Ljusnan och Voxnan. Beskrivning av vattendragen
|
|
- Solveig Bengtsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ljusnan och Voxnan Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens placering och det geografiska område som föreslås pekas ut som riksintresse. Beskrivning av vattendragen Ljusnan är den sjunde största vattenkraftproducerande älven i Sverige. Ljusnan avvattnar ett område som sträcker sig totalt ca 450km, från Härjedalens fjällkedja vid norska gränsen till mynningen i Bottenhavet vid Ljusne, någon mil söder om Söderhamn. Betydande magasin i Ljusnan är Lossen, Grundsjön och Svegsjön, som tillsammans styr den huvudsakliga vattenvolymen i huvudfåran. I älven finns ett 25-tal större kraftverk och ett flertal mindre, 20 av dessa räknas som klass 1 kraftverk i Energimyndighetens rapport ER2016:11. Den normala årsmedelproduktionen för hela Ljusnan är ca 3600 GWh. Samtliga kraftverk matar ut i elområde SE2. Vattendragets längd [km] 370 (750**) Avrinningsområdets yta [km2] Installerad effekt (totalt i älven) [MW] 820 Årsmedelproduktion [GWh] Medelvattenföring (vid mynningen) [m3/s] 230 Total kapacitet årsmagasin [Mm3] Regleringsgrad (vid mynningen) [%] * 22 * Den andel av medelårstillrinningen som kan lagras i älvens magasin, beräknad för åren ** Total längd inklusive biflöden Likt de flesta älvar i Mellansverige består Ljusnan av både sjösystem och längre älvsträckor. Flertalet mellanmagasin på vägen ner mot havet nyttjas till vecko och dygnsreglering. Nästan parallellt med Ljusnan rinner biflödet Voxnan som även den har sina källflöden i Härjedalen och nordvästra delen av Hälsingland. Voxnan saknar större enskilt reglermagasin och regleras i stället av flertalet mindre "brukssjöar" tidigare reglerade inom flottning och skogsnäring.
2 Vid kraftverket i Alfta sker den mest betydande korttidsregleringen för biflödet. Ljusnan och Voxnan rinner ihop till en gemensam älv strax söder om Bollnäs. Medelvattenföringen vid utloppet till havet vid Ljusnefors är ungefär 230 m3/sekund. Av Ljusnans vatten omfattas ca300 km2 av riksintresseklassningen. Figur 1 och 2. Årsregleringen ger en förändrad flödesprofil i hela älven. Första bilden visar uppmätt vattenföring jämfört med rekonstruerad naturlig vattenföring i Ljusnefors kraftverk vid älvens mynning till havet. Andra diagrammet visar en mätpunkt vid Vikarsjöns utlopp, längre upp i älven (nedströms de stora reglermagasinen Lossen och Grundsjön). Där är regleringsgraden högre och kan samla drygt hälften (57%) av all uppströms tillrinning i magasinen under ett år utan att tappa ur något vatten (att jämföra mot 22% vid havet). Reglerbidraget från vattenförekomsten Ljusnans ackumulerade reglerförmåga enligt Energimyndighetens (rapport ER2016:11) uppgår till: 1 dygn: 7,07* 28 dygn: 3,29* 1 år: 3,77*
3 *Summan av kraftverkens högsta %-värde i mätserien Förutsättningar för flexibel elproduktion För att uppnå en flexibel produktion i Ljusnan krävs att de stora reglermagasinen kan regleras fritt, utan större begränsning av kortsiktiga nivåförändringar, eller restriktioner vid avsänkning och återfyllnad. Regleringen av årsmagasinen Lossen och Grundsjön har idag generösa tillstånd för att tillmötesgå en effektiv reglering och reglernytta. Viss begränsning i regleringen kan uppstå pga. krav på återreglering av vattnet vid nedströms liggande magasin och kraftverk (enligt vattendom). Svegsjön har sommartid en sänkningsgräns som idag ofta begränsar flexibilitet och möjlighet att vid behov anpassa Mellanljusnans produktion till elbehovet. En liten förändring av tillståndet kopplat till Svegsjön och Svegs kraftverk skulle kunna ge betydande flexibilitetsförbättringar och stödja elproduktionen. Att fortsättningsvis kunna nyttja de större mellanmagasingen till korttidsreglering, med dess flödes och nivåförändringar är en förutsättning för Ljusnans anläggningar och dess produktionsförmåga, vilket för vissa kraftverk även skulle kunna förbättras. Även i Voxnan finns nyckelmagasin och kraftverk som skapar god reglernytta, med potential till utökad produktionseffektivitet. Grängens reglering (biflöde till Voxnan), Alftas magasin Viksjön och Norrsjön är alla viktiga för flexibilitet och reglering av Alfta kraftverks produktion. Reglermagasinen Som tidigare nämnts sker säsongsreglering i huvudsak i Lossen, Grundsjön och Svegsjön. Förutom i dessa sjöar sker viss årsreglering även i några av älvens mellanmagasin i huvudflödet och i Voxnans biflöden. Alla magasin (inkl. årsmagasinen) vars tillstånd tillåter vecko och dygnsreglering nyttjas till att variera flöde och produktion på tim-nivå under dygnet. Det sker alltid en kombinerad optimering mellan säsong och korttidsreglering utifrån rådande elbehov. Många av