Del 10 Åtgärdsplan för Hamrångeåns avrinningsområde

Transkript

1

2 Innehållsförteckning Förslag på åtgärder för att följa föreslagna miljökvalitetsnormer Inledning Beskrivning av området Områdesbeskrivning Hamrångeån Vattenkraft inom Hamrångeåns avrinningsområde Resultat av naturvärdesbedömningar Naturvärdesbedömning av vattenmiljöer Bedömning av värde utifrån energisystemet Förslag på prioriterade åtgärder inom avrinningsområdet Avvägning mellan energi- och miljövärden Förslag på nya kraftigt modifierade vatten Referenser Bilaga 1 Förslag till miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster i Hamrångeåns huvudavrinningsområde (17)

3 Förslag på åtgärder för att följa föreslagna miljökvalitetsnormer Denna åtgärdsplan syftar till att beskriva de förslag till åtgärder som ligger till grund för besluten om miljökvalitetsnormer för vattenförekomster som är utpekade som kraftigt modifierade vatten (KMV) på grund av påverkan från storskalig vattenkraftsproduktion i Hamrångeåns huvudavrinningsområde. Till denna åtgärdsplan hör ett övergripande dokument med metodbilaga som beskriver arbetet; Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster - vattenkraft. Åtgärdsplanen omfattar inte miljökvalitetsnormer eller åtgärder i vattenförekomster som inte är utpekade som KMV. I Hamrångeåns avrinningsområde har en vattenförekomst klassificerats som KMV, vilket innebär att miljökvalitetsnormen avseende ekologiskt tillstånd ska anges till god ekologisk potential, om det inte beslutas om undantag i form av sänkta kvalitetskrav. Naturmiljön i Hamrångeån påverkas negativt av vattenkraften i följande avseenden: Konnektivitet vandringshinder upp- och nedströms för fisk och andra vattenlevande organismer. Hydrologi ändrade flödesmönster i form av nolltappning, korttidsreglering, omvänd vattenföring, torrfåror samt ändrade vattennivåer. Morfologi kanalisering, muddring, oönskad sedimentation, erosion, avstängda sidofåror, försämrad strandzon och svämplan Fysikaliska/kemiska faktorer gasövermättnad, grumling, föroreningar, bottenfrysning. Av beskrivningarna och förslagen i avsnitt 2 och 5 framgår det mer konkret hur de olika delarna av Hamrångeån påverkas av vattenkraftverksamheterna i älven och vad som behöver göras för att minska denna påverkan. Förslagen till miljökvalitetsnormer för de berörda vattenförekomsterna är resultatet av en avvägning i flera steg mellan nyttan av möjliga miljöförbättrande åtgärder och kostnaderna för samhället (i form av faktiska åtgärdskostnader, förlorad elproduktion och minskad balans- och reglerförmåga). Den stegvisa metoden för att komma fram till vilken miljökvalitetsnorm som ska gälla för en vattenförekomst kan beskrivas på följande sätt: 1. Maximal ekologisk potential beskriver den högsta ekologiska kvalitet som kan uppnås om alla förbättringsåtgärder som inte har betydande negativ påverkan på vattenkraften eller miljön i stort utförs i vattenförekomsten. 2. För att definiera vad som utgör god ekologisk potential görs en bedömning av åtgärdernas ekologiska nytta. God ekologisk potential motsvarar den ekologiska kvalitet som kan uppnås när de åtgärder som bedöms ge en betydande förbättring av de biologiska kvalitetsfaktorerna i den aktuella vattenförekomsten eller andra vattenförekomster påverkade av verksamheten genomförs. Det innebär att åtgärder som inte ger en betydande ekologisk förbättring inte behöver genomföras för att god ekologisk potential ska uppnås. 3(17)

