Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat
|
|
- Gustav Andreasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland Granskare MarianaJohansson,TVAB SaraHallin,TVAB Sammanfattning Östkustenharpotentialförattårligenodlaochskördaupptill65000tonblåmusslor. Dessaskullekunnarötasförattproducerabiogas.Rötningavköttfraktionfrån65000 ton skördade musslor skulle kunna producera cirka Nm