HÅLLBAR VATTENKRAFT I DALÄLVEN. Åtgärdsplan. för vattenkraftens miljöåtgärder i Dalälven

Transkript

1 HÅLLBAR VATTENKRAFT I DALÄLVEN Åtgärdsplan för vattenkraftens miljöåtgärder i Dalälven

2 Förord Vattenkraften svarar för % av Sveriges årliga elproduktion. Vattenkraften är, särskilt på grund av sin reglerförmåga, en viktig del av dagens och framtidens förnybara energisystem. Ett kraftverks reglerförmåga är dess förmåga att öka eller minska produktionen beroende på variationen i efterfrågan. Detta förutsätter tillgång på vatten från uppströms liggande magasin. Genom att anpassa tappningarna ur vattenreglermagasinen, kan vattenkraften varje sekund förse elsystemet med rätt mängd energi i förhållande till samhällets varierande elbehov och övriga kraftslags aktuella produktionsförmåga. Behovet av reglerkraft bedöms öka i framtiden - i takt med ökad elproduktion från sol- och vindkraft. Kraftverksdammar och vattenreglering förändrar förutsättningarna för djur och växter i och kring våra vatten. Dammar hindrar fiskar och andra arter att ta sig mellan sina lek- och uppväxtområden. Förändrade vattenflöden och vattennivåer utarmar strandmiljöer. Många vatten klarar inte Sveriges miljömål. Vattenkraften behöver anpassas för att klara aktuella miljökrav och bidra till Sveriges mål för både vattenmiljö- och energiområdet. Men båda målen kan inte uppnås i alla vatten - det behövs en väl avvägd prioritering. Dessutom behöver flera andra perspektiv beaktas vid planering av åtgärder utarbetade Havs- och vattenmyndigheten tillsammans med Energimyndigheten en nationell strategi för åtgärder i vattenkraften (Havs- och vattenmyndighetens rapport 2014:14). I strategin tydliggörs att behovet av miljöåtgärder i vattenkraften behöver avvägas i förhållande till energinyttan och att de åtgärder ska prioriteras som ur ett nationellt perspektiv ger störst miljönytta i förhållande till påverkan på energisystemet. 2 BAKGRUND, SYFTE OCH RESULTAT

3 Samtidigt ska möjligheterna att behålla och stärka reglernyttan beaktas. Strategins planeringsmål för vattenkraftens miljöåtgärder, innebär att 2,3 % av vattenkraftens nuvarande elproduktion (motsvarande 1,5 TWh) kan tas i anspråk utan att orsaka väsentlig påverkan på dagens energisystem. Detta planeringsmål är också utgångspunkten för arbetet med Hållbar vattenkraft i Dalälven. Sveriges vattendrag har i strategin delats in i sex grupper, med utgångspunkt från en övergripande avvägning mellan miljö- och energivärden. Dalälven hör till grupp tre, vilket innebär att det behövs fördjupade regionala analyser för att identifiera vilka åtgärder i vattenkraften som ger störst miljönytta i förhållande till påverkan på energisystemet. Länsstyrelsen i Dalarnas län har i uppdrag av Havsoch vattenmyndigheten att planera för Hållbar vattenkraft i Dalälven. Detta ska ske i samverkan med övriga länsstyrelser i nedre Dalälven samt vattenkraftsbranschen. Målsättningen för arbetet är att: Etablera en långsiktig regional samverkansprocess för Hållbar vattenkraft i Dalälven. Utveckla metoder för prioritering av miljöåtgärder mellan energi-, kultur- och miljövärden samt kommunicera erfarenheter med nationella myndigheter och andra län/områden. Ta fram en åtgärdsplan med de åtgärder som ger störst miljönytta i förhållande till påverkan på vattenkraften både effekt och elproduktion. Hållbar vattenkraft i Dalälven är en samverkansprocess mellan Dalälvens vattenregleringsföretag, Fortum och Vattenfall samt länsstyrelserna i Gävleborgs, Uppsala och Dalarnas län. Arbetet har under åren genomförts i projektform med flera arbetsgrupper för olika delprojekt. Ett tiotal delprojekt har genomförts för att sammanställa kunskap om Dalälvens vattenkraftssystem och dess påverkan på natur- och kulturmiljön samt utveckla arbetssätt och metoder för att avväga dessa värden med varandra. Externa synpunkter har inhämtats genom öppna seminarier. Havs- och vattenmyndigheten och Energimyndighet har fortlöpande följt arbetet. Projektets slutredovisning består av följande fyra delar: Åtgärdsplan för vattenkraftens miljöåtgärder (detta dokument) Förvaltningsråd som stöder genomförandet av åtgärdsplanen Miljöövervakningsstrategi Erfarenheter och rekommendationer Rapporter, PM och övrigt material kan laddas ner från hemsidan under fliken Hållbar vattenkraft i Dalälven. Åtgärdsplanen baseras på ett brett kunskapsunderlag om natur-, kultur-, och energivärden samt fördjupade analyser av potentiella åtgärders effekter. Den nya kunskap och de avvägningar som tagits fram inom Hållbar vattenkraft i Dalälven ska användas som underlag även för miljökvalitetsnormer och plan för prövning av moderna miljövillkor. Åtgärdsplanen har utarbetats av projektgruppen i samverkan med hela projektorganisationen och fastställts av styrgruppen BAKGRUND, SYFTE OCH RESULTAT 3

4 4 Omslagsbild: Stefan Sjödin, Fortum. Övriga foton: bilderna i den här publikationen är tagna av Stefan Sjödin, Fortum, Stöt Ulrika Anderson, Andreas W Johansson, Maria Jons, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Gillis Aronsson, Upplandsstiftelsen. Tryck: Lenanders Grafiska AB, Kalmar. Rapporten, bilagor och underlag om Hållbar vattenkraft i Dalälven kan laddas ned från

5 Innehåll BAKGRUND, SYFTE OCH RESULTAT... 2 EN BRED SAMVERKANSPROCESS FÖR LÄRANDE... 6 Så här har vi jobbat... 6 GEMENSAMMA KUNSKAPSUNDERLAG OCH ANALYSER... 8 Avgränsningar... 8 Faktaunderlag Analyser PRIORITERING AV NATUR- OCH ENERGIVÄRDEN...14 Målnivå för Dalälven...14 Stegvis värdering och prioritering...16 ÅTGÄRDSPLAN FÖR VATTENKRAFTENS MILJÖÅTGÄRDER...20 Åtgärdsplanens innehåll...20 Åtgärder i Österdalälven Åtgärder i Oreälven Åtgärder i Västerdalälven Åtgärder i Runns tillflöden Åtgärder i Mellersta Dalälven...24 Åtgärder i Nedre Dalälven...24 Miljö- och energiåtgärder för korttidsreglering Ekologiskt anpassad årsreglering för hela Dalälven ÅTGÄRDSPLANENS GENOMFÖRANDE...26 Förvaltningsråd...26 Utveckla samrådsprocessen inför miljöprövningen Miljöövervakning, egenkontroll, och åtgärdsuppföljning MILJÖKVALITETSNORMER OCH MODERNA MILJÖVILLKOR Miljökvalitetsnormer för sjöar och vattendrag Åtgärdsplan för vattenkraftens miljöåtgärder i Dalälven Plan för prövning av moderna miljövillkor ERFARENHETER BILAGOR OCH UNDERLAG