4 3. Därefter görs en bedömning av de kvarstående åtgärdernas påverkan på samhällets energiförsörjning och på miljön i stort, det vill säga de samhällsekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av att genomföra åtgärder för att uppnå god ekologisk potential. Om de konsekvenserna blir alltför stora, finns det skäl för att tillämpa undantag i form av mindre stränga krav för vissa vattenförekomster. 4. Bedömningen av förutsättningarna för mindre stränga krav utgår från en avvägning mellan den ekologiska nytta som åtgärderna kan ge för de vattenförekomster som påverkas av respektive anläggning, och den inverkan på energisystemet som åtgärderna bedöms medföra. Avvägningen har gjorts mellan varje anläggnings reglerförmåga och bidrag till energiproduktionen samt de naturvärden som kan värnas eller återskapas i vattenförekomster som påverkas av respektive anläggning. Där det inte bedöms möjligt eller rimligt att genomföra åtgärder för att uppnå god ekologisk potential utan alltför stora negativa konsekvenser för energisystemet beslutas om undantag i form av mindre stränga krav för berörda vattenförekomster. Normen blir då måttlig, otillfredsställande eller dålig ekologisk potential. 5. Avvägningen enligt föregående steg har bara beaktat åtgärder som påverkar respektive anläggnings reglerförmåga och bidrag till energiproduktionen. Åtgärder som har en betydande ekologisk nytta men som inte bedöms påverka vare sig reglerförmågan eller energiproduktionen anses både möjliga och rimliga att genomföra i samtliga berörda anläggningar eller vattenförekomster. Genomförandet av sådana åtgärder ligger därför till grund även för miljökvalitetsnormer i form av mindre stränga krav, och bedöms alltså nödvändiga för att uppnå dessa miljökvalitetsnormer. Med hänsyn till dessa utgångspunkter har Vattenmyndigheten gjort följande bedömning av förhållandena i Hamrångeån: 1. Åtgärder för att uppnå god ekologisk potential i den berörda anläggningen och vattenförekomster medför ingen betydande negativ påverkan på energisystemet. De bedöms därför möjliga och rimliga att genomföra. Resultatet av denna bedömning har gjorts för berörd anläggning i avrinningsområdet och framgår av tabell 3 i avsnitt För den anläggning som anges i tabell 1 bedöms det finnas både miljömässiga behov av och förutsättningar för att genomföra produktionspåverkande åtgärder utan att det innebär en betydande negativ påverkan på energisystemet. Nyttan från miljösynpunkt med de föreslagna åtgärderna bedöms motivera den påverkan på energisystemet som dessa åtgärder innebär. 3. För den anläggningen i Hamrångeåns avrinningsområde som ligger till grund för utpekande av KMV bedöms det vidare möjligt och rimligt att genomföra sådana miljöförbättrande åtgärder som har en betydande ekologisk nytta men som inte 4(17)

5 får en betydande påverkan på energisystemet. Dessa åtgärder ingår därför i underlaget för miljökvalitetsnormerna. Vilka sådana åtgärder som har bedömts nödvändiga att genomföra vid respektive anläggning eller vattenförekomst för att uppnå miljökvalitetsnormerna framgår av VISS (se även nedan). Tabell 1. Anläggning där produktionspåverkande åtgärder ligger till grund för miljökvalitetsnormerna, markerade med (X). Kraftverk eller regleringsdamm kopplat till KMV-vattenförekomst Uppströms konnektivitet Nedströms konnektivitet Flödesåtgärd i torr- /naturfåra Flödesåtgärd genom turbin Höga flöden Vifors X X X - - Produktionspåverkande åtgärder Den ekologiska effekten av dessa typer av åtgärder har legat till grund för vattenmyndighetens beslut om miljökvalitetsnormer för vattenförekomster i Hamrångeån, inklusive avvägning av om det är motiverat med mindre strängt krav med hänsyn till åtgärdernas påverkan på energiproduktion och reglerförmåga. I VISS anges det för respektive vattenförekomst vilken eller vilka av åtgärderna som bedöms rimliga och nödvändiga att genomföra i vattenförekomsten. I avsnitt 6 redovisas det också på en övergripande nivå vilka åtgärder som bedöms vara rimliga att genomföra. Återupprättad konnektivitet upp- och nedströms: Möjlighet till vandring/passage behöver återställas för anläggningen där fisk kunnat vandra förbi före utbyggnaden. Utformning av och flöde i passagen bestäms med utgångspunkt från största möjlig miljönytta. Förbättrade flödesförhållanden: För att förbättra ekologiska funktioner och strukturer behöver flöden anpassas. Det kan innebära att flödet anpassas efter årstid och/eller blir kontinuerligt och att flödesmängder ökas. Dessa åtgärder återskapar habitat i vatten och strandzon och förbättrar hydromorfologisk dynamik (erosion, sedimentation, översvämning). Åtgärder som inte påverkar energiproduktionen Nedanstående typer av åtgärder bedöms generellt vara möjliga att genomföra utan att ha en betydande negativ påverkan på energiproduktionen, och effekten av sådana föreslagna åtgärder kan därför också i miljökvalitetsnormerna för respektive vattenförekomst. Alla åtgärder behövs inte överallt och ibland saknas kunskapsunderlag för att bedöma åtgärdernas nytta på en specifik plats. I VISS anges det för respektive vattenförekomst vilken eller vilka av åtgärderna som bedöms rimliga och nödvändiga att genomföra i vattenförekomsten. Återupprättad konnektivitet till biflöden: När vattennivån är låg som en följd av reglering, kan problem uppstå med konnektivitet till tillrinnande vattendrag. Detta behöver åtgärdas med lösningar för att säkerställa att fisk och andra organismer har 5(17)

