Indalsälven. Beskrivning av vattendraget
|
|
- Marie Pernilla Eliasson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Indalsälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens placering och det geografiska område som föreslås pekas ut som riksintresse. Beskrivning av vattendraget Schematisk bild över de kraftproducerande delarna av Indalsälven med biflöden
2 m 3 /s Sammantaget svarar Indalsälven för en årsproduktion om ca GWh och en installerad effekt om ca MW. Älven är därmed Sveriges tredje största vad gäller produktion av vattenkraft. Indalsälvens huvudfåra är 430 km lång har ett avrinningsområde som totalt omfattar km 2, varav ca 1800 km 2 omfattas av riksintresseanspråket. Större utbyggda biflöden är Järpströmmen, Långan och Hårkan. I avrinningsområdet finns 28 kraftverk som tillhör klass 1 i rapporten Vattenkraftens reglerbidrag och värde för elsystemet (ER2016:11). Årsmedelvattenföringen är vid Indalsälvens lägst belägna kraftverk Bergeforsen ca 440 m 3 /s. Indalsälven tillhör prisområde SE2 och har en årsmedelproduktion om 9,6 TWh vilket motsvarar knappt 15% av Sveriges totala vattenkraftproduktion. Vattendragets längd [km] 430 Avrinningsområdets yta [km 2 ] Installerad effekt (totalt i älven) [MW] Årsmedelproduktion [GWh] Medelvattenföring (vid mynningen) [m 3 /s] 440 Total kapacitet årsmagasin [Mm 3 ] Regleringsgrad (vid mynningen) [%] * 39 * Den andel av medelårstillrinningen som kan lagras i älvens magasin, beräknad för åren Indalsälven rinner genom Storsjön, Sveriges fjärde största regleringsmagasin. Ovan Storsjön saknas magasin för årsreglering i huvudfåran; magasin med kraftverk för års- och korttidsreglering finns i älvens biflöden. I huvudfåran ovan Storsjön finns endast ett kraftverk. I Indalsälven nedströms Storsjön ligger kraftverken på rad i älvens huvudfåra. Kraftverkens dämning har här medfört att tidigare strömsträckor överdämts och magasin skapats för kraftverkens korttidsreglering. I biflödena Hårkan och Långan som mynnar strax nedströms Storsjön finns magasin med kraftverk för års- och korttidsreglering. En schematisk bild av älvens magasin och kraftverk visas i bilaga 1. I årsmagasinen lagras vattnet från vårflod för att nyttjas i älvens alla kraftverk under vinterperioden då den naturliga tillrinningen avtar och energi och effektbehovet generellt ökar. Jämfört med oreglerade förhållanden medför denna reglering en drastisk dämpning av vattenföringen i hela älven under vårflod. Därmed möjliggörs ökning av flöde och energiproduktion under vinterperioden (figur 1). Genom kraftverkens korttidsreglering anpassas sedan tappningarna för att under veckan och dygnet svara mot samhällets energi- och effektbehov. Veckomedelflöde vid Bergeforsen Uppmätt vattenföring Rekonstruerad naturlig vattenföring Vecka Figur 1. Årsregleringen ger en förändrad flödesprofil i hela älven, här illustrerade genom uppmätt vattenföring jämfört med rekonstruerad naturlig vattenföring vid Bergeforsen kraftverk.
3 Indalsälvens summerade reglerbidrag Indalsälven bidrag till balansering av elsystemet givet som summan av relativa reglerbidraget* för kraftverk i klass 1 och 2 enligt rapporten ER2016:11: 1 dygn: 15,3% 28 dygn: 12,4% 1 år: 10,1% * För varje tidshorisont maxvärdet som respektive kraftverket uppnått något av åren Förutsättningar för flexibel elproduktion Storsjön är mycket viktig för kraftproduktionen i Indalsälven. Från den oreglerade Åreälven (Indalsälvens övre del) kommer en stor vattenvolym under vårflod som magasineras i Storsjön. Storsjöns hela regleringsvolym motsvarar ca 850 GWh i elproduktion ned till havet och regleringsgraden vid Storsjöns utlopp är 60%. Den stora arean och magasinsvolymen i Storsjön gör att Storsjön har en viktig dämpande och utjämnande funktion i älvsystemet och kraftproduktionen uppströms och nedströms Storsjön kan planeras relativt oberoende på kortare sikt. Förutsättningar för flexibel elproduktion i Indalsälven ovan och nedom Storsjön beskrivs nedan separat. Ovan Storsjön Regleringsmagasinen I Indalsälvens biflöden finns nio årsregleringsmagasin och i Storsjöns övriga tillflöden finns ytterligare tre årsregleringsmagasin som omfattas av riksintresseutpekandet (bilaga 2). Årsregleringen i övre delen av Indalsälven är till nytta för kraftverken ända till havet. Den vattenvolym som kan lagras motsvarar drygt GWh i kraftproduktion räknat till havet. Årsmagasinen lagrar vatten från vårflod och sommar till vinterperioden. Det lagrade vattnet nyttjas även under andra perioder då tillrinningen till älven är lägre än efterfrågan på effekt och energi från vattenkraften. Gällande vattendomar I årsmagasinen med kraftverk finns även tillstånd för korttidsreglering vilket skapar god möjlighet att under veckan och dygnet anpassa tappningarna från årsmagasinen efter elbehov. För dessa kraftverk medger vattendomarna rätt till momentan förändring mellan nolltappning och utbyggnadsvattenföring. Viss begränsning av nolltappning kan uppstå när krav på återfyllnad/ minimiflöde måste uppnås vid nedströms liggande magasin, sjö eller anläggning. Utbyggd effekt I kraftverken vid magasinen belägna uppströms Järpströmmen, gemensamt benämnda "Kallsjögruppen", finns en sammantagen effekt på cirka 175 MW. Tillsammans med övriga klass 1 kraftverk ovan Storsjön finns här en reglerförmåga på upp till 375 MW. Tillgången till magasin tillsammans med respektive kraftverks tillstånd till korttidsreglering innebär att effekten kan variera relativt fritt mellan 0 och 375 MW (figur 2). Dessa anläggningarna kan därmed i mycket hög grad anpassas till att leverera effekt och energi vid de tidpunkter när samhällets behov är som störst.
