Policy Brief Nummer 2014:2
|
|
- Per Olofsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Policy Brief Nummer 2014:2 Större alltid bättre? pris och kvalitet på svensk torsk För svenskt fiske är det viktigt att kunna leverera fisk som kan konkurrera på den internationella marknaden. Den torsk som fångas i Östersjön är idag mycket liten jämfört med tidigare och ger därför ett lågt kilopris. I denna Policy Brief undersöker vi sambanden mellan storlek, kvalitet och priser på torsk och finner att: På senare tid har prispremierna på stor torsk och torsk av hög kvalitet blivit allt större. Ökade fångster av stor torsk leder endast till marginellt lägre priser eftersom priserna på torsk i stor utsträckning bestäms på den europeiska marknaden. I praktisk förvaltning innebär detta att åtgärder som förbättrar beståndens storleksstruktur får ett stort genomslag på fiskets ekonomi. Varför är storlek och kvalitet viktigt för torskfisket? På senare tid har larmrapporter om små och magra torskar i Östersjön förekommit i media. Orsakerna är i dagsläget oklara men klart är att både förvaltningens utformning och biologiska faktorer kan påverka beståndens sammansättning. Förvaltningsåtgärder, som mängden fisk som får fångas, minsta tillåtna storlek och maskstorlek, påverkar egenskaperna hos den fisk som fångas. I dagsläget är det främst storleken på fisken som avgör priset. Liten torsk av låg kvalitet ger ett lågt pris på marknaden vilket gör det svårare att uppnå ett långiktigt ekonomiskt hållbart fiske. Förutom att yrkesfisket intäkter påverkas finns det också andra samhällsvärden, som ett balanserat eko system och högre värden för fritidsfisket, som uppnås om fisken tillåts bli större. I denna Policy Brief diskuterar vi hur priser på Östersjötorsk skiljer sig åt beroende på torskens storlek och kvalitet och hur mängden fisk som fångas påverkar dessa priser. En kvalitetsklassificering (med klasserna A, B och E) finns i EU:s direktiv om marknadsnormer för fisk (EG Nr 2406/96) och är relaterad till hur färsk fisken är. Bland annat bedöms kvaliteten på pigmenteringen på skinnet, utseendet på ögonen och mängden slem på gälarna på fisken när den landas. Vi studerar priser på olika kvaliteter och storlekar av Östersjötorsk och Policy Brief Nr 2014:2 sid 1
2 diskuterar vad som händer med priserna om mer stor torsk eller torsk av bättre kvalitet fångas. Vi diskuterar också hur priserna på svensk Östersjötorsk är relaterade till priserna på EU marknaden och till priserna på andra fiskarter. Slutligen diskuterar vi om förvaltningsåtgärder i Sverige kan påverka priserna på Östersjötorsk. Studien har genomförts med hjälp av statistiska analyser. Vilka storlekar är vanligast på Östersjötorsk? Vi studerar fyra olika storleksklasser och tre olika kvalitetsklasser för torsk som landats i svenska hamnar på Östersjökusten mellan 1997 och Klassificeringen beskrivs i en EU förordning där fem olika storleksklasser och tre olika kvalitetsklasser definieras. De två största storleksklasserna har slagits samman eftersom de utgör en mycket liten del av den torsk som fångas. De fyra storleksklasserna är: torsk som väger mer än 4 kilo (STOR), mellan 2 och 4 kilo (MEDEL), mellan 1 och 2 kilo (LITEN) och mellan 0,3 och 1 kilo (MYCKET LITEN). I diagrammet visas andelarna av den totala vikten som fångats under tidsperioden i olika storleksklasser. Figur 1: Andelar av torsk av olika storlekar, utveckling över tiden. Andel av total vikt 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% MYCKET LITEN (0.3 1 LITEN (1 2 MEDEL (2 4 STOR (> 4 När det gäller de olika storleksklasserna är det tydligt att den största delen av den torsk som fångas tillhör de mindre storleksklasserna. Det betyder att den torsk som fångas i Östersjön sällan väger mer än 2 kilo. Anmärkningsvärt är också att allt mer torsk ingår i den minsta storlekskategorin under tidsperioden, dvs. allt mer torsk väger mindre än 1 kilo. Endast 1 3 procent av torsken väger mer än 4 kilo under tidsperioden. 1 1 Som en jämförelse kan nämnas att normallängden på Atlanttorsk (dvs. den längd som skulle gälla i ett ej överfiskat bestånd) är 100 cm ( En torsk av denna längd väger normalt sett drygt 7 kilo (personlig information från Hans Policy Brief Nr 2014:2 sid 2
