PM angående Miljöpåverkan från vattenkraft i Galvån/Rösteån.

Transkript

1 PM angående Miljöpåverkan från vattenkraft i Galvån/Rösteån. Figur 1:Bilden visar Bergfors övre kraftstation i Galvån.

2 Vattenkraftens inverkan på den akvatiska miljön i Galvån. Nyttjandet av vattenkraft i Galvån för elproduktion medför direkta och indirekta effekter på miljön i Galvån/Rösteåns vattensystem. Regleringen av vattnet och driften av kraftverken innebär ändrade flödesmönster och vattennivåer, sammantaget omfattande hydrologiska förändringar. Dammarna/överdämningarna i Galvån innebär fysiska förändringar av vattendraget. Barriäreffekter innebär att djurs rörelser hindras såväl upp- som nedströms i systemet och att nedströmstransport av organismer försvåras eller omöjliggörs. Fiskpassagelösningar löser endast en liten del av dessa problem.totalt sett leder detta till konsekvenser lokalt i anslutning till anläggningarna, men också på vattensystemnivå, där mer storskaliga processer förändras. Detta är effekter av den vattenkraftverksamhet i Galvån/Rösteån som nu söks tillstånd för, många av dessa effekter kvarstår även med miljöanpassningar som exempelvis fiskvägar enligt bästa möjliga teknik och lösningar för nedströms passage. Figur 2. Sammanfattande beskrivning av vattenkraftens direkta effekter på vattenmiljön. Bilden hämtad från: CIS-report Hydromorphology drafting group: Good practice in managing the ecological impacts of hydropower schemes; flood protection works; and works designed to facilitate navigation under the Water Framework Directive.( Källa: Vattenkraftens påverkan på akvatiska ekosystem en litteratursammanställning)

3 Det är viktigt att komma ihåg att vattenkraftanläggningarna i Galvån inte bara har en lokal påverkan i det område där kraftverken byggs/ ligger, utan hela vattensystemet påverkas till följd av den förändrade hydrologin, vilket innebär att man inte enbart kan mäta de lokala effekterna på fisk och bottendjur vid anläggningarna Bergfors övre och Bergfors nedre. Miljökonsekvenser måste också utredas och bedömas utifrån anläggningens effekter såväl upp- som nedströms i Galvåsystemet som helhet. En analys eller utredning av vattenkraftverken i Galvåns miljöpåverkan börjar med att utreda de lokala konsekvenserna, men skall alltid kompletteras med en bedömning av effekterna på vattensystemnivå för att kunna bedöma påverkan på exempelvis möjligheten att nå uppsatt Miljökvalitetsnorm för Galvån/Rösteån. Barriäreffekter Vattendrag är öppna och kontinuerliga system som genom det strömmande vattnet för sediment samt dött och levande organiskt material av olika slag nedströms (Minshall et al. 1983, Malanson 1993). Ett stort miljöproblem i Galvån/Rösteån är just barriäreffekter, dvs. att förflyttningar och transport i vattendraget hindras eller förändras av dammar. De medför att vattendraget fragmenteras, vilket innebär en uppdelning av vattendraget i mindre celler utan eller med begränsad kontakt med varandra. Hydrologi Dammarna kopplade till kraftverken i Galvån koncentrerar fallhöjden i ån från en längre sträcka till dammläget. Lutningen närmast uppströms blir nära noll och ett sjöliknande område har bildats. När områden däms över sjunker vattenhastigheten och den vattentäckta ytan blir större. Istället för att utgöra en strömsträcka uppstår ett stilla vatten som lämpar sig bättre för sjöarter än för strömvattenarter. Vattendragets lutning tillsammans med flödet skapar energin i vattnet vilken är själva motorn för alla fysiska processer som i sin tur formar vattendragets morfologi och habitat. Habitat som är en förutsättning för olika ekosystem Galvån/Rösteån. Ett vattenkraftverk med en damm kommer alltid ge en fysisk och ekologisk påverkan på Galvån/Rösteån oavsett storlek och typ av vattenkraftverk.

