Sammanfattning YTTRANDE 1 (7)

Transkript

1 SVENSK ENERGI Produktion Gun Åhrling-Rundström , Lennart Sandebjer , YTTRANDE 1 (7) Datum Beteckning S067/2014 Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt (Dnr ) Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt (Dnr ) Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt (Dnr ) Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt (Dnr ) Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt (Dnr ) Förslag till förvaltningsplaner, miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivningar för Bottenvikens, Bottenhavets, Norra Östersjöns, Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt Svensk Energi, den svenska elbranschens intresse- och branschorganisation, tackar för möjligheten att lämna remissvar på ovanstående remiss. Vi ser att el är en viktig möjliggörare för minskade klimatutsläpp och fortsatt hög välfärd och konkurrenskraft i Sverige. Svensk Energi lämnar principiella och mer övergripande synpunkter på samrådsmaterialet och på vattenförvaltningsarbetet. Flera av Svensk Energis medlemsföretag lämnar också synpunkter på samrådsmaterialet, såväl generella synpunkter som mer detaljerade synpunkter (på distrikts- och vattenförekomstnivå). Sammanfattning Svensk Energi konstaterar att vattenkraften är klimateffektiv och förnybar samt utgör en viktig reglerresurs i kraftsystemet. Vi anser att det redan under kommande förvaltningscykel finns ett behov av att revidera den normsättning som ska ske i december Det är uppenbart att den kommande normsättningen senare måste anpassas, bl a för att harmonisera med den Nationella Strategins ambitioner. Vi pekar även på att den kommande normsättningen sker trots att nödvändiga vägledningar fortfarande saknas, exempelvis när det gäller utpekandet av KMV. Den av Havs- och vattenmyndigheten och Energimyndigheten antagna Nationella Strategin måste utvecklas och bli styrande för det fortsatta vattenförvaltningsarbetet. Processen och metodiken för att säkerställa detta behöver därför utvecklas och beskrivas, exempelvis i Åtgärdsprogrammens uppdrag till olika myndigheter. Svensk Energi anser att en del av de i Åtgärdsprogrammen föreslagna uppdragen till myndigheter måste tydliggöras. Exempelvis i uppdrag 9 till länsstyrelserna måste måldatum för det avrinningsområdesspecifika åtgärdsplanerna anges. Trots tydliga krav i Miljöbalken och Vattenförvaltningsförordningen saknas en fullständig samhällsekonomisk analys av Åtgärdsprogrammens konsekvenser. Svensk Energi Stockholm Besöksadress Olof Palmes gata 31 Tel Säte Stockholm Fax kontaktaoss@ svenskenergi.se Org.nr

2 SVENSK ENERGI 2 (7) Vi noterar att åtgärdsförslagens kostnader, kopplade till vattenkraftverksamhet, är schablonmässigt uppskattade och i vissa fall bygger på mycket grova anataganden. Eventuella produktionsförluster och minskad reglerförmåga ingår inte i de redovisade åtgärdskostnaderna. Vi anser därför att sammanställningar och tabeller tydligt ska ange att åtgärdskostnaderna bygger på grova schabloner samt ange att eventuell produktionsförlust och minskad reglerförmåga inte ingår i analysen. Sammantaget anser vi att de redovisade åtgärdskostnaderna innebär en uppenbar risk för underskattning av de totala kostnaderna för att genomföra de föreslagna Åtgärdsprogrammen med avseende på vattenkraften. Beträffande utpekande av KMV påtalar Svensk Energi att det behövs en detaljerad och tydliggörande vägledning för att säkerställa en enhetlig och korrekt tillämpning, vilket också är en viktig förutsättning för att utfallet ska harmonisera med den Nationella Strategins ambitioner. Vi konstaterar att det inte är uteslutet att KMV kan pekas ut i ett Natura område. Det är därför ur ett verksamhetsutövarperspektiv viktigt att det i varje enskilt fall genomförs en noggrann analys av vad som är skyddsvärt. Vi noterar också att det i samrådsunderlaget förekommer vattenförekomster där det nu föreslås en omklassning från KMV till naturligt vatten. Sammantaget konstaterar vi att det finns ett stort behov av en tydlig vägledning på detta område, i syfte att säkerställa en enhetlig och korrekt tillämpning. 1. Vattenkraftens viktiga roller i kraftsystemet Vattenkraften är klimateffektiv och förnybar samt utgör en viktig reglerresurs för att kunna hantera variationer i elproduktion och elanvändning i syfte att upprätthålla stabiliteten i kraftsystemet. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Energimyndigheten har under 2014 tagit fram en strategi för hållbar vattenkraft. Strategin redovisas i HaVs rapport Strategi för åtgärder i vattenkraften (rapport 2014:14), nedan benämnd Nationell Strategi. Denna strategi utgör en bra utgångspunkt när det gäller att kunna tillgodose vattenkraftens viktiga roller i kraftsystemet. Exempelvis i samband med att behovet av miljöåtgärder kopplade till vattenkraften prioriteras, t ex i samband med att avrinningsområdesspecifika åtgärdsplaner tas fram av länsstyrelserna enligt uppdraget i Åtgärdsprogrammet (åtgärd 9). Svensk Energi vill dock betona vikten av att strategin utvecklas och att den blir styrande för det fortsatta vattenförvaltningsarbetet. Nedan utvecklas även behovet av att revidera den normsättning som sker i december 2015, redan under kommande sexårscykel. Energibranschen arbetar medvetet och aktivt för att finna lösningar på miljörelaterade frågeställningar, såväl konkreta åtgärder som forskning och utveckling. Detta arbete har pågått under lång tid och utvecklas ständigt. Bland annat pågår i Energiforsks regi ett omfattande program kopplat till vattenkraften. Vi kommer att fortsätta och även utveckla det konstruktiva samarbete vi har med bl a Vattenmyndigheterna och Havs- och Vattenmyndigheten, framför allt avseende kunskapsutbyte, diskussioner om bedömningsgrunder och klassificering. 2. Allmänt rörande samrådsunderlaget Normsättningen behöver revideras redan under kommande förvaltningscykelcykel Rent generellt anser vi att den normsättning som ska ske i december 2015 måste bli föremål för utvärdering och i förekommande fall revidering, redan under kom-

3 SVENSK ENERGI 3 (7) mande förvaltningscykel. De föreslagna miljökvalitetsnormerna, liksom för övrigt de nu gällande normerna, är beträffande många vattenförekomster där det finns vattenkraftverksamhet preliminära. Trots detta befaras att normerna kommer att åberopas som definitiva både i åtgärdsarbetet och i enskilda tillsyns- eller tillståndsärenden. En sådan tillämpning vore olycklig och vi anser därför att Vattenmyndigheterna i samrådsunderlaget måste tydliggöra att normsättningen i många fall inte baseras på data/underlag utan i stället på expertbedömningar. Våra medlemmar upplever att expertbedömningarna ofta är svåra att ifrågasätta och dessutom inte ger rätt bild av vattenförekomstens ekologiska status. I samrådsunderlaget är det klart dokumenterat att den kommande normsättningen inte kommer att vara definitiv. Det är uppenbart att avsaknaden av vägledningar m m kommer att leda till att även denna kommande normsättning präglas av en stor osäkerhet när det gäller normernas precision. Det är därför viktigt att Vattenmyndigheterna på eget initiativ verkar för en revidering av normer redan under kommande förvaltningscykel. Vi vill i detta sammanhang uppmärksamma en del skrivningar i samrådsunderlaget som stödjer vår uppfattning när det gäller de kommande normernas precision och behovet av revidering av normsättningen. Citaten är hämtade från förslaget till Förvaltningsplan för Bottenhavet. På sidan 137 anges bl a följande: HaV har under 2014 tagit fram ett förslag till vägledning för KMV. Vägledningen handlar om tillämpningen av 4 kap 3 i VFF och är en övergripande handledning för just bedömningen av om en vattenförekomst ska kunna vara KMV. Denna vägledning kommer att kompletteras med mer detaljerade vägledningar för olika vattenanvändningar som kan leda till att en vattenförekomst förklaras som kraftigt modifierad. På sidorna anges bl a följande: Det innebär att åtgärdernas omfattning kan vara olika stor mellan de avrinningsområden som idag har vattenkraft, så länge åtgärdernas samlade effekt inte överskrider den totala begränsningen. Men, strategin är ännu inte en del av den vägledning för KMV och vattenkraft som utarbetats av HaV och den har därför inte kunnat användas vid utpekandet av KMV. I sista stycket på sidan 134 står följande: Försök har gjorts att tillämpa en samhällsekonomisk kostnadsnyttoanalys för att besluta om undantag för ekonomiskt orimliga åtgärder. Men, än så länge saknas det vägledning från HaV och SGU om metod och krav på underlag. Vattenmyndigheterna kommer under samrådsperioden att samarbeta med båda vägledningsmyndigheterna för att ta fram metodik och exempel. I fjärde stycket på sidan 140 anges: Underlag för att fastställa de biologiska kvalitetsfaktorerna för KMV på grund av vattenkraft tas fram i samband med framtagande av åtgärdsprogrammen och fastställs av vattendelegationerna senast Behovet av revidering av normsättningen kopplat till den Nationella Strategin Svensk Energi konstaterar att enligt förslaget till Förvaltningsplaner anges att länsstyrelsernas avrinningsområdesspecifika åtgärdsplaner ska vara framtagna senast vid utgången av 2017 för att kunna beslutas av vattendelegationerna under Vi noterar att förslagen till Åtgärdsprogram uppmärksammar länsstyrelsernas behov av vägledning från HaV och Energimyndigheten i arbetet med åtgärdsplaner, enligt det gemensamma uppdraget till dessa två myndigheter i förslagen till Åtgärdsprogram.

