Östersjötorskens nuvarande status och utveckling. Henrik Svedäng Havs/iskelaboratoriet i Lysekil, Akvatiska Resurser, SLU och Havsmiljöinstitutet
|
|
- Astrid Engström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Östersjötorskens nuvarande status och utveckling Henrik Svedäng Havs/iskelaboratoriet i Lysekil, Akvatiska Resurser, SLU och Havsmiljöinstitutet
2
3 Västerhavet
4 Kattegatt
5 Lekområdens kartering under talet i Kattegatt
6 Områdesskydd i Kattegat sedan : permanent fiskeförbud, 2: endast selektiva redskap som inte fångar torsk tillåtna. All trålning förbjuden lekperioden 1 jan-31 mars, 3: Endast selektiva redskap som inte fångar torsk tillåtna under lekperioden 1 jan-31 mars 4: Endast selektiva redskap som inte fångar torsk tillåtna under lekperioden 1 feb - 31 april
7 Nordsjön och Skagerrak
8 Bohuskusten
9 Kust/iske i Bohuslän: torsklandningar och ton/ år
10 Sportfiskeindex från södra Skagerrakkusten: antal torskar per deltagare och fisketur Medelantal fångade torskar per deltagare och fisketur
11 Utvecklingsstadier hos torskägg. Vänster: Schematisk presentation. Mitt: Levande material. Höger: Konserverat i formaldehyd (Geffen och Nash 2012).
12 Studerade områden 2013: Bottnafjorden, Åby-Brofjorden, Gullmaren, Havstensfjorden Bottnafjorden Gullmaren Ü Brofjorden Havstensfjorden CodS Area Bottnafjorden Brofjorden Gullmarsfjorden Havstensfjord CodS_sampling_stationsWGS Kilometers
13 Öresund
14 Landningar av torsk från Öresund och Kattegatt Cod landings in the Kattegat and Öresund Tonnes Öresund Kattegat
15 Separata torskbestånd i Västerhavet Lekområden i Nordsjln Lekområden i Skagerrak Lekområden i Kattegatt Lekområde i Öresund Transport av ägg och larver
16 Östersjön
17 Torsklekområden i Östersjön Bagge et al. 1994
18 Västra beståndet, Östersjön
19 Östra torskbeståndet i Östersjön
20 Östra torskbeståndets rekrytering
21 Del II Vad har hänt med östra torskbeståndet?
22 Torsklekområden i Östersjön Bagge et al. 1994
23 Stora strukturella förändringar under senaste 30 år: reproduktion kvar i Bornholmsbassängen
24 Var finns torsken idag? ICES 2013 WGBFAS
25 Torskmedellängd vid ålder WGBFSA 2013
26 von Bertalanffys tillväxtmodell Längd (g) von Bertalanffys tillväxtekvation i längd visat som graf L Ålder (t) Längdtillväxt som en funktion av tid: L t =L (1-e -K(t-t0) ) L kallas för längd-asymptot och ger ett mått på en populations tillväxtpotential. Känslig för födotillgång.