4 Sedimenttransport Ett vattendrag utgör ett transportsystem för sediment. Sedimenttransportsystemet består av erosion, transport och sedimentation av partiklar, partiklarna består av allt från lerpartiklar till stora stenar. Vattendragets naturliga fysiska förhållanden är anpassade till rådande sedimenttransport och vattenföring. Förändringar i vattendragets fysiska struktur över tid är ett resultat av dessa processer (Petts 1984). Generellt sett domineras övre delen av avrinningsområdet av erosion, mellansegmentet av växlande erosion och deposition samt nedre delen av deposition. Svämplan, som är ett resultat av deposition, uppstår därför en bit ned i avrinningsområden, inte ovanligt i de delar där vattenkraftverk ofta byggs. Ändringar i vattenföring, eller vattenhastighet som en följd av reglering innebär förändringar i vattendragets fysiska miljö, vilka i sin tur påverkar det akvatiska ekosystemet. Generellt kan man förvänta sig effekter såväl nedströms som uppströms (Knighton 1998). Dessa förändringar inträder ofta successivt och fortgår över lång tid (Petts 1984). Dammarna innebär att man tillför vattensystemet en sedimentationsbassäng, vilket minskar transporten av sediment nedströms (Knighton 1998). Effekten av sedimentationsbassängen blir störst för det grövre material som transporteras längs botten, där dammen ofta utgör ett totalt hinder för materialet. Detta ser man tydliga effekter av nedströms kraftverken i Galvån/Rösteån. En vanlig konsekvens i reglerade vatten är att högflöden minskar i storlek och frekvens. Det reducerar vattnets transportkapacitet totalt sett, framför allt för det grövsta materialet. Pålagring av älvbotten med grovt material som annars skulle transportrats undan, kan bli följden (Petts 1984). En studie från USA med ett stort antal regleringsdammar, visade på en reduktion av aktiva svämplan längs vattendrag med 79 % (Graf 2006). Detta innebär stor påverkan på en rad olika ekosystem i och runt Galvån/Rösteån även i ett läge där man i framtiden återställer ån efter flottningsepoken.

5 När vattnen regleras för kraftändamål uteblir ofta flödesepisoder vilka är avgörande för friska bottnar vilka i sig är avgörande för den biologiska mångfalden i vattendraget. Sammantaget leder habitatförändringarna i vattendragen till att fisksamhället förändras, från att domineras av strömlevande arter till dominans av arter anpassade för sjöar (se Bunn & Arthington 2002 och Malm-Renöfält 2010 med referenser). Predationsförhållandena förändras också på så sätt att gäddbeståndet expanderar och får större inflytande över fisksamhällets struktur (Hladik et al. 2008). Reducerade flöden i form av minimitappning medför direkta effekter på strömlevande arter (Baran et al. 1995). Detta är viktigt att ha i åtanke då minitappning föreslås i dagens torrfåra nedströms Åsbackaviken, där en för Galvån/Rösteån viktig forssträcka funnits naturligt. Figur 3. Bild vid bastun i Galvån/Rösteåns nedre del Bilden visar extremt låg vattenföring i ån till följd av driften av kraftverket

6 Isformation och vinterförhållanden är viktiga komponenter för fiskbestånden i strömvatten i nordliga vattendrag (Alfredsen et al. 2006, Huusko et al. 2007). Istäcke ger fisken bättre förutsättningar i form av skydd. Det innebär att avsaknad av istäcke, som en följd av reglering, medför en negativ påverkan (Harby & Bogen 2012). Men is kan också innebära andra typer av problem, framför allt när det gäller kravisbildning. Ökad kravis i vattnet och på bottnarna, vilket är en vanlig företeelse i reglerade vatten kan leda till akvatisk fauna påverkas vad gäller tillväxt och överlevnad (Beltao 2008).Galvån/Rösteåns onaturliga vinterflöde visar sig ofta genom isbildningen i och runt ån. Figur 4. Exempelbild över isbildningen i Galvån/Rösteåns nedre del. Stor skillnad mellan vattenytan och översta islagrets kant. Figur 5. Exempelbild Isbildning Galvån/ Rösteån. Dessa isar skapas genom variation i vattenföringen vintertid till följd av reglering.