6 En bred samverkansprocess för lärande Huvudsyftet för Hållbar vattenkraft i Dalälven är att i bred samverkan mellan kraftbolag och länsstyrelser ta fram en åtgärdsplan för vattenkraftens miljöåtgärder samt stödja planens genomförande. Inledningsvis var en nyckelfråga att etablera en bred samverkan för gemensamt lärande om Dalälvens miljöförhållanden, åtgärdsbehov och vattenkraftssystem. Så här har vi jobbat Under har vi arbetat i en formell projektorganisation med styrgrupp, projektledare, projektgrupp och två arbetsgrupper för miljö respektive energi samt flera tillfälliga arbetsgrupper för att lösa specifika delfrågor. Alla grupper har haft bred representation med berörda aktörer och totalt har ett 40-tal personer aktivt deltagit i arbetet. SMHI har fortlöpande medverkat med hydrologiskt stöd. Endast ett fåtal delutredningar har upphandlats externt. Sammantaget har ett hundratal formella arbetsmöten genomförts. Den samlade arbetsinsatsen uppgår till cirka två årsarbeten för projektledning och cirka tre årsarbeten vardera för kraftbolag och länsstyrelser. Hela projektorganisationen har genomfört sex interna workshops på 1 2 heldagar vardera. Syftet har varit att förankra delprojektens resultat och genom gruppövningar bidra till ökad kunskap och insikt om de avvägningar mellan miljö- och energivärden som behöver genomföras. Tre externa heldagsseminarier har genomförts i syfte att informera övriga intressenter kring Dalälven om arbetet och ge möjlighet till inspel. Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten har deltagit vid workshops och seminarier. 6 EN BRED SAMVERKANSPROCESS FÖR LÄRANDE

7 BAKGRUND, SYFTE OCH RESULTAT 7

8 Gemensamma kunskapsunderlag och analyser Hösten 2015 noterades att det saknades både kunskap och samsyn, inom och mellan kraftbolag och länsstyrelser, om Dalälvens natur-, energi-, och kulturvärden. Det ska ses i perspektivet av att det då inte för något av dessa områden fanns en samlad beskrivning och prioritering av nuvarande värden längs älven än mindre bedömning av potentiella åtgärder och dess effekter. Kunskapen var fragmenterad och i praktiken inlåst hos respektive aktör. Gemensamt utarbetade kunskapsunderlag och analyser bedömdes som en central framgångsfaktor för det fortsatta arbetet. Hösten 2015 fastställdes också en stegvis arbetsprocess, med ett tiotal delprojekt, för att ta fram fakta om dagens förhållanden och analyser av potentiella miljöoch energiåtgärder. Avgränsningar Dalälven indelades i sex delområden med olika naturgivna förutsättningar och varierande grad av vattenkraftsutbyggnad. Se figur 1, s. 10. I Dalälven och dess biflöden finns idag över 110 regleringsmagasin och 130 kraftverk. De stora kraftverken och magasinen i älvens huvudflöde svarar för huvuddelen av Dalälvens elproduktion och reglerkraft. De flesta internationellt och nationellt högt klassade vattenanknutna naturvärdena ligger också i eller längs älvens huvudflöde. Mot den bakgrunden har arbetet fokuserats på Dalälvens huvudflöde. Hållbar vattenkraft i Dalälven har avgränsats till att beskriva, värdera och prioritera natur-, kultur-, och energivärden. Men även andra perspektiv behöver beaktas i den slutliga utformningen av åtgärder. 8 GEMENSAMMA KUNSKAPSUNDERLAG OCH ANALYSER

9 BAKGRUND, SYFTE OCH RESULTAT 9

10 Arbetet har baserats på befintlig kunskap endast ett fåtal inventeringar har genomförts. Ett särskilt delprojekt har genomförts för Siljans biflöden med syfte att ta fram arbetsmetodik för att klarlägga behov av miljöåtgärder i små vattendrag med många små kraftverk och dammar samt höga natur- och kulturvärden. Faktaunderlag Dalälvens energi-, miljö- och kulturvärden sammanfattas i tre rapporter. 1. Dalälvens vattenkraftssystem energiproduktion och reglernytta samt påverkan på flöden och vattennivåer. Rapport 2017:03. Inledningsvis sammanfattas vattenkraftens roll i Figur GEMENSAMMA KUNSKAPSUNDERLAG OCH ANALYSER

