RAPPORT. Suseån - Förstudie utredning av flödesbegränsade åtgärder

Transkript

1 RAPPORT Suseån - Förstudie utredning av flödesbegränsade åtgärder Upprättad av: Mattias Svensson Granskad av: Bo Nilsson Godkänd av: Mattias Svensson

2 RAPPORT Suseån - Förstudie utredning av flödesbegränsade åtgärder Utredningen är ett samarbete mellan Suseåns vattenråd och konsultföretaget WSP i Halmstad. Kund Suseåns Vattenråd Sven Olov Johansson Konsult WSP Samhällsbyggnad Laholmsvägen Halmstad Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Uppdragsledare Specialist Suseåns Vattenråd Mattias Svensson Bo Nilsson Sven Olov Johansson 2 (7)

3 Innehåll 1 Förord 4 2 Sammanfattning 4 3 Påverkansfaktorer på flöden och nivåer 4 4 Möjliga åtgärder 5 5 Beräkningsexempel 6 6 Förslag till åtgärder Strategi på lång sikt 7 3 (7)

4 1 Förord Suseåns översvämningar i Getinge har varit ett problem i många år. Halmstads kommun lät år 2010 göra en utredning som visar hur fastigheter kring Suseån i Getinge samhälle skulle kunna skyddas vid översvämningar. Vid ett seminarium i Getinge 2011 var ett av budskapen att innan beslut om åtgärder i Getinge tas bör möjligheten att göra flödesbegränsande åtgärder uppströms Getinge, som kan påverka översvämningssituationen i Getinge, studeras. Suseåns Vattenråd har tagit initiativet till en sådan studie. Denna förstudie visar på förutsättningarna och möjligheterna att göra åtgärder uppströms Getinge som påverkar översvämningarna i Getinge. Utredningen är ett samarbete mellan Suseåns vattenråd och konsultföretaget WSP i Halmstad. 2 Sammanfattning De höga flödes- och vattennivåerna i Suseån beror av många olika faktorer som samverkar på ett komplext sätt. För att minska översvämningsproblematiken finns det inte någon enskild åtgärd som kan utföras för att lösa problemet. Åtgärderna måste göras både lokalt med exempelvis vallar men även mer övergripande där avrinningsbegränsade åtgärder utförs i skog- och jordbruksmark men även att öka flödet nedströms problemområden. 3 Påverkansfaktorer på flöden och nivåer Ett vattendrags flöde och nivå påverkas av ett antal olika faktorer. Hur dessa faktorer samverkar är komplext och varierar längs ån och i omfattning. Nedan listas ett antal påverkansfaktorer för Suseån utan inbördes rangordning: Magasinskapacitet - andel sjöareal inom avrinningsområdet är relativt låg Tjäle i marken - Påverkar avrinningen negativt då vattnets upphållstid blir kortare och flödet ökar. Kraftverk - Kraftverkens vattendomar påverkar direkt nivåerna i Suseån. Ägare av vattenkraftverk har inga incitament att öka flödet vid högvattensituationer, exempelvis Berte kvarn nedströms Getinge. Framtida klimat Nederbördsintensiteten kommer att öka i framtiden vilket kommer att leda till ökade flöden i vattendragen. Vegetation längs åkanten Träd och buskar längs åkanten påverkar flödet, dock i begränsad omfattning. Störst påverkar sker om träd trillar tvärsöver ån och fångar upp ytterligare material och därigenom uppkommer en dämmande effekt. Sedimentation - Sedimentation i ån har en begränsad effekt, troligtvis är materialtransporten i Suseån relativt liten. 4 (7)