3 Vilka priser ger torsk av olika storlek? Vi konstaterade ovan att större fisk ger högre priser. Men hur mycket högre är priserna på stor jämfört med liten torsk i de svenska Östersjöhamnarna? Figur 2 visar prisutvecklingen för de olika storlekskategorierna. Figur 2: Priser på torsk av olika storlek, utveckling över tiden, 1997 års priser. Kronor/kilo(reala priser) STOR (> 4 MEDEL (2 4 LITEN (1 2 MYCKET LITEN (0.3 1 Vi ser för det första att större storlekar av torsk har högre priser. Dessutom har den minsta torsken betydligt lägre priser än torsk i de andra storleksklasserna. År 2011 var prisskillnaden mellan MYCKET LITEN och LITEN torsk 3 kronor per kilo. Prispremierna för torsk över 2 kilo är inte lika betydelsefulla, skillnaden mellan LITEN och STOR torsk var till exempel 2,20 kronor per kilo år En annan intressant observation är att priserna för de olika typerna av torsk är mer lika i början av tidsperioden. Detta indikerar att olika storlekar på torsk har blivit viktigare för prissättningen under tidsperioden. Vad spelar det för roll om torsken är i klass A, B eller E? Kvalitetsklassificeringen baseras som tidigare nämnts på tre kategorier benämnda A, B och E. Kategori A är vanligast förekommande; mellan 80 och 90 procent av torsken klassificeras i denna kategori. Kategori B och E indikerar att torsken är av sämre (B) eller bättre (E) kvalitet än normalt. När det gäller priser för olika kvalitetsklasser (se figur 3) visar det sig att torsk i kategori B handlas till ett betydligt lägre pris än torsk i de övriga kvalitetsklasserna. I jämförelse med A torsk är genomsnittpriset per Nilsson, havsfiskelaboratoriet ). Östersjötorsken är dock något mindre än en genomsnittlig Atlanttorsk. Policy Brief Nr 2014:2 sid 3
4 kilo 5,20 kr lägre år För torsk i kategori E är genomsnittspriset per kilo 1,60 kr högre än för torsk i kategori A år Figur 3: Priser på torsk av olika kvaliteter, utveckling över tiden, 1997 års priser. Kronor/kilo(reala priser) KLASS E KLASS A KLASS B Vad skulle hända med priserna om torsken blev större och av högre kvalitet? På de flesta marknader betyder ett ökat utbud att priset sjunker. Detta händer även på marknader för olika storlekar och kvaliteter av torsk, dvs. om det finns mer stor torsk är uppköparna mindre villiga att betala ett högt pris för denna. Frågan är dock hur mycket priserna påverkas om kvantiterna som landas i svenska Östersjöhamnar förändras och om det finns skillnader mellan olika storlekar och kvaliteter. Våra beräkningar visar att en fördubbling av landingarna av torsk i svenska Östersjöhamnar endast har marginell påverkan på priserna, dvs. om utbudet ökar påverkas priset endast i mycket liten utsträckning. Mest påverkas priset för torsk som väger mellan 0,3 och 1 kilo (MYCKET LITEN). Om dubbelt så mycket torsk landas av denna storleksklass minskar priset med 0,29 kronor per kilo i genomsnitt. En torsk som väger mellan 0,3 och 1 kilo kostar ungefär 11,80 kronor per kilo i genomsnitt under tidsperioden. Om däremot mängden torsk som väger mer än 4 kilo (STOR) ökar sjunker priset i mindre omfattning. En fördubbling av landningarna i Östersjöområdet skulle enbart minska priset med 0,19 kronor per kilo. Effekten på priset på torsk av hög kvalitet (E torsk) är också liten ( 0,11 kronor per. Policy Brief Nr 2014:2 sid 4