4 Figur 2. Sammantagen effektreglering under ett år i alla klass1 kraftverk ovan Storsjön. Nedströms Storsjön Reglermagasinen I biflödena Hårkan och Långan finns sammanlagt nio årsregleringsmagasin (bilaga 2), varav fyra har kraftverk i direkt anslutning. Övriga kraftverk har korttidsmagasin. Uppströms kraftverket Sillre finns ytterligare två magasin som omfattas av riksintresseutpekandet. I Indalsälvens huvudfåra finns två större magasin som framför allt nyttjas för korttidsreglering men som även har en årsavsänkning. De flesta kraftverk i huvudfåran har också ett magasin som nyttjas till att under dagen öka eller minska produktionen utan att invänta ett ökat eller minskat flöde från uppströmsliggande kraftverk. Årsregleringen i Hårkan och Långan bidrar utöver den direkta nyttan för kraftverken i dessa biflöden också till en ökad produktion i älvens huvudfåra. Sammantaget kan i magasinen i biflöden och huvudfåran lagras en vattenvolym som motsvarar en kraftproduktion om ca GWh ned till havet. Gällande vattendomar I alla årsmagasin med kraftverk finns även tillstånd till korttidsreglering vilket skapar god möjlighet att under veckan och dygnet anpassa tappningarna från årsmagasinen efter elbehov. I övre delen av biflödena Långan och Hårkan sker korttidsreglering som delvis utjämnas i årsmagasinen Landösjön respektive Hotagen som saknar kraftverk. För dessa två magasin finns krav på minimitappning enligt vattendom. Från Storsjön finns en minimitappning om 50 m 3 /s som tillsammans med minimitappningar från Långan och Hårkan ger ett minflöde i Indalsälvens huvudfåra. I Midskog och Krångede kraftverk i huvudfåran är minimitappningen 100 m 3 /s. I huvudfåran såväl som i biflöden har flertalet klass 1 kraftverken rätt till momentan variation mellan utbyggnadsvattenföringen och nolltappning eller, där sådan finns, minimitappningen. Utbyggd effekt Indalsälvens huvudfåra är kraftigt utbyggd med en installerad effekt på totalt MW. Minimitappningarna gör att lägsta effekt i älven normalt är 165 MW under månader maj-september och 140 MW övrig tid på året. I Långan sker effektreglering i Oldens kraftverk från 0 till 112 MW. I Hårkan kan de fem klass 1 kraftverken regleras mycket flexibelt mellan 0 MW och den sammantagna effekten om ca 145 MW. Som framgår ovan medger vattendomarna i det närmaste en full flexibilitet i körning med en momentan reglerförmåga mellan lägsta och högsta effekt. Sammantaget kan anläggningarna i Indalsälven och biflödena Långan och Hårkan mycket hög grad anpassas till att leverera effekt och energi vid de tidpunkter när samhällets behov är som störst. Exempel på effektreglering i Indalsälvens huvudfåra visas genom Krångede kraftverk i figur 3.
