndigheter

Läs mer

Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft

Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft Utgiven av vattenmyndigheterna Diarienummer: 537-14769-2017

Läs mer

Figur 1. Karta över norra Götaälvs huvudavrinningsområde med Norsälven samt dess biflöden markerade.

Figur 1. Karta över norra Götaälvs huvudavrinningsområde med Norsälven samt dess biflöden markerade. Göta älv - Norsälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar

Läs mer

Yttrande avseende samråd. samrådsunderlag som anges ovan. Av denna anledning vill Arvika Kraft AB inkomma med yttrande.

Yttrande avseende samråd. samrådsunderlag som anges ovan. Av denna anledning vill Arvika Kraft AB inkomma med yttrande. ARVIKA KRAFT AB 1(6) Datum 2018-09-14 Dnr AK 2018/30 Detta yttrande översänds endast som epost till vasternorrland@lansstyrelsen. se Yttrande avseende samråd Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade

Läs mer

Veckomedelflöde vid Viforsen Veckonummer

Veckomedelflöde vid Viforsen Veckonummer m3/s Ljungan Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens

Läs mer

För att ändra/uppdatera/ta bort Presentationsnamn och Namn i foten, gå in på Infoga - Sidhuvud/sidfot

För att ändra/uppdatera/ta bort Presentationsnamn och Namn i foten, gå in på Infoga - Sidhuvud/sidfot Presentation Niklas Egriell (M.Sc) Utredare och ansvarig för HaV:s arbete med frågor kring vattenkraft och vattenreglering Niklas.egriell@havochvatten.se 010-698 60 86 9/28/12 1 9/28/12 2 Pågående arbeten

Läs mer

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet Program 14.30 15.00 Kaffe 15.00 15.15 Tid för bättre vatten 15.15 15.30 Parallella samråd 15.30 16.15 Nästan 600 sidor 16.25 16.50 Ger åtgärdsprogrammet rätt åtgärder 16.50 17.30 Samråd om vatten, gruppdiskussion

Läs mer

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets YTTRANDE 1 (8) Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets vattendistrikt (Vattenmyndighetens dnr 537-7197-14) Förutsättningar för yttrandet Eftersom förslaget är mycket omfattande har

Läs mer

Vattenmiljö och vattenkraft i balans. Jenny Liökel, verksjurist Johan Kling, verksamhetsstrateg

Vattenmiljö och vattenkraft i balans. Jenny Liökel, verksjurist Johan Kling, verksamhetsstrateg Vattenmiljö och vattenkraft i balans Jenny Liökel, verksjurist Johan Kling, verksamhetsstrateg Juridik dagens agenda Bakgrund till den nya lagstiftningen Lagändringar som berör all verksamhet Lagändringar

Läs mer

Del 10 Åtgärdsplan för Hamrångeåns avrinningsområde

Del 10 Åtgärdsplan för Hamrångeåns avrinningsområde Innehållsförteckning Förslag på åtgärder för att följa föreslagna miljökvalitetsnormer... 3 1. Inledning... 7 2. Beskrivning av området... 7 2.1. Områdesbeskrivning Hamrångeån... 7 2.2. Vattenkraft inom

Läs mer

Planering och beslut för hållbar utveckling

Planering och beslut för hållbar utveckling Planering och beslut för hållbar utveckling - Miljöbalkens hushållningsbestämmelser SOU 2015:99 Nytt om miljörätt 2016-03-17 Bengt Arwidsson Uppdraget Utredaren ska i slutbetänkandet redovisa en genomgripande

Läs mer

Sportfiskarnas synpunkter på samråd om miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft, dnr

Sportfiskarnas synpunkter på samråd om miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft, dnr 2018-09-26 sid 1 (8) Länsstyrelsen Västernorrland Vattenmyndighetens kansli 871 86 Härnösand Sportfiskarnas synpunkter på samråd om miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft,

Läs mer

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljungans

Läs mer

Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5

Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5 Regeringsbeslut 1 :5 REGERINGEN 2012-03-08 M2012/722/Nm Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag till Naturvårdsverket att utarbeta en landskapsanalys och analysera relevanta styrmedel

Läs mer

JJIL Stockholms läns landsting

JJIL Stockholms läns landsting JJIL Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering 2015-02-17 1 (4) TRN 2015-0024 Handläggare: Helena Näsström Tillväxt- och regionplanenämnden Ankom Stockholms