27 Utveckling av tillväxtpotential och selektivitet för östra beståndet av torsk Årsklass specifik längd-asymptot (cm) L50 (50% selektivitet, cm) Year Svedäng & Hornborg 2014
28 Beståndsutveckling för olika storleksgrupper 500 CPUE (alla ålderklasser, no*h -1 ) cm > 37 cm > 45 cm År Svedäng & Hornborg 2014
29 Täthetsberoende tillväxt; negativt samband mellan tillväxtpotential och beståndsstorlek 150 Årsklass specifik Linf (cm) R² = Total antal i miljoner 2 år Svedäng & Hornborg 2014
30 Slutsatser Strukturella förändringar av torskbeståndet, nästan all rekrytering i Bornholmsbassängen Beståndet har ökat kraftigt i antal Torskens tillväxt extremt låg, allt färre stora torskar Låg tillväxt orsakas eller vidmakthålls genom den ökade selektiviteten Tillväxten har blivit täthetsberoende
31 Del III Val av skördestrategi
32 Beverton och Holt utvecklade the simple population model vilken inkorporerar von Bertalanffys tillväxtmodell, Baranovs fångstekvation och Rickers mortalitetsekvationer
33 Beverton & Holt (1957) betonade risken för täthetsberoende tillväxt: Stor risk för överskattning av den potentiella ökningen i fångst genom större maskstorlek Resultatet kan bli det motsatta: minskad tillväxt på grund av ökad överlevnad hos ungfisk, vilket ger lägre fångstutbyte
34 Total populationsbiomassa (gul), den ickefångstbar biomassa (lila), fångstbar biomassa (blå), i förhållande till storlek vid första fångst, Lc 5000 Medelbiomassa per rekryt (g) B /R B/R B /R Observera: Proportionell till CPUE Selektivitet, Längd i cm vid första fångst
35 Utbyte (yield), fiskeridödlighet och selektivitet (från nuvarande minimått till L opt ) Froese et al och Svedäng 2015
36 Vinstutveckling, LPUE (kg landad fisk per enhet ansträngning) och LFI (Large Fish Indicator) 120 Profit Procent av maximivärde (%) LPUE LFI Svedäng & Hornborg 2015
37 Utfall i biomassa (kton) vid låg (Linf=50 cm), medel (Linf=90 cm) och hög (Linf=120 cm) tillväxt vid olika nivåer av /iskeridödlighet och selektivitet. Svedäng & Hornborg 2015
38 Ekonomiskt utfall (miljoner SEK) vid låg (Linf=50 cm), medel (Linf=90 cm) och hög (Linf=120 cm) tillväxt vid olika nivåer av /iskeridödlighet och selektivitet. Svedäng & Hornborg 2015
39 Slutsatser Torskens låga tillväxt ger låg lönsamhet och försämrar ekosystemets struktur Lösningen är att minska selektivitet och effort (fiskeansträngning) Ekonomi, till skillnad från biomassa, integrerar förvaltningsfrågorna
40 Del IV Mer om östersjötorskens tillväxt
41 Nya svårigheter åldersbestämning av östersjötorsk
42 Torskmedellängd vid ålder: men vad händer om vi inte vet fiskens ålder? WGBFSA 2013
43 Beståndsutveckling för olika storleksgrupper under de senaste fem åren i fjärde kvartalet
44 Sammanfattning Beståndets nuvarande status osäker men vi vet från prov/isken att beståndet sammanpressat i några få längdklasser Beståndets produktivitet förmodligen låg men kanske ökande Var beredda på nya överraskningar
Rödspätta. Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning
Rödspätta Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt, Öresund och södra Östersjön. LEK Leken sker under november juni i Skagerrak och Kattegatt
TAC-förordning Västerhavet torsk i Kattegatt
Institutionen för akvatiska resurser 2015-11-30 Havsfiskelaboratoriet Johan Lövgren och Daniel Valentinsson TAC-förordning Västerhavet 2016- torsk i Kattegatt Frågeställningar i beställning Bidra med underlag
Fiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013
Institutionen för akvatiska resurser Skrubbskädda Platichthys flesus Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Skrubbskädda/Skrubba/Flundra Östersjön UTBREDNINGSOMRÅDE Skrubbskäddan finns i Skagerrak,
Plan för anpassning av fiskeflottan: bottentrålande fartyg i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön
1 Datum Beteckning Avdelningen för Resursförvaltning 2009-03-31 Dnr13-1132-09 Plan för anpassning av fiskeflottan: bottentrålande fartyg i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön Denna plan behandlar kapaciteten
En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön
En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön SV om St. Karlsö, juni 2014 Joakim Hjelm Institutionen för Akvatiska Resurser Havsfiskelaboratoriet i Lysekil Dagens upplägg Fokus på egentliga
Fiske med omsorg om räkbeståndet
Fiske med omsorg om räkbeståndet Grönt att äta räkor från Bohuslän? Nordhavsräkor från Bohuslän är fiskade i enlighet med rekommendationer om ett hållbart fiske. Forskarna har bra koll på tillståndet för
Sill/Strömming. Sill/Strömming. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning
Sill/Strömming Clupea harengus Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Sill förekommer i alla av s omgivande hav. Beteckningen strömming används för sill som fångas i Östersjön norr om Kalmar. LEK Leksillen
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. om selektivitet vid trålfiske av torsk i Östersjön
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 16.12.2008 KOM(2008) 870 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om selektivitet vid trålfiske av torsk i Östersjön RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL
Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren Yrkesfiske
Siklöja Coregonus albula Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE I sötvatten omfattar siklöjans utbredningsområde knappt 2/3 av Sveriges yta och förmodas ha styrts av högsta kustlinjen och en svag vilja
En av Sveriges största folkrörelser
Havet som resurs ett sportfiskeperspektiv Markus Lundgren Fiskevårdschef En av Sveriges största folkrörelser 1,6 milj. pers. i åldrarna 16-80 år fritidsfiskar/år Omsätter 5,8 miljarder kr Viktigaste fritidsintresset
Rådspromemoria. Jordbruksdepartementet. Rådets möte (jordbruk och fiske) den oktober Dagordningspunkt 3.
Bilaga 1 Slutlig Rev. Rådspromemoria 2006-10-18 Jordbruksdepartementet Naturresurs- och sameenheten Deps Marcus Öhman Rådets möte (jordbruk och fiske) den 24-25 oktober 2006 Dagordningspunkt 3. Rubrik
ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.10.2014 SWD(2014) 290 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rådets förordning (EG) nr 1098/2007
Fiskare i forskningens tjänst ny trålundersökning i Kattegatt
Fiskare i forskningens tjänst ny trålundersökning i Kattegatt Johan Lövgren, Mattias Sköld & Katja Ringdahl, Sveriges lantbruksuniversitet Joakim Hjelm, Havs- och vattenmyndigheten / Marie Storr-Paulsen,
Skrubbskädda/ Flundra
Skrubbskädda/Flundra Platichthys flesus Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Skrubbskäddan finns i Skagerrak, Kattegatt, Öresund och Östersjön upp till Ålands hav. Längre norrut är arten mindre vanlig,
FISKERIVERKET INFORMERAR
21:1 FISKERIVERKET INFORMERAR Analys av torskbeståndens utveckling i Skagerrak och Kattegatt Delrapporter av Havsfiskelaboratoriets Torskprojekt steg 1. HENRIK SVEDÄNG, MIA SVEDÄNG, KARIN FROHLUND OCH
Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013
Institutionen för akvatiska resurser Siklöja Coregonus albula Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Siklöja Vänern, Vättern och Mälaren UTBREDNINGSOMRÅDE Utbredningen omfattar knappt 2/3 av
Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM9. Förordning om flerartsplan för Östersjön. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om flerartsplan för Östersjön Landsbygdsdepartementet 2014-11-12 Dokumentbeteckning KOM (2014) 614 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om
Torsk, fiskeregler och biologi
Torsk, fiskeregler och biologi Så här lever torsken och så här fiskar du rätt Torsken har alltid varit en viktig del av livet på Bohuskusten. Fisket efter torsk har historiskt sett utgjort ett av de viktigaste
Plan för anpassning av fiskeflottan: torskfiske i Östersjön
1 Avdelningen för resursförvaltning 2008-03-18 Dnr 40-1337-08 Plan för anpassning av fiskeflottan: torskfiske i Östersjön Allmänt Denna plan behandlar kapaciteten i den svenska fiskeflotta som fiskar efter
Torskburar - ett lovande alternativ till garnfisket Sara Königson, Fredrik Ljunghager och Sven-Gunnar Lunneryd
Torskburar - ett lovande alternativ till garnfisket Sara Königson, Fredrik Ljunghager och Sven-Gunnar Lunneryd Kustlaboratoriet har på uppdrag av Program Sälar och Fiske under flera år arbetat med att
Svenska fiskbestånd utmaningar inför framtiden
