Motion till riksdagen. 1988/89 :J o889. av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c) En räddning aktion för Östersjön

Transkript

1 Motion till riksdagen 1988/89 :J o889 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c) En räddning aktion för Östersjön Ö ter jön är i det niirma te i olerat f rit n viirld haven genom de mala unden Öresund. Stora och Lilla Bält. Den långsamma vattenomsättningen (30-40 år). skiktningen av saltare bottenvatten och mindre salt ytvatten och av aknaden av tidvatten gör att Östersjön i dag itr hela tad med manga ars föroreningar och ut l ipp. Ö ter jön tår inför en ckologi k kata trof om ingenting radikalt gör för att min ka ubl ippen. Tabell: Olika landomrädens bidrag till belastning av ö tersjön vid 1980-talet början. Bilaga l. Tillförseln av närsalter har för Östersjöns del inneburit att den kustnära växtligheten har ökat. vattnet har blivit grumligare. edbrytningen av växtdelar har lett till ytterligare frigörelse av kväve och syrebrist. De syrgasfria områdena och om radena med svavelväte har aldrig tidigare varit så stora som i dag. Dessa bottenorm den kan betrakta som biologiska öknar. Figur l. Syrga fria områden och områden med svavelväte i Östersjön Bilaga 2. Inför kvävereduktion vid avloppsreningsverken För att minska när altutsläppen byggdes under och 70-talen kommunala avlopp rcningsverk med statsbidrag. Bidragen utformades. med den tidens kunskaper. så att högre fosforrening gav högre statsbidrag. Däremot är kvävereduktionen mycket begrän ad i de kommunala avloppsverken. Resultatet av den här satsningen kan lätt utläsas i Länsstyrelsens sammanställning av utsläppsdata fran de kommunala reningsverken (se nedan). Ublapp mangder per kommun fra n a' lopp anlaggningar i Kalmar Iii n Bilaga 3. Utöver kvävet fran reningsverken tillförs Östersjön stora mängder kväve genom vattendragen. genom jordbrukets användning av lättlö liga kvävehaltiga gödselmedel samt genom det luftnedfall om har sitt ursprung i bilavgaserna. Tungmetaller Genom ut läpp fran industrin och från bili men via dagvattennätet och vattendragen tillför Östersjön stora mängder tungmetaller varje ar. 15 ton kvichilver nickel l-w ton kadmium. 9. krom 3 2 ton bly koppar 6

2 Dessa tungmetaller är giftiga grundämnen som inte bryts ner i havet. Det innebär att tungmetallerna lagras och blir ett allt större hot mot livet i Östersjön. Mot. 1988/89 Klorerade organiska ämnen Användningen av olika organiska klorföreningar har stor utbredning i dagens industrisamhälle. De används som lösningsmedel i industrin, som råvara i den kemiska industrin och som bekämpningsmedel inom jord- och skogsbruket. PCB och DDT är de mest omnämnda gifterna. Dioxiner är en annan grupp mycket giftiga ämnen som bildas vid sopförbränning och annan förbränning. Miljögifter som DDT och PCB har lagrats i Östersjöns växter och djur. Substansen av dessa ej nedbrytbara ämnen drabbar de fiskätande djuren särskilt hårt. Sälhonorna sterila Höga PCB-halter anses vara orsaken till att 80 procent av älhonorna i Östersjön är sterila. PCB har därmed starkt bidragit till att Östersjöns alla sälarter minskat dramatiskt. Gråsälen beräknas ha minskat från cirka 1 0 djur till l djur. Slutna blekningsprocesser Under senare år har skogsindustrins utsläpp av "blekeriavlopp"' fått allt större uppmärksamhet som ett allvarligt miljöproblem. skogsindustrin i Finland och Sverige beräknas årligen tillföra Öster jön cirka 2 0 ton klorerad organisk substans ( syreförbrukande ämnen). De svenska företagen beräknas kunna minska sina utsläpp från 3-5 kilo utsläpp per ton massa till l,5 kilo inom fem år. Målet måste vara att gå över till en i princip sluten blekningsprocess under slutet av 1990-talet. Här liksom på många andra områden är det ytterst viktigt att regeringen driver frågan hårdare i olika internationella sammanhang. Den svenska skogsindustrin ligger nämligen långt framme på miljövårdsområdet i förhållande till t.ex. Finland och andra konkurrensländer. Internationella avtal Följande avtal reglerar det internationella samarbetet om Östersjöns miljö och naturresurser: - Konventionen till skydd för Östersjöområdets marina miljö. Hel ingforskonventionen. - Öresundsavtalet mellan Sverige och Danmark. - Bilaterala avtal mellan Sverige och Finland om Bottniska viken och mellan Finland och Sovjetunionen om Finska viken. - Konventionen till skydd för de levande resurserna i Östersjön om avser fi ket. Gdansk-konventionen. 7