dessa anläggningar är geografiskt placerade i grupp och måste samplaneras. I en rad av kraftverk måste ofta nedströmsliggande kraftverk vänta in vatten innan de kan regleras upp (eller tvärt om vid stopp eller nedreglering). Gångtiden på vatten och närheten till varandra gör att vissa enheter planeras och fungerar som Master/Slave. Speciellt tydligt blir detta om kraftverket saknar eget reglerbart magasin. I övre delen av Ljusnan finns de största årsmagasinen, Lossen och Grundsjön. Vid behov av produktion förser Långå kraftverk elsystemet med god flexibilitet och hög effekt. Kraftverket ser också till att resten av älven får vatten under de tider då ökad produktion önskas. Lossen och Grundsjöns vatten optimeras utifrån rådande vattensituation där man även sparar/lagrar vatten vid höga flöden, då produktionsöverskott råder. Halvfari, kraftverket närmast, nedströms Långå följer i stort sett ovanliggande kraftverks tappning. Med eget korttidsmagasin och tillsammans med Vikarsjön sker här en viss dämpning av den totala korttidsregleringen. Gångtid : LÅÅ-HFI ca 30min, LÅÅ-Svegsjön ca 24tim. (beroende på flödet). Mellanljusnans flöde bestäms av inflödet till Svegsjön och tillrinningen, nedströms Laforsen. I praktiken planerar man ett veckoflöde i grunden, anpassat till denna naturskyddade del av Ljusnan. Detta veckomedelflöde korttidsoptimeras i kraftverken från Sveg till Öjeforsen, för att sedan i Laforsen återfå ett jämnt flöde. Gångtid : SVG-LAF ca 3tim. Från Laforsen ner till Landafors varierar gångtiden på vatten mellan timmar. Bollnäsregionens viktigaste magasin är Orsjön ("Arbråsjöarna"). Detta Norränges magasin styr korttidsregleringen för samtliga kraftverk i området. De små mellanmagasin som finns används mest för att kompensera tidsfördröjningen av vatten mellan anläggningarna. Gångtid : LAF-NÄE ca 24tim. och NÄE-LAK ca 2tim.
4 Voxnan är en gren av Ljusnan med relativt låg regleringsgrad vad gäller årsreglering. I den övre delen finns ett antal reglerade sjöar som kan lagra en viss mängd av vårfloden. Detta var tidigare flottningsdammar vars dammutskov släpper vatten med fast flöde och volym efter säsong. Den samlade volymen vatten korttidsregleras först när vattnet når Edsbyn och Alfta. Viksjöfors, Alfta och Runemoluckan är de anläggningar med högsta värdet för korttidsregleringen i Voxnan. Sunnerstaholm och Lenninge bidrar med viss flexibilitet innan vattnet når sjön Varpen i Ljusnan. Gångtid : ATA- Varpen ca 7tim. Närmast havet sker den största regleringen i Höljebro, och de nedströms liggande kraftverken följer dess tappning som slav. Uppströms kraftverket finns Bergvik som idag är en flaskhals, med något lägre turbinkapacitet än omgivande anläggningar. Magasinen Bergviken och Marmen är relativt stora och kan både nyttjas för dygn och veckoreglering. Gångtid : BEK-Havet ca 45min. Ser man till hela älvens effektreglering under optimala reglerförhållanden (ej höga tillrinningar och högflöden) har älven ett reglerspann från ca 100MW upp till ca 750MW. Inom detta reglerområde kan ca 400 MW effekt regleras relativt snabbt (inom tio minuter), medans hydrauliska och tillståndsmässiga förhållanden begränsar möjligheten till snabb reglering av övrig installerad produktion. För att uppnå full effekt kan det i vissa fall dröja ända upp till 2 till 7 dagar innan systemet är fullt uppreglerat. Bilden visar snabbhet och tröghet i effektutvecklingen över tid. Mustrun vid detta tillfälle är ca 125MW Gällande vattendomar "Nolltappning" är tillåten vid de flesta kraftverk i Ljusnan (med några undantag). Där torrlagd spillfåra finns är det ofta ett krav på ett lågt minimispill (ofta <500liter), för att undvika surt, stillastående vatten. Men vid något av kraftverken (tex. Dönje) finns det krav på flöde i omlöp eller spillfåra, ekologiskt anpassat för fauna och fisk. Utbyggd effekt
5 Utbyggnaden av vattenkraften i Ljusnan och Voxnan har pågått i omgångar de senaste 100 åren, då magasin och kraftverk optimerats utifrån flödens storlek, nya tillkomna magasin (50, 60-talet) och andra naturliga förutsättningar. Förändringar av vattendomar skulle möjliggöra effektökningar och ökad flexibilitet. Effekt, flexibilitet och viss energiökning finns också att finna vid förnyelse eller ombyggnad av befintliga kraftverk, då det främst handlar om ökade turbinflöden vid redan befintlig anläggning eller damm. För att kunna öka produktionsvolymen mer betydligt krävs att man bygger nya magasin samt fler och större kraftverk. Hur påverkas riksintresset av förändrade förutsättningar Reglering och vattenkraftproduktion bygger på att vatten samlas i magasin för att sedan, över tid variera flödet ur magasin och älv-sträckor motsvarande effektbehovet. All förändring av möjligheten