11 Sveriges energisystem och hur Dalälvens vattenkraftverk och regleringsmagasin drivs som ett samverkande vattenkraftssystem. Energinyttan redovisas både i termer av elproduktion och reglerkraft, som värderats utifrån flera olika perspektiv. Års- och korttidsregleringens påverkan på älvens flödesdynamik visualiseras i diagram med flöden före/efter reglering och hur de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna förändras längs älven. Dessutom ges en översiktlig bild av dammsäkerhet, översvämningsrisker och klimatförändringens effekter. 2. Dalälvens vattenkraftssystem Kulturhistorisk beskrivning av vattenkraftverk. Rapport 2017:01. Rapporten baseras i huvudsak på arkivstudier och beskriver historiken för 53 större vattenkraftverk i Dalälven. För respektive kraftverk redovisas historiskt nyttjande av vattenkraften, som kvarnar och hyttor, samt när nuvarande vattenkraftverk anlades, av vem och för vilket ändamål. Foton illustrerar anläggningarnas utformning och byggnadernas kulturvärden. Alla kraftverk har värderats kulturhistoriskt, i fyra klasser vilka bygger på kriterier som kraftverkens ålder, platsens kontinuitet, industrihistoria och betydelsen för samhällets utveckling. 3. Dalälvens naturvärden påverkan från vattenkraften, åtgärdsbehov och prioriterade miljöåtgärder. Rapport Vattenkraftens påverkan på biologin i sjöar och vattendrag samt känsliga naturtyper i Dalälven och dess behov beskrivs. Vattenanknutna naturvärden redovisas för respektive delområde och åtgärdsbehov tydliggörs. En metod för värdering och rangordning av miljöåtgärder har tagits fram. Metoden bygger på befintliga naturvärden och miljönyttan med vandringsvägar, miljöanpassade flöden i torrfåror och ekologiskt anpassad årsreglering. Åtgärderna har grupperats i åtgärdspaket och prioriterats inbördes. Analyser Följande analyser av åtgärder och dess energipåverkan har tagits fram: Metod för inventering av potentiella miljöåtgärder vid kraftverk. PM I detta delprojekt har ett standardiserat arbetssätt tagits fram för att identifiera och värdera miljöåtgärder vid vattenkraftverk med utgångspunkt från HaV:s rapport 2015:26. Metoden har avgränsats till de åtgärder som är möjliga att bedöma på plats i direkt anslutning till respektive kraftverk dvs i första hand vandringsmöjligheter (upp och ner) samt fysiska habitat i naturfåror och utloppskanaler. Metoden har tagits fram av Per Lundström, EKOM AB, i samverkan med Åke Engström, Hydroterra. Inventering av potentiella miljöåtgärder vid 12 större kraftverk. PM EKOM AB inventerade med stöd av den framtagna metodiken tolv medelstora kraftverk i syfte att identifiera potentiella miljöåtgärder med fokus på vandringsvägar. Inventeringen har resulterat i ett brett dataunderlag där förutsättningarna för olika potentiella vandringsvägar beskrivs och värderas inbördes. Dammsäkerhet och anlockning är två nyckelfrågor vid avvägning mellan alternativa utformningar. I de fall vandringsvägar behöver byggas vid flera kraftverk efter varandra har en populationsmodell använts för att belysa öringbeståndens utvecklingspotential. Potentiella miljöåtgärders påverkan på elproduktion och reglerkraft. PM Vattenkraftens generella miljöpåverkan belyses samt olika åtgärders påverkan på elproduktion och reglerkraft. Påverkan på elproduktionen har beräknats med flera alternativa schablonmetoder och resultaten jämförs med varandra. Bedömningen av åtgärders energipåverkan följer ett stegvist förfarande där schabloner generellt har tillräcklig noggrannhet för avvägning och prioritering av åtgärder i åtgärdsplaner. Kraftverken i Dalälvens huvudflöde har, till skillnad från de flesta andra större älvar, ingen nolltappning och lågvattenflödet i älven är minst m 3 /s. Det innebär att de flesta miljöåtgärder kan genomföras utan att motverka älvens regleringsstrategi och får därmed begränsad påverkan på älvens samlade reglerkraft. GEMENSAMMA KUNSKAPSUNDERLAG OCH ANALYSER 11

12 Ekologiskt anpassad årsreglering för Dalälven. Rapport 2017:09. Analyserna visar att vattenkraftens årsreglering tillsammans med naturliga mellanårsvariationer och klimatförändringar förändrat Dalälvens vårflöden så att långvariga översvämningar blir allt mer sällsynta. Flera nationellt högt värderade naturtyper och områden längs Dalälven riskerar nu att torka bort. Beräkningar visar att det vissa våta år kan vara möjligt att anpassa Siljans reglering så att hela älven ner till havet får höga flöden, kanske upp mot 800 m 3 /s i 25 dagar. Beräkningar visar att elproduktionen då minskar med cirka 200 GWh och reglerkraften i hela älven blir kraftigt påverkad. I rapporten redovisas vilka fördjupade analyser som behöver tas fram inför ställningstagande om åtgärdens genomförbarhet. Det innefattar flera juridiska aspekter som ansvarsfrågor och vattenhushållningsbestämmelser. Dalälvens korttidsreglering miljöeffekter och potentiell effektutbyggnad. Rapport Rapporten inleds med en allmän beskrivning av behovet av reglerkraft, hur elproduktion och reglerkraft kan utvecklas vid befintliga anläggningar samt korttidsregleringens påverkan på flödesdynamiken och dess miljöeffekter. Åtta större kraftverk med regleringsmagasin korttidsregleras idag och dess påverkan på flöden och miljökvalitetsfaktorer beskrivs område för område. Möjligheterna att öka elproduktion och effekt har analyserats kraftverk för kraftverk och sammanställts för Dalälven som helhet. Beräkningar visar att det genom anpassade vattenhushållningsbestämmelser är möjligt att öka 12 GEMENSAMMA KUNSKAPSUNDERLAG OCH ANALYSER

13 älvens samlade effekt och samtidigt miljöanpassa korttidsregleringen och kompensera den påverkan som åtgärdsprogrammets miljöåtgärder orsakar. Övriga analyser En särskild utredning har genomförts för att klarlägga hur samråden inför tillståndsansökan kan utvecklas för att få en effektivare tillståndsprocess. Se Samråd Nyckeln till en effektivare tillståndsprocess. PM En strategi håller på att tas fram för hur länsstyrelsernas miljöövervakning och kraftbolagens egenkontroll behöver samordnas och vidareutvecklas. Dessa bägge insatser redovisas i avsnittet Åtgärdsplanens genomförande, sid. 26. Ett separat projekt har genomförts i Siljans biflöden för att klarlägga förutsättningar för och miljönyttan med miljöåtgärder vid kraftverk och dammar i mindre biflöden. Redovisas i Siljans lokala tillflöde Beskrivning av natur- och kulturvärden samt åtgärdsförslag vid dammar och kraftverk. Rapport GEMENSAMMA KUNSKAPSUNDERLAG OCH ANALYSER 13

14 Prioritering av naturoch energivärden I den nationella strategin för vattenkraftens miljöåtgärder (Havs- och vattenmyndighetens rapport 2014:14) fastslås att vattenkraften behöver genomföra miljöåtgärder som kan ta i anspråk 2,3 % av vattenkraftens nuvarande elproduktion för att bidra till nationella miljömål. Huvudsyftet för Hållbar vattenkraft i Dalälven är att för ett helt vattensystem prioritera de åtgärder som ger störst miljönytta i förhållande till energipåverkan. Energikommissionen framhöll i sitt slutbetänkande 2016 att vattenkraften har stor betydelse för Sveriges omställning till förnybar elproduktion. Samtidigt bedömdes att vattenkraftens utbyggnad främst ska ske genom effekthöjning i befintliga kraftverk med moderna miljötillstånd. Målnivå för Dalälven Nedre Dalälvens geologiska historia och klimat har skapat ett unikt älvlandskap med forsar och grunda fjärdar, vars omgivande svämmiljöer hyser stor artrikedom. Här finns många internationellt och nationellt högt värderade naturområden och flera prioriterade åtgärder för vattenkraften. Vilken målnivå är skälig för Dalälven i förhållande till andra älvar? Åtgärdsplanen för vattenkraftens miljöåtgärder i Dalälven har utformats med samma åtgärdsnivå (2,3 %) som den nationella strategins ramar - vilket medför en minskad elproduktion av ca 115 GWh/år. Men den mer exakta målnivån för Dalälven behöver fastställas i en nationell prövning, lämpligen i samband med den nationella planen för prövning av moderna miljövillkor. 14 PRIORITERING AV NATUR- OCH ENERGIVÄRDEN