5 Figur 3. Effektreglering under ett år i Krångede kraftverk i Indalsälvens huvudfåra. Hur påverkas riksintresset av förändrade förutsättningar Sammantaget svarar Indalsälven för en årsproduktion om ca GWh och en installerad effekt om ca MW. Älven är därmed Sveriges tredje största vad gäller produktion av vattenkraft. Utökade miljökrav i form av införda och/eller ökade minspillkrav skulle påverka hela Indalsälvens värde för energisystemet i negativ riktning. Åtgärder som minskar möjligheten till säsongslagring i älvens årsmagasin skulle innebära ökat spill vid högflödessituationer och därmed minskad produktion sett på årsbasis. Möjligheten att leverera energi och effekt under de tider som samhällets efterfrågan är som störst försämras också. Konsekvensen skulle då bli ökad produktionen på vår och försommar när behovet av energiproduktion typiskt sett är lägre. Som en naturlig följd av detta påverkas också möjligheterna att leverera önskade systemtjänster i form av balans- och reglerkraft och frekvensstyrning till elnäten. Även korttidsregleringsmöjligheterna i nedströms liggande kraftverk försämras av minskade magasinsvolymer då det finns risk för att vatten måste spillas vid högflödessituationer som snösmältning och höstregn. Detta innebär dessutom en minskad energiproduktion totalt sett över året. Inskränkningar i korttidsregleringarna slår i första hand mot möjligheten att leverera energi, effekt och systemtjänster i tider när efterfrågan och därmed belastningen på elsystemet är hög. Möjligheten till utbyggnad av intermittent kraft riskerar att påverkas negativt. I takt med renoveringar av anläggningarna finns goda möjligheter till effektiviseringsåtgärder främst i form av möjligheter till ökad effekt men även en viss, om än mindre, ökning av energiproduktionen. Dessa åtgärder som utförs i befintliga anläggningar innebär ingen eller en marginell fysisk påverkan och är därmed relativt enkla att utföra samtidigt som renoveringsåtgärder utförs.
6 Bilaga 1 Schematisk bild
7 Bilaga 2. Uppgifter om magasin Årsmagasin Volym - Mm3 Volym GWh* Regleringsgrad % ** Åreälvens biflöden Torrön Juveln Storrensjön Anjan Kallsjön Greningen Norsjön Helgesjön Håckren Storsjön med biflöden Storsjön Näkten Näldsjön Alsensjön Indalsälvens huvudfåra Litsvattnet Gesunden Långan Burvattnet Mjölkvattnet Korsvattnet Övre Oldsjön Landösjön Hårkan Stensjöarna Rörvattnet Foskvattnet Hotagen Oxsjöån (Sillre kraftverk) Skålsjön Oxsjön * Vattenvolym uttryckt i den elenergi som produceras på denna i alla nedströms liggande kraftverk ** Den andel av medelårstillrinningen som kan lagras i magasin uppströms given punkt. Beräknad för åren
Umeälven. Beskrivning av vattendraget
Umeälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Läs merVeckomedelflöde vid Viforsen Veckonummer
m3/s Ljungan Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Läs merÅngermanälven. Beskrivning av vattendraget
Ångermanälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels
Läs merGöta älv nedan Vänern
Göta älv nedan Vänern Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar
Läs merLule älv. Beskrivning av vattendraget
Lule älv Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Läs merFigur 1. Karta över norra Götaälvs huvudavrinningsområde med Norsälven samt dess biflöden markerade.
Göta älv - Norsälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar
Läs merGöta älv - Klarälven. Beskrivning av avrinningsområdet och vattendraget/n
Göta älv - Klarälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar
Läs merFigur 1. Dalälven med dess tre huvudgrenar Västerdalälven, Österdalälven och Oreälven samt några framträdande biflöden.
Dalälven Österdalälven, Västerdalälven och Oreälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen
Läs merDelångersån och Svågan
Delångersån och Svågan Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar
Läs merFigur 1: Karta över Motala Ströms avrinningsområde (den skuggade delen). Bilden är hämtad från SMHI:s vattenwebb.
Motala ström Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Läs merLjusnan och Voxnan. Beskrivning av vattendragen
Ljusnan och Voxnan Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar
Läs merAppendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29
Appendix 1 1 (5) Bilaga 1- Åtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Fortum ställer sig bakom de kommentarer som framförts av Vattenregleringsföretagen i deras bilaga till remissvar angående
Läs merHur möjliggörs 100% förnybart till 2040? Möjligheter i Skellefteälven
Hur möjliggörs 100% förnybart till 2040? Möjligheter i Hur möjliggörs vägen till 100 % förnybart 2040 Riksdagen har pekat ut målet om att Sverige ska ha 100 % förnybar elproduktion år 2040. I den blocköverskridande
Läs merSynpunkter på miljökvalitetsnorm i enskilda vattenförekomster, Bottenhavets Vattendistrikt
1(8) Bilaga till Vattenregleringsföretagens svar på Samråd, dnr 537-7197-14 Synpunkter på miljökvalitetsnorm i enskilda vattenförekomster, Bottenhavets Vattendistrikt VRF samordnar årsreglering i sex av
Läs merDalälvens vattenkraftssystem
Hållbar vattenkraft i Dalälven Dalälvens vattenkraftssystem Claes Kjörk, Fortum Anna Hedström-Ringvall, DVF Kent Pettersson, Fortum Nicklas Hjerdt, SMHI Per-Erik Sandberg, Länsstyrelsen Dalarna 15 september
Läs merHUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin
Kurs i vattenkrafthydrologi december 2012 - Vattenreglering Emma Wikner - Statkraft Karin Larsson - Vattenregleringsföretagen Storsjön med utsikt över Frösön Definition MB 11 kap 5 : Med vattenreglering
Läs merBilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg
Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg Kommentarer Dalälven Österdalälven Hösthån: Hösthån regleras av kraftverket Båthusströmmen, ett kraftverk som bidrar med så pass mycket
Läs merVattenreglering vad är det?