att ta till vara på vatten för elproduktion kommer att påverka flexibilitet och produktionsvolym (mer eller mindre). Åtgärder som minskar möjligheten till säsongslagring i älvens årsmagasin innebär mera spill vid högflödessituationer och därmed minskad produktion sett på årsbasis totalt. Dessutom påverkas även produktion på alla kortare tidsskalor. Eventuella inskränkningar i korttidsreglering slår i första hand mot möjligheten att leverera energi och effekt i tider när efterfrågan och därmed belastningen på elsystemet är hög. Konsekvensen av minskad lagringskapacitet blir också att produktionen blir högst under vår och försommar när efterfrågan typiskt sett är mindre och ett produktionsöverskott då skulle motverka balansen i elsystemet. Överföringsbegränsningar i elnätet påverkar också möjligheten att leverera önskade systemtjänster i form av balans- och reglerkraft, frekvensstyrning mm till elnäten. Även korttidsregleringsmöjligheten försämras av minskade magasinsvolymer, då det finns risk för att vatten måste spillas ur fyllda magasin, vid olika högflödessituationer under året. I Ljusnan kan eventuella krav på ökade minimitappningar eller ändrade regler för villkor rörande omfattningen i års- och korttidsregleringstillstånd komma att medföra stora negativa effekter på elproduktion och reglernytta. Många anläggningar i vattendraget är placerade i följd efter varandra, där då en eventuell förändrad förutsättning i ett kraftverk kommer att påverka eller begränsa möjligheten till optimal styrning av vattenflödet i flera kraftverk. Det vill säga att även en mindre förändring av förutsättningar i en anläggning, regleringsmagasin eller kraftstation ofta kan påverka förhållandet för hela vattendraget och därmed också förutsättningarna för en effektiv vattenkraftproduktion. Dessutom finns risk att tider som finns tillgängliga för fullastproduktion i det sammanhållna systemet förkortas. Allt hänger ihop. I takt med renoveringar av anläggningar i Ljusnan finns goda möjligheter till effektiviseringsåtgärder, främst i form av möjlighet till ökad effekt men även en viss, om än mindre, ökning av energiproduktionen. Dessa åtgärder som utförs i befintliga anläggningar innebär ingen eller en marginell fysisk påverkan och är därmed relativt enkla att utföra samtidigt som renoveringsåtgärder utförs.
6 Bilaga 1. Effektreglering 2013 Exempel på Ljusnans totala effektreglering över året (2013). Orange kurva visar naturlig modellerad tillrinning (SMHI) Exempel på effektreglering ovan Vikarsjön (2013). Orange kurva visar naturlig modellerad tillrinning (SMHI) Bilaga 2. Uppgifter om magasin Årsmagasin Volym - Mm3 Volym GWh * Regleringsgrad % ** Ljusnan Lossen Grundsjöarna Övre Särvsjön Nedre Särvsjön Lofssjön Linsellsjön
7 Smedjemorasjön Orrmosjön Härjeåsjön Svegssjön Hundsjön Målingen Öjingen Kvarnsjön Finnebysjön Hennan Arbråsjöarna Bergviken Marmen Voxnan Amsen Tandsjön Fågelsjön-Tyckeln Jättsjön Hamrasjön Dåasen Storryggen Lossjön Långarna Grycken Telningen Mållången Grängen * Vattenvolym uttryckt i den elenergi som produceras på denna i alla nedströms liggande kraftverk ** Den andel av medelårstillrinningen som kan lagras i magasin uppströms given punkt. Beräknad för åren
8 Bilaga 3. Schematisk bild
9 Bilaga 4. Kartbild med dammar och kraftverk
Figur 1. Dalälven med dess tre huvudgrenar Västerdalälven, Österdalälven och Oreälven samt några framträdande biflöden.
Dalälven Österdalälven, Västerdalälven och Oreälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen
Läs merGöta älv - Klarälven. Beskrivning av avrinningsområdet och vattendraget/n
Göta älv - Klarälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar
Läs merFigur 1. Karta över norra Götaälvs huvudavrinningsområde med Norsälven samt dess biflöden markerade.
Göta älv - Norsälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar
Läs merUmeälven. Beskrivning av vattendraget
Umeälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Läs merDelångersån och Svågan
Delångersån och Svågan Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar
Läs merVeckomedelflöde vid Viforsen Veckonummer
m3/s Ljungan Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Läs merIndalsälven. Beskrivning av vattendraget
Indalsälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Läs merLule älv. Beskrivning av vattendraget
Lule älv Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Läs merGöta älv nedan Vänern
Göta älv nedan Vänern Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar
Läs merÅngermanälven. Beskrivning av vattendraget
Ångermanälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels
Läs merFigur 1: Karta över Motala Ströms avrinningsområde (den skuggade delen). Bilden är hämtad från SMHI:s vattenwebb.