Sammanfattning av rapporter 2008/09:RFR4 och 2009/10:RFR2 Miljö- och jordbruksutskottet Svenska fiskbestånd utmaningar inför framtiden Produktion: Riksdagens informationsenhet,tryck: Riksdagstryckeriet
Östersjötorsken väl specialiserad och hårt utnyttjad
Östersjötorsken väl specialiserad och hårt utnyttjad Torsken i Östersjön är den viktigaste arten för det kommersiella fisket och också mycket betydelsefull för fritidsfisket. Den är också en av få större
Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM2. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön 2016 Näringsdepartementet 2015-10-06 Dokumentbeteckning KOM (2015) 413 Förslag till rådets förordning om fastställande för 2016
Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,
Jens Olsson 1 Ulf Bergström Bild: BIOPIX Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU Riksmöte för vattenorganisationer, 2012-09-17 Bild: BIOPIX Fyra frågor Varför skall
Torskens (Gadus morhua) utdöende i Västerhavet. Torsken är på väg att försvinna i Västerhavet
Torskens (Gadus morhua) utdöende i Västerhavet David Forssander Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet
Enligt beställning den 12 november 2015 (Dnr ), ombads SLU bidra med underlag gällande:
Institutionen för akvatiska resurser 2015-11-19 Havsfiskelaboratoriet Daniel Valentinsson och Mats Ulmestrand Rådgivning för havskräfta i Skagerrak och Kattegatt med anledning av landningsskyldighet, sänkt
FISKERIVERKET INFORMERAR
2004:6 FISKERIVERKET INFORMERAR Bottenfisk i Västerhavet Fyra studier av beståndens status, utveckling och lekområden vid den svenska västkusten HENRIK SVEDÄNG JACOB HAGBERG PATRIK BÖRJESSON ANDERS SVENSSON
FISKE2020 FISKE2020 Fiskeriverket Box 423 401 26 Göteborg Tfn: 031-743 03 00 Fax: 031-743 04 44 www.fiskeriverket.se
FISKE2020 FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning Fiske2020 1 Innehållsförteckning Inledning 4 Målområde 1: Fungerande ekosystem och ekosystemtjänster säkerställs 7 Mål 1.0 Fungerande
Förslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.1.2017 COM(2017) 4 final 2017/0001 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) 2016/1903 om fastställande för 2017 av fiskemöjligheter för
Kan livscykelanalys användas för att reducera fiskenäringens miljöavtryck?
Kan livscykelanalys användas för att reducera fiskenäringens miljöavtryck? Friederike Ziegler RISE Agrifood and Bioscience @SevillaZiegler friederike.ziegler@sp.se klimamarin 2016, Trondheim Tre delar
Regelrådets ställningstagande. Innehållet i förslaget. Skälen för Regelrådets ställningstagande. Bakgrund och syfte med förslaget
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
FISKERIVERKET INFORMERAR
2:6 FISKERIVERKET INFORMERAR De kustnära fiskbeståndens utveckling och nuvarande status vid svenska västkusten Synopsis av "Torskprojektet steg I III" HENRIK SVEDÄNG VIDAR ÖRESLAND MASSIMILLIANO CARDINALE
Östersjöns torskar illa ute
Torsk Gadus morhua. Illustration Karl Jilg, ur Nationalnyckeln Östersjöns torskar illa ute Torsken i Östersjön är illa ute och håller på att försvinna. Beståndet är extremt litet och individerna mår allt
Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde och kontroll på fiskets område
Import och exportföreskrifter/fiskebestämmelser 1 Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde och kontroll på fiskets område 1 kap. Inledande bestämmelser Tillämpningsområde [501] Dessa
- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten
- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
2008R1342 SV 01.01.2013 002.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1342/2008 av den 18 december
Längdoptimerat torskfiske i Östersjön Rapport av fas 1
Längdoptimerat torskfiske i Östersjön Rapport av fas 1 Henrik Svedäng, Joakim Hjelm, Michele Casini & Filip Kjäll Sveriges Lantbruksuniversitet, Avdelningen för Akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet,
Räkna fisk i havet - så här går det till
Räkna fisk i havet - så här går det till Tryckt i 4 000 ex, juni 2007, Intellecta, Solna Fiskillustrationer omslag: C Design & Foto, Fiskebäckskil. Foto: Fiskeriverkets personal, där inget annat anges.