Läs mer

Remiss gällande uppdatering av riksintresse vindbruk

Remiss gällande uppdatering av riksintresse vindbruk Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna Yttrande Datum 2013-02-22 Dnr 331-4220-2012 Ert datum 2012-11-27 Er dnr 2010-5138 Avdelning Samhällsavdelningen Enhet Samhällsbyggnadsenheten Remiss gällande

Läs mer

Sammanfattning YTTRANDE 1 (7)

Sammanfattning YTTRANDE 1 (7) SVENSK ENERGI Produktion Gun Åhrling-Rundström 08-677 28 12, 073-433 82 45 gun.ahrling-rundstrom@svenskenergi.se Lennart Sandebjer 08 677 26 53, 070 550 77 81 lennart.sandebjer@svenskenergi.se YTTRANDE

Läs mer

Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper

Skriv här Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper Ekologisk kompensation en möjlighet i naturvårdsarbetet Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper ArtDatabanken Sveriges kunskapscentrum för arter och deras livsmiljöer en länk mellan

Läs mer

Sektorsbeskrivning Energiproduktion

Sektorsbeskrivning Energiproduktion EM1000b, v5.0, 2016-09-01 SEKTORSBESKRIVNING 1 (6) Datum Avdelningen för förnybar energi & klimat Enheten för förnybar energi Maria Stenkvist 016-544 23 49 maria.stenkvist@energimyndigheten.se Sektorsbeskrivning

Läs mer

Kammarkollegiet. Smoltkompensationsmöte Hur kan utfasningen, helt eller delvis, av kompensationsutsättningar hanteras rättsligt?

Kammarkollegiet. Smoltkompensationsmöte Hur kan utfasningen, helt eller delvis, av kompensationsutsättningar hanteras rättsligt? Kammarkollegiet Smoltkompensationsmöte 2016-02-25 Hur kan utfasningen, helt eller delvis, av kompensationsutsättningar hanteras rättsligt? Henrik Malmberg och Torgny Norberg Kammarkollegiet och miljörätt

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Avvägningen mellan livsmedelsproduktion och vattenmiljö

Avvägningen mellan livsmedelsproduktion och vattenmiljö Avvägningen mellan livsmedelsproduktion och vattenmiljö Josefin Walldén, HAV Marcus Lundmark, Jordbruksverket Vad är det som är viktigast? Vad önskar vattenmyndigheterna? Jordbruksverket behöver ta fram

Läs mer

Hej! Med vänlig hälsning. Fredrik Stjernholm. Du hittar information om hur länsstyrelsen behandlar personuppgifter på

Hej! Med vänlig hälsning. Fredrik Stjernholm. Du hittar information om hur länsstyrelsen behandlar personuppgifter på Från: Stjernholm Fredrik Till: Länsstyrelsen Västernorrland Ärende: Yttrade över samråd miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten - vattenkraft Datum: den 13 september 2018 15:23:52 Bilagor:

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 17. Limåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 17. Limåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

vattenmiljö och vattenkraft

vattenmiljö och vattenkraft vattenmiljö och vattenkraft Förslag till ändrade bestämmelser energiöverenskommelsen, tillkännagivande och genomförande av ramdirektivet för vatten Miljö- och energidepartementet 1 Vägen hit Tillkännagivande

Läs mer

Riksintressen. Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier

Riksintressen. Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier Riksintressen Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier Peter Åkerhammar Enheten för mineralinformation och gruvnäring

Läs mer

vattenmiljö och vattenkraft

vattenmiljö och vattenkraft vattenmiljö och vattenkraft Förslag till ändrade bestämmelser energiöverenskommelsen, tillkännagivande och genomförande av ramdirektivet för vatten Miljö- och energidepartementet 1 Ramdirektivet för vatten

Läs mer

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Historik Nationella och internationella mål Skyddsformer Hur går arbetet och vad behöver förbättras? Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Sjöar

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE. Remissvar angående åtgärdsprogram vattendirektivet

TJÄNSTESKRIVELSE. Remissvar angående åtgärdsprogram vattendirektivet Öckerö 2015-03-30, rev. 2015-04-10 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsen Handläggare: Anna Skrapste, Lisette Larsson, Susanne Härenstam Ärende: Samråd åtgärdsplaner 2015-2021, vattendirektivet Diarienummer:

Läs mer

Enligt sändlista Handläggare

Enligt sändlista Handläggare 1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med

Läs mer

Göta älv nedan Vänern

Göta älv nedan Vänern Göta älv nedan Vänern Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Promemoria vattenmiljö och vattenkraft

Promemoria vattenmiljö och vattenkraft 1(5) YTTRANDE 2017-09-28 Dnr 4.1.17-11523/17 Divisionen för främjande och förvaltning Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Promemoria vattenmiljö och vattenkraft

