Delångersån och Svågan

Transkript

1 Delångersån och Svågan Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens placering och det geografiska område som föreslås pekas ut som riksintresse. Beskrivning av vattendraget/n Figur 1. Karta som visar Delångersåns avrinningsområde och vattenförekomster. Delångersån, som avvattnar Dellensjöarna och utmynnar i Bottenhavet vid Iggesund, har sina källor i ett geografiskt område, söder om Ånge, på gränsen mellan Hälsingland och Medelpad ca. 8 mil från kusten. Ovan Dellensjöarna benämns vattendraget Svågan, där flertalet av systemets reglermagasin är belägna. I avrinningsområdet tillhörande Delångersån finns 8 kraftverk av varierande storlek, varav två stycken är bedömda som "klass 1" (enl. Energimyndighetens rapport ER2016:11). Samtliga kraftverk ligger i elområde SE2. Flödesförändringar i källsjöarnas magasin regleras ut i Dellensjöarna, där nivåer anpassas och tappning regleras via tappningsställare (Dellensjöarna är ej ett regleringsmagasin). Nedströms Dellensjöarna återfinns sjöarna Kyrksjön, Långsjön, Storsjön, Iggsjön samt Viksjön. Vid Iggsjön delar sig Delångersån i 2 grenar, Iggesundsån och Delåkvarn. Den större mängden av flödet används för elproduktion i Iggesundsån samt till industriellt "råvatten". Till fiskväg i Delåkvarn tappas mindre mängd vatten enligt vattendom. Av Delångersåns vatten omfattas ca. 180 km2 av riksintresseklassningen.

2 Vattendragets längd [km] 80 Avrinningsområdets yta [km2] Installerad effekt (totalt i älven) [MW] 19 Årsmedelproduktion [GWh] 78 Medelvattenföring (vid mynningen) [m3/s] 18,5 Total kapacitet årsmagasin [Mm3] 100 Regleringsgrad (vid mynningen) [%] * 42,2 * Den andel av medelårstillrinningen som kan lagras i älvens magasin, beräknad för åren Reglerbidraget från vattenförekomsten Delångersåns reglerförmåga, enligt Energimyndighetens (rapport ER2016:11) uppgår till: 1 dygn: 0,17* 28 dygn: 0,01* 1 år: 0,10* *Summan av kraftverkens högsta %-värde i mätserien endast de kraftverk som finns i rapporten. Förutsättningar för flexibel elproduktion Vid kraftproduktionsplanering hanteras Delångersåns övre delar Svågan och Tvärforsen (ovan Dellensjöarna) och de nedre delarna Iggesundsån och Delåkvarn i stor utsträckning som två separata älvar och beskrivs därför nedan separat. Svågan och Tvärforsen Reglermagasinen Svågandalens övre del försörjs med vatten från flertalet sjöar. Magasinen Hågstaörn, Vikörn, Lomsjön, Stornaggen, Stor-Valsjön, Älgsjön och Skånsjön koordineras tillsammans för att ge ett optimalt flöde till dammen närmast Tvärforsens kraftverk. För att uppnå en god dygnsreglering i Tvärforsen krävs att man kontinuerligt justerar flödet ur de magasin som tillsammans bestämmer hur mycket produktion som kan ske i Tvärforsen. Kraftverkets eget magasin ("Skånsjön") är idag allt för litet för att kunna magasinera en vattenvolym för reglering under en längre tid än 24 timmar. Dessutom måste produktion och flöde anpassas till den 100-procentiga återreglering som sker vid nedströmsliggande "Brännåsdammen". Regleringen "balanseras" mellan kraftverksdammen och dammen i Brännås. Efter utjämnat flöde fortsätter vattendraget relativt opåverkat av korttidsreglering ner mot Dellensjöarna.

3 Rekonstruerad vattenföring från SMHIs VattenWeb jämfört med uppmätt reglerad vattenföring i Tvärforsen Rekonstruerad vattenföring från SMHIs VattenWeb 2015 jämfört med uppmätt korttidsreglering i Tvärforsen Gällande vattendomar I Tvärforsens kraftverk tillåts "noll-tappning", men all korttidsreglering som normalt sker måste återregleras till 100%. I praktiken innebär detta att vid en punkt nedströms kraftverket ("Brännåsdammen") återskapas samma medelflöde som uppströms kraftverket. Det som idag begränsar regleringen i Tvärforsen är storleken på dammen i Brännås, samt storleken på kraftverkets intagsmagasin. Storleken, amplitud och nivåskillnad i dessa dammar sätter gräns för korttidsregleringen. Många vattendomar kopplade till vattenkraften är fokuserar på dåtida industri och samhällsnäringsåsom, flottning, jordbruk (vattennära betesmark) och "vintervägar". I takt med renovering av anläggningar i Delångersån (inkluderat Svågan och Iggesundsån) finns goda möjligheter till effektiviseringsåtgärder. Dessa åtgärder som utförs i befintliga anläggningar innebär ingen eller en