5 Varför är priseffekterna så små? Hur kan förvaltningsåtgärder påverka torskpriser i Östersjön? En viktig orsak till att priseffekterna är så små är att marknaden för Östersjötorsk är en del av en större europeisk marknad för vitfisk. De kvantiteter torsk som säljs i svenska Östersjöhamnar är små i detta sammanhang. Även om de svenska landningarna av torsk till exempel skulle fördubblas så minskar inte priset på vitfisk i Europa särskilt mycket. Motsvarande skulle gälla om de svenska landningarna av torsk skulle minska drastiskt priset skulle inte öka nämnvärt eftersom köparna alltid kan vända sig till säljare i andra länder eller ersätta torsk med liknande arter. Svensk torsk kan ersättas med norsk torsk men också med sej, alaska pollock eller hoki. Det vi ser i denna studie är alltså små lokala priseffekter som måste ses i ett sammanhang där förändringar av mängden vitfisk som säljs på den europeiska marknaden är det som i huvudsak påverkar priset på torsk i Sverige. Förvaltningsåtgärder som förändrade minimimått, förbud mot utkast eller selektiva redskap kan ändra både den långsiktiga och kortsiktiga storleksfördelningen i fångsterna. Studien visar att eftersom svenska landningar endast har en liten påverkan på priserna är det osannolikt att åtgärder inom svensk fiskeriförvaltning får någon större effekt på priserna på torsk av olika storlek och kvalitet. Detta gäller även Östersjöfisket som helhet eftersom det utgör en förhållandevis liten del av det globala torskfisket. Därför kommer förändrade fångster endast att ha marginell effekt på de prispremier som stor torsk av god kvalitet ger. I praktisk förvaltning innebär detta att åtgärder som förbättrar beståndens storleksstruktur får ett stort genomslag på fiskets ekonomi och bidrar till ökade intäkter. Policy Brief Nr 2014:2 sid 5
6 Källa Mer information Hammarlund, C (2014) The big, the bad and the average: hedonic prices and inverse demand for Baltic cod, AgriFood Economics Centre Working Paper 2014:2. Cecilia Hammarlund Tel: E post: cecilia.hammarlund@agrifood.lu.se Johan Blomquist Tel: E post: johan.blomquist@slu.se Staffan Waldo Tel: E post: staffan.waldo@slu.se Vad är AgriFood Economics Centre? Kontakt AgriFood Economics Centre utför kvalificerade samhällsekonomiska analyser inom livsmedels, jordbruks och fiskeriområdet samt landsbygdsutveckling. Verksamheten är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Lunds universitet och syftar till att ge regering och riksdag vetenskapligt underbyggda underlag för strategiska och långsiktiga beslut. AgriFood Economics Centre Box 730, Lund AgriFood Economics Centres publikationer kan beställas eller laddas ned på
Policy Brief Nummer 2018:8
Policy Brief Nummer 2018:8 Förlorad miljömärkning påverkas priset på torsk? Antalet miljömärkta fiskprodukter har ökat kraftigt de senaste åren, både i Sverige och internationellt. Men det finns också
Policy Brief Nummer 2014:5
Policy Brief Nummer 2014:5 Får fiskaren betalt för miljömärkning? Frivillig miljömärkning av fiskprodukter är en växande företeelse både i Sverige och internationellt. I denna Policy Brief ställer vi oss
Policy Brief Nummer 2019:5
Policy Brief Nummer 2019:5 Sälar och småskaligt fiske hur påverkas kostnaderna? Tack vare en lyckad miljöpolitik har de svenska sälpopulationerna vuxit kraftigt under senare år. Men sälarna medför också
Policy Brief Nummer 2014:1
Policy Brief Nummer 2014:1 Svenska nötköttsproducenter kan minska sina kostnader Den svenska nötköttsproduktionen minskar och lönsamheten är låg. I denna studie undersöker vi hur mycket svenska nötköttsproducenter
Policy Brief Nummer 2014:3
Policy Brief Nummer 2014:3 Kan gårdsstöden sänka arbetslösheten? Stöden inom jordbrukspolitikens första pelare är stora och har som främsta syfte att höja inkomsterna i jordbruket. En förhoppning är att
Policy Brief Nummer 2016:2
Policy Brief Nummer 2016:2 Som far sin varför bli fiskare eller jordbrukare? Barn till lantbrukare och fiskare väljer ofta pappans yrke. Men vilka faktorer styr valet? Denna Policy Brief studerar yrkesvalet
Policy Brief Nummer 2011:2
Policy Brief Nummer 2011:2 Livsmedelspriser i Sverige; butikers lokalisering och konkurrens Svenska livsmedelspriser skiljer sig åt mellan olika delar av landet. Det finns också stora lokala skillnader.