IP/05/1470. Bryssel den 24 november 2005
IP/05/1470 Bryssel den 24 november 2005 2006 års kvoter för Östersjöfisk: Kommissionen föreslår att fiskemöjligheterna för torsk ska vara beroende av en minskning av fiskeansträngningen så att utfiskade
Uttalande från Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Finland och Sverige om fritidsfiske efter torsk
Europeiska unionens råd Bryssel den 11 november 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0184 (NLE) 13404/15 ADD 1 REV 1 PECHE 388 I/A-PUNKTSNOT från: till: Komm. dok. nr: Ärende: Rådets generalsekretariat
Fiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos
Fiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos För ett uthålligt fiske! Trålsättning U/F Argos är det ena av Fiskeriverkets större forskningsfartyg (det andra är U/F Ancylus). Argos har en central roll i
Markus Lundgren. med underlag från
Havsöring i Sverige förvaltning och beståndsövervakning Markus Lundgren med underlag från Havsöring leker i många små vattendrag.... och är en karaktärsart viktig för övrig biologisk mångfald! 2017-03-28
Fiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018
Fiskereglering för skydd av kustens mångfald Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018 Fiskförvaltning och områdesskydd det historiska perspektivet Vad kan man åstadkomma med fiskereglering
Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EU) 2019/124 vad gäller vissa fiskemöjligheter
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 24.5.2019 COM(2019) 243 final 2019/0117 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) 2019/124 vad gäller vissa fiskemöjligheter SV SV 1. BAKGRUND
Policy Brief Nummer 2018:8
Policy Brief Nummer 2018:8 Förlorad miljömärkning påverkas priset på torsk? Antalet miljömärkta fiskprodukter har ökat kraftigt de senaste åren, både i Sverige och internationellt. Men det finns också
Policy Brief Nummer 2014:2
Policy Brief Nummer 2014:2 Större alltid bättre? pris och kvalitet på svensk torsk För svenskt fiske är det viktigt att kunna leverera fisk som kan konkurrera på den internationella marknaden. Den torsk
Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om fastställande för 2017 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.8.2016 COM(2016) 545 final 2016/0260 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om fastställande för 2017 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd
Ålförvaltningsplanen. Jens Persson. Jönköping,
Ålförvaltningsplanen Jens Persson Jönköping, 2014-02-28 1 Rekrytering Rekryteringen skattas idag vara ca 1-10 % av medelrekryteringen för år 1971-1980 Figur från Aqua reports 2011:1 2 Ålförordningen (EG)
Styrmedel för att skydda fiskaren från sig själv. Thomas Sterner Göteborgs Universitet
Styrmedel för att skydda fiskaren från sig själv Thomas Sterner Göteborgs Universitet ..det inte är bagarens godhet som ger oss dagens bröd Marknaden en överlägsen allokeringsprincip. Marknadsmekanismen
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
2009R0754 SV 01.02.2014 007.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 754/2009 av den 27 juli 2009
Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM5. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön 2017 Näringsdepartementet 2016-09-30 Dokumentbeteckning KOM (2016) 545 Förslag till rådets förordning om fastställande för 2017
Behålla och förbättra ett gäddfiskevatten? Effekter av olika fiskeregleringar på gäddpopulationer resultat och rekommendationer
Behålla och förbättra ett gäddfiskevatten? Effekter av olika fiskeregleringar på gäddpopulationer resultat och rekommendationer Effekter av utfiske i enartsbestånd (hobbyexperiment i två sjöar) Effekter
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
2007R1098 SV 01.01.2011 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1098/2007 av den 18 september
Havs och vattenmyndigheten Avdelning för fiskförvaltning/enheten för fiskereglering Box , Göteborg. Stockholm 4 maj 2018
Er ref/dnr: Dnr 1478-18 Vårt dnr: 309 Havs och vattenmyndigheten Avdelning för fiskförvaltning/enheten för fiskereglering Box 11 930, 404 39 Göteborg Stockholm 4 maj 2018 Yttrande över Havs- och vattenmyndighetens
Ekologiska effekter av fisket i Östersjön analyser och modelleringar med tyngdpunkt på torskens ekologi och torskfisket
Ekologiska effekter av fisket i Östersjön analyser och modelleringar med tyngdpunkt på torskens ekologi och torskfisket Sture Hansson Inst. för systemekologi Stockholms Universitet 106 91 Stockholm Anders
Musselodling en lönsam miljöåtgärd. Odd Lindahl, Vetenskapsakademien
Musselodling en lönsam miljöåtgärd Odd Lindahl, Vetenskapsakademien Långline odling 4 8 m Cirka 200 m Photo; Pia & Karl Norling En musselodling är en del av ekosystemet Försök med långlineodling X X X
***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Fiskeriutskottet 18.9.2012 2012/0077(COD) ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1098/2007
BILAGOR. till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.6.2015 COM(2015) 239 final ANNEXES 1 to 3 BILAGOR till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Samråd om fiskemöjligheterna för 2016 inom ramen
FALLSTUDIE: SELEKTIVT UTTAG AV TORSK
FALLSTUDIE: SELEKTIVT UTTAG AV TORSK HAVSMILJÖINSTITUTETS RAPPORT NR 2012:3 ANDREA MORF LENA GIPPERTH ANDERS GRIMVALL EVA-LOTTA SUNDBLAD HAVSMILJÖINSTITUTET 2012-06-15 Havsmiljöinstitutets rapport nr 2012:3
Examensarbeten i biologi vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU
Institutionen för akvatiska resurser 2015-05-11 Examensarbeten i biologi vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU Descriptions in English follow below. Förslag på projekt om säl och skarv i svenska
Policy Brief Nummer 2019:5
Policy Brief Nummer 2019:5 Sälar och småskaligt fiske hur påverkas kostnaderna? Tack vare en lyckad miljöpolitik har de svenska sälpopulationerna vuxit kraftigt under senare år. Men sälarna medför också
Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen,
Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen, Aarhus universitet, Ulf Bergström, Jens Olsson, Patrik
B C1 RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 811/2004 av den 21 april 2004 om åtgärder för återhämtning av det nordliga kummelbeståndet (EUT L 150, , s.