4 marginell fysisk påverkan på miljö och samhällsstruktur, vilket gör åtgärderna relativt enkla att utföra samtidigt som renoveringsåtgärder utförs. I samband med dessa åtgärder är en översyn av de gamla tillstånden/villkor för reglering och magasin kanske naturlig. Utbyggd effekt Den totalt utbyggda effekten är ca 12 MW. Klass 1 kraftverken står för 10 MW. Delångersån till havet Iggesundsån och Delåkvarn I Dellensjöarna samlas vattnet från Svågan och övriga biflöden, för att sedan flyta vidare i Delångersån. Alla kraftverken i vattendraget följer den årsreglering som sker i systemet och vissa kraftverk har möjlighet till korttidsreglering genom att nyttja mellanmagasinen. Rekonstruerad vattenföring utloppet vid havet Reglermagasinen Magasinen i övre delen av Svågan töms under vintern. Under vårflod, sommar och tidig höst samlas och lagras vatten till nästkommande vintersäsong, då flödet vid varje sjö anpassas till produktionsbehovet. Summan av dessa sjöars flöde blir den reglerade tillrinningen till Tvärforsens kraftverk. Dessa sjöar anpassas även dygn och veckovis till korttidsregleringens behov. Allt säsongslagrat vatten nyttjas av samtliga kraftverk i huvudflödet ner till havet. Dellensjöarna är beläget mitt i systemet och är relativt stora sjöar. Dessa får dock ej nyttjas till korttidsreglering enligt befintlig vattendom, utan används för säsongsmässig tappning enligt en tappningsställare. Vattenföringar och ytor påverkas indirekt av Svågans vattenföring och lokal tillrinning. Kraftverken närmast nedströms Dellen är strömkraftverk och producerar el efter ett jämnt, förutbestämt flöde.

5 Iggesundsåns reglerade produktion Gällande vattendomar Den stora Dellensjön kan eller får idag ej användas till korttidsreglering. Dess nivå anpassas utifrån medelflödet av den uppströms reglering som skett i Svågan och övriga biflöden inom en 15-dagars period (se generellt resonemang om vattendommar anpassade till nutida förutsättningar ovan). Utbyggd effekt Ser man till samtliga kraftverk i området, är de som finns i vattendragets huvudflöde de största med högst installerad effekt, störst flexibilitet och bäst potential till förbättringar i regleringen. Den totalt utbyggda effekten är ca 6 MW. Klass 1 kraftverken står för ca 5 MW. Hur påverkas riksintresset av förändrade förutsättningar Reglering och vattenkraftproduktion bygger på att vatten samlas i magasin för att sedan, över tid variera flödet ur magasin och älv-sträckor motsvarande effektbehovet. Åtgärder som minskar möjligheten till säsongslagring i vattendragets årsmagasin innebär mera spill vid högflödessituationer och därmed minskad produktion sett på årsbasis totalt. Dessutom försämras möjligheten att leverera energi och effekt under de tider som elbehovet är som störst (företrädesvis vardagar, dagtid under vintern). Konsekvensen av minskad lagringskapacitet blir också att produktionen blir högst under vår och försommar när efterfrågan typiskt sett är mindre och ett produktionsöverskott då skulle motverka balansen i elsystemet. Överföringsbegränsningar i elnätet kan begränsa vattenkraftproduktionens möjlighet att leverera önskade systemtjänster i form av balans- och reglerkraft, frekvensstyrning mm till elnäten. Korttidsregleringsmöjligheten försämras även av eventuellt minskade magasinsvolymer, då det finns risk för att vatten måste spillas ur fyllda magasin vid olika högflödessituationer under året. All förändring av möjligheten att ta till vara på vatten för elproduktion kommer att påverka flexibilitet och produktionsvolym. Inskränkningar i korttidsreglering slår i första hand mot möjligheten att leverera energi och effekt i tider när efterfrågan och därmed belastningen på elsystemet är hög. I Delångersån leder ökade minimitappningar eller ändrade regler för villkor rörande omfattningen i års- och korttidsregleringstillstånd till negativa effekter på elproduktion och reglernytta. Med en flexiblare vattenhushållning i Dellensjöarna samt möjlighet till korttidsreglering i de nedre belägna sjöarna, uppnår man ytterligare reglerförmåga i Iggesunds kraftverk. Några anläggningar i vattendraget är placerade i följd efter varandra, där då en eventuell förändrad förutsättning i ett kraftverk kommer att påverka eller begränsa möjligheten till optimal styrning av vattenflödet i flera kraftverk. Det vill säga att även en mindre förändring av förutsättningar i en anläggning, regleringsmagasin eller kraftstation ofta kan påverka förhållandet för hela vattendraget och därmed också förutsättningarna för en effektiv vattenkraftproduktion. Allt hänger ihop.