VATTENREGLERING Lars Skymberg, Fortum Vattenreglering vad är det? Med vattenreglering avses ändring av vattenföring och vattenstånd i ett vattendrag till förmån för annan vattenverksamhet, i vårt fall
Läs merNationell strategi för hållbar vattenkraft
Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika
Läs merVattenkraftens framtida bidrag till ökad kapacitet och reglerförmåga
1(9) Vattenkraftens framtida bidrag till ökad kapacitet och reglerförmåga Ett framtidsscenario för vattenkraften i Skellefteälven Inspel till Energikommissionen 1. Sammanfattning Vattenkraften är en mycket
Läs merVATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T
VATTENKRAFT INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T 2017 Information om renovering av Långforsens vattenkraftstation 1 LÅNGFORSEN IDAG KRAFTVERK 33M3/S 8M3/S Oförändrad vattenmängd Vi vill renovera stationen där
Läs merPOTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT
POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT Energilunch den 2 december 2015 Gun Åhrling-Rundström, Svensk Energi Bakgrund Idag och i framtiden förväntas mer elproduktion som
Läs merUnderlag för samordnad beredskapsplanering för dammbrott i Indalsälven
Underlag för samordnad beredskapsplanering för dammbrott i Indalsälven 2012-06-18 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 2 PROJEKTETS ORGANISATION... 4 3 FÖR VILKA DAMMAR HAR ANALYSER UTFÖRTS?...
Läs merPraktiska och ekonomiska begränsningar i att reglera vatten samt vattenkraftdirektivet
Praktiska och ekonomiska begränsningar i att reglera vatten samt vattenkraftdirektivet Claes Hedenström Communication/Business Relations Production, Vattenfall Policy ansvarig vattenkraft NEPP seminarium
Läs merEN RAPPORT FRÅN SVENSK ENERGI POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT
EN RAPPORT FRÅN SVENSK ENERGI POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT December 2015 INNEHÅLL 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund till rapporten... 4 3. Kraftsystemets uppbyggnad...
Läs merFrekvensen hos långvariga vårflöden har cykler
Frekvensen hos långvariga vårflöden har cykler !? Uppmätt Q i Långhag Simulerad QN i Näs snö mm vattenekvivalent 250 200 150 100 50 0 Snötäckets maximala vatteninnehåll uppströms Näs snö mm vattenekvivalent
Läs merEnergimyndigheten Box Eskilstuna
Diarienr 2018-007307 Vårt dnr: 317 Energimyndigheten Box 310 63104 Eskilstuna Stockholm 23 oktober 2018 Yttrande över Energimyndighetens förslag gällande Riksintresse Energiproduktion: Vattenkraft. Sammanfattning
Läs merSkellefteälvens VattenregleringsFöretag
Skellefteälvens VattenregleringsFöretag BERGNÄS BASTUSEL RENGÅRD BÅTFORS FINNFORS GRANFORS KRÅNGFORS SELSFORS KVISTFORSEN SÄDVA SLAGNÄS GRYTFORS GALLEJAUR VARGFORS REBNIS Vattenregleringsföretag Vattenregleringsföretag
Läs merDel 4 Åtgärdsplan för Gideälvens avrinningsområde
Innehållsförteckning Förslag på åtgärder för att följa föreslagna miljökvalitetsnormer... 3 1. Inledning... 7 2. Beskrivning av Gideälvens avrinningsområde... 8 2.1. Vattenkraft inom Gideälvens avrinningsområde...
Läs merMiljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft
Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft Utgiven av vattenmyndigheterna Diarienummer: 537-14769-2017
Läs merDalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer
Hållbar vattenkraft i Dalälven Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer 20 oktober 2016 Gysinge Dalälvens avrinningsområde Pilotprojekt Hållbar vattenkraft i Dalälven Bakgrund organisation
Läs mer1(18) Del 9 Åtgärdsplan för Delångersåns avrinningsområde
1(18) Del 9 Åtgärdsplan för Delångersåns avrinningsområde Innehållsförteckning Förslag på åtgärder för att följa föreslagna miljökvalitetsnormer... 3 1. Inledning... 7 2. Beskrivning av området... 7 2.1.