Policy Brief Nummer 2013:1
Policy Brief Nummer 2013:1 Traktor till salu fungerar den gemensamma marknaden? Att köpa en traktor är en stor investering för lantbrukare. Om distributionen av traktorer underlättas ökar konkurrensen
Policy Brief Nummer 2010:3
Policy Brief Nummer 2010:3 Resursräntan i svenskt fiske En av grunderna för att uppnå en positiv utveckling av den svenska fiskerisektorn är att yrkesfisket är lönsamt och konkurrenskraftigt. Ett mått
Policy Brief Nummer 2013:2
Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara
Policy Brief Nummer 2011:4
Policy Brief Nummer 2011:4 Vad kostar biologisk mångfald jordbruket? Här redovisas resultaten från en studie av hur jordbrukarnas ekonomi påverkas av att tillhandahålla hög biologisk mångfald. Vi visar
Effekter av stöd till definitivt upphörande av fiskeriverksamhet. Johan Blomquist och Staffan Waldo
Effekter av stöd till definitivt upphörande av fiskeriverksamhet Johan Blomquist och Staffan Waldo AgriFood AgriFood gör kvalificerade samhällsekonomiska analyser inom livsmedels-, jordbruks- och fiskeriområdet
Policy Brief Nummer 2013:5
Policy Brief Nummer 2013:5 Varför välja mjölkrobot? en analys av ett investeringsbeslut Användningen av ny teknik gör produktionen effektivare och ökar tillväxttakten i ekonomin. Det är därför viktigt
Policy Brief Nummer 2019:8
Policy Brief Nummer 2019:8 Ger startstödet yngre jordbrukare? Andelen unga jordbrukare minskar i Sverige. För att motverka utvecklingen erbjuder landsbygdsprogrammet ett startstöd till unga jordbrukare.
Policy Brief Nummer 2018:2
Policy Brief Nummer 2018:2 Ojämlikhet och fattigdom i svenskt jordbruk Ojämlikhet i inkomster och antalet som faller under fattigdomsgränsen i befolkningen som helhet har ökat i flera västländer, inklusive
Policy Brief Nummer 2019:2
Policy Brief Nummer 2019:2 Är certifierade livsmedel lättare att exportera? Mat som säljs inom livsmedelsbranschen måste hålla hög kvalitet för att vara säker att konsumera. Ett sätt för företag att minska
Policy Brief Nummer 2016:1
Policy Brief Nummer 2016:1 Handelsförmåner för u-länder hur påverkas exporten? Ett vanligt sätt för industrialiserade länder att stödja utvecklingsländer är att erbjuda lägre tullar vid import. Syftet
Policy Brief Nummer 2019:7
Policy Brief Nummer 2019:7 Inkomster i svenskt och nordiskt fiske Svag nyrekrytering av unga yrkesfiskare ses som ett problem i stora delar av den svenska fiskenäringen. Detta kan ha många förklaringar,
Policy Brief Nummer 2018:5
Policy Brief Nummer 2018:5 Kött och klimat hur påverkar EU:s stöd utsläppen av växthusgaser? Subventioner till aktiviteter som påverkar klimatet kan leda till ökade utsläpp av växthusgaser och motverka
Policy Brief Nummer 2013:3
Policy Brief Nummer 2013:3 Gårdsstödsreformen positiv för sysselsättningen I samband med frikopplingsreformen 2005 blev all jordbruksmark i Sverige berättigat till gårdsstöd. Tidigare var endast vissa
Policy Brief Nummer 2010:1
Policy Brief Nummer 2010:1 Fritidsfiskebaserade företag hur kan de utvecklas? Fritidsfiskebaserade företag upplever i olika grad hinder för sin utveckling beroende på företagets inriktning, storlek och
Policy Brief Nummer 2013:4
Policy Brief Nummer 2013:4 Varför är vissa bönder mer effektiva än andra? I denna studie undersöker vi effektiviteten inom svenskt jordbruk på gårdsnivå. Vi visar hur jordbrukarnas egenskaper och egenskaper
Policy Brief Nummer 2017:2
Policy Brief Nummer 2017:2 Bättre förvaltning och mindre subventioner vägen mot ett hållbart fiske Internationella organisationer som FN, WTO och OECD har poängterat att subventioner till fisket kan bidra
Policy Brief Nummer 2011:1
Policy Brief Nummer 2011:1 Varför exporterar vissa livsmedelsföretag men inte andra? Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett
Policy Brief Nummer 2012:4
Policy Brief Nummer 2012:4 Export av livsmedel till vilket pris? Exporterande företag sätter ofta olika pris på en vara på olika marknader. Traditionellt tänker man sig att det beror på att företag anpassar
Policy Brief Nummer 2012:1
Policy Brief Nummer 2012:1 Överföring av ängs- och hagmarkers värde Det finns ett samhällsekonomiskt intresse av att veta hur ängs- och hagmarker värderas av allmänheten då finansiella medel inom Landsbygdsprogrammet
Policy Brief Nummer 2017:3
Policy Brief Nummer 217:3 God inkomstutveckling inom jordbruket Vi studerar inkomstutvecklingen för svenska jordbrukarhushåll under perioden 1997-212. Vi skiljer mellan individuella- och hushållsinkomster,
Policy Brief Nummer 2010:2
Policy Brief Nummer 2010:2 Nyttan av att bekämpa livsmedelsrelaterade sjukdomar Att blir sjuk i en livsmedelsrelaterad sjukdom medför kostnader för samhället, industrin och individen. När nyttan av en
Policy Brief Nummer 2019:9
Policy Brief Nummer 2019:9 EU:s inkomstförsäkring för jordbrukare behövs den? Vi har studerat inkomstrisker, där inkomsten dels mäts med företagets förädlingsvärde och dels med entreprenörens personliga
Hummerfiske på västkusten mer lönsamt med färre yrkesfiskare?