Motala ström Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Läs merMyndighetsroller dammsäkerhet Beredskap för dammbrott
Myndighetsroller dammsäkerhet Beredskap för dammbrott Maria Bartsch SveMins dammsäkerhetskurs för gruvindustrins ledare 2011 Svenska Kraftnät > Stamnät 220 kv, 400 kv > Systemansvar elförsörjningen > Elberedskapsmyndighet
Läs merAppendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29
Appendix 1 1 (5) Bilaga 1- Åtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Fortum ställer sig bakom de kommentarer som framförts av Vattenregleringsföretagen i deras bilaga till remissvar angående
Läs merFörslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan
PM 1 (17) 48 Miljöanalys Pär Granström 026-17 12 40 per.granstrom@x.lst.se Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan Förord Detta förslag
Läs merSynpunkter på miljökvalitetsnorm i enskilda vattenförekomster, Bottenhavets Vattendistrikt
1(8) Bilaga till Vattenregleringsföretagens svar på Samråd, dnr 537-7197-14 Synpunkter på miljökvalitetsnorm i enskilda vattenförekomster, Bottenhavets Vattendistrikt VRF samordnar årsreglering i sex av
Läs merDalälvens vattenkraftssystem
Hållbar vattenkraft i Dalälven Dalälvens vattenkraftssystem Claes Kjörk, Fortum Anna Hedström-Ringvall, DVF Kent Pettersson, Fortum Nicklas Hjerdt, SMHI Per-Erik Sandberg, Länsstyrelsen Dalarna 15 september
Läs merRAPPORT. Underlag för samordnad beredskapsplanering avseende dammbrott i Ljusnan och Voxnan LJUSNANS VATTENREGLERINGSFÖRETAG. Stockholm
LJUSNANS VATTENREGLERINGSFÖRETAG Underlag för samordnad beredskapsplanering avseende dammbrott i Ljusnan och Voxnan Stockholm 1 (16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 2 PROJEKTETS ORGANISATION 5 3 FÖR
Läs merHur möjliggörs 100% förnybart till 2040? Möjligheter i Skellefteälven
Hur möjliggörs 100% förnybart till 2040? Möjligheter i Hur möjliggörs vägen till 100 % förnybart 2040 Riksdagen har pekat ut målet om att Sverige ska ha 100 % förnybar elproduktion år 2040. I den blocköverskridande
Läs merHej! Med vänlig hälsning. Fredrik Stjernholm. Du hittar information om hur länsstyrelsen behandlar personuppgifter på
Från: Stjernholm Fredrik Till: Länsstyrelsen Västernorrland Ärende: Yttrade över samråd miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten - vattenkraft Datum: den 13 september 2018 15:23:52 Bilagor:
Läs merRAPPORT. Underlag för samordnad beredskapsplanering avseende dammbrott i Ljusnan och Voxnan LJUSNANS VATTENREGLERINGSFÖRETAG. Stockholm
LJUSNANS VATTENREGLERINGSFÖRETAG Underlag för samordnad beredskapsplanering avseende dammbrott i Ljusnan och Voxnan Stockholm 1 (15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 2 PROJEKTETS ORGANISATION 5 3 FÖR
Läs merBilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg
Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg Kommentarer Dalälven Österdalälven Hösthån: Hösthån regleras av kraftverket Båthusströmmen, ett kraftverk som bidrar med så pass mycket
Läs merHUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin
Kurs i vattenkrafthydrologi december 2012 - Vattenreglering Emma Wikner - Statkraft Karin Larsson - Vattenregleringsföretagen Storsjön med utsikt över Frösön Definition MB 11 kap 5 : Med vattenreglering
Läs merVattenreglering vad är det?
VATTENREGLERING Lars Skymberg, Fortum Vattenreglering vad är det? Med vattenreglering avses ändring av vattenföring och vattenstånd i ett vattendrag till förmån för annan vattenverksamhet, i vårt fall
Läs merFörutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan?
Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan? Fallstudie Ljusnan -2+1 Lek på specifika ytor Uppströms lekvandring efter 1-3 år i havet Nedströms vandring smolt efter 1-4 år, kelt efter lek (höst
Läs mer3. Grävningsarbeten i befintlig utloppstunnel så att dess area utvidgas från 25 mp
P och P till Gustav Hartzell Tel: 0611-18 5 E-post: gustav.hartzell@fiskeriverket.se YTTRANDE Datum Beteckning 007-11-1 Dnr 61/48-8-06 Ert Datum Er beteckning 007-07-16 M 15-07 Östersunds tingsrätt Miljödomstolen
Läs merFörebyggande åtgärder mot översvämningar är lönsamma
Vårflod Bollnäs 1916 Sommarflöde 2000 Ovanåker Fakta om Bollnäs och Ovanåkers kommuner Två kommuner i södra Hälsingland som gränsar till varandra Befolkningsmängd ca 37 000 inv. Genom Ovanåker rinner Voxnan
Läs merLänsstyrelsen Jämtlands län Fiske Joakim Svensson
Joakim Svensson Datum Dnr (anges vid skriftväxling) OMPRÖVNING AV VILLKOREN FÖR VATTENKRAFTSANLÄGGNINGAR I ÖVRE LJUSNAN Sammanfattning Länsstyrelsen i och Härjedalens kommun föreslår som ett förstahandsalternativ,
Läs merVattenkraftens framtida bidrag till ökad kapacitet och reglerförmåga
1(9) Vattenkraftens framtida bidrag till ökad kapacitet och reglerförmåga Ett framtidsscenario för vattenkraften i Skellefteälven Inspel till Energikommissionen 1. Sammanfattning Vattenkraften är en mycket
Läs merSkellefteälvens VattenregleringsFöretag
Skellefteälvens VattenregleringsFöretag BERGNÄS BASTUSEL RENGÅRD BÅTFORS FINNFORS GRANFORS KRÅNGFORS SELSFORS KVISTFORSEN SÄDVA SLAGNÄS GRYTFORS GALLEJAUR VARGFORS REBNIS Vattenregleringsföretag Vattenregleringsföretag
Läs merPOTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT
POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT Energilunch den 2 december 2015 Gun Åhrling-Rundström, Svensk Energi Bakgrund Idag och i framtiden förväntas mer elproduktion som
Läs merEN RAPPORT FRÅN SVENSK ENERGI POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT
EN RAPPORT FRÅN SVENSK ENERGI POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT December 2015 INNEHÅLL 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund till rapporten... 4 3. Kraftsystemets uppbyggnad...
