Frekvensen hos långvariga vårflöden har cykler

Transkript

1

2 Frekvensen hos långvariga vårflöden har cykler

3 !? Uppmätt Q i Långhag Simulerad QN i Näs

4

5

6 snö mm vattenekvivalent Snötäckets maximala vatteninnehåll uppströms Näs snö mm vattenekvivalent Löpande 30-årsmedel av snömax uppströms Näs

7 Snömax som indikator på långvarig vårflod?

8 Vattenregleringens påverkan på vattenföring i nedre Dalälven vid Untra kraftverk Vårflödet minskar m3 Vintertid ökar flödet från m3 Blå linje är uppmätt vattenföring Röd linje är modellberäknade naturliga (oreglerade) vattenflöden

9 Klimatförändringarnas påverkan på vattenflödet i Untra Modellberäknad oreglerad vattenföring Max minskar m3 Vinter ökar m3

10 Flödesförändringar Målscenario 800 m3/s 25 dagar 3-4 års mellanrum Målscenario Naturliga flöden Nuvarande flöden Jan Feb Mars Apr April Maj Juni Juli Aug Sept okt Nov Dec

11 Vad är problemet med att skapa ett högt vårflöde i Näs under 25 dagar?? Österdalälven: 230 Oreälven: 150 Övr. mellantillrinningar Siljan: 50 Västerdalälven och Vanån: 250 Faluån och Svärdsjövattendraget: t: 80 Övr. mellantillrinningar: 100 Summa tillrinning till Näs: 860 m3/s max. 270 => max m3/s 1. Siljan dämpar flödet! 2. Flödestoppen i Västerdalälven kan vara kortvarig!

12 Högt flöde = hög yta i Siljan Nödvändig nivå på Siljan (~162,50m) för önskat, möjligt flöde i Gråda Högsta regleringsgräns, 161,78m. (tillåten maxnivå vid normala tillrinningar och flöden) Trång sektion av älven och Siljan Gråda Q.430m3/s Gråda

13 v.16 v.17 v.18 v.19 v.20 v.21 v.22 v.16 v.17 v.18 v.19 v.20 v.21 v skapat flöde normal tappning skapat flöde normal tappning v.16 v.17 v.18 v.19 v.20 v.21 v.22 v.16 v.17 v.18 v.19 v.20 v.21 v.22 skapat flöde normal tappning skapat flöde normal tappning v.16 v.17 v.18 v.19 v.20 v.21 v.22 Åtgärder för att skapa ett högt flöde i Näs Västerdalälven Österdalälven 0 50 skapat flöde normal tappning Näs Oreälven

14 Base scenariot - Fortum Den totala förlusten av energi blir ca GWh Från V16 tom V15 nästkommande år

15 Vårflodssimulering DVF Produktionsförlust Alt 1 = 300 GWh Alt 2 = 175 GWh

16 Vårflodssimulering Fortum

17 Vårflodssimulering Fortum Produktionsförlust Med Trängslet = 197 GWh Utan Trängslet = 79 GWh

18 Vårflodssimulering Fortum

19 Vårflodssimulering Fortum

20 Vårflodssimulering Vattenfall/ÅF Alternativ Antal dygn då q>800 m 3 /s Ingen reglering Alternativ Nuv. reglering Följande produktionsbortfall i GWh har beräknats för Alternativ 1:

21 Trängslets och Siljans nivåer 2006, Vattenfall/ÅF

22 Produktion 2006 med befintlig och ny reglering Vattenfall/ÅF

23 SLUTSATSER Med föreslagna regleringar våtåren 1999, 2006, 2010 och 2015 skulle målflödet 800 m 3 /s ha uppnåtts vid Näs under 14, 5, 15 respektive 12 dygn. Regleringarna medför att årsreglerkraft flyttas från vintern, då det råder energibrist, till vårfloden då det råder överskott på energi. Beräkningarna är utförda med facit i hand. I verkligheten är det mycket svårt att prognostisera när flödestopparna från Västerdalälven, Svärdsjövattendraget och nedre Dalälven når Näs. Det är i det närmaste omöjligt att redan den 1 mars göra en vårflodsprognos som utgör en säker grund för att ta beslut om regleringar av Trängslet och Siljan ska genomföras för att målflödet vid Näs ska uppnås. Vattendomen från Siljan måste frångås då regleringarna för att uppnå målflöden i Näs förutsätter att Siljans nivå medvetet tvingas upp över regleringsgränsen. Regleringen medför att systemet används till ett ändamål det ursprungligen ej är designat för. Säkerhetsaspekter med anledning av detta har ej analyserats.