Fokus Nummer 2018:3 Hummerfiske på västkusten mer lönsamt med färre yrkesfiskare? Nuvarande förvaltning av det svenska hummerfisket riskerar att leda till överfiske och dålig lönsamhet för yrkesfisket.
Policy Brief Nummer 2017:4
Policy Brief Nummer 2017:4 Bredband ger sämre betyg Statligt stöd till bredbandsutbyggnad motiveras ofta med positiva effekter på företagande och tillväxt men tillgång till bredband kan också få negativa
Policy Brief Nummer 2018:6
Policy Brief Nummer 2018:6 Jordbruk utan produktion ett hinder för tillväxt? Det frikopplade gårdsstödet innebär att jordbrukare får stöd för att bevara jordbruksmark i gott skick, oavsett om marken används
En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön
En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön SV om St. Karlsö, juni 2014 Joakim Hjelm Institutionen för Akvatiska Resurser Havsfiskelaboratoriet i Lysekil Dagens upplägg Fokus på egentliga
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. om selektivitet vid trålfiske av torsk i Östersjön
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 16.12.2008 KOM(2008) 870 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om selektivitet vid trålfiske av torsk i Östersjön RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL
Policy Brief Nummer 2018:1
Policy Brief Nummer 2018:1 Rationellt slöseri? att förstå ineffektivitet i svenska mjölkföretag Kan ineffektivitet i animalieproduktionen tolkas som resursslöseri eller kan den även bero på att jordbrukarna
Sammanfattning Rapport 2012:1
Sammanfattning Rapport 2012:1 Mål som styrmedel målet för den offentliga konsumtionen av ekologiska livsmedel Riksdagen satte på regeringens initiativ målet att 25 % av den offentliga livsmedelskonsumtionen
Dyrare fisk och skaldjur med ökad global efterfrågan
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-12-11 Dyrare fisk och skaldjur med ökad global efterfrågan Fisk och skaldjur är de livsmedel som under de senaste 15 åren ökat mest i pris.
Policy Brief. Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen
Policy Brief Nummer 2015:1 Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen Näringsläckage från jordbruksmark orsakar övergödning i Östersjön som i sin tur leder till algblomning, syrebrist, bottendöd
Policy Brief Nummer 2017:1
Policy Brief Nummer 2017:1 Bättre landsbygdsprogram efter utvärdering? EU:s landsbygdsprogram har utvärderats regelbundet sedan de infördes år 2000. Utvärdering är viktigt för att se om programmen uppnår
Policy Brief Nummer 2019:6
Policy Brief Nummer 2019:6 Snabbare bredband alltid bra eller finns det även negativa effekter? Den senaste utbyggnaden av supersnabbt bredband i form av optisk fiber syftar till att ge snabbare och stabilare
Policy Brief Nummer 2014:4
Policy Brief Nummer 2014:4 Innovationer på landet behövs särskilt stöd? Kunskapsöverföring och innovationer är ett fokusområde i det nya landsbygdsprogrammet. Men frågan är om det behövs speciella stöd
Plan för anpassning av fiskeflottan: torskfiske i Östersjön
1 Avdelningen för resursförvaltning 2008-03-18 Dnr 40-1337-08 Plan för anpassning av fiskeflottan: torskfiske i Östersjön Allmänt Denna plan behandlar kapaciteten i den svenska fiskeflotta som fiskar efter
TAC-förordning Västerhavet torsk i Kattegatt
Institutionen för akvatiska resurser 2015-11-30 Havsfiskelaboratoriet Johan Lövgren och Daniel Valentinsson TAC-förordning Västerhavet 2016- torsk i Kattegatt Frågeställningar i beställning Bidra med underlag
FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning
FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella
Policy Brief Nummer 2011:3
Policy Brief Nummer 2011:3 En grönare jordbrukspolitik både miljönytta och kostnader Inför reformeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken diskuteras s.k. förgröning i form av olika åtgärder som syftar
Torskburar - ett lovande alternativ till garnfisket Sara Königson, Fredrik Ljunghager och Sven-Gunnar Lunneryd
Torskburar - ett lovande alternativ till garnfisket Sara Königson, Fredrik Ljunghager och Sven-Gunnar Lunneryd Kustlaboratoriet har på uppdrag av Program Sälar och Fiske under flera år arbetat med att
ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.10.2014 SWD(2014) 290 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rådets förordning (EG) nr 1098/2007
Förslag till. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr / av den [ ]
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.6.2010 KOM(2010)325 slutlig 2010/0175 (COD) C7-0156/10 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr / av den [ ] om ändring av rådets förordning
B RÅDETS FÖRORDNING (EU)
02017R1970 SV 01.08.2018 001.001 1 Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna
Rådspromemoria. Jordbruksdepartementet. Rådets möte (jordbruk och fiske) den oktober Dagordningspunkt 3.