2004R0811 SV 01.01.2011 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B C1 RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 811/2004 av den 21 april 2004
Plenarhandling ADDENDUM. till betänkandet. Fiskeriutskottet. Föredragande: Alain Cadec A8-0149/2018
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling 25.5.2018 A8-0149/2018/err01 ADDENDUM till betänkandet om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2016/1139 vad
HISTORIEN OM ÖSTERSJÖTORSKEN 1. Historien om Östersjötorsken RAPPORT 1/2018. Östersjöcentrum
HISTORIEN OM ÖSTERSJÖTORSKEN 1 Historien om Östersjötorsken RAPPORT 1/2018 Östersjöcentrum 2 HISTORIEN OM ÖSTERSJÖTORSKEN Innehåll 4 Brackvattenexpert Torsken koloniserar Östersjön Anpassad til brackvatten
Europeiska unionens råd Bryssel den 30 augusti 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 30 augusti 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0260 (NLE) 11813/16 PECHE 296 FÖRSLAG från: inkom den: 30 augusti 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: Jordi
Det finns även ett lokalt bestånd av vad vi kallar Kattegattorsk, ett bestånd som får allt svårare. Det finns en annan verklighet
En av grundstenarna för att en demokrati ska fungera är att man lyssnar till de människor som står mitt i en verksamhet. Det här förutsätter ett stort mått av ödmjukhet, en ödmjukhet som kan vara svår
Fiskguiden 2014. Frågor & svar
Fiskguiden 2014 Frågor & svar 1 Vilka är de största nyheterna i årets Fiskguide? Nordhavsräkan blir rödlistad överallt utom i Barents hav vilket innebär att vår svenska västkusträka får rött ljus. Orsakerna
Kustbeståndens utveckling
Kustbeståndens utveckling Jens Olsson SLU Aqua Kustlaboratoriet Konferens om kus örvaltning, SU, 2017-03-30 Jag kommer a prata om fyra saker: Vilka kus iskarna är Varför det är vik gt med fisken på kusten
B RÅDETS FÖRORDNING (EU)
02015R2072 SV 01.01.2016 000.001 1 Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna
Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning
Laxbeståndens utveckling i Östersjön Johan Dannewitz Institutionen för akvatiska resurser (SLU (SLU Aqua) Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm Upplägg Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling
Massor av kräftforskning till vilken nytta? Per Nyström
Massor av kräftforskning till vilken nytta? Per Nyström Hållbart fiske Min forskning är viktig...åtminstone för mig själv Hållbart fiske Det va bättre förr... Hur gör vi? Vad vet vi? Vad behöver vi ta
12 Ett fiskefritt område för skydd av torsk i Kattegatt Delrapport 3
12 Ett fiskefritt område för skydd av torsk i Kattegatt Delrapport 3 Författare: Andreas Wikström, Håkan Wennhage, Johan Lövgren, Filip Svensson, Patrik Börjesson och Mattias Sköld Omslagsfoton: Magnus
Stora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket
Stora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket Beståndsmodell för vild lax i Vänern Rebecca Whitlock, Katarina Magnusson, Anders Kagerwall In Beståndsmodell nyttjas idag av ICES för lax i Östersjön
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
2010R0724 SV 13.08.2011 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 724/2010 av den 12 augusti
INFORMATION från HAVSFISKELABORATORIET Lysekil
CM Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek och är fritt att använda. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten
Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om fastställande för 2019 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.8.2018 COM(2018) 608 final 2018/0320 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om fastställande för 2019 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd
B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU)
02016R1139 SV 17.07.2018 001.001 1 Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna
Kustens rovfiskar behöver integrerad förvaltning
Kustens behöver integrerad förvaltning Joakim Hjelm, Ulf Bergström & Jens Olsson, SLU / Ullrika Sahlin, Lunds universitet Det svenska yrkesfiskets landningar av abborre och gädda i Östersjön har minskat
Fiskeregler i havet i Västra Götalands län
Fiskeregler i havet i Västra Götalands län Välkommen Vi hoppas att din fisketur blir trevlig och spännande! Här följer ett urval av de fiskeregler som gäller för fiske i havet i Västra Götalands län. Syftet
Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin
Säl och havsörn i miljöövervakningen Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin Övervakning av effekter på populationer Studier av beståndsutveckling för gråsäl,