6 möjlighet att förflytta sig i systemet, till exempel för att kunna simma upp till sina lekplatser. Förbättra morfologiska förhållanden (biotopåtgärder): Åtgärder för att förbättra/återställa habitat är oftast kompletterande till konnektivitets- eller flödesåtgärder och kan handla om att återställa rensade vattendragsfåror, anpassa fåror till ett lägre vattenflöde, ta bort grunddammar, förbättra sedimenttransport från dammar, minska problem med ökad erosion eller återskapa erosion där den försvunnit. Fysikaliskt-kemiskt tillstånd: Åtgärder för att förbättra det fysikaliskt-kemiska tillståndet innebär att åtgärda problem med onormala vattentemperaturer, isförhållanden samt syreunderskott och gasövermättnad. Kunskapen kring omfattningen på dessa problem behöver generellt ökas, varför få åtgärder föreslås i dagsläget. 6(17)

7 1. Inledning Denna åtgärdsplan utgör underlag till ett övergripande dokument (Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft) som redovisar hur vattenmyndigheterna har arbetat med KMV för vattenkraft, och resultat och slutsatser av arbetet på en övergripande nivå (nationellt och per distrikt). Arbetssätt och metoder för alla analyser beskrivs närmare i en bilaga till det övergripande dokumentet. Metoder beskrivs därför inte närmare i denna åtgärdsplan. Åtgärdsplanen för Hamrångeåns avrinningsområde är en av 20 åtgärdsplaner. Åtgärdsplanerna syftar främst till att definiera miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten. I planerna finns dock även de åtgärdsförslag som länsstyrelserna och vattenmyndigheten anser krävs i andra vattenkraftverk och dammar som påverkar möjligheten att nå miljökvalitetsnormer i de utpekade KMV. Åtgärdsplanerna innehåller även förslag på åtgärder i KMV som är en förutsättning för att nå god ekologisk status i andra vattenförekomster. Kraftigt modifierade vatten ska uppnå normen god ekologisk potential om inget annat anges. Vid bedömningen av ekologisk potential ställs lägre krav på växt- och djurlivet än vad som krävs för att uppnå god ekologisk status. Ett KMV där alla lämpliga åtgärder har vidtagits för att förbättra ekologisk status och som inte har en betydande negativ inverkan på miljön i stort, eller på den verksamhet som ligger till grund för att vattenförekomsten har förklarats som KMV, kan fastställas till att ha god ekologisk potential. 2. Beskrivning av området Denna rapport behandlar Hamrångeåns avrinningsområde. I planen inkluderas även de nedre delarna av Skärjån som påverkas av den överledning av vatten som sker för driften av Vifors kraftverk i Hamrångeån Områdesbeskrivning Hamrångeån Hamrångeån är ett mindre huvudavrinningsområde mellan Gävle och Söderhamn. Avrinningsområdet omfattar totalt 512 km 2. Hamrångeåns medelvattenföringen vid mynningen är 5 m 3 /s. Medelhögvattenföring och medellågvattenföring ligger på 10 m 3 /s respektive 2 m 3 /s. Avrinningsområdet domineras av skogsmark (83 procent) följt av Jordbruksmark och våtmarker (Vardera cirka två procent), andelen sjö och vattendrag utgör cirka 11 procent av området (SMHI). Sammanlagt finns 18 sjövattenförekomster och 52 vattendragsvattenförekomster i området. Av dessa är en vattendragsvattenförekomst, torrfåran vid Vifors kraftverk, utpekad som KMV (1 oktober 2016, Karta 1). Hamrångeån har höga naturvärden med bland annat flodpärlmussla, öring och utgör reproduktionsområde för flera kustlevande arter. 7(17)