Läs merHej! Med vänlig hälsning. Fredrik Stjernholm. Du hittar information om hur länsstyrelsen behandlar personuppgifter på
Från: Stjernholm Fredrik Till: Länsstyrelsen Västernorrland Ärende: Yttrade över samråd miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten - vattenkraft Datum: den 13 september 2018 15:23:52 Bilagor:
Läs merRemissvar avseende Vattenmyndigheternas samråd Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft
Vattenfall AB Evenemangsgatan 13 16979 Solna Sverige Länsstyrelsen Västernorrland Att. Vattenmyndighetens kansli 871 86 Härnösand Per e-post: vasternorrland@lansstyrelsen.se Diarienummer 537-3521-16 Datum:
Läs merHydrologins vetenskapliga grunder
Hydrologins vetenskapliga grunder Vattenbalansens huvudkomponenter Nederbörd Avdunstning Snö Markvatten Grundvatten Sjöar Avrinning 1 Vattenbalansekvationen P = Q + E + M P = nederbörd Q = avrinning E
Läs merPotentiella miljöåtgärders påverkan på elproduktion och reglerkraft PM Per-Erik Sandberg Länsstyrelsen i Dalarnas län
Potentiella miljöåtgärders påverkan på elproduktion och reglerkraft PM 2018 Per-Erik Sandberg Länsstyrelsen i Dalarnas län Förord Vattenkraften svarar för 40 50 % av Sveriges årliga elproduktion. Vattenkraften
Läs merLule älv Åtgärder som påverkar produktionen
Lule älv Åtgärder som påverkar produktionen Vattenreglering Lule älv Luleå, 2013-03- 22 Thord Lindström, Vattenfall Vattenkraft AB Nordiska elsystemet Norden är ett gemensamt elkraftsystem En gemensam
Läs merHållbar vattenkraft i Dalälven. Prioriteringsarbete i Dalälven Ann-Louise Haglund Länsstyrelsen i Dalarnas län
Hållbar vattenkraft i Dalälven Prioriteringsarbete i Dalälven Ann-Louise Haglund Länsstyrelsen i Dalarnas län Bakgrund och syfte: Nationell strategi för åtgärder i vattenkraften Avvägning miljöåtgärder
Läs merMiljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft
Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft Utgiven av vattenmyndigheterna Diarienummer: 537-14769-2017 (Vattenmyndigheten Bottenviken) 537-3521-2016 (Vattenmyndigheten
Läs merAppendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och
Läs merHållbar vattenkraft i Dalälven EID styrgrupp 8 december 2015
Hållbar vattenkraft i Dalälven EID styrgrupp 8 december 2015 Per-Erik Sandberg Vatten påverkade av vandringshinder Underlag till vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vi behöver prioritera våra
Läs merPraxis Bra Miljöval Elenergi 2009 Version:
Praxis Bra Miljöval Elenergi 2009 Version: 2015-12-15 Kriterier 1.4 och 1.6 Att den el som säljs som märkt Bra Miljöval klarar kriterierna måste årligen verifieras i revisionen. Kriterierna 1.4 och 1.6
Läs merVäg 796, bro över Indalsälven i Lit
GRANSKNINGSHANDLING Väg 796, bro över Indalsälven i Lit Östersunds kommun, Jämtlands län Hydrologisk PM, 2015-09-30 Objekt: 143961 Titel: Granskningshandling - Väg 796, bro över Indalsälven i Lit Utgivningsdatum:
Läs merKraftverken i Umeälven
RAPPORT 1 (23) Handläggare Dag Wisaeus Mobil 070-539 69 15 dag.wisaeus@afconsult.com Datum 2015-11-05 Uppdragsnr 604 80 66-1 Kraftverken i Umeälven Beräkning av kostnader för att anpassa flödena mellan
Läs merVarför utnyttjas inte hela den installerade effekten i vattenkraften? Lennart Söder, KTH
Varför utnyttjas inte hela den installerade effekten i vattenkraften? Lennart Söder, KTH Varför utnyttjas inte hela den installerade effekten i vattenkraften? Installerad effekt i vattenkraften i Sverige
Läs merVindenheten, Lars Andersson 2015-06-08
Vindkraftens rolle i energisystemet nya krav på vindkraft och på elmarknaden Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindenheten Hållbart nyttjande av vindresursen Med ett hållbart nyttjande av vindresursen
Läs merSummering Så här går vi vidare
Hållbar vattenkraft i Dalälven Summering Så här går vi vidare Per-Erik Sandberg m fl 15 september 2016 Borlänge Avvägning miljöåtgärder - energinytta Vandringsmöjligheter Reglerkraft 0/+ Ekologiskt anpassat
Läs merBeräknad naturlig vattenföring i Dalälven
Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 35 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 211-5-21 Sten Lindell 21/286/24 1. Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven
Läs merVATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet
VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?
Läs merHöga vattenflöden i reglerade älvar. Sten Bergström
Höga vattenflöden i reglerade älvar Sten Bergström Fakta nr 1 mars 1999 Omslagsfoto: Göran Sandman Höga vattenflöden i reglerade älvar Sten Bergström är forskningschef på SMHI och har mångårig erfarenhet
Läs merHur långt når åtgärderna i åtgärdsplanen i förhållande till miljökvalitetsnormerna för vatten?