15 BAKGRUND, SYFTE OCH RESULTAT 15

16 Stegvis värdering och prioritering Hela projektorganisationen har medverkat i prioriteringen av miljöåtgärder, som genomförts i en stegvis och interaktiv process med följande moment: 1. Identifiera naturvärden, potentiella åtgärder och prioriterade åtgärder. 2. Beräkna potentiella miljöåtgärders påverkan på elproduktion och reglerkraft. 3. Avvägning mellan potentiella åtgärders miljönytta och påverkan på elproduktionen. 4. Fördjupade analyser, bedömningar och prioriteringar för Nedre Dalälven. 5. Åtgärder för korttidsreglering. 1. Identifiera naturvärden, potentiella och prioriterade miljöåtgärder I rapporten Dalälvens naturvärden påverkan från vattenkraften, åtgärdsbehov och prioriterade miljöåtgärder sammanställs vattenanknutna naturvärden, känsliga naturtyper och arter samt potentiella åtgärder för att stärka och återskapa de naturvärden som skadats av vattenkraften. Bedömningen utgår från områden med internationellt och nationellt särskilt värdefulla naturområden. I rapporten finns dessutom potentiella miljöåtgärder beskrivna och värderade för alla kraftverk i älvens huvudflöde. En värderings-/prioriteringsmetod har tagits fram som bygger på naturvärdesklass, om åtgärden är en förutsättning för värdets fortlevnad och miljönyttan i form av gynnade arter och arealer. Beräkningarna resulterar i en värdering av miljönyttan i fyra prioriteringsklasser (1 4) med inbördes rangordning i form av en miljösumma. Miljöåtgärder som är beroende av varandra grupperas i åtgärdspaket (ÅP). Resultat Denna värdering av potentiella åtgärders miljönytta resulterar i 48 åtgärdspaket. I nästa steg prioriteras enbart åtgärdspaket med beräknad prioritetsklass 1 och 2 för vidare avvägning i förhållande energipåverkan. Resultat Efter denna denna prioritering kvarstår 30 åtgärdspaket. 2. Beräkning av potentiella påverkan på elproduktion och reglerkraft Vissa miljöåtgärders påverkan på elproduktionen är lätt att beräkna, t.ex. för det vattenflöde som går genom en fiskväg istället för genom turbinen. Men påverkan på reglerkraft är svårare att beräkna eftersom denna nytta har flera tidsdimensioner (års-, korttids- och spänningsreglering) och behöver värderas i ett nationellt elsystemperspektiv. Kraftverken i Dalälvens huvudflöde har, till skillnad från de flesta andra större älvar, ingen nolltappning och lågvattenflödet i älven är minst m 3 /s. De flesta miljöåtgärder påverkar då inte älvens regleringsstrategi, varför potentiella åtgärder generellt får liten påverkan på reglerkraften. Mot den bakgrunden har påverkan på elproduktionen använts för avvägning mellan miljönytta och energipåverkan. Miljöåtgärder för års- och korttidsreglering ger dock direkt påverkan på reglerkraften varför de behöver analyseras särskilt. I rapporten Potentiella miljöåtgärders påverkan på elproduktion och reglerkraft har påverkan på elproduktionen beräknats, med flera olika metoder, för potentiella miljöåtgärder i form av vandringsvägar vid alla större kraftverk i huvudflödet och minimitappning i längre torrfåror. Motsvarande beräkningar för åtgärder vid kraftverk och dammar i biflöden är mer osäkra eftersom förutsättningarna inte är så väl klarlagda. Vandringsvägars påverkan på elproduktionen vid dessa kraftverk har generellt skattats till 10 %. Potentiella åtgärder i dessa vatten behöver bli föremål för fördjupade analyser och bedömningar för respektive biflöde. 3. Avvägning mellan potentiella åtgärders miljönytta och påverkan på elproduktionen De 30 åtgärdspaket som prioriteras i naturvärdesmomentet (punkt 1) kompletteras i detta steg med 16 PRIORITERING AV NATUR- OCH ENERGIVÄRDEN

17 Vattenkraftens miljöåtgärder i Dalälven Stegvis prioritering mellan olika åtgärders miljönytta och energipåverkan Åtgärdsplan Identifiera naturvärden Prioritera områden med högst naturvärden 48åtgärdspaket 30åtgärdspaket Beräkna påverkan på elproduktionen Gruppera mindre åtgärdspaket 19 åtgärdsgrupper Avväg miljönytta energipåverkan 15 åtgärdsgrupper Fördjupad plan i nedre Dalälven Åtgärder för korttidsreglering 15åtgärdsgrupper Cirka 45 åtgärder genomförs PRIORITERING AV NATUR- OCH ENERGIVÄRDEN 17

18 beräkningar av åtgärdernas påverkan på elproduktionen (punkt 2). Mot bakgrund av att de åtgärdspaket som berör mindre biflöden och kraftverk behöver analyseras vidare i lokala samverkansprocesser för att klarlägga behov och förutsättningar för miljöåtgärder grupperas dessa åtgärdspaket inom respektive delområde. Resultat 19 åtgärdspaket och grupper av åtgärdspaket som minskar elproduktionen med 231 GWh/år. I detta moment beräknas kvoten mellan minskad elproduktion (GWh/år) och miljönytta i form av beräknad miljösumma vilket indikerar åtgärdernas relativa energipåverkan. Följande åtgärdspaket har en så hög kvot och därmed stor påverkan på elproduktionen att de behöver analyseras och bedömas särskilt. 1. Minimitappning i Trängslets torrfåra mm (Österdalälven, ÅP 7) har en så stor energipåverkan i förhållande till miljönytta att åtgärden inte prioriteras vidare. 2. Gruppen med ett flertal åtgärdspaket i Runns tillflöden har en hög kvot och förhållandevis låg miljösumma vilket indikerar att endast vissa åtgärder kan prioriteras för att inrymmas i en preliminär åtgärdsram på ca 2,5 GWh/år. 3. Åtgärden för ekologiskt anpassad årsflödesdynamik av hela älven nedströms Siljan (Nedre Dalälven, ÅP 1) ger både stor miljönytta och stor påverkan på elproduktion och reglerkraft. Förutsättningarna för denna åtgärd har analyserats särskilt och redovisats i rapporten 2017:09. Den samlade bedömningen är att frågor som effekter på andra områden och vem som ansvarar för översvämningsrisker m.m. behöver analyseras ytterligare inför ett eventuellt ställningstagande om åtgärdens genomförande. Anpassad årsflödesdynamik kan dock genomföras lokalt för vissa områden (Nedre Dalälven, ÅP 2 4), med förhållandevis begränsad energipåverkan. Mot den bakgrunden prioriteras lokala åtgärder i åtgärdsplanen medan huvudåtgärden för hela Dalälven behöver utredas vidare och bli föremål för nationell bedömning. 4. Åtgärdspaket 5 och 6 i Nedre Dalälven består av flera åtgärder som sammantaget har mycket hög miljönytta och samtidigt betydande energipåverkan. De ingående delåtgärderna behöver analyseras mer ingående och bedömas särskilt i den fortsatta prioriteringen se punkt 4 nedan. Resultat Efter prioritering enligt punkt 1 4 återstår 15 delvis omarbetade åtgärdspaket och grupper av åtgärdspaket som medför en minskad elproduktion på 122 GWh/år. 4. Fördjupade bedömningar och prioriteringar för Nedre Dalälven I denna etapp fördjupas analyser och bedömningar av respektive delåtgärd i åtgärdspaket 5 och 6 i Nedre Dalälven som omfattar vandringsvägar från havet till Båtfors och Bredforsen samt minimitappning i torrfåror och kvillområden. Åtgärdernas miljönytta och schablonberäknade energipåverkan har beräknats i tidigare redovisade rapporter. Kompletterande beslutsunderlag har tagits fram inom projektet Laxfisk i nedre Dalälven (LIV), som genomfört omfattande inventeringar för att klarlägga förutsättningar för att återetablera lek och uppväxt av lax och havsöring mellan Älvkarleby och Näs. LIV har också med ekonomiskt stöd från Hållbar vattenkraft i Dalälven tagit fram en hydraulisk modell för Båtforsområdet, för att belysa hur vattenflöden och nivåer fördelas i området vid alternativa vattenflöden. Båtforsområdet är ett nyckelområde med stora arealer svämskog (av ädellövskog) och det historiskt viktigaste lek- och uppväxtområdet för havsvandrande fisk. En fördjupad åtgärdsplan med övergripande mål och effektmål för respektive åtgärdspaket har tagits fram för Nedre Dalälven och kompletterats med 18 PRIORITERING AV NATUR- OCH ENERGIVÄRDEN