Bilaga 1 Slutlig Rev. Rådspromemoria 2006-10-18 Jordbruksdepartementet Naturresurs- och sameenheten Deps Marcus Öhman Rådets möte (jordbruk och fiske) den 24-25 oktober 2006 Dagordningspunkt 3. Rubrik
Sälens matvanor kartläggs
Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och
Vad påverkar priset på svenska havskräftor?
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 215-1-6 Vad påverkar priset på svenska havskräftor? Priset på havskräftor beror på utbud och efterfrågan. Vissa egenskaper som storlek och kvalitet
Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten
Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten Nationell Fiskevattenägarekonferens 22-23 november 2017 Per-Erik Larson, Länsstyrelsen Östergötland Håkan Carlstrand, Havs- och vattenmyndigheten
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2009:12 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:11 av Åke Askensten (mp) om stopp för inköp av torsk Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson Ärendet Motionären föreslår
Fiske med omsorg om räkbeståndet
Fiske med omsorg om räkbeståndet Grönt att äta räkor från Bohuslän? Nordhavsräkor från Bohuslän är fiskade i enlighet med rekommendationer om ett hållbart fiske. Forskarna har bra koll på tillståndet för
Minskat utbud av sötvattenkräftor i Sverige
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 217-7-31 Minskat utbud av sötvattenkräftor i Sverige Den svenska konsumtionen av sötvattenskräftor kommer huvudsakligen från import av frysta
Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM9. Förordning om flerartsplan för Östersjön. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om flerartsplan för Östersjön Landsbygdsdepartementet 2014-11-12 Dokumentbeteckning KOM (2014) 614 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 20.10.2014. om upprättande av en utkastplan i Östersjön
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.10.2014 C(2014) 7551 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 20.10.2014 om upprättande av en utkastplan i Östersjön SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND
Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om fastställande för 2017 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.8.2016 COM(2016) 545 final 2016/0260 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om fastställande för 2017 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd
Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM5. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön 2017 Näringsdepartementet 2016-09-30 Dokumentbeteckning KOM (2016) 545 Förslag till rådets förordning om fastställande för 2017
EUROPAPARLAMENTET. Fiskeriutskottet. 30 april 2003 PE /1-23 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-23
EUROPAPARLAMENTET 1999 Fiskeriutskottet 2004 30 april 2003 PE 325.168/1-23 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-23 Förslag till betänkande (PE 325.168) Niels Busk Gemenskapens handlingsplan för att minska mängden fisk som
B RÅDETS FÖRORDNING (EU)
02015R2072 SV 01.01.2016 000.001 1 Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna
allt gott från havet? sea the future defend our oceans today www.greenpeace.se
allt gott från havet? sea the future defend our oceans today www.greenpeace.se Havet är inte outtömligt. De senaste 50 åren har fisket ökat markant vilket har haft en mycket negativ effekt på havens ekosystem
Intäkter för svenska kräftfiskare på västkusten
Fokus Nummer 2018:2 Intäkter för svenska kräftfiskare på västkusten Havskräfta är en viktig art för svenskt fiske. Kräftan fångas antingen med bur eller med trål i Kattegatt och Skagerrak. På uppdrag av
Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM2. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön 2016 Näringsdepartementet 2015-10-06 Dokumentbeteckning KOM (2015) 413 Förslag till rådets förordning om fastställande för 2016
Europeiska unionens råd Bryssel den 30 augusti 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 30 augusti 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0260 (NLE) 11813/16 PECHE 296 FÖRSLAG från: inkom den: 30 augusti 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: Jordi
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
2007R1098 SV 01.01.2011 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1098/2007 av den 18 september
Rapport. Projekt Selektiva redskap 2014 Räkfisket i Sverige. Del 1
Rapport Projekt Selektiva redskap 2014 Räkfisket i Sverige Del 1 Smögen den 30 september 2014 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 3. Räkfisket i Skagerack och Östra Nordsjön...