Läs merAtt definiera god ekologisk potential
Länsstyrelsen Västernorrland Att definiera god ekologisk potential Förslag på metod för kraftigt modifierade vatten särskilt nedre Faxälven Omslagsbild: Ramsele kraftverks reglerdamm Fotograf: Madelen
Läs mer1(18) Del 9 Åtgärdsplan för Delångersåns avrinningsområde
1(18) Del 9 Åtgärdsplan för Delångersåns avrinningsområde Innehållsförteckning Förslag på åtgärder för att följa föreslagna miljökvalitetsnormer... 3 1. Inledning... 7 2. Beskrivning av området... 7 2.1.
Läs merVATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T
VATTENKRAFT INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T 2017 Information om renovering av Långforsens vattenkraftstation 1 LÅNGFORSEN IDAG KRAFTVERK 33M3/S 8M3/S Oförändrad vattenmängd Vi vill renovera stationen där
Läs merMiljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft
Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft Utgiven av vattenmyndigheterna Diarienummer: 537-14769-2017
Läs merVarför utnyttjas inte hela den installerade effekten i vattenkraften? Lennart Söder, KTH
Varför utnyttjas inte hela den installerade effekten i vattenkraften? Lennart Söder, KTH Varför utnyttjas inte hela den installerade effekten i vattenkraften? Installerad effekt i vattenkraften i Sverige
Läs merTillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd
Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd Utrivning av Milsbro och Gällsta kraftverk i Gnarpsån samt omledning av Lunnsjöbäcken vid Lunnsjöns utlopp och vid bäckens utlopp
Läs merDalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer
Hållbar vattenkraft i Dalälven Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer 20 oktober 2016 Gysinge Dalälvens avrinningsområde Pilotprojekt Hållbar vattenkraft i Dalälven Bakgrund organisation
Läs merPraktiska och ekonomiska begränsningar i att reglera vatten samt vattenkraftdirektivet
Praktiska och ekonomiska begränsningar i att reglera vatten samt vattenkraftdirektivet Claes Hedenström Communication/Business Relations Production, Vattenfall Policy ansvarig vattenkraft NEPP seminarium
Läs merHållbar vattenkraft i Dalälven. Prioriteringsarbete i Dalälven Ann-Louise Haglund Länsstyrelsen i Dalarnas län
Hållbar vattenkraft i Dalälven Prioriteringsarbete i Dalälven Ann-Louise Haglund Länsstyrelsen i Dalarnas län Bakgrund och syfte: Nationell strategi för åtgärder i vattenkraften Avvägning miljöåtgärder
Läs merFrekvensen hos långvariga vårflöden har cykler
Frekvensen hos långvariga vårflöden har cykler !? Uppmätt Q i Långhag Simulerad QN i Näs snö mm vattenekvivalent 250 200 150 100 50 0 Snötäckets maximala vatteninnehåll uppströms Näs snö mm vattenekvivalent
Läs merLule älv Åtgärder som påverkar produktionen
Lule älv Åtgärder som påverkar produktionen Vattenreglering Lule älv Luleå, 2013-03- 22 Thord Lindström, Vattenfall Vattenkraft AB Nordiska elsystemet Norden är ett gemensamt elkraftsystem En gemensam
Läs merDammen uppströms intaget till Ungsjöboverket
På inspektionsresa till småskaliga vattenkraftsanläggningar i Dalarna Bålstabon Anders Nilsson blev 1990 egenföretagare då han grundade rörmokarfirman Håbo Rör AB. 1993 gav han sig in i vindkraftbranschen
Läs merAppendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och
Läs merBristande vattenföring förbi Gävleborgs regleringsdammar
Bristande vattenföring förbi Gävleborgs regleringsdammar Rapport 2010:17 Bristande vattenföring förbi Gävleborgs regleringsdammar Förord Studien har genomförts under våren 2010 av Länsstyrelsen Gävleborg
Läs merRapport: Dalälvens korttidsreglering
Rapport: 2018-02 Dalälvens korttidsreglering Miljöeffekter och potentiell effektutbyggnad Omslagsbild: Rossö kvarn, Bysjön, nedströms Näs kraftverk i Dalälven. Foto: Mats Forslund Rapporten kan laddas
Läs merSäkerheten vid våra kraftverk
Säkerheten vid våra kraftverk Tillsammans kan vi öka säkerheten Ett vattenkraftverk är mäktigt att uppleva på nära håll. Det ger respekt och förståelse för naturens krafter. Vi på Vattenfall vill gärna
Läs merNy vattenkraftstation i nedre delen av Iggesundsån
Ny vattenkraftstation i nedre delen av Iggesundsån SAMMANFATTNING Holmen Kraft AB äger tre vattenkraftstationer som ligger i anslutning till Iggesunds samhälle. De tre vattenkraftstationerna heter Järnfallet,
Läs merVATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet
VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?