Europeiska unionens råd Bryssel den 5 oktober 2016 (OR. en)
Conseil UE Europeiska unionens råd Bryssel den 5 oktober 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0260 (NLE) 12960/16 LIMITE PUBLIC PECHE 353 RAPPORT från: till: Komm. dok. nr: Ärende: Ordförandeskapet
Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske
Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske 1994 startade Projekt Sälar och Fiske (PSF) Deltagare Länsstyrelser Naturvårdsverket Fiskeriverket Yrkesfiskare SNF WWF Syfte
L 348/20 Europeiska unionens officiella tidning
L 348/20 Europeiska unionens officiella tidning 24.12.2008 RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1342/2008 av den 18 december 2008 om upprättande av en långsiktig plan för torskbestånden och det fiske som utnyttjar
Exploatering och påverkan på ålgräsängar
Exploatering och påverkan på ålgräsängar Kristjan Laas Juridiska institutionen Göteborgs universitet www.gu.se/zorro Foto: Eduardo Infantes VARFÖR ÄR MIN LILLA FRITIDSBÅT ETT HOT MOT ÅLGRÄSET? Starkt tryck
Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR
29.5.2015 L 133/1 I (Lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2015/812 av den 20 maj 2015 om ändring av rådets förordningar (EG) nr 850/98, (EG) nr 2187/2005, (EG)
Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna
Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Jens Olsson & Jan Andersson, SLU Kustfiskövervakningen i Östersjön är nästan uteslutande inriktad mot att övervaka arter som gynnas av högre vatten
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.12.2017 COM(2017) 774 final 2017/0348 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) 2016/1139 vad gäller intervall för
ADDENDUM till UTKAST TILL PROTOKOLL :a mötet i Europeiska unionens råd (JORDBRUK OCH FISKE) i Bryssel den 30 maj 2005
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 14 juni 2005 (29.6) (OR. fr) 9492/05 ADD 1 PV/CONS 31 AGRI 142 PECHE 107 ADDENDUM till UTKAST TILL PROTOKOLL 1 Ärende: 2662:a mötet i Europeiska unionens råd (JORDBRUK
Motion till riks ; 1lagen 1987/88:015
i Motion till riks ; 1lagen 1987/88:015 av Jens Eriksson och'' Hans Dau (m) med anledning av prop. 1987/88:175 om godkännande av överenskommelse mellan Sverige och Sovjetunionen om avgränsningen av kontinentalsockeln
- Politisk överenskommelse
Slutlig Kommenterad dagordning Näringsdepartementet 20151012 Kommenterad dagordning inför Jordbruks och fiskerådet den 22 oktober 2015 Icke lagstiftande verksamhet 4. Förslag till rådets förordning om
Remiss gällande ändrade bestämmelser för fiske med garn och trål
1/16 Remiss Datum Dnr Mottagare 2015-11-13 3404-15 Enligt sändlista Handläggare Direkt Karin Kataria 010-6986185 Remiss gällande ändrade bestämmelser för fiske med garn och trål Förslag till ändringar
Olika fiskemetoders långsiktiga effekter på ekosystemet i Kattegatt och Öresund
EUROPAPARLAMENTET GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING B: STRUKTUR- OCH SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK FISKE Olika fiskemetoders långsiktiga effekter på ekosystemet i Kattegatt och Öresund
Utveckling av ett selektivt torskredskap
Rapport till selektivt fiske Datum: 20150115 Utveckling av ett selektivt torskredskap Sara Königson, Maria Hedgärde och Sven-Gunnar Lunneryd Introduktion Kustfisket hotas idag av ökande sälpopulationerna
(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR
31.10.2017 L 281/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2017/1970 av den 27 oktober 2017 om fastställande för 2018 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd
Statement från Orkla Foods Sverige avseende WWF:s rödlistning av räkor
2014-02-11 Statement från Orkla Foods Sverige avseende WWF:s rödlistning av räkor Sammanfattning WWF har rödmarkerat räkor i Skagerack, Kattegatt, Nordsjön samt Nordostatlanten och Nordvästatlanten med
MALÖVERVAKNING I MÖCKELNOMRÅDET 2014
MALÖVERVAKNING I MÖCKELNOMRÅDET 2014 LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 1103-8209, Meddelande 2014:26 Text: Olof Lessmark Sida 2 av 12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Inledning...
Kinnekulle och Sunnanå 2010
Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna
15 Ett fiskefritt område för skydd av torsk, piggvar och rödspätta i västkustens fjordområden Delrapport 6
Aqua reports 216:2 15 Ett fiskefritt område för skydd av torsk, piggvar och rödspätta i västkustens fjordområden Delrapport 6 Författare: Henrik Svedäng, Andreas Wikström, Håkan Wennhage, Jonas Hentati