UTKASTFÖRBUDET NU ÄR DET DAGS FÖR HANDLING
UTKASTFÖRBUDET NU ÄR DET DAGS FÖR HANDLING Utkastförbudet - en historisk möjlighet för Östersjöns fiskebestånd År 2013 var en milstolpe för det europeiska fisket. EU tog beslut om en ny gemensam fiskeripolitik
Mäklarstatistik - t.o.m. mars 2013 1
Mäklarstatistik - t.o.m. mars 2013 1 Följande rapport avser de försäljningar som rapporterats in till Mäklarstatistik under mars månad 2013. Nedan följer en kort sammanfattning i punktform: Under de senaste
Fiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013
Institutionen för akvatiska resurser Skrubbskädda Platichthys flesus Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Skrubbskädda/Skrubba/Flundra Östersjön UTBREDNINGSOMRÅDE Skrubbskäddan finns i Skagerrak,
BILAGOR. till. förslaget till rådets beslut
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.3.2019 COM(2019) 103 final ANNEXES 1 to 2 BILAGOR till förslaget till rådets beslut om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Nordatlantiska
Vem ska ha. rätt att fiska. En fråga från De gröna i Europaparlamentet. Photo Jillian Pond
Vem ska ha rätt att fiska En fråga från De gröna i Europaparlamentet. Photo Jillian Pond FÖR MÅNGA BÅTAR DÅLIG LÖNSAMHET MILJÖKATASTROF Photo Håkan Lindgren / SCANPIX GE TILLTRÄDE TILL FISKET TILL VEM
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.12.2017 COM(2017) 774 final 2017/0348 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) 2016/1139 vad gäller intervall för
Rödspätta. Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning
Rödspätta Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt, Öresund och södra Östersjön. LEK Leken sker under november juni i Skagerrak och Kattegatt
Valda delar ur. Fiske en undersökning om svenskarnas fritidsfiske. Fiskeriverket i samarbete med SCB
Valda delar ur Fiske 5 en undersökning om svenskarnas fritidsfiske Fiskeriverket i samarbete med SCB 2 Nyheter i FISKE 5 jämfört de tidigare studierna är bland annat att urvalsstorleken ökats med 1 personer,
Strukturomvandling och effektivitet i det svenska jordbruket. Gordana Manevska-Tasevska Tel: 018 67 17 24 E-post: gordana.tasevska@slu.
PM 2015-01-14 Strukturomvandling och effektivitet i det svenska jordbruket Gordana Manevska-Tasevska Tel: 018 67 17 24 E-post: gordana.tasevska@slu.se Ewa Rabinowicz Tel: 046 222 07 83 E-post: ewa.rabinowicz@slu.se
Gotlands fiske.