8 Hamrångeån har sina källflöden vid sjön Gopen i Bollnäs kommun. Ån rinner sedan via sjöarna Lingan, Klubbäckssjön, Ekaren, Stor-Dammsjön, Viksjön (reglerad) och Hamrångefjärden (reglerad för vattenuttag) innan den mynnar vid kusten. Till Viksjön överleds vatten från Skärjån som mynnar en dryg mil norr om Hamrångeån. Nedanför Hamrångefjärden har ån två grenar, norrsundet som rinner genom samhället Norrsundet och sörsundet som mynnar cirka sex kilometer längre söderut. Hamrångefjärden är reglerad och har i norrsundet haft ett vattenintag till den numera nedlagda massaindustrin. Ån har nedströms Hamrångefjärden höga naturvärden, framförallt i sörsundet som är utpekat som Natura 2000-område. I dagsläget bedriver Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund (Sportfiskarna) tillsammans med Stora Enso ett arbete för att riva ut den i Norrsundet belägna regleringsdammen och restaurera de rensade avsnitten av sörsundet. Målet är att återskapa lekområden, livsmiljöer och vandringsvägar för kustlevande fisk. Det finns inga naturliga vandringshinder i huvudfåran men några stycken långt upp i åns källflöden. För svagare vandrande fiskar har troligen det som i dag är torrfåran vid Vifors kraftverk utgjort hinder för vandring. I dag stoppas all vandring från havet av Vifors kraftverk för alla arter och troligtvis redan vid kraftverket i Bergby som ligger cirka två km längre nedströms. Problem kan även finnas periodvis vid utloppen ur Hamrångefjärden. 8(17)

9 Karta 1. Hamrångeåns avrinningsområde med utpekat KMV. 9(17)

10 2.2. Vattenkraft inom Hamrångeåns avrinningsområde I Hamrångeån finns fyra kraftverk varav ett saknar tillstånd och tillståndsfrågan är oklar vid Vifors kraftverk där torrfåran som enda vattenförekomst i avrinningsområdet är utpekad som KMV (tabell 2). Effekten i Vifors kraftverk som är det överlägset största av kraftverken är 1,6 MW. Regleringen i avrinningsområdet sker i Viksjön och via överledning av vatten från Skärjåns avrinningsområde. Utöver dessa kraftverk och dammar finns ett antal övriga dammar som inte används för regleringen. Värd att nämna av dessa är dammen i utloppet av Hamrångefjärden som tidigare använts för intag av vatten till det numer nerlagda Norrsundets bruk. Dammen utgör i dagsläget endast ett partiellt vandringshinder och Sportfiskarna tillsammans med ägarna arbetar med en lösning för att åtgärda dammen. Fiskvägar i form av bassängtrappor i trä finns i dag vid alla kraftverk utom Vifors men funktionen bedöms vara otillfredsställande om de över huvud taget fungerar. Sammanlagt är cirka 0,8 hektar vattendragsfåra torrlagd. Arealen överdämd eller kanaliserad strömvattenmiljö är okänd. För driften av Vifors (och Bergby) krafterk överleds vatten från Skärjån. Överledningen sker via en kanal från Tönnebrosjön/Blåkullasjön till Högbackasjön/Viksjön. Under åtminstone vissa förutsättningar finns tillstånd att överleda vatten från Skärjån på ett sådant sätt att Skärjåns nedre delar (7 8 km) i det närmaste blir torrlagda. Större delen av denna sträcka är Natura 2000-område (och reservat) utpekat för de limniska värdena. Tabell 2. Vattenkraftverk i Hamrångeåns avrinningsområde som ingår i åtgärdsplanen. Data kommer från Länsstyrelsen. Effekt avser installerad effekt, produktion avser normal årsproduktion. Energiklass enligt Energimyndighetens rapport 2016:11. Kraftverksnamn Vattendrag Effekt (MW) produktion (GWh) torrfåra (m) Energiklass Vifors Hamrångeån, huvudfåran 1, Resultat av naturvärdesbedömningar Hamrångeån är påverkad av reglering och har fyra kraftverk och ett antal dammar. De livsmiljöer som typiska arter i strömmande vatten och på vattendragens svämplan är beroende av är därför kraftigt påverkade. Inom avrinningsområdet finns dock områden med höga naturvärden (klass 1 eller klass 2) och stor potential i torrfåror och regleringspåverkade strömsträckor om åtgärder vidtas (Karta 2). Nedströms Hamrångefjärden är Sörsundet utpekat som Natura 2000-område. I Hamrångeån har de översta delarna av ån som kallas Gopån och sträckan mellan Kalven och Spångholmsdammen pekats ut som nationellt värdefulla av Naturvårdsverket. 10(17)