Läs merKlarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet
KLARÄLVENS VATTENRÅD Klarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet Fortum Generation har ett mindre kraftverk i Halgån, Hagfors kommun, som nyttjar
Läs merNationell strategi för hållbar vattenkraft
Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika
Läs merHållbar vattenkraft i Dalälven EID styrgrupp 8 december 2015
Hållbar vattenkraft i Dalälven EID styrgrupp 8 december 2015 Per-Erik Sandberg Vatten påverkade av vandringshinder Underlag till vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vi behöver prioritera våra
Läs merVATTENKRAFTENS FÖRMÅGA ATT BALANSERA STORA MÄNGDER VINDKRAFT
VATTENKRAFTENS FÖRMÅGA ATT BALANSERA STORA MÄNGDER VINDKRAFT NEPP seminarium den 17 mars 2016 Johan Bladh, Vattenfall R&D, Power Tech. BALANSERINGSBEHOVET MÅSTE KOPPLAS TILL EN TIDSSKALA Förbrukningen
Läs merBeräknad naturlig vattenföring i Dalälven
Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 35 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 211-5-21 Sten Lindell 21/286/24 1. Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven
Läs merÄlvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation
Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurering av de vattendrag som är vattenkraftsskadade Småskaliga kraftverk
Läs merHydrologins vetenskapliga grunder
Hydrologins vetenskapliga grunder Vattenbalansens huvudkomponenter Nederbörd Avdunstning Snö Markvatten Grundvatten Sjöar Avrinning 1 Vattenbalansekvationen P = Q + E + M P = nederbörd Q = avrinning E
Läs merMiljökvalitetsnormer och miljöundersökningar
Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar Johan Kling Havs- och vattenmyndigheten JOHAN KLING Johan.kling@havochvatten.se Två typer av miljökvalitetsnormer men också möjlighet för undantag God ekologisk
Läs merYttrande avseende samråd. samrådsunderlag som anges ovan. Av denna anledning vill Arvika Kraft AB inkomma med yttrande.
ARVIKA KRAFT AB 1(6) Datum 2018-09-14 Dnr AK 2018/30 Detta yttrande översänds endast som epost till vasternorrland@lansstyrelsen. se Yttrande avseende samråd Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade
Läs merUmeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén
Umeälven Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess Åsa Widén Projektledare Umeälven Kartläggning av Maximal Ekologisk Potential i Umeälven www.umealven.se Arbetet sker
Läs merÅtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden
Åtgärder utan betydande produktionspåverkan 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden Hur tänkte vi? Innovativt - Att praktiskt i fält lokalisera var naturvärde och biologisk mångfald finns bevarad och
Läs merPraxis Bra Miljöval Elenergi 2009 Version:
Praxis Bra Miljöval Elenergi 2009 Version: 2015-12-15 Kriterier 1.4 och 1.6 Att den el som säljs som märkt Bra Miljöval klarar kriterierna måste årligen verifieras i revisionen. Kriterierna 1.4 och 1.6
Läs merMiljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft
Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft Utgiven av vattenmyndigheterna Diarienummer: 537-14769-2017 (Vattenmyndigheten Bottenviken) 537-3521-2016 (Vattenmyndigheten
Läs merGällande vattendomar och nuvarande regleringsstrategi vid varje dämme som handhas av Mölndals Kvarnby Thomas Ericsson Byålderman
Gällande vattendomar och nuvarande regleringsstrategi vid varje dämme som handhas av Mölndals Kvarnby 2009 12 02 Thomas Ericsson Byålderman Orientering av Mölndalsån vattensystem Avrinningsområde övre
Läs merHöga vattenflöden i reglerade älvar. Sten Bergström
Höga vattenflöden i reglerade älvar Sten Bergström Fakta nr 1 mars 1999 Omslagsfoto: Göran Sandman Höga vattenflöden i reglerade älvar Sten Bergström är forskningschef på SMHI och har mångårig erfarenhet
Läs merVattenkraft. Bra Miljöval Anläggningsintyg. 1. Ansökande näringsidkare (i avtalet kallad Producenten) Kontaktperson. 3. Producentens revisor
Bra Miljöval Anläggningsintyg Vattenkraft 2009 Denna handling är en Ansökan om Anläggningsintyg för Produktionsenhet vars produktion skall ingå i en Produkt märkt med Bra Miljöval. Ansökan skickas till:
Läs merKonsekvensanalys Förbättringsåtgärder som kan bli aktuella för att uppnå God Ekologisk Potential (GEP) i Kraftigt Modifierade Vattendrag (KMV)
Förbättringsåtgärder som kan bli aktuella för att uppnå God Ekologisk Potential (GEP) i Kraftigt Christian Bostorp Claes Hedenström Olof Nilsson Erik Sparrevik Innehållsförteckning 1. Förord... 2 2. Sammanfattning...
Läs merDel 4 Åtgärdsplan för Gideälvens avrinningsområde
Innehållsförteckning Förslag på åtgärder för att följa föreslagna miljökvalitetsnormer... 3 1. Inledning... 7 2. Beskrivning av Gideälvens avrinningsområde... 8 2.1. Vattenkraft inom Gideälvens avrinningsområde...