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Förvaltningsplan. Vattenmyndigheten Bottenhavet

Förvaltningsplan. Vattenmyndigheten Bottenhavet Ragnar Asklund 2015-04-30 Dnr Jämt: 063-149346 ragnar.asklund@jamtkraft.se YTTRANDE Ert dnr 537-7197-14 Vattenmyndigheten Bottenhavet Förvaltningsplan Karakterisering och statusklassning Det är svårt att

Läs mer

Skydd och restaurering enligt miljömålet Levande sjöar och vattendrag

Skydd och restaurering enligt miljömålet Levande sjöar och vattendrag Skydd och restaurering enligt miljömålet Levande sjöar och vattendrag Henrik Schreiber, Naturvårdsverket 2009-01-17 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Delmål 1 Senast år 2005 skall

Läs mer

KSAU 51/17 Yttrande avseende Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) KS2016.

KSAU 51/17 Yttrande avseende Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) KS2016. Kommunstyrelsens arbetsutskottskövde kommun PROTOKOLLSUTDRAG KSAU 51/17 Yttrande avseende Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) KS2016.0436 Behandlat

Läs mer

Riksintresse enl. 3 kap. 7 andra stycket miljöbalken

Riksintresse enl. 3 kap. 7 andra stycket miljöbalken Riksintresse enl. 3 kap. 7 andra stycket miljöbalken Kort om SGU Vilka ämnen och material berörs? SGU:s geologiska information Hur arbetar SGU med riksintressen? Nya kriterier vid utpekanden Under handläggning

Läs mer

Yttrande över remiss Promemoria Vattenmiljö och vattenkraft

Yttrande över remiss Promemoria Vattenmiljö och vattenkraft Tjänsteutlåtande Utfärdat 2017-09-19 Diarienummer 1052/17 Stadsutveckling Henrik Levin, Anna Cognell Telefon 031-368 03 90 E-post: anna.cognell@stadshuset.goteborg.se Yttrande över remiss Promemoria Vattenmiljö

Läs mer

Sektorsbeskrivning för riksintresse energiproduktion och energidistribution

Sektorsbeskrivning för riksintresse energiproduktion och energidistribution SEKTORSBESKRIVNING 1 (7) Avdelningen för förnybar energi & klimat Enheten för förnybar energi Maria Stenkvist 016-544 23 49 maria.stenkvist@energimyndigheten.se Sektorsbeskrivning för riksintresse energiproduktion

Läs mer

Edert dnr Missiv Länsstyrelsen Västernorrland Att. Vattenmyndigheten Härnösand.

Edert dnr Missiv Länsstyrelsen Västernorrland Att. Vattenmyndigheten Härnösand. Länsstyrelsen Härnösand Ink 1018-09- 25 Dnr 5-7- - 3921-1E2 Missiv. 2018-09-14 Edert dnr. 537-3521-2016 Länsstyrelsen Västernorrland Att. Vattenmyndigheten 871 86 Härnösand. Synpunkter på förslag till

Läs mer

Weserdomen EU-domstolens dom i mål C 461/13. Foto: Martina Nolte, Creative Commons

Weserdomen EU-domstolens dom i mål C 461/13. Foto: Martina Nolte, Creative Commons Weserdomen EU-domstolens dom i mål C 461/13 Foto: Martina Nolte, Creative Commons Bakgrund till målet Genom planfastställelsebeslut godkände vatten- och sjöfartsförvaltningen för nordvästra Tyskland tre

Läs mer

Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft

Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft Utgiven av vattenmyndigheterna Diarienummer: 537-14769-2017 (Vattenmyndigheten Bottenviken) 537-3521-2016 (Vattenmyndigheten

Läs mer

Grunderna för skyddsjakt

Grunderna för skyddsjakt Grunderna för skyddsjakt SÅ FUNKAR DET Konventioner Varför samarbeta om naturen? Naturvårdsdirektiv Jaktlagstiftningen Undantag från fredning Skyddsjakt Delegering av beslutanderätt till Länsstyrelserna

Läs mer

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Dämmet i Tollarp Vramsån Ett av kommunens mest värdefulla vattendrag. Sen 80-talet har kommunen jobbat med att bevara och utveckla de biologiska värdena i ån. En mycket rik fiskfauna tex finns grönling,

Läs mer

Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn. 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1

Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn. 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1 Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1 Dialogprojektet Vattendagarna Uppdraget Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter

Läs mer

Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021

Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021 Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021 Andra samråd som pågår tidslinjer Prioriterade ämnen (1 nov-30 april) Arbetsprogram och tidtabell Översikt

Läs mer

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen

Läs mer