4 SVENSK ENERGI 4 (7) Även om länsstyrelserna hinner tillgodogöra sig kommande vägledning är det viktigt att de blivande åtgärdsplanerna utvärderas av respektive Vattenmyndighet innan planerna beslutas. Vid utvärderingen måste den Nationella Strategins begränsande planeringsmål beaktas, vilket innebär att Vattendelegationerna kan behöva revidera den normsättning som genomförts i december 2015 och som en konsekvens av detta anpassa åtgärdsförslaget. Utöver prioritering med utgångspunkt från kraftsystemets behov är det enligt Svensk Energi viktigt att vid utvärderingen av dessa åtgärdsplaner även beakta andra viktiga samhällsintressen. Vi ser också behovet av att på nationell nivå samordna dessa åtgärdsplaner, i syfte att stämma mot den Nationella Strategins ambitioner och att även andra viktiga samhällsintressen kan tillgodoses. Den Nationella Strategins tillämpning i det fortsatta vattenförvaltningsarbetet Uppdragen till berörda myndigheter i förslaget till Åtgärdsprogram ( åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner ) Uppdrag 9 till länsstyrelserna Länsstyrelsernas uppdrag nr 9 i förslaget till Åtgärdsprogram måste vara tydligt avseende måldatum för åtgärdsplanerna. Detta eftersom det endast är i förslaget till Förvaltningsplaner som det framgår att länsstyrelsernas avrinningsområdesspecifika åtgärdsplaner ska vara framtagna senast vid utgången av 2017 för att kunna beslutas av vattendelegationerna under Det kan konstateras att länsstyrelsernas framtagande av åtgärdsplaner (enligt uppdrag 9) innebär ett mycket omfattande arbete eftersom planerna ska innefatta varje vattenförekomst som berörs av vattenkraftverksamhet. När det gäller behovet av att vägleda länsstyrelserna har detta uppmarksammats i det gemensamma uppdraget till HaV och Energimyndigheten, se nedan. Det är viktigt att i detta sammanhang säkerställa att länsstyrelserna arbetar med samma utgångspunkter när det gäller prioritering av miljöåtgärder utgående från den Nationella Strategin. Energimyndighetens och HaVs gemensamma uppdrag (åtgärd 1) Svensk Energi anser att detta föreslagna uppdrag är av central betydelse när det gäller att få den Nationella Strategin integrerad i det fortsatta vattenförvaltningsarbetet. Nedan citeras därför detta uppdrag. Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna vid prioritering av miljöförbättrande åtgärder mellan och inom avrinningsområdena som minskar vattenkraftens miljöpåverkan utifrån den nationella Strategi för åtgärder i vattenkraften och med avseende på vattenkraftens betydelse på det svenska elförsörjningssystemet. Motivering I juli 2014 publicerade Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten den gemensamma strategin för åtgärder som minskar vattenkraftens miljöpåverkan och samtidigt tar hänsyn till framtida energibehov. Även om strategin innehåller en prioritering av miljöförbättrande åtgärder mellan avrinningsområden beskrivs även behovet av att länsstyrelserna tar fram mer detaljerade förslag på åtgärdsstrategier inom respektive avrinningsområde. Här behöver Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten vägleda länsstyrelserna. Dels i det praktiska genomförandet av strategin och dels i framtagan-