19 mer detaljerade beräkningar av påverkan på elproduktionen. Fortum har särskilt analyserat basflödet 90 m 3 /s för Båtfors varvid det schablonberäknade värdet 59 GWh/år ersätts ett modellerat värde av 56 GWh/år. De åtgärder som prioriteras är basflöde och årsflödesanpassning vid Båtfors och Bredfors samt fiskvandring från/till havet. Den potentiella åtgärden med minimivattenföring i Lanforsens torrfåra ger förhållandevis liten miljönytta i förhållande till elpåverkan och nära nog samma bedömning ger avvägningen mellan nytta/påverkan för Kungsådran varför dessa åtgärder inte prioriteras. Resultat Efter fördjupad prioritering återstår 14 delvis omarbetade åtgärdspaket och grupper av åtgärdspaket som medför en minskad elproduktion med 118 GW/år. 5. Åtgärder för korttidsreglering Korttidsreglering är en förutsättning för att vattenkraften snabbt ska kunna öka eller minska effekten och därmed anpassa elproduktionen i förhållande till variationer i efterfrågan under timmar/dygn/ veckor. Samtidigt påverkas många arter och naturmiljöer negativt av snabba flödesförändringar. Därför behöver nivåer och variationer anpassas under känsliga årstider. Hållbar vattenkraft innebär att miljöåtgärder inte får ge en väsentlig påverkan på vattenkraftens förmåga att bidra med balans- och reglerkraft. Alla miljöåtgärder påverkar reglerkraften men skillnaderna är mycket stora mellan olika åtgärdstyper och skilda vattenkraftssystem. Åtgärder för korttidsreglering ger marginell påverkan på elproduktionen, men påverkar direkt reglerkraften. I rapporten Dalälvens korttidsreglering redovisas möjligheterna för att både öka effekten i vissa kraftverk och miljöanpassa korttidsregleringen. Kraftverk och magasin är så väl dimensionerade i förhållande till varandra att det finns begränsade möjligheter att öka elproduktionen och effekten i befintliga anläggningar. Potentialen för snabbare effektökning är dock betydande om regleringen av mellanmagasin kan koordineras bättre. Den största potentialen finns i mellersta Dalälven. Win-win åtgärder för korttidsreglering är en nyckel för hållbar vattenkraft. Genom moderna miljövillkor är det möjligt att begränsa korttidsregleringen under de årstider då naturen är känslig för flödesvariationer och utveckla regleringen under andra delar av året för att sammantaget bibehålla reglerkraften. Resultat Möjligheter till miljöanpassning av korttidsregleringen, för specifika områden under känsliga årstider, och för effektutbyggnad behöver utredas vidare i en gemensam process. PRIORITERING AV NATUR- OCH ENERGIVÄRDEN 19

20 Åtgärdsplan för vattenkraftens miljöåtgärder Prioriterade miljöåtgärder presenteras här områdesvis uppdelat i Dalälvens sex delområden, se bild på sid 10, medan potentiella åtgärder för korttidsreglering redovisas samlat i ett eget avsnitt. Därutöver redovisas den potentiella åtgärden för ekologiskt anpassad årsreglering av hela älven, som behöver bedömas nationellt eftersom den ligger utanför åtgärdsramen för Dalälven. Åtgärdsplanens innehåll Åtgärdsplanen för vattenkraftens miljöåtgärder i Dalälven förändrar inte ansvarsfördelningen mellan verksamhetsutövare och myndigheter. Kraftbolagen ansvarar även framöver för planering, finansiering och genomförande av de åtgärder de är ansvariga för. Ibland behövs också kompletterande miljöåtgärder, som biotopförbättringar, i samma vatten för att få en bra miljöeffekt. Ansvariga för dessa åtgärder kan vara flera olika aktörer som kommuner, föreningar, länsstyrelser, m.fl. Alla åtgärder behöver tillståndsprövas på vanligt sätt och i den processen har myndigheter som länsstyrelser lagstyrda uppgifter. Sakägare och andra intressenter kan då tillföra ny kunskap som gör att de i planen skisserade åtgärderna får en annan inriktning och utformning. Påverkan på Dalälvens elproduktion I planens tabellbilagor redovisas en preliminär bedömning av åtgärdernas påverkan på elproduktionen. Men det är först sedan åtgärderna projekterats och tillstånd beviljats som den faktiska påverkan på elproduktionen kan avräknas från planens åtgärdsutrymme. 20 ÅTGÄRDSPLAN FÖR VATTENKRAFTENS MILJÖÅTGÄRDER

