Musselodling en lönsam miljöåtgärd. Odd Lindahl, Vetenskapsakademien

Transkript

1 Musselodling en lönsam miljöåtgärd Odd Lindahl, Vetenskapsakademien

2 Långline odling 4 8 m Cirka 200 m

3 Photo; Pia & Karl Norling

4 En musselodling är en del av ekosystemet

5 Försök med långlineodling X X X X = test sites

6

7 Kalmarsund, 14 månader Biomassan efter drygt ett år var 4 kg m -1 odlingsband eller 16 kg m -1 långlina.

8 Kalmarsund

9 Musselodling vid Kumlinge i den östra Åländska skärgården Efter första året på Åland var biomassan av musslor 1 kg/m odlingsrep eller 8 kg/m långlina. Efter drygt två år var biomassan över 2 kg/m odlingsrep eller ca 20 kg/m långlina. Torbjörn Engman vid Seglinge Forell inspekterar sin musselodling, vars syfte är att kompensera för näringsutsläpp från fiskodlingen.

10 Skörd per hektar havsyta Biomass ton ha month Åland Kalmarsund West Coast

11 Agro-Aqua kretslopp Musselodling = kretsloppsmotor Närsalter till havet: 80% diffusa källor, 20% punktkällor

12 Agro-Aqua kretslopp Närsalter till havet: 80% diffusa källor, 20% punktkällor Musselodling = kretsloppsmotor En levande mussla innehåller cirka 4 % kol 0,85 % kväve 0,06 % fosfor

13 Agro-Aqua kretslopp 1. Mat 2. Foder 3. Gödning Närsalter till havet: 80% diffusa källor, 20% punktkällor Musselodling = kretsloppsmotor En levande mussla innehåller cirka 4 % kol 0,85 % kväve 0,06 % fosfor

14 Musslorna används som del i foder eller som gödning Agro-Aqua kretslopp i Östersjön x Miljöstöd, utsläppshandel Närsalter till havet: 80% diffusa källor, 20% punktkällor Musselodling = kretsloppsmotor En levande mussla innehåller cirka 4 % kol 0,85 % kväve 0,06 % fosfor

15 Handel med utsläpp knyter samman ekonomierna Miljöekonomi Marknadsekonomi Musselodling Kustvattenkvalité Handel med utsläpp Ägare av utsläpp

16 Lysekil först i Sverige med handel med kväveutsläpp 39 ton N 70% kväverening vid Långeviksverket i Lysekil Kväverening (tar bort 28 ton N) 12 ton N Årlig kostnad: 2,1 milj kr

17 Lysekil först i Sverige med handel med kväveutsläpp Långevik 39 ton N Musselodling för 100% kväverening i Lysekil Musslor 39 ton N Musselodling ton Årlig kostnad för Lysekil: 1,4 milj. kr Bonus: 2,7 ton fosfor.

18 Jordbrukets miljöstöd jämfört med musselodling + = + vårplöjning fånggröda musselodling och skörd Lantbrukare kompenseras med ett arealstöd på ca 1300 kr/ha för vårplöjning och fånggrödor. Kostnaden per kg kväve är ca 100 kr. 100 kr per kg kväve motsvarar att musselodlaren erhåller ca 85 öre/kg musslor. Samtidigt med kvävet avlägsnas ca 0,1 kg fosfor och 4 kg kol.

19 Våtmark jämfört med musselodling + = + musselodling och skörd Våtmark: kostnaden per kg kväve är 230 kr enligt Havsmiljökommissionen. 230 kr per kg kväve motsvarar att musselodlaren erhåller ca 2 kr/kg musslor. Samtidigt med kvävet avlägsnas ca 0,1 kg fosfor och 4 kg kol.

20 Fritt val av foder Kokt musselkött Vanligt foder

21 Kontroll, 10 % musselkött och fritt val

22 Hönsförsök på SLU

23 Försökskompostering av musslor

24 Kompost av musslor och bark Oharpad och harpad havskompost vid Siviks återvinningsstation i Lysekil, september Varje hög är ca 35 m 3.

25 Uppskattning av potentialen av musselodling kuststräckan Blekinge Stockholms skärgård Tillgänglig yta för musselodling Skörd musselbiomassa Beräknad odlingsvolym Skörd av kväve Skörd av fosfor 700 hektar 130 ton/hektar och år ton/år 700 ton/år 53 ton/år

26 Beräknad marginalkostnad för skörd av N och P genom musselodling SEK / kg N SEK / kg P Kattegat Öresund Southern Baltic Northern Baltic (From Gren et al., submitted manuscript)

27 Några miljögifter, gränsvärden och innehåll i blåmussla från Västkusten Substans Livsmedel mg/kg TS Foder mg/kg TS Gödsel mg/kg TS Miljöklass mg/kg TS Blåmussla mg/kg TS Bly 10 11,4 100 < 3 1,9 72 Kadmium 6,7 2,3 2 < 2 1,25 87 Nickel < 5 1,4 73 PCB(7) - 0,23 0,4 < 0,33 0, Dioxin 27 x ,4 x < 1,33 x ,3 x 10-6 * 8 0,83 x Sum DDT - 0,06 - < 0,013 0,004 8 * äldre data n Utdrag ur rapport till Ekhaga-stiftelsen: Sammanställning av miljögifter i blåmussla.

28 BALTIC Fortsatt teknisk utprovning och optimering av musselodling i Östersjön 2. Fortsatt beräkning av odlingspotentialen och närsaltseffekten av musselodling i Östersjön 3. Riskvärdering av musslor från Östersjön som foderråvara eller gödning 4. Tillverkning av musselmjöl från Östersjömusslor för försök vid SLU och hos ägg/kycklingproducenter 5. Utveckla och förfina SLU s modellering av det ekonomiska värdet av musselodling i Östersjön 6. Utöva påtryckningar för att handel med utsläpp och kompensationsåtgärder blir ett fungerande verktyg.

29 Gör Östersjön en tjänst - Ät mera musselägg!

30

31 Harvest per hectar sea surface The Baltic (Åland): First year 60 ton mussel biomass after one year. Estimated content: 2.4 ton C, 0.5 ton N and 36 kg P Second year 160 ton mussel biomass after two years. Estimated content: 6.4 ton C, 1.3 ton N and 100 kg P One hectar of mussel farm utilises the primary phytoplankton production from 7.5 ha of sea area.

32 Harvest per hectar sea surface The Baltic (Kalmarsund): 130 ton mussels after one year. Estimated content: 5.1 ton C, 1 ton N and 76 kg P One hectar of mussel farm utilises the primary phytoplankton production from 16 ha of sea area.

33 Harvest per hectar sea surface Swedish west coast: Up to 300 ton mussels in 12 to 18 months. Harvests: 12 ton C, ton N and kg P One hectar of mussel farm utilises the primary phytoplankton production from 25 ha of sea area.