5 SVENSK ENERGI 5 (7) det av specifika åtgärdsplaner per avrinningsområde och för att göra rätt prioriteringar behövs en tydlig samverkan mellan myndigheterna.--- Här blir den nationella strategin, samt länsstyrelsernas mer detaljerade åtgärdsplaner, en viktig utgångspunkt för att få till miljöförbättrande åtgärder i den takt som ramdirektivet för vatten kräver. Svensk Energi anser att detta gemensamma uppdrag måste preciseras i syfte att säkerställa att åtgärdsplanearbetet hos länsstyrelserna (enligt uppdrag 9) har samma arbetsprocess och arbetar med samma utgångspunkter när det gäller prioritering av miljöåtgärder utgående från den Nationella Strategin. Vidare anser Svensk Energi att det av samrådsunderlaget tydligt ska framgå att det erfordras en avstämning på nationell nivå innan Vattenmyndigheterna fattar beslut 2018 rörande åtgärdsplanerna från länsstyrelserna. Detta i syfte att harmonisera mot ambitionerna i en utvecklad Nationell Strategi. En sådan avstämning genomförs lämpligen i en samverkan mellan berörda myndigheter och branschen. Avstämningen ska baseras på respektive Vattenmyndighets sammanställning av utfallet av länsstyrelsernas åtgärdsplaner. Vi vill också i detta sammanhang uttala att det är viktigt att det sker en anpassning av normsättningen med utgångspunkt från de åtgärdsplaner som Vattenmyndigheterna avser att besluta HaVs uppdrag (åtgärd 4) Svensk Energi kan inte förstå syftet med att HaV ska vägleda länsstyrelserna om tillämpningen av Kammarkollegiets strategi för genomförande av vattenförvaltningens uppgifter gällande fysisk påverkan, daterad Kammarkollegiet (åtgärd 1) Vi noterar att det saknas en tydlig koppling mellan detta uppdrag och den Nationella Strategin. Vi delar inte bedömningen att detta förslag till uppdrag för Kammarkollegiet skulle stödja åtgärd 9 för länsstyrelserna. Uppdragsförslag 1a) för Kammarkollegiet är formulerat: vägleda länsstyrelserna rättsligt så att länsstyrelsernas åtgärdsplaner utförs i enlighet med strategin. Vi kan konstatera att den strategi som därvid åsyftas är Kammarkollegiets egen strategi. Vi anser att detta uppdragsförslag är kontraproduktivt styrningsmässigt med hänsyn till att det enligt den Nationella Strategin måste ske en prioritering av åtgärder för att tillgodose den Nationella Strategins ambitioner. 3. Detaljerade synpunkter rörande samrådsunderlaget Samhällsekonomisk konsekvensanalys - åtgärdskostnader Enligt Miljöbalken (5:6) ska ett åtgärdsprogram bl a innehålla en analys av programmets konsekvenser från allmän och enskild synpunkt. Av Vattenförvaltningsförordningen (6:6) följer bl a att konsekvensanalysen skall innehålla en bedömning av såväl de ekonomiska som de miljömässiga konsekvenserna av åtgärderna, varvid kostnader och nytta skall kvantifieras. Enligt ramdirektivet för vatten ska en ekonomisk analys göras för att kunna bedöma de mest kostnadseffektiva kombinationerna av åtgärder som ska ingå i ett åtgärdsprogram. Detta innebär bl a att åtgärder inte bör föreslås om kostnader eller effekter på miljön inte utretts. Vi noterar att samrådsunderlaget, innefattande upp-

6 SVENSK ENERGI 6 (7) gifterna i VISS-systemet, redovisar generella förslag på vandringsvägar för fisk trots att kostnader och nyttor inte har utretts. Vi kan konstatera att trots tydliga krav i Miljöbalken och Vattenförvaltningsförordningen saknas en fullständig samhällsekonomisk analys av Åtgärdsprogrammens konsekvenser. Åtgärdsförslagens redovisade kostnader, kopplade till vattenkraftverksamhet, är schablonmässigt uppskattade med utgångspunkt från ett antal olika åtgärdskategorier. Det är därför viktigt att olika sammanställningar och tabeller som redovisar åtgärdskostnader, tydligt anger att det är fråga om mycket grova uppskattningar. Enligt vår uppfattning bör det dessutom markeras att dessa kostnadsuppskattningar bygger på försiktiga antaganden. Dessutom är det viktigt att klarlägga att eventuella produktionsförluster och eventuellt minskad reglerförmåga inte är beaktade i de redovisade åtgärdskostnaderna. Sammantaget anser vi att de redovisade åtgärdskostnaderna innebär en uppenbar risk för underskattning av de totala kostnaderna för att genomföra de föreslagna åtgärdsprogrammen med avseende på