21 BAKGRUND, SYFTE OCH RESULTAT 21

22 Åtgärder tar tid att genomföra och kan förändras Alla åtgärder kan inte genomföras samtidigt. Både personella och ekonomiska resurser måste fördelas över en längre tidsperiod och åtgärder behöver utredas vidare för att klarlägga det bästa utförandet. De i planen bedömda genomförandetiderna på 0 5 år, 5 10 år eller år ska ses som en ambitionsnivå och första planering som kan komma att förändras. I praktiken tar samråds- och tillståndsprocessen inklusive byggprocessen minst två-tre år att genomföra. Endast ett begränsat antal åtgärder kommer således att hinna slutföras inom fem år. För de åtgärder som måste utredas vidare samt föroch detaljprojekteras behövs en genomförandetid på 5 10 år och de åtgärder som behöver föregås av fältundersökningar, provtappning, modellering m.m. har en genomförandetid på upp mot år. Vissa åtgärdspaket kommer att genomföras etappvis, där senare etappers utformning bygger på erfarenheter från tidigare åtgärder. Genomförandet av enskilda åtgärder kommer då att fördelas över ett eller flera årtionden. Åtgärders utformning kan förändras över tid och enskilda åtgärder i planen kan av olika skäl behöva ersättas med andra åtgärder. Åtgärder i Österdalälven Österdalälven och Oreälven hyser var sin nationellt skyddsvärd öringstam (Siljansöring respektive Hansjööring). Målart för huvuddelen av åtgärderna i Österdalälven är Siljansöring. Följande åtgärdspaket prioriteras. ÅP nr Åtgärdspaketets namn Tidsplan ÅP 1 Miljöanpassade flöden vid Alderängarna 0-5 år ÅP 4 Vandringsvägar vid Spjutmo, Blyberg och Väsa samt Rots övre 0-5 år och nedre kraftverk samt flödesfrämjande hänsyn vid torrfåra ÅP 9 Vandringsvägar vid Hösthåns/Båthusströmmen samt flödesfrämjande hänsyn vid torrfåra 5-10 år Grupp Vandringsvägar vid tillflöden till Siljan och Orsasjön 0-5 år Övergripande mål för ÅP 4 och Grupp med tillflöden till Siljan är att säkerställa ett långsiktigt livskraftigt och naturligt reproducerande bestånd av Siljansöring. Effektmålet är att möjliggöra naturlig upp- och nervandring mellan Siljan och dess tillflöden genom att anlägga vandringsvägar vid kraftverken. Åtgärder i Siljans tillflöden har analyserats mer i detalj i rapporten Siljans lokala tillflöde, Länsstyrelsen För ÅP 1 är det övergripande målet att restaurera områdets svämbiotoper. Effektmål är att återställa en ekologiskt anpassad årsflödesdynamik genom att öppna vattenvägarna med Dalälven. För ÅP 9 är det övergripande målet att långsiktigt stärka områdets harr och öringbestånd. Effektmål är att möjliggöra naturlig upp och nervandring genom vandringsvägar samt restaurera biotoper i torrfåran genom minimitappning. Österdalälven och Oreälven hyser var sin na- 22 ÅTGÄRDSPLAN FÖR VATTENKRAFTENS MILJÖÅTGÄRDER

23 Åtgärder i Orelälven tionellt skyddsvärd öringstam (Siljansöring och Hansjööring). Målart för åtgärderna i Oreälven är Hansjööring. Följande åtgärdspaket prioriteras. ÅP nr Åtgärdspaketets namn Tidsplan ÅP 3 Vandringsvägar vid Hansjö och Unnåns kraftverk 0-5 år ÅP 4 Vandringsvägar vid Skattungbyns kraftverk år ÅP 5 Vandringsvägar vid Furudals kraftstation samt flödesfrämjande hänsyn vid torrfåra 5-10 år Övergripande mål för de tre åtgärderspaketen (ÅP 3, 4 och 5) är säkerställa ett långsiktigt livskraftigt och naturligt reproducerande bestånd av Hansjööring. Effektmålet är att möjliggöra naturlig upp- och nervandring mellan Orsasjön och dess tillflöden genom vandringsvägar. Åtgärder genomförs etappvis i tidsföljden 3, 5 och 4 med fortlöpande utvärdering av föregående etapper. ÅP 5 möjliggör vandringsmöjligheter mellan Skattungen och Oreälven. Åtgärder i Västerdalälven Västerdalälvens åtgärder är inriktade på öring, harr och flodpärlmussla som målarter. Följande åtgärdspaket prioriteras. ÅP nr Åtgärdspaketets namn Tidsplan Grupp Västerdalälven med tillflöden 5-10 år Gruppen med åtgärdspaket i Västerdalälven och dess biflöden behöver utredas särskilt på motsvarande sätt som för Siljans tillflöden innan mål och åtgärder för öring, harr och flodpärlmussla fastställs för respektive åtgärd. Åtgärder i Runns tillflöden Huvuddelen av prioriterade åtgärdspaket ligger i Svärdsjövattendraget och är inriktade på öring, harr och flodpärlmussla som målarter. Följande åtgärder prioriteras. ÅP nr Åtgärdspaketets namn Tidsplan Grupp Svärdsjövattendraget mfl 5-10 år Gruppen med åtgärdspaket i Runns tillflöden behöver utredas särskilt på motsvarande sätt som för Siljans tillflöden innan mål och åtgärder för öring, harr och flodpärlmussla fastställs för respektive åtgärd. ÅTGÄRDSPLAN FÖR VATTENKRAFTENS MILJÖÅTGÄRDER 23

24 Åtgärder i Mellersta Dalälven Åtgärderna i de bägge biflödena till Mellersta Dalälven är inriktade på flodpärlmussla som målart. Följande åtgärder prioriteras. ÅP nr Åtgärdspaketets namn Tidsplan Grupp Två biflöden med flodpärlmusslor 5-10 år Gruppen av åtgärdspaket i Mellersta Dalälven behöver utredas särskilt på motsvarande sätt som för Siljans tillflöden innan mål och åtgärder för i första hand flodpärlmussla fastställs för respektive åtgärd. Åtgärder i Nedre Dalälven Huvuddelen av åtgärderna i Nedre Dalälven är inriktade på lax och havsöringsbestånd som målart samt översvämningsberoende naturtyper som målbiotop. Följande åtgärdspaket prioriteras. ÅP nr Åtgärdspaketets namn Tidsplan ÅP 2 Lokalt miljöanpassade flöden vid Båtfors - varaktigt vårflöder 0-5 år ÅP 3 Lokalt miljöanpassade flöden vid Bredforsen - varaktigt vårflöde 5-10 år ÅP 4 Lokalt miljöanpassad reglering vid Söderfors år ÅP 5 och ÅP 6 Basflöde Båtfors Basflöde Bredforsen Upp- och nervandring av lax och havsöring till Båtfors Upp- och nervandring av lax och havsöring till Bredforsen 0-5 år 5-10 år 5-10 år år Övergripande mål för ÅP 2 4 är att återställa en ekologiskt anpassad årsflödesdynamik. Effektmål är att säkerställa återkommande långvariga högvattenperioder under våren. Åtgärdernas påverkan på förutsättningarna för utveckling av stickmygg behöver beaktas. Övergripande mål för ÅP 5 och 6 och dess delåtgärder är dels att restaurera strömbiotoper och dess närmiljö samt dels att säkerställa långsiktigt livskraftiga och naturligt reproducerande bestånd av lax och havsöring. Effektmål är dels att säkerställa ett basflöde i kvillområdena genom att öka vattentappningen och dels att möjliggöra naturlig upp- och nervandring genom att anlägga vandringsvägar vid kraftverk och andra dammar. 24 ÅTGÄRDSPLAN FÖR VATTENKRAFTENS MILJÖÅTGÄRDER