Gotlands fiske 33 fiskelicenser (fiskefartyg) 27 fiskelicensinnehavare, dvs. 6 st har två båtar Medelålder 56,2 år 1 personlig licens (för fiske i Mälaren) 4 fartyg över 15 m 3 trål, 1 garn 2 fartyg mellan
1 Förslaget. 1.1 Ärendets bakgrund. 1.2 Förslagets innehåll 2018/19:FPM15
Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om fiskemöjligheter i Västerhavet Näringsdepartementet 2018-12-07 Dokumentbeteckning KOM (2018) 732 Förslag till rådets förordning om fastställande för år 2019
SPORTFISKET OCH FISKETURISMEN
SPORTFISKET OCH FISKETURISMEN Historik En del äldre uppgifter från bildandet av Furusjön, Kiasjön och Badebodaåns gemensamhetsfiske från början av 1940-talet visar att ett visst sportfiske förekom redan
Förslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.1.2017 COM(2017) 4 final 2017/0001 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) 2016/1903 om fastställande för 2017 av fiskemöjligheter för
Fiskguiden 2014. Frågor & svar
Fiskguiden 2014 Frågor & svar 1 Vilka är de största nyheterna i årets Fiskguide? Nordhavsräkan blir rödlistad överallt utom i Barents hav vilket innebär att vår svenska västkusträka får rött ljus. Orsakerna
Landsbygdsdepartementet 103 33 STOCKHOLM
1/9 Dnr:3610-2014 YTTRANDE 2014-12-22 Landsbygdsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.11.2017 C(2017) 7875 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den 30.11.2017 om ändring av kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/98 om genomförandet
***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Fiskeriutskottet 30.1.2015 2014/0285(COD) ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för bestånden
- Föredragning av kommissionen - Diskussion. Rådets möte (jordbruksministrarna) den 19 mars Ansvarigt statsråd: Sven-Erik Bucht
Slutlig korr Kommenterad dagordning rådet 2018-03-12 Näringsdepartementet Sekretariatet för EU och internationella frågor Rådets möte (jordbruksministrarna) den 19 mars 2018 Kommenterad dagordning Ansvarigt
Uttalande från Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Finland och Sverige om fritidsfiske efter torsk
Europeiska unionens råd Bryssel den 11 november 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0184 (NLE) 13404/15 ADD 1 REV 1 PECHE 388 I/A-PUNKTSNOT från: till: Komm. dok. nr: Ärende: Rådets generalsekretariat
Policy Brief Nummer 2018:3
Policy Brief Nummer 2018:3 Påverkar egna märkesvaror priserna på livsmedel? Egna märkesvaror (EMV) är en växande trend på den svenska livsmedelsmarknaden och återfinns numera i alla dagligvarukedjor. EMV
Utveckling av ett selektivt torskredskap
Rapport till selektivt fiske Datum: 20150115 Utveckling av ett selektivt torskredskap Sara Königson, Maria Hedgärde och Sven-Gunnar Lunneryd Introduktion Kustfisket hotas idag av ökande sälpopulationerna
Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen?
Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen? Bakgrund Logärden är belägen ca 20 km öster om Falun och utgör källsjö i Gavleån. Sjön avvattnas via Hinsen och Hyn till Gavleån och dess utlopp
Policy Brief Nummer 2019:4
Policy Brief Nummer 2019:4 Lönar sig det svenska kontrollprogrammet för salmonella? Det svenska kontrollprogrammet för salmonella är mycket omfattande och kostar därför mer än motsvarande program i de
EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET
EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET RÅDET Strasbourg den 12 juni 2013 (OR. en) 2011/0364 (COD) LEX 1349 PE-CONS 76/1/12 REV 1 PECHE 549 ENV 952 CODEC 3067 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING OM ÄNDRING
Enkät angående det kustnära fisket i södra och västra Skåne
Institutionen för Service Management Enkät angående det kustnära fisket i södra och västra Skåne Fiskeriförvaltningen är idag centralt styrd från EU, Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket, men
Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten
Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten Sara Königson (SLU) och Viking Bengtsson (Hallands Skaldjursförening) Introduktion Bakgrund Program Sälar och Fiske, SLU har under flera år arbetat
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 217-9-28 Prisutvecklingen för animalieprodukter De svenska producentpriserna ligger för närvarande förhållandevis högt för de flesta animalieprodukter.
Skriv ditt namn här
Skriv ditt namn här 2015-12-11 1 Färdplan HaV:s uppdrag Målsättning för hållbar fiskförvaltning Hur kan vi bidra till Kraftsamling Östersjön? Lånsiktigt hållbar förvaltning i alla dess led Tillträdesreglering
Mäklarstatistik - t.o.m. oktober 2013 1
Mäklarstatistik - t.o.m. oktober 2013 1 Följande rapport avser de försäljningar som rapporterats in till Mäklarstatistik under oktober månad 2013. Nedan följer en kort sammanfattning i punktform: Under
Ta bort och skrota utsläppsrätter i EU ETS
Överskottet visar också att det varit billigare att uppnå målet än beräknat. Överskottet beror främst på; a) att tilldelningen av utsläppsrätter redan från början var mycket frikostig, särskilt FORES POLICY
Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen
Konkurrens om Östersjöns fisk mellan fiske, säl och fågel Sture Hansson (professor emeritus) Institutionen för ekologi, miljö och botanik Stockholms universitet Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar
Rapport Rätt fisk i disk. - en butiksundersökning
Rapport Rätt fisk i disk - en butiksundersökning Innehåll Förord 1 Sammanfattning 2 Inledning 3 Metod 5 Resultat 6 Slutsatser 12 2009:01 Text: Susanne Ortmanns Projektsamordning och textgranskning: Klas