vattenkraften. Utpekande av KMV Ovan under punkt 2 citeras ett antal skrivningar i samrådsunderlaget som tydliggör att det i nuläget saknas fullständig vägledning rörande t ex tillämpningen av den centrala bestämmelsen i 4 kap. 3 i Vattenförvaltningsförordningen som avser utpekande av KMV. Vidare framgår tydligt behovet av att integrera den Nationella Strategin i en kommande vägledning. Vi vill särskilt lyfta fram att det av samrådsunderlaget framgår att underlag för att fastställa de biologiska kvalitetsfaktorerna för KMV på grund av vattenkraft ska tas fram senare inför planerade beslut i Vattendelegationerna Sammantaget anser Svensk Energi att det behövs en detaljerad och tydliggörande vägledning för att säkerställa en enhetlig och korrekt tillämpning när det gäller utpekande av KMV, vilket också är en viktig förutsättning för att tillgodose den Nationella Strategins ambitioner. Svensk Energi vill i detta sammanhang även påminna om vad vi framförde i vårt remissvar till Havs- och vattenmyndigheten, rörande förslaget till vägledning för KMV. Svensk Energi vill påpeka att följden av att inte ta hänsyn till enskilda verksamheter blir att de verksamheter som påverkar hydromorfologin men inte anses viktiga ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och inte pekas ut som KMV, troligen kommer att få krav ställda på sig för att uppnå GES som inte kan anses rimliga vid en avvägning enligt 2 kap. 7 miljöbalken. I det ovan angivna remissvaret framförde Svensk Energi även följande: att då verksamhet eller vattenanvändningar sker i flera kraftverk och regleringsdammar i ett samordnat system bör hela regleringssystemet ingå som en enhet i analysen av potentiellt modifierade vatten, vilket är en viktig utgångspunkt i arbetet med utpekande av KMV. KMV i Natura 2000-områden Våra medlemsföretag uppmärksammar att det förekommer att Vattenmyndigheter anser att KMV inte kan utpekas om en vattenförekomst ligger i ett Natura område eller angränsar till ett sådant område. Vi konstaterar att det inte är uteslutet att KMV kan pekas ut i ett Natura 2000-område. Det är därför ur ett verksamhetsutövarperspektiv viktigt att det i varje enskilt fall genomförs en noggrann analys av vad som är skyddsvärt, dvs vad som motiverat att ett område tagits upp i

7 SVENSK ENERGI 7 (7) förteckningen (Miljöbalken 7:27). Vi noterar också att det i samrådsunderlaget förekommer vattenförekomster där det nu föreslås en omklassning från KMV till naturligt vatten. Sammantaget konstaterar vi att det finns ett stort behov av en tydlig vägledning på detta område, i syfte att säkerställa en enhetlig och korrekt tillämpning. Vi noterar att det i förslaget till Förvaltningsplan för Bottenhavet (sidan 137) anges följande: I vissa fall kan man inte peka ut en vattenförekomst som kraftigt modifierad eller konstgjord Utpekande av KMV eller KV måste stämma överens med genomförandet av övrig miljölagstiftning i EU. Om utpekande av ett kv eller kmv innebär att gynnsam bevarandestatus inte kan nås i ett Natura2000-område eller för en art som är upptagen på artskyddsförordningen116, bör vattenförekomsten inte pekas ut som kraftigt modifierad. Alternativt ska åtgärderna inom god ekologisk potential fastställas utifrån behovet att uppnå gynnsam bevarandestatus. Om åtgärderna innebär att god ekologisk status sannolikt kan nås ska inte vattenförekomsten pekas ut som KV eller KMV. Vi anser att dessa resonemang inte fullt ut stöds av bestämmelserna i Vattenförvaltningsförordningen (4 kap. 6 och 7 ). Stockholm som ovan Svensk Energi Pernilla Winnhed Verkställande direktör Lennart Sandebjer Gun Åhrling-Rundström Kopia: Finansdepartementet, Miljö- och energidepartementet, Havs- och vattenmyndigheten, Energimyndigheten