25 Miljö- och energiåtgärder för korttidsreglering Miljöanpassning av korttidsregleringens vattenflödes- och nivåvariationer behöver utredas vidare för respektive delområde av Dalälvens huvudflöde i syfte att klarlägga biologiska behov och identifiera potentiella åtgärder och dess effekter. Åtgärder behöver fokuseras på flödesanpassningar för särskilt känsliga arter/naturtyper och/eller årstider. Idag finns stora kunskapsluckor när det gäller kopplingen mellan flödesvariationer och biologiska effekter både generellt och för Dalälven. Mot den bakgrunden kommer det att ta många år att utreda, identifiera och analysera potentiella åtgärder. Förändrade vattenhushållningsbestämmelser kommer också att ta lång tid att genomföra eftersom det kan påverka andra aspekter, somerosionsrisker, och beröra tusentals sakägare. Åtgärdspaketets namn Tidsordning Miljöanpassning av korttidsreglering och effektutbyggnad i Mellersta Dalälven 1 Miljöanpassning av korttidsreglering och effektutbyggnad i Nedre Dalälven 2 Miljöanpassning av korttidsreglering och effektutbyggnad i Österdalälven 3 Det finns betydande win-win effekter av att samtidigt analysera, tillståndspröva och genomföra miljöåtgärder för korttidsreglering och effektutbyggnad i vissa delområden av Dalälvens huvudflöde. De åtgärdspaket, för både miljö- och energiåtgärder, som redovisas i tabellen ovan baserats på en bedömning av var behov och nytta är särskilt stora och anger en prioriteringsordning för planerade utredningar. Ekologiskt anpassad årsreglering för hela Dalälven Lokalt anpassad årsreglering med återkommande högvatten under våren har i åtgärdsplanen prioriterats för Båtfors, Bredforsen och i viss mån Söderfors. Ekologiskt anpassad årsflödesdynamik för hela älven från Siljan och ända ner till havet med bland annat Färnebofjärden och Hovran (samt de nu prioriterade delområdena) som målområden har dock inte prioriterats i åtgärdsplanen. Den senare åtgärden, dvs. att anpassa hela älvens årsreglering, analyseras i rapporten Ekologiskt anpassad årsflödesdynamik. Åtgärden får stor påverkan på elproduktion och reglerkraft. Dessutom kan dammsäkerhet, myggutveckling och översvämningsrisker påverkas. Åtgärden har också praktiska och juridiska frågeställningar som behöver utredas vidare. Mot den bakgrunden kan inte åtgärden inrymmas i åtgärdsplanen. Åtgärden ekologiskt anpassad årsreglering för Dalälven behöver bedömas på nationell nivå i förhållande till övriga miljöåtgärder i Sverige. ÅTGÄRDSPLAN FÖR VATTENKRAFTENS MILJÖÅTGÄRDER 25

26 Åtgärdsplanens genomförande Åtgärdsplanen är ett första steg mot en bättre vattenmiljö. Prioriterade åtgärder behöver följas av ett stegvist genomförande med utredning, projektering, samråd och detaljutformning, miljöprövning, byggprocess, intrimning, uppföljning och miljöövervakning. Kraftbolagen svarar för de flesta av dessa moment men det krävs en fortsatt samverkan med länsstyrelserna för att stödja en funktionell genomförandeprocess av planens åtgärder. Förvaltningsråd Berörda kraftbolag och länsstyrelser bildar ett förvaltningsråd för att stödja åtgärdsplanens genomförande. Rådet består av en styrgrupp och geografiskt avgränsade arbetsgrupper. Enskilda miljöåtgärder genomförs av respektive verksamhetsutövare. Styrgruppen ska förvalta åtgärdsplanen genom att fortlöpande bedöma dess aktualitet i förhållande till nationella styrdokument, vid behov ompröva planens åtgärdspaket och besluta om ny inriktning, dokumentera åtgärders genomförande, verka för en samordning av vattenkraftens miljöövervakning samt informera om vattenkraftens miljöarbete i Dalälven. Arbetsgrupperna för respektive område ska samordna insatser för att stödja åtgärders genomförande och vid behov initiera kompletterande miljöåtgärder för att sammantaget få så stor miljönytta som möjligt av vattenkraftens miljöåtgärder. Arbetsgruppernas sammansättning kan vid behov breddas så att även andra aktörer involveras i arbetet. 26 ÅTGÄRDSPLANENS GENOMFÖRANDE

27 BAKGRUND, SYFTE OCH RESULTAT 27

28 Utveckla samrådsprocessen inför miljöprövningen Nästan alla åtgärder kräver nya miljötillstånd. Ett av de första momenten i denna process är kraftbolagens samråd med myndigheter, sakägare och andra intressenter om de åtgärder som planeras. Bra samråd underlättar tillståndsprocessen och gör att mer kraft kan fokuseras på själva åtgärderna. I PM Samråd Nyckeln till en effektivare tillståndsprocess klargörs att samråden behöver utvecklas genom att; Samråd mellan kraftbolag, länsstyrelser och kommuner genomförs i flera steg för att tidigt identifiera projektets förutsättningar och möjliggöra värdering av alternativa utföranden. Årliga informationsmöten mellan kraftbolag och länsstyrelser om planerade projekt är ett första steg. Länsstyrelserna breddar den interna beredningen inför samråden. Kraftbolagen fokuserar miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) på de frågor som aktualiseras i samråden. 28 ÅTGÄRDSPLANENS GENOMFÖRANDE

29 Miljöövervakning, egenkontroll, och åtgärdsuppföljning Idag finns stora kunskapsluckor när det gäller framför allt års- och korttidsregleringens påverkan på olika naturtyper i och längs Dalälven. Det behövs bättre underlag för att utforma och inrikta åtgärder i form av anpassade flöden till känsliga naturtyper, arter och årstider. Kraftbolagen ansvarar för egenkontroll, som omfattar både verksamhetens miljöpåverkan och dess effekter samt uppföljning av åtgärder. Länsstyrelsen ansvarar för tillsyn av kraftbolagens verksamhet och dess egenkontroll samt miljöövervakning av naturmiljön inklusive skyddade områden. Ansvaret för övervakningen av Dalälven är splittrat och det behövs både samordnade undersökningar och utvärderingar. En strategi har tagits fram för hur övervakningen av vattenkraftens påverkan på Dalälven kan vidareutvecklas till ett samordnat program för miljöövervakning och egenkontroll. ÅTGÄRDSPLANENS GENOMFÖRANDE 29

30 Miljökvalitetsnormer och moderna miljövillkor Miljöåtgärderna i åtgärdsprogrammet ger en tydlig förbättring av vattnens status men hur långt når dessa åtgärder i förhållande till Sveriges mål för vattenmiljön? Miljökvalitetsnormer för sjöar och vattendrag Miljökvalitetsnormer beskriver de biologiska och kemiska kvalitetskrav som ska uppnås vid en viss tidpunkt. Inom vattenförvaltningen identifieras vattnens nuvarande miljötillstånd (status) och vilka mål (normer) som vattnen ska uppnå. Utgångspunkten är God ekologisk status/potential om det inte beslutas om undantag. Samtidigt behöver bevarandemålen för N2000-områden klaras. Genom påverkansanalys klarläggs åtgärdsbehov och vilka verksamheter som bidrar till miljöproblemen. I ett särskilt åtgärdsprogram fastställer Havsoch vattenmyndigheten de insatser myndigheter behöver genomföra för att få till stånd åtgärder. Statusklassningen bygger på en samlad bedömning av biologiska kvalitetsfaktorer kompletterat med kemisk-fysikaliska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer där varje faktor i sin tur baseras på flera parametrar. Vattenkraften påverkar hydromorfologiska faktorer som vattenflöde, bottenstruktur och arters möjlighet att röra sig i vattnen, vilket i sin tur påverkar de biologiska kvalitetsfaktorerna. Åtgärdsplan för vattenkraftens miljöåtgärder i Dalälven Åtgärdsplanen för Dalälven utgår från den nationella strategins ramar för hållbar vattenkraft vilket innebär att miljöåtgärder får ta i anspråk 2,3 % av 30 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MODERNA MILJÖVILLKOR

31 BAKGRUND, SYFTE OCH RESULTAT 31

32 den totala elproduktionen men inte ge väsentlig påverkan på reglerkraften. Åtgärdsnivån för Dalälven var således given från början och arbetet har inriktats på att identifiera de åtgärder som ger så stor miljönytta som möjligt i förhållande till energipåverkan. Det är en grundläggande skillnad mot vattenförvaltningen som utgår från att alla vatten ska uppnå God status. Den samlade åtgärdsvolymen blir då beroende av undantagens omfattning. Analyser av potentiella miljöåtgärder för vattenkraften i Dalälven har inriktats på vandringsvägar, minimivattenföring i torrfåror och ekologiskt anpassad års- och korttidsreglering. Planens åtgärder kommer att förbättra specifika miljökvalitetsfaktorer i riktning mot God status, men hur långt når de? Svaret är beroende av åtgärdernas effektmål och utformning samt expertbedömning av effektmålet i förhålllande till God status. Det kan också ta många år innan åtgärderna får avsedd effekt i miljön. En vandringsväg kan till exempel utformas för att klara olika effektmål som omlöp för allmän rörlighet av arter under hela året eller som en teknisk fiskväg för lax under dess vandringsperioder. Konnektiviteten, alltså möjligheten till fria passager för djur, växter, sediment och organiskt material i uppströms och nedströms i vattendraget, förbättras av bägge åtgärderna, men uppnås förutsättningar för God status i bägge fallen? Åtgärderna för anpassad års- och korttidsreglering har som effektmål att återskapa naturliknande flödesdynamik för specifika arter/naturtyper under känsliga årstider inte generellt. Åtgärderna förbättrar de hydromorfologiska och biologiska kvalitetsfaktorerna men det är oklart om de kommer att indikera God status. Beredningssekretariatet vid Länsstyrelsen i Dalarnas län har i bilaga till denna åtgärdsplan bedömt om åtgärderna räcker för att nå God ekologisk status med utgångspunkt från vattenkraftens 32 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MODERNA MILJÖVILLKOR

33 påverkan. Åtgärder för vandringsvägar samt minimivattenföring och biotoprestaurering av torrfåror gör att God ekologisk potential/status kan uppnås i de flesta av dessa vatten. Lokalt anpassad årsflödesdynamik i kvillområden i nedre Dalälven bidrar till att klara bevarandemålen för ett antal översvämningsberoende naturtyper och arter i N2000 områden. Anpassad korttidsreglering för hotade arter och biotoper under deras mest känsliga årstider säkerställer sannolikt dessa värdens fortlevnad. Men trots åtgärder för flödesdynamik kommer de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna att indikera sämre än God status. Effektutbyggnad med ökad korttidsreglering kan genomföras i vissa områden utan att vattnens status försämras. Plan för prövning av moderna miljövillkor Energikommissionen framhöll i sitt slutbetänkande att vattenkraften har en central roll för Sveriges förnybara elförsörjning. Samtidigt klargjordes att det finns en politisk samsyn för att vattenkraften ska leva upp till EU-rätten (Vattendirektivet m.m.) och ha moderna miljövillkor. Regeringen har föreslagit att det ska tas fram en nationell plan för prövning av vattenkraften så att den får moderna miljövillkor. Planen ska tas fram av nationella myndigheter och ge vägledning för avvägning mellan miljö- och energinytta samt klarlägga vilka verksamheter som bör prövas i ett sammanhang och inom vilken tid. Verksamhetsutövare förutsätts ta initiativ till omprövning av tillstånd och miljövillkor. Det är för närvarande (mars 2018) oklart vilken ambitionsnivå den nationella planen får samt hur den i praktiken kommer att påverka tillstånden för enskilda kraftverk och regleringsmagasin. Hållbar vattenkraft i Dalälven har tagit fram en arbetsmetod för prioritering av miljöåtgärder som baseras på avvägning mellan miljö- och energinytta. MILJÖKVALITETSNORMER OCH MODERNA MILJÖVILLKOR 33

34 Erfarenheter Den nationella strategins mål och ram på 2,3 % av elproduktionen och beaktande av reglerkraftens stora värde har haft avgörande betydelse som utgångspunkt för arbetet med prioritering av åtgärder i Dalälven. Bilagor och underlag Hållbar vattenkraft i Dalälven har planerats som en bred samverkansprocess för lärande med återkommande workshops för att stärka den gemensamma kunskapen om Dalälvens natur-, kultur och energivärden samt behovet av åtgärder och dess effekter. Det haft avgörande betydelse för att nå samsyn i avvägningar och prioriteringar. Ytterligare en framgångsfaktor för den här formen av samverkansprocess är att inledningsvis klarlägga vilka slutprodukter som ska tas fram samt vilka underlag som då behövs, samt hur dessa ska tas fram i bred samverkan för en hel älv. Även om det idag saknas nationella metoder för att både prioritera natur-, energi-, och kulturvärden inbördes och sinsemellan har Dalälvsprojektet visat att det genom en stegvis prioritering, inom ramen för en öppen och förtroendefull dialog, går att nå samsyn för vilka åtgärder som ger mest miljönytta i förhållande till energipåverkan. Se vattenkraft i Dalälven 34 ERFARENHETER, BILAGOR OCH UNDERLAG

35 BAKGRUND, SYFTE OCH RESULTAT 35

36 Åtgärdsplanen har utarbetats av en bred projektorganisation med deltagare från Fortum, Vattenfall, Dalälvens vattenregleringsföretag samt Länsstyrelserna i Dalarnas, Gävleborgs och Uppsala län.