7 Ett naturligt vattendrag avgränsas inte enbart till den fåra där vattnet rinner fram. Interaktionen och kontakten med omgivande landmiljöer gör att man i vattendragsmiljön måste inräkna även omgivande landmiljöer (svämplan) och det grundvattenområde som vattendraget är kopplat till. Interaktionen mellan land och vatten är omfattande och drivs av processer som flödesvariation, erosion, sedimenttransport och sedimentation. Sammantaget leder detta till att svämplan utgör en av de naturmiljöer som har högst biodiversitet och produktivitet (Ward et al. 1999, Bergkamp et al. 2000). Klart är att fåglar och däggdjur som är direkt beroende av strömvattenmiljöer påverkas negativt som en följd av habitatförändringar och reducerad insektsproduktion. (Walseng & Jerstad 2011, Heggberget 2006). Figur 6. Schematisk bild av vattenkraftens miljöpåverkan. Modifierad efter Petts (1984).(Källa. Vattenkraftens påverkan på akvatiska ekosystem en litteratursammanställning)

8 Det är Bollnäs kommuns bedömning att Miljökvalitetsnormen God ekologisk status ej kan nås i Galvån/Rösteån med den sökta verksamheten kvar i ån. Även med miljöanpassningar i form av fiskvägar enligt bästa möjliga teknik, minimitappning i naturfåran vid kraftverket (Bergfors övre) och lösningar för nedströms passage kommer påverkan från verksamheten att vara så omfattande att normen ej nås. Miljökvalitetsnorm Rösteån God ekologisk status 2021 Statusklassning Måttlig ekologisk status Motivering till kvalitetskrav: Morfologiska förändringar Vattenförekomsten uppnår ej god status med avseende på morfologiskt tillstånd. Anledningen är att det är en utlyst flottled och att den därmed bedöms vara påverkad av rensning och/eller att närområdet och/eller svämplanet till stor del utgörs av aktivt brukad mark och/eller anlagda ytor. Åtgärder som krävs för att uppnå god status är antingen flottledsåterställning samt anläggande av ekologiskt funktionella kantzoner och/eller flottledsåterställning. De funktionella kantzonerna behöver vara anlagda senast 2016 för att god ekologisk status ska kunna möjligen uppnås För flottledsåterställning saknas ofta offentlig finansiering. En grundlig utredning av hur stort återställningsbehovet är och vilka återställningsåtgärder som är lämpliga samt undersökning av finansieringsmöjligheterna behöver genomföras senast 2016 så att fysiska åtgärder kan sättas in senast Flottledsåterställningen bör vara genomförd till Konnektivitet Vattenförekomsten uppnår ej god status med avseende på konnektivitet på grund av att den påverkas av ett eller flera vandringshinder. Problemen kan åtgärdas genom t ex utrivning av vandringshinder eller anläggande av fiskväg förbi vandringshinder, alternativt byte eller omläggning av trumma om det rör sig om en sådan. Detta är ett av många liknande objekt och tidsundantag till 2021 har fastställts på grund av att den administrativa kapaciteten är otillräcklig då tillsyns- och omprövningsprocesser är tids- och resurskrävande. Tillsyn och omprövning behöver genomföras senast 2016 och de fysiska

9 åtgärderna behöver genomföras senast 2018 så att god ekologisk status kan uppnås Flödesregleringar Vattenförekomsten uppnår ej god status med avseende på hydrologisk regim. Anledningen är att den är rensad eller omgrävd, vilket påverkar vattenflödet (parametern specifik flödesenergi). Åtgärden som krävs för att uppnå god status är restaurering av vattendraget. Det innebära att man t ex återför stenblock och lägger ut död ved i sådan omfattning att man återskapar fårans naturliga form och bottensubstrat. Oftast saknas offentlig finansiering av dessa åtgärder. En grundlig utredning om vilka åtgärder som är lämpliga samt undersökning av finansieringsmöjligheterna behöver genomföras senast 2017 så att fysiska åtgärder, som leder till att god ekologisk status kan uppnås, kan sättas in senast (Källa: VISS- vatteninformationssystem sverige) Figur 6. En bild av den flottledsrensade delen an Galvån ovanför kraftverken, en del av ån som idag ej är tillgänglig för fiskvandring på grund av de vandringshinder som Kraftverksdammarna utgör.