Läs merNär det gäller aktuella älvsträckor och utbyggnadsprojekt i Gävleborgs län. Projekten är numrerade så att de projekt/älvsträckor som i första hand bör
l S Motion 1984/85:1126 Stig Alftio och Iris Mårtensson Vattenkraftens utbyggnad i Gävleborgs län Riksdagen beslutade i juni 1984 om en plan för vattenkraftsutbyggnad till 66 TWh/år. I beslutet angavs,
Läs merFågelsjörummet John Nyman
1(5) PROTOKOLL MYNDIGHETSNÄMNDEN Plats och tid Fågelsjörummet Beslutande Per Olov Persson (M) Tommy Borg (S) John Nyman (C) Sune Frost (MP) Lasse Bergqvist (L) Ej beslutande Övriga deltagande Elisabet
Läs merBeräkning av vattenstånd och vattenhastighet i Göta älv, Trollhättan
14 UPPDRAG Hydraulisk utredning ny bro över Göta älv UPPDRAGSNUMMER 15003843 UPPDRAGSLEDARE Anders Söderström UPPRÄTTAD AV Lisa Orrheim DATUM 2018-10-05 Beräkning av vattenstånd och vattenhastighet i Göta
Läs merKraftverken i Umeälven
RAPPORT 1 (60) Handläggare Dag Wisaeus Mobil 070-539 69 15 dag.wisaeus@afconsult.com Datum 2015-11-05 Uppdragsnr 604 80 66-1 Kraftverken i Umeälven Beräkning av kostnader för mintappningar under nuvarande
Läs merMiljö- och energidepartementet Datum: Stockholm
Miljö- och energidepartementet Datum: 20170929 103 33 Stockholm m.registrator@regerinskansliet.se Remissvar avseende: Dnr M2017/01639/R, 2017-06-29 Promemoria, Vattenmiljö och vattenkraft Alsteråns Kraftverksförening,
Läs merProjekt Kullån, Burån och Hovaån
Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.
Läs merHur långt når åtgärderna i åtgärdsplanen i förhållande till miljökvalitetsnormerna för vatten?
PM Hur långt når åtgärderna i åtgärdsplanen i förhållande till miljökvalitetsnormerna för vatten? Beredningssekretariatet i Dalarnas län Förord Vattenkraften svarar för 40 50 % av Sveriges årliga elproduktion.
Läs merBilaga 2 Sammanfattande tabeller över grundinformation och resultat för samtliga huvudavrinningsområden med KMV på grund av vattenkraft.
Bilaga 2 Sammanfattande tabeller över grundinformation och resultat för samtliga huvudavrinningsområden med KMV på grund av vattenkraft. Tabell 1. Samtliga huvudavrinningsområden som innehåller KMV på
Läs merSamrådsmöte. Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster - vattenkraft
Samrådsmöte Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster - vattenkraft 1 Välkomna! Vilka är vi? Praktikaliteter 2 Vad ska vi göra idag? Om samrådet - inledning och bakgrund Presentation
Läs merVattenkraft. Naturskyddsföreningen Bra Miljöval Anläggningsintyg. Ansökan Ansökande näringsidkare (i avtalet kallad Producenten)
Naturskyddsföreningen Bra Miljöval Anläggningsintyg Vattenkraft Ansökan 2009 Denna handling är en Ansökan om Anläggningsintyg för Produktionsenhet vars produktion ska ingå i en Produkt märkt med Bra Miljöval.
Läs merDel 10 Åtgärdsplan för Hamrångeåns avrinningsområde
Innehållsförteckning Förslag på åtgärder för att följa föreslagna miljökvalitetsnormer... 3 1. Inledning... 7 2. Beskrivning av området... 7 2.1. Områdesbeskrivning Hamrångeån... 7 2.2. Vattenkraft inom
Läs merTappning i fiskväg 1,5 m3/s, vid de stationer där torrfåra inte. Tappning i fiskväg 3 m3/s, vid. de stationer där torrfåra inte
Bilaga till "Sammanställning av uppskattade anläggningskostnader för fiskvägar samt vattenföringsdata för storskaliga vattenkraftverk Sverige" daterad 2014-02-10, i vilken utförligare metodikbeskrivning
Läs merTallåsen Nore Korskrogen Färila. Karta 4. Edsbyn Ovanåker
Hassela ± Sveg Svegssjön Karta 1 Karta 2 45 Karta 3 Tallåsen Nore Lillhaga Ljusdal Korskrogen Färila Hybo 305 Friggesund Delsbo 307 Ilsbo Näsviken Edsta Gnarp Jättendal Harmånger Stocka Strömsbruk Los
Läs merMiljöförbättringar i utbyggda älvar en arbetsgång för att prioritera mellan åtgärder PRIOKLIV Roland Jansson, Birgitta Malm Renöfält och Åsa Widén
Miljöförbättringar i utbyggda älvar en arbetsgång för att prioritera mellan åtgärder PRIOKLIV Roland Jansson, Birgitta Malm Renöfält och Åsa Widén (Umeå universitet), Erik Degerman (SLU), Dag Wisaeus (ÅF
Läs merKraftverken i Umeälven
RAPPORT 1 (23) Handläggare Dag Wisaeus Mobil 070-539 69 15 dag.wisaeus@afconsult.com Datum 2015-11-05 Uppdragsnr 604 80 66-1 Kraftverken i Umeälven Beräkning av kostnader för att anpassa flödena mellan
Läs merPotentiella miljöåtgärders påverkan på elproduktion och reglerkraft PM Per-Erik Sandberg Länsstyrelsen i Dalarnas län