PM Hur långt når åtgärderna i åtgärdsplanen i förhållande till miljökvalitetsnormerna för vatten? Beredningssekretariatet i Dalarnas län Förord Vattenkraften svarar för 40 50 % av Sveriges årliga elproduktion.
Läs merNaturreproducerande öring i reglerade älvar utopi eller faktisk möjlighet? Lycksele Ingemar Näslund
Naturreproducerande öring i reglerade älvar utopi eller faktisk möjlighet? Lycksele 140507 Ingemar Näslund Öring igår och idag Mkt öring-möda nedlagd FÅK Fiskevårdande Åtgärder i Kraftverksmagasin Mängder
Läs merFörslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan
PM 1 (17) 48 Miljöanalys Pär Granström 026-17 12 40 per.granstrom@x.lst.se Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan Förord Detta förslag
Läs merAtt definiera god ekologisk potential
Länsstyrelsen Västernorrland Att definiera god ekologisk potential Förslag på metod för kraftigt modifierade vatten särskilt nedre Faxälven Omslagsbild: Ramsele kraftverks reglerdamm Fotograf: Madelen
Läs merLänsstyrelsen Jämtlands län Fiske Joakim Svensson
Joakim Svensson Datum Dnr (anges vid skriftväxling) OMPRÖVNING AV VILLKOREN FÖR VATTENKRAFTSANLÄGGNINGAR I ÖVRE LJUSNAN Sammanfattning Länsstyrelsen i och Härjedalens kommun föreslår som ett förstahandsalternativ,
Läs merFiskens väg till Fiskeby
Fiskens väg till Fiskeby Simon Karlsson, Limnolog, Tekniska kontoret Jan Lidström, Holmen Energi Fredrik Nordqvist, Holmen Energi Hanna Domfors, Stadsantikvarie, Kultur och Fritidskontoret Bakgrund till
Läs merEr referens Vår referens Datum Bottenviken: Dnr 537-9859-2014 2015-04-28 Bottenhavet: Dnr 537-7197-14
1(10) Vattenmyndigheten i Bottenvikens Vattendistrikt Vattenmyndigheten i Bottenhavets Vattendistrikt Er referens Vår referens Datum Bottenviken: Dnr 537-9859-2014 2015-04-28 Bottenhavet: Dnr 537-7197-14
Läs merMiljöförbättringar i utbyggda älvar en arbetsgång för att prioritera mellan åtgärder PRIOKLIV Roland Jansson, Birgitta Malm Renöfält och Åsa Widén
Miljöförbättringar i utbyggda älvar en arbetsgång för att prioritera mellan åtgärder PRIOKLIV Roland Jansson, Birgitta Malm Renöfält och Åsa Widén (Umeå universitet), Erik Degerman (SLU), Dag Wisaeus (ÅF
Läs merSamrådsmöte. Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster - vattenkraft
Samrådsmöte Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster - vattenkraft 1 Välkomna! Vilka är vi? Praktikaliteter 2 Vad ska vi göra idag? Om samrådet - inledning och bakgrund Presentation
Läs merVattenkraft. Bra Miljöval Anläggningsintyg. 1. Ansökande näringsidkare (i avtalet kallad Producenten) Kontaktperson. 3. Producentens revisor
Bra Miljöval Anläggningsintyg Vattenkraft 2009 Denna handling är en Ansökan om Anläggningsintyg för Produktionsenhet vars produktion skall ingå i en Produkt märkt med Bra Miljöval. Ansökan skickas till:
Läs merYttrande avseende samråd. samrådsunderlag som anges ovan. Av denna anledning vill Arvika Kraft AB inkomma med yttrande.
ARVIKA KRAFT AB 1(6) Datum 2018-09-14 Dnr AK 2018/30 Detta yttrande översänds endast som epost till vasternorrland@lansstyrelsen. se Yttrande avseende samråd Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade
Läs merLångforsens kraftverk
Långforsens kraftverk Inforation o renovering av Långforsens vattenkraftstation Långforsens vattenkraftstation so har funnits i forsen i snart 100 år behöver renoveras. O vi byter turbin och generator
Läs merFörvaltningsplan. Vattenmyndigheten Bottenhavet
Ragnar Asklund 2015-04-30 Dnr Jämt: 063-149346 ragnar.asklund@jamtkraft.se YTTRANDE Ert dnr 537-7197-14 Vattenmyndigheten Bottenhavet Förvaltningsplan Karakterisering och statusklassning Det är svårt att
Läs merDialog Vattenkraft - Miljö
Hållbar vattenkraft i Dalälven Dialog Vattenkraft - Miljö Tällberg 7 december 2016 Hållbar vattenkraft i Dalälven Syfte Etablera en långsiktig regional samverkansprocess för Hållbar vattenkraft i Dalälven.
Läs merMaximal Ekologisk Potential i Umeälven
Maximal Ekologisk Potential i Umeälven Oktober 2015, uppdaterad januari 2016 www.umealven.se 1 2 Författare Åsa Widén Roland Jansson, Umeå Universitet Mats Johansson, Länsstyrelsen Västerbotten Mikael
Läs merVattenkraft. En oändlig energi.
Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens
Läs merTillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd
Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd Utrivning av Milsbro och Gällsta kraftverk i Gnarpsån samt omledning av Lunnsjöbäcken vid Lunnsjöns utlopp och vid bäckens utlopp
Läs merKorttidsplanering av. mängder vindkraft
HUVA-dagen 18 mars, 2010 Korttidsplanering av vatten-värmekraftsystem vid stora mängder vindkraft Lennart Söder Professor, KTH 1 Disposition Om förnybara energislag Generellt om vattenkraftsplanering Transmissionsläget
Läs merVATTENKRAFTENS FÖRMÅGA ATT BALANSERA STORA MÄNGDER VINDKRAFT
VATTENKRAFTENS FÖRMÅGA ATT BALANSERA STORA MÄNGDER VINDKRAFT NEPP seminarium den 17 mars 2016 Johan Bladh, Vattenfall R&D, Power Tech. BALANSERINGSBEHOVET MÅSTE KOPPLAS TILL EN TIDSSKALA Förbrukningen
Läs merKraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand
Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand Syfte Ta fram förslag på miljökvalitetsnormer för de vattenförekomster som idag är utpekade som Kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft.
Läs merKonsekvensanalys Förbättringsåtgärder som kan bli aktuella för att uppnå God Ekologisk Potential (GEP) i Kraftigt Modifierade Vattendrag (KMV)
Förbättringsåtgärder som kan bli aktuella för att uppnå God Ekologisk Potential (GEP) i Kraftigt Christian Bostorp Claes Hedenström Olof Nilsson Erik Sparrevik Innehållsförteckning 1. Förord... 2 2. Sammanfattning...
Läs merKraftverken i Umeälven
RAPPORT 1 (60) Handläggare Dag Wisaeus Mobil 070-539 69 15 dag.wisaeus@afconsult.com Datum 2015-11-05 Uppdragsnr 604 80 66-1 Kraftverken i Umeälven Beräkning av kostnader för mintappningar under nuvarande
Läs merDel 10 Åtgärdsplan för Hamrångeåns avrinningsområde
Innehållsförteckning Förslag på åtgärder för att följa föreslagna miljökvalitetsnormer... 3 1. Inledning... 7 2. Beskrivning av området... 7 2.1. Områdesbeskrivning Hamrångeån... 7 2.2. Vattenkraft inom
Läs merTable A: Visar den årliga kostnaden för aktörerna. En aktör. Aktör 1 2 3 4 5 6 7 8. Allmänt. Installerad effekt [MW] [GWh]
Sammanfattning Sverige har ett ambitiöst mål som syftar till att öka andelen förnybar energiproduktion. Energimyndighetens befintliga planeringsmål är att Sverige skall producera 10 TWh årligen från vindkraft
Läs merMiljö- och energidepartementet Datum: Stockholm
Miljö- och energidepartementet Datum: 20170929 103 33 Stockholm m.registrator@regerinskansliet.se Remissvar avseende: Dnr M2017/01639/R, 2017-06-29 Promemoria, Vattenmiljö och vattenkraft Alsteråns Kraftverksförening,
Läs merVattennivåer i Åsunden. En faktautredning 2008 ricehamns Kommun
Vattennivåer i Åsunden En faktautredning 2008 Ulricehamns ricehamns Kommun 1 2 Sammanfattning Miljö- och samhällsbyggnadskontoret i Ulricehamns kommun har fått uppdraget att ta fram ett underlag för att
Läs merKlarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet
KLARÄLVENS VATTENRÅD Klarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet Fortum Generation har ett mindre kraftverk i Halgån, Hagfors kommun, som nyttjar
Läs merAvrinning. Avrinning
Avrinning Avrinning När nederbörden nått marken kommer den att söka söka sig till allt lägre liggande nivåer. Först bildas små rännilar och som efterhand växer till bäckar och åar. När dessa små vattendrag
Läs merUmeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén
Umeälven Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess Åsa Widén Projektledare Umeälven Kartläggning av Maximal Ekologisk Potential i Umeälven www.umealven.se Arbetet sker
Läs merBeräkning av kostnader och miljönytta på åtgärder i vattendrag reglerade av vattenkraft och dammar. Åsa Widen, Umeå Universitet
Beräkning av kostnader och miljönytta på åtgärder i vattendrag reglerade av vattenkraft och dammar Miljönytta åtgärder i reglerade älvar Kan vara svår att ge ekosystemet rättvisa! Hur ska den mätas korrekt?