11 Flodpärlmussla förekommer i Hamrångåns mellan Vifors och Bergby kraftverk och i de övre delarna (Gopån). Populationerna är inte att betrakta som livskraftiga. Även i den nedre delen av Skärjån som påverkas kraftigt av överledningen finns en tynande population av flodpärlmussla. De viktigaste orsakerna till den dåliga statusen är att vattendragen är rensade, förekomst av vandringshinder, vattenreglering, historisk och nuvarande försurning samt historiskt pärlfiske Naturvärdesbedömning av vattenmiljöer Hamrångeån har inga kända naturliga vandringshinder för starksimmande fiskarter i huvudflödet. Havsöring, ål, flodnejonöga, id, sik, abborre, gädda, mört, lake och andra kustlevande arter har historiskt nyttjat Hamrångeån som reproduktionsområde. Arterna lyckas fortfarande, eventuellt med undantag för sik, reproducera sig i små bestånd i åns nedersta delar. Utöver de havsvandrande fiskarterna finns i hela avrinningsområdet arter som lever hela sitt liv i sötvatten. Arter som har drabbats hårt av vattenkraftsutbyggnaden är bland annat stationär öring, harr och lake. Även många av våra vanligaste fiskar som abborre, mört, gädda och gös har ett vandringsbehov och påverkas av vandringshinder och reglering. För att bevara de värden som finns i Sörsundets Natura 2000-område som omfattar både vatten och svämplan krävs att det finns en naturlighet i hydrologin. Skärjån, varifrån vatten överleds till Hamrångeån, är en kustmynnande skogså av sydlig karaktär med värdefulla strömsträckor. Ån har på sträckan mellan Noran och havet ett särpräglat lopp där ån delar upp sig i ett stort antal grenar. Ån har en rik strandflora och intressant bottenfauna med sydliga och försurningskänsliga arter. Ån har Europas nordligaste förekomst av safsa, ett mindre bestånd av flodpärlmussla och utgör reproduktionsområde för havsöring med flera kustlevande arter. Efter ett intensivt restaureringsarbete är det enda betydande vandringshindret i huvudfåran dammen i Tönnebrosjön som används till överledningen. Ån är nedströms överledningen utpekad som nationellt särskilt värdefull av Naturvårdsverket och är ett Natura 2000-område. 11(17)

12 Karta 2. Naturvärdesklassning av berörda vatten inom Hamrångeåns avrinningsområde. Kartan visar även det kraftverk som har en effekt på > = 1,5 MW. 12(17)

13 4. Bedömning av värde utifrån energisystemet Hamrångeåns avrinningsområde motsvarar en mycket liten andel av vattenkraftsproduktionen i avrinningsområden med KMV. För avvägningar per distrikt hänvisar vi till avsnitt 3 i Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft. 5. Förslag på prioriterade åtgärder inom avrinningsområdet Detta avsnitt sammanfattar Länsstyrelsens bedömning av vilka åtgärder som ger en betydande ekologisk nytta och därmed behövs för att nå god ekologisk potential i berörda KMV. Om Vattenmyndigheten har bedömt att vissa av åtgärderna ger en betydande påverkan på elproduktion och/eller reglerförmåga föreslås undantag i form av mindre stränga krav för de miljökvalitetsnormerna. Denna avvägning redovisas i så fall i Tabell 3 i avsnitt 6. Föreslagna miljökvalitetsnormer för alla KMV redovisas i Bilaga 1. Åtgärderna som prioriteras i Hamrångeån är: Minimitappning motsvarande medellågvattenföring i Torrfåran vid Vifors kraftverk. Åtgärd av dammkonstruktioner som utgör vandringshinder i torrfåran Tillförsel av block, lekgrus och andra habitatsstrukturer till torrfåran. Minimitappning behöver tappas genom kraftverket. Anläggning av fiskväg vid de två dammar som används för regleringen av kraftverket (Kalvendammen och Spångholmsdammen. Åtgärderna återskapar viktiga strömområden i Hamrångeåns huvudfåra som kan fungera som reproduktionsområden och livsmiljö för strömlevande arter. Flödesåtgärderna förbättrar livsmiljön för strömlevande fiskar och det minskande beståndet av flodpärlmussla på sträckan från kraftverket till Hamrångefjärden. Åtgärderna för fiskvandring skapar fria vandringsvägar för fisk från havet och möjlighet för de isolerade bestånd av öring som finns att sprida sig i systemet och röra sig mellan sjöar och vattendrag under året. Den kanske viktigaste åtgärden är att minska eller helt upphöra med överledningen från Skärjån för att därigenom skapa förutsättning för att nå ett gynnsamt bevarandetillstånd för arter och habitat i Skärjåns Natura 2000-område. 6. Avvägning mellan energi- och miljövärden Resultatet av Vattenmyndigheternas avvägning av åtgärder för Hamrångeåns KMVrelaterade anläggning, Vifors kraftverk framgår av nedanstående tabell. Tabellen visar bara åtgärder för anläggningar kopplade till KMV och som kan ha effekt på elproduktion och/eller reglerkapacitet. Utfallet är att åtgärder för att förbättra konnektivitet och flöden föreslås vid kraftverket. Det skapar goda livsmöjligheter för stationär fisk och andra 13(17)