Potentiella miljöåtgärders påverkan på elproduktion och reglerkraft PM 2018 Per-Erik Sandberg Länsstyrelsen i Dalarnas län Förord Vattenkraften svarar för 40 50 % av Sveriges årliga elproduktion. Vattenkraften
Läs merSammanträdesdatum
PLATS OCH TID Kommunhuset, lokal Nedre Fryken, tisdag 4 september 2018, 15.00 15.25 BESLUTANDE LEDAMÖTER Mikael Johansson (S), ordförande Georg Forsberg (C), 1:e vice ordförande Annika Bjelvert (M), 2:e
Läs merBirgitta Adell Miljösamordnare
Birgitta Adell Miljösamordnare Fortums vattenkraft i Norden Flod Antal anläggn. MW* Ångermanälven 3 57 Indalsälven 10 615 Ljungan 4 103 Ljusnan 18 629 Dalälven 39 935 Klarälven 24 357 Byälven 5 37 Norsälven
Läs merHuvudavrinningsområden på gränsen mellan Sverige, Norge och Finland
Huvudavrinningsområden på gränsen mellan Sverige, Norge och Finland Faktablad nr 20 Juni 2004 Detta faktablad redovisar hur stor del av svenska och norska huvudavrinningsområden som ligger i Sverige, Norge
Läs merKorttidsreglering inom Mälarenergis vattenkraftinnehav
UPTEC ES18 041 Examensarbete 30 hp December 2018 Korttidsreglering inom Mälarenergis vattenkraftinnehav Effektbidrag och miljömässiga konsekvenser i valda scenarion Louise Nordlander Svensson Abstract
Läs merVattennivåer i Åsunden. En faktautredning 2008 ricehamns Kommun
Vattennivåer i Åsunden En faktautredning 2008 Ulricehamns ricehamns Kommun 1 2 Sammanfattning Miljö- och samhällsbyggnadskontoret i Ulricehamns kommun har fått uppdraget att ta fram ett underlag för att
Läs merMiljöåtgärder i Rabobäcken
1 (9) Miljöåtgärder i Rabobäcken Redovisning av åtgärder utförda med stöd av anslaget 1:11 ÅTGÄRDER FÖR HAVS- OCH VATTENMILJÖN. Samhällsbyggnadskontoret (SBK) Planavdelningen Kontaktperson Jonas Engberg
Läs merFörvaltningsplan. Vattenmyndigheten Bottenhavet
Ragnar Asklund 2015-04-30 Dnr Jämt: 063-149346 ragnar.asklund@jamtkraft.se YTTRANDE Ert dnr 537-7197-14 Vattenmyndigheten Bottenhavet Förvaltningsplan Karakterisering och statusklassning Det är svårt att
Läs merVattenkraften och miljön
Vattenkraften och miljön Elforsk slutseminarium 20-21 oktober 2010 Richard Holmgren Miljöchef Vattenfall Vattenkraft AKKATS Kraftstation Jokkmokk Vattenfall AB Vattenfall Vattenkraft i siffror Vattenfall
Läs merBilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Bottenhavets internationella gränsvattenområden i Jämtlands län Detta är en sammanställning
Läs merFiskens väg till Fiskeby
Fiskens väg till Fiskeby Simon Karlsson, Limnolog, Tekniska kontoret Jan Lidström, Holmen Energi Fredrik Nordqvist, Holmen Energi Hanna Domfors, Stadsantikvarie, Kultur och Fritidskontoret Bakgrund till
Läs merÖversvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån
Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för
Läs merÖversvämningskartering av Rinkabysjön
Växjö kommun Byggnadsnämnden Översvämningskartering av Rinkabysjön Uppdragsnummer Lund 2011-06-27 12801616 GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600 Lilla Bommen 1 Svartmangatan 18 Honnörsgatan
Läs merMölndalsån Översvämningsbegränsande åtgärder
Mölndalsån Översvämningsbegränsande åtgärder C-G Göransson, Sweco Environment AB Vattendag Hydrotekniska Sällskapet 30 januari 2013 1 Mölndalsån avrinningsområden Avrinningsområde för Mölndalsån. Oreglerade,
Läs merAvledning av vatten med diken
Avledning av vatten med diken Anna-Maria Perttu innovativ dagvattenhantering Avledning av vatten med diken Diken används i dagvattensystem för att på ett enkelt sätt leda iväg överskottsvatten från ett
Läs merEkologiska effekter och verksamhetspåverkan av förändrade produktionsvillkor i Vattenfalls storskaliga vattenkraftverk
Ekologiska effekter och verksamhetspåverkan av förändrade produktionsvillkor i Vattenfalls storskaliga vattenkraftverk Vattenfalls storskaliga vattenkraftstationer i Sverige Erik Sparrevik Henrik Viklands
Läs merEr referens Vår referens Datum Bottenviken: Dnr 537-9859-2014 2015-04-28 Bottenhavet: Dnr 537-7197-14
1(10) Vattenmyndigheten i Bottenvikens Vattendistrikt Vattenmyndigheten i Bottenhavets Vattendistrikt Er referens Vår referens Datum Bottenviken: Dnr 537-9859-2014 2015-04-28 Bottenhavet: Dnr 537-7197-14
Läs merKRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE
Nr 5-1, uppdaterad: 1 februari 5 Svensk Energi ger ut Kraftläget i Ett förtydligande av begreppet är att Island inte är med i denna sammanställning. De nordiska uppgifterna har källan Nord Pool och de
Läs mer