Läs merGällande vattendomar och nuvarande regleringsstrategi vid varje dämme som handhas av Mölndals Kvarnby Thomas Ericsson Byålderman
Gällande vattendomar och nuvarande regleringsstrategi vid varje dämme som handhas av Mölndals Kvarnby 2009 12 02 Thomas Ericsson Byålderman Orientering av Mölndalsån vattensystem Avrinningsområde övre
Läs merSVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET
... SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET REKONSTRUKTION AV NATURLIG VATTENFÖRING I ÖSTERDALÄLVEN OCH VÄRDERING AV REGLERINGSNYTTA Charlotta Jansson if' Vattenföring Examensarbete Handledare: Anders Heldemar Institutionen
Läs mer3. Grävningsarbeten i befintlig utloppstunnel så att dess area utvidgas från 25 mp
P och P till Gustav Hartzell Tel: 0611-18 5 E-post: gustav.hartzell@fiskeriverket.se YTTRANDE Datum Beteckning 007-11-1 Dnr 61/48-8-06 Ert Datum Er beteckning 007-07-16 M 15-07 Östersunds tingsrätt Miljödomstolen
Läs mer6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas
6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom
Läs merÅtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden
Åtgärder utan betydande produktionspåverkan 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden Hur tänkte vi? Innovativt - Att praktiskt i fält lokalisera var naturvärde och biologisk mångfald finns bevarad och
Läs merSune Zander Brittedals Elnät ekonomisk förening. Ett medlemsägt företag med eldistribution, elproduktion med vattenkraft samt elhandel.
Sune Zander Brittedals Elnät ekonomisk förening Ett medlemsägt företag med eldistribution, elproduktion med vattenkraft samt elhandel. Föreningen grundad 1922 För att människorna på landsbygden skulle
Läs merSportfiskarnas synpunkter på samråd om miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft, dnr
2018-09-26 sid 1 (8) Länsstyrelsen Västernorrland Vattenmyndighetens kansli 871 86 Härnösand Sportfiskarnas synpunkter på samråd om miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft,
Läs merVägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning
Vägval el en presentation och lägesrapport Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning Vägval el (2014 2016) Vision för Sverige: Ett hållbart elsystem bortom 2030 som ger effektiv och trygg
Läs merSammanträdesdatum
PLATS OCH TID Kommunhuset, lokal Nedre Fryken, tisdag 4 september 2018, 15.00 15.25 BESLUTANDE LEDAMÖTER Mikael Johansson (S), ordförande Georg Forsberg (C), 1:e vice ordförande Annika Bjelvert (M), 2:e
Läs merKylan gör att elpriserna stiger och därmed bröts trenden med lägre spotpriser än föregående år under vecka 48.
1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 48 Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se Veckan i korthet Kylan gör att elpriserna stiger och därmed bröts trenden med lägre spotpriser än föregående år under
Läs merBilaga 2 Sammanfattande tabeller över grundinformation och resultat för samtliga huvudavrinningsområden med KMV på grund av vattenkraft.
Bilaga 2 Sammanfattande tabeller över grundinformation och resultat för samtliga huvudavrinningsområden med KMV på grund av vattenkraft. Tabell 1. Samtliga huvudavrinningsområden som innehåller KMV på
Läs merVattenkraftens reglerbidrag och värde för elsystemet
Vattenkraftens reglerbidrag och värde för elsystemet Rapport från Energimyndigheten, Svenska kraftnät och Havs- och vattenmyndigheten ER 2016:11 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet
Läs merVatten och Vindkraft Stefan Skarp Stefan Skarp
Vatten och Vindkraft Stefan Skarp 2007-03-21 Innehåll Case Study Innebörd för vattenkraft och reglering Varför samkörning? Bakgrund Studier Framtiden Case study - Uljabuouda (The picture is a photomontage)
Läs merEnergimarknadsrapport - elmarknaden
2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och
Läs merÖversvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån
Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för
Läs merVärldsnaturfonden WWFs remissvar över Promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft
Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Växel: 08 624 74 00 Direkt: 08 546 575 13 Fax: 08 85 13 29 Allmänt: info@wwf.se www.wwf.se Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se
Läs merSuswater. Working Paper (Short version) Challenges of Implementing the EU Water Framework in relation to Sustainable Hydropower in Sweden
Suswater Working Paper (Short version) Challenges of Implementing the EU Water Framework in relation to Sustainable Hydropower in Sweden - Reflections around current political processes Andreas Lindström,
Läs merMöjligheterna att balansera vindkraftens variationer
Möjligheterna att balansera vindkraftens variationer Av Lennart Söder, 18 december 2009 Syftet med detta dokument är att ge en översikt över de utmaningar som kan uppkomma då en större mängd vindkraft
Läs merMänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen
Mänsklig påverkan Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen Faktorer som påverkar hydrologi och hydraulik Dikning och sjösänkning Kanalisering och rätning Dämning, reglering och överledning Tätortshydrologi
Läs merRapportnummer: 2017:03. Dalälvens vattenkraftssystem Energiproduktion och reglerkraftnytta samt påverkan på vattenflöden och vattennivåer
Rapportnummer: 2017:03 Dalälvens vattenkraftssystem Energiproduktion och reglerkraftnytta samt påverkan på vattenflöden och vattennivåer Omslagsbild: Gråda kraftverk Foto: Stefan Sjödin, Fortum Rapporten
Läs mer