14 arter som till exempel flodpärlmussla och medger att fisk från kusten åter igen ges möjlighet att vandra i vattendraget. Inga undantag eller mindre stränga krav föreslås för Hamrångeån. Tabell 3. Sammanfattande bedömning av vilka produktionspåverkande åtgärder som ligger till grund för miljökvalitetsnormerna i Hamrångeån. (Ja) innebär att åtgärden ingår i normen och ger ett betydande ekologiskt värde i berörda vattenförekomster. Kraftverk eller Uppströms Nedströms Flödesåtgärd Flödesåtgärd Höga flöden regleringsdamm kopplat konnektivitet konnektivitet i torr- genom till KMV-vattenförekomst /naturfåra turbin Vifors Ja Ja Ja Förslag på nya kraftigt modifierade vatten För att kunna förklara ett vatten som kraftigt modifierat behöver det uppfylla de kriterier som står i 4 kap. 3 vattenförvaltningsförordningen. Mer detaljerad information om kriterierna finns i huvudrapporten (Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft). Det finns idag inte tillräckligt med underlag för att kunna förklara fler vatten som kraftigt modifierat utan flödesdata behöver skickas in till SMHI (SMHI u.å). I Hamrångeåns avrinningsområde har inte några förslag på nya KMV tagits fram. Eventuella nya KMV hanteras inom uppdrag 25 i länsstyrelsernas regleringsbrev 2017, som löper fram till och med (17)

15 Referenser SMHI (u.å). En kraftsamling inom vattenförvaltningen [elektronisk]. Stockholm. Tillgänglig: [ ] 15(17)

16 Bilaga 1 Förslag till miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster i Hamrångeåns huvudavrinningsområde Miljökvalitetsnormen har satts utifrån de åtgärder som har bedömts nödvändiga för att uppnå god ekologisk potential. Där det inte bedöms möjligt eller rimligt att genomföra åtgärder för att uppnå god ekologisk potential utan alltför stora negativa konsekvenser för energisystemet beslutas om undantag i form av mindre stränga krav för berörda vattenförekomster. Normen blir då måttlig, otillfredsställande eller dålig ekologisk potential. Villkoren för olika miljökvalitetsnormer sammanfattas nedan: Villkor Vattenförekomsten berörs inte av mindre stränga krav Vattenförekomsten berörs av mindre stränga krav för minimitappning i naturfåra eller genom turbin Vattenförekomsten berörs av mindre stränga krav för uppoch/eller nedströmspassage Vattenförekomsten berörs av mindre stränga krav för minimitappning i naturfåra eller genom turbin samt för uppoch/eller nedströmspassage. Inga, eller endast få, icke produktionspåverkande åtgärder ger en väsentlig ekologisk förbättring i vattenförekomsten. Miljökvalitetsnorm God ekologisk potential Måttlig ekologisk potential Otillfredsställande ekologisk potential Dålig ekologisk potential Generellt bedöms att alla åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna är tekniskt omöjliga att genomföra och få avsedd biologisk effekt före år 2027, vilket innebär att de omfattas av ett undantag i form av förlängd tidsfrist till Namn i VISS ID i VISS Vattenkategori Miljökvalitetsnorm Hamrångeån SE Vattendrag God ekologisk potential (17)

17 17(17)