6 Bilaga 1. Magasinsdata HÅNGSTAÖRN REGLERMAGASIN SVÅGAN, ÅNGE KOMMUN, VÄSTERNORRLANDS LÄN Dompegel Placerad några meter ut från dammen. Dämningsgräns +386,20 m (lokal höjd) (+5,40 m över tröskel) P, CK Sänkningsgräns +382,00 m (lokal höjd) (+1,20 m över tröskel) P, CK Magasinsvolym 274 DE / 23,67 Mm 3 P, TE Magasinsekvivalent vid DG 16,2 TE/cm - 0,67 DE/cm P, CK Avrinningsområde 71,4 km 2 P, TE Sjöyta 5,85 km 2 P, TE LOMSJÖN REGLERMAGASIN SVÅGAN, ÅNGE KOMMUN, VÄSTERNORRLANDS LÄN Magasinsdata Lomsjön: Regleras gemensamt med Vikörn Dompegel Pegelskala vid LomsjödammenP, TE Dämningsgräns 377,20 Möh. lokal höjd, (+3,90) P, TE Sänkningsgräns 373,30 Möh. lokal höjd, (+0,00) P, TE Magasinsvolym 101,5 DE / 8,77 Mm 3 P, TE Magasinsekvivalent 8,4 TE/cm (vid DG) P, TE Avrinningsområde 63,0 km 2 P, TE Sjöyta 2,17 km 2 P, TE STORNAGGEN REGLERMAGASIN Dämningsgräns 351,00 Möh. lokal höjd, (+3,40) P, TE

7 Sänkningsgräns 347,60 Möh. lokal höjd, (+0,00) P, TE Magasinsvolym 102,1 DE / 8,82 Mm 3 P, TE Magasinsekvivalent 8,4 TE/cm (vid DG) P, TE Avrinningsområde 51,2 km 2 P, TE Sjöyta 2,2 km 2 P, TE VALSJÖN REGLERMAGASIN Dämningsgräns 291,70 Möh. RH00, (+3,20) P, TE Sänkningsgräns 288,50 Möh. RH00, (+0,00) P, TE Sänkningsgräns vegetationsperiod 289,60 Möh. RH00, (+1,10) P, TE Magasinsvolym 172 DE / 14,86 Mm 3 ) P, TE Magasinsekvivalent 14,6 TE/cm P, TE Avrinningsområde 178,7 km 2 P, TE Sjöyta 4,3 km 2 P, TE ÄLGESJÖN REGLERMAGASIN SVÅGAN, HUDIKSVALLS KOMMUN, GÄVLEBORGS LÄN Dämningsgräns 296,89 Möh. RH00, (+4,00) P, TE Sänkningsgräns 292,89 Möh. RH00, (+0,00) P, TE Magasinsvolym 78,7 DE / 6,8 Mm 3 P, TE Magasinsekvivalent 6,25 TE/cm (vid DG) P, TE Avrinningsområde 30,0 km 2 P, TE Sjöyta 1,52 km 2 P, TE SKÅNSJÖN REGLERMAGASIN

8 Dämningsgräns 289,80 Möh. lokal höjd, (+1,80) P, TE Sänkningsgräns 288,00 Möh. lokal höjd, (+0,00) P, TE Magasinsvolym 32,6 DE / 2,82 Mm 3 P, TE Magasinsekvivalent 4,3 TE/cm (vid DG) P, TE Avrinningsområde 19,5 km 2 P, TE Sjöyta 1,25 km 2 P, TE SKÄRVEN REGLERMAGASIN Dämningsgräns 279,64 lokal höjd, (+1,54) P, TE Sänkningsgräns 278,10 lokal höjd, (+0,00) P, TE Magasinsvolym 4,6 DE / 0,4 Mm 3 P, TE Magasinsekvivalent 0,72 TE/cm (vid DG) P, TE Avrinningsområde 26,0 km 2 P, TE Sjöyta 0,3 km 2 P, TE SIKSJÖN REGLERMAGASIN Dämningsgräns 1,90 lokal höjd P, TE Sänkningsgräns 0,00 lokal höjd P, TE Magasinsvolym 8,3 DE / 0,72 Mm 3 P, TE Magasinsekvivalent 1,2 TE/cm (vid DG) P, TE Avrinningsområde 13,0 km 2 P, TE Sjöyta 0,4 km 2 P, TE TVÄRFORSEN KRAFTVERK SVÅGAN, HUDIKSVALLS KOMMUN, GÄVLEBORGS LÄN Dompegel Placerad vid dammen P, TE

9 Dämningsgräns 231,20 möh P, TE Sänkningsgräns 229,70 möh, P, TE Magasinsvolym 0,4 Mm 3 P, TE Magasinsekvivalent 1,05 TE/cm (vid DG) P, TE