3 Krävs bättre uppföljning För all alla avtal och överenskommelser på miljöområdet ka få verkan måste den venska regeringen aktivera sig inom omradet och följa upp gällande avtal bätlre. Vidare måste avtalen skärpas i förhallande till utvecklingen inom den svenska miljövården. Ä ven när det gäller vallenföroreningar bör man kunna tillämpa internationella miljövård fonder samt statliga exportkrediter. I vissa fall ger nämligen varje satsad krona bättre effekt för miljön i t.ex. Polen än vad motsvarande insats i pengar kan ge i Sverige. Generösa statliga exportkrediter inom miljöområdet skulle dessutom skapa ökad orderingång och ysselsättning i den svenska industrin. Mot. 1988/89 Förslag till åtgärdsprogram - nationellt - Omställning av energisystemet från kärnkraft. olja och kol till effektivare energianvändning och nylljande av svensk förnyelsebar energi. - Begränsning av kväveutsläppen från trafiken genom än k ta hastigheter. skärpta avgasreningskrav samt insatser för all överföra i första hand langväga godstransporter från vägtrafik till järnväg och ku bjöfart. - Reducering av skogsindustrins utsläpp av klorerade ämnen med ikte pa el! helt slutet system för blekningsprocessen vid slutet av 1990-talet. - Reducering av kväveutsläppen från de kommunala reningsverken med 50 procent fram till (Statsbidrag måste inrätlas.) - Reducering av kväveutsläppen med 75 procent vid större avloppsreningsverk. l Kalmar län: Kalmar. Oskarshamn. Västervik och Nybro. - Åtgärder för att minska närsaltsläckage från jordbruket. Styrning av gödsling till lämpliga delar av året. alternativodling i stället för trädesbruk. statsbidrag för ökade lagringsmöjligheter av stallgöd el. blilire anpassning av djurhållning till gårdens storlek. etableringskontroll mot djurfabriker. - Ökade re urser till PMK. Centerregeringens program för övervakning av miljökvalitet från (Anslagen har minskat under de sena te åren.) - Ökade anslag till forskningen om Östersjöns miljö. Högskolan i Kalmar har redan väl utvecklad kompetens genom arbetet med Ku trecipientkontrollprogrammet. Hemställan Med stöd av vad ovan anförts hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad om i motionen anförts om el! atgärdsprogram för en räddningsaktion för Östersjön. Stockholm den 25 januari 1989 Marianne Jönsson (c) Agne Hansson (c) 8

4 Tabell: Olika landområdens bidrag till belastning av Östersjiin vid 1980-talet börjar!. Landområde Areal 13efolk- In vån- BOD, Total-fosfor Total-kväve ni ng are/km l 0 km Totalt Totalt Totalt miljoner l 0 lonfar ton/km ton/inv l 0 ton/ar ton/km ton/im l 0 tonfår ton/km tonfin v Sverige -150 R JR JO O,ti Finland l-l ti7ti.jr ,6R 50 () Sovjctunionc.:n.JR() 14 2R l R 530 0,61 14() ,7 Polen l 0-15 ') R R5 8 l Övriga lander Il l Totalt l JO l tir() 7-10 l () ti Il. O Källa: SCI Oj '- o 3: QJ s ()Q Q.) \0 \0 \0

5 Figur J. Syrgasfria områden och omrliden med sva, elväle i Östersjön Mot. 1988/89 Bilaga 2 JANUAAI FE8AUAAI 1969 SEI'TEM8EA 117 MAAS 1177 Svavelhalten >2m l/l Förekomsten av svavelväte 10

6 Utsläppsmiingder per kommun frlln a\ loppsanläggningar i Kalmar län Mot. 1988/89 Kommun Diokemi>k Totalfosfor Totalkväve Bilaga 3 syrdörbr ubstans 87 To t P TotN' Ton/år Ton/år Tonh'1r Högsby Tors:is 9 JO o Mörbylånga Hultsfred Mönst nh , Emmaboda Kalmar , Nybro Oskarshamn JOO 135 Västervik loj 60 :u Vimmerby '' 22'. Borgholm S:a )Ii() 47R Kväveanalyser har utförts i verk med utsläpp i kustområden eller i Ljungbyån. Kväveanalys endast i Vimmerby avloppsrcning>vcrk Il