24 Hur går vi vidare med årsflödesdynamik? Vi jobbar NU med att sammanställa en rapport med Naturens behov; vilka naturtyper/områden och vilka åtgärder? Analyser av Dalälvens flödesdynamik = förutsättningarna. Analyser av målscenariernas energipåverkan en samlad bedömning. Beskrivning av övrig samhällspåverkan: - Översvämningar av tätorter mm - Dammsäkerhet - Jordbruk längs Dalälven - Utveckling av stickmygg i Nedre Dalälven -mm Hur går vi vidare? - Prioritering inom Hållbar vattenkraft i Dalälven? - Arbetsgrupp tar fram ett beslutsstöd och torrtestar ett par år

25 Nedre Dalälven Älven sökte ett nytt utlopp efter senaste istiden Geologiskt sett ung del av älven Erosionen har inte hunnit bilda någon älvfåra Det flacka landskapet ger en unik miljö med fjärdar, deltalandskap och korta forssträckor Fem större kraftverk i huvudfåran Några mindre (< 1,5 MW) kraftverk i biflöden

26 Nedre Dalälven Natura 2000 Bysjöholmarna Fullsta Ävjebroddvegetation Färnebofjärden Gysinge Jordbärsmuren Ålbo Övre Hedesundafjärden Pellesberget Bredforsen Spjutholmen Båtfors

27 Nedre Dalälven Särskilt värdefulla vatten

28 Nedre Dalälven Arealer (ha) av olika naturtyper i Dalälven (Natura 2000)

29 Delområde K raftverkrk F allhöjd Installerad lera Elproduk Flöde i Spill i Minskad Dito för effekt fekt tion fis kv äg fisk skvä äg elprod grupper meter MW G Wh/år m3/s F lödesandel d l GWh/år GWh/år 1 Österdalälven T rängslet ,044 28,7 Åsen ,041 4,9 Väsa 10, ,033 2,0 Blyberg 11 Nedre 15 Dalälven ,033 2,2 8,5 S pjutmo 21, ,032 4,4 Gråda ,018 2,2 K RV Huvudflödet de 220, ,3 Vandringsvägar K RV 1a bifl Ö-älven 6,9 24,8 0,1 2,5 K R V 1 b bilfl Si iljan - Huvudflödet 4,8 10,6 10 GWh0,1 1,1 Magasin alla la biflöden 25,1 0,05 1,3 - Biflöden 1 GWh 2 Oreälven Vässinkoski ski ,5 0,250 6,3 12,4 Noppikoski ki 67, ,5 0,188 6,2 F urudal 18,5 Torrfåror 3,7 16 1,5-GWh 0,074 1,2 S kattungbyn 7,5 1,4 7,8 0,6 0,025 0,2 Unnån 6,5 Kvillområden 2, ,5 GWh0,040 0,5 1,2 Hansjö 10,6 3,3 18 1,5 0,040 0,7 K RV Huvudflödet 185,6 31,3 112,8 15,1 K RV omr 2 biflöden Flödesdynamik 0,84 3 0,1 0,3 Mags in alla biflöden 12 0,05 0,6 - Årsreglering Ja GWh - Korttidsregl.? GWh 3 Väs terdalälven Lima ,048 2,4 Hummelfors en 19 10, ,039 2,6 5,7 Eldforsen ,5 0,019 0,8 Skifsforsen 3,5 0,5 2,6 0,6 0,005 0,0 Mockfjärd ,024 4,9 5,9 Lindbyn ,024 1,1 K RV Huvudflödet 85,5 88,2 408,6 11,7 KRV omr 3a biflöden 9,4 36 0,1 3,6 KRV omr 3b biflöden 9,2 41 0,1 4,1 KRV omr 3c biflöden 1,8 7 0,1 0,7 Mags in alla biflöden exkl Venj/Horrm 96, ,05 4,8