5 Årstid Det finns inget samband mellan höga flöden och årstid, men höga flöden förekommer något mer frekvent under vinterhalvåret. Trånga sektioner Broar som är relativt nybyggda har dimensionerats efter gällande regler och krav har oftast en marginell påverkan på flödet till skillnad från äldre broar. Exempelvis har den gamla valvbron i Getinge en trång tvärsektion, och är även belagd med restriktioner (byggnadsminne) vad gäller ombyggnad för anpassning till högre flöden och nivåer. Förhållande mellan Mostorpsån och Suseån uppströms Getinge vad gäller avrinningsområdesareal är förhållandevis lika. Det som skiljer de olika avrinningsområdena åt är främst andelen skogsmark och jordbruksmark. För att klarlägga hur de olika avrinningsområdena påverkar nivåerna nedströms krävs det fördjupade utredningar. Skogsmark Åkermark Sjö Suseån 11% 87 % 0,67 % Mostorpsån 28 % 68 % 1,67 % 4 Möjliga åtgärder Föreslagna åtgärder för ett avrinningsområde är generella. För att uppnå maximal effekt både vad gäller vattennivåer och flöden men även kostnader bör de olika alternativen noga analyseras och vägas mot varandra innan slutgiltiga altenativ väljs. Uppströms Nedströms Lokalt Begränsa flödet uppströms Öka sjöarealen/ magasinsvolymen uppströms inom avrinningsområdet, anlägga dammar Minska avrinningskoefficienten Fördröjande åtgärder såsom minskning av dräneringar/utdikningar, återskapa en naturlig infiltration av ytvatten i markerna. Bredda å-fåran till ursprunglig sektion/återställa naturlig sträckning av ån Översvämningsområden, våtmarker Öka flödet nedströms Vattenkraftverk - tappningsförfarande Vallar, dagvattensystem, pumpanläggningar Vid anläggande av flödesbegränsande åtgärder är det mycket viktigt att kvantifiera och konsekvensbeskriva de följdeffekter som uppstår. Åtgärder såsom anläggande 5 (7)

6 av översvämningsområden kräver stora markområden och kan kräva höga kompensationsersättningar för berörda markägare. En grundregel är att problemet alltid flyttar till ett annat ställe, det försvinner inte. Exempelvis kan ett ökat flöde vid Berte kvarn ge översvämningsproblem nedströms vid Boberg. 5 Beräkningsexempel Medelhögvattenföringen (MHQ) i Suseån vid Getinge ligger på ca 23 m³/s. Troligtvis uppstår redan vid relativt låga flöden översvämningsproblem. MHQ inträffar statistiskt sett i storleksordningen vartannat år. En bedömning är att ån klarar att avbörda upp till 20 m³/s utan att det blir problem. Då blir beräknad magasinsvolym enligt nedan vid inträffade högflödessituationer. Flödena är hämtade från SMHIs Vattenwebb (obs: beräknade värden). Tidpunkt för högflöde Varaktighet (dygn) Toppflöde Medel Kapacitet Flöde för magasinering Magasinsbehov under högflödets tid (m³) Feb Dec Juli ,5 20 7, Jan Den grova uppskattningen ovan bygger på att man klarar sig från översvämningar upp till ett flöde på ca 20 m³/s. För en mer exakt bedömning krävs det att en ytvattenmodell och där olika scenarior simuleras För att klara en högflödessituation som sträcker sig över 1,5 vecka skulle det krävas ett magasin på nästa 10 milj m 3 vilket inte är realistiskt att anlägga då påverkan på landskapsbilden skulle bli mycket omfattande. Även vid relativt måttliga nivåer skulle magasinsvolymen bli stor, se bilaga 1 för magasinutbredning vid en teoretisk volym på ca 2,2 milj. m 3 och vid ett medelvattendjup på 1 meter respektive 2 meter. 6 Förslag till åtgärder WSP föreslår att följande åtgärder studeras vidare: Sänkning av dämningsnivå vid Berte kvarn samt ändringar av tappningsförfarande vid högvattensituationer. Ansökan för ny vattendom pågår. Anläggande av lokala vallar och dagvattenåtgärder enligt tidigare framarbetat förslag av WSP, Förstudie översvämningsåtgärder för Nissan och Su- 6 (7)

7 seån Ett sådant förslag med vallar m.m kan utvecklas till att åns omgivningar blir en mer positiv del av Getinge samhälle. Anläggande av våtmarksområden eller återställande till ursprungliga å-fåran har en mycket begränsad effekt på flöden och nivåer, däremot kan sådana åtgärder tillföra höga naturvärden till området. Anläggande av stora fördröjningsmagasin, exempelvis med vägbankar eller naturliga höjdpartier som dämning är mycket kostsamt och påverkan på landskapet/miljön blir troligtvis allt för stor. 6.1 Strategi på lång sikt För att på lång sikt, med ökande nederbörd, undvika framtida nya översvämningsproblem i Getinge är många små fördröjande åtgärder uppströms i systemet kanske den mest realistiska strategin. Det kan handla om att minimera avrinningen från skogsmark och jordbruksmark och om anläggande av våtmarker. Det kan också handla om att minimera avrinningen från ytor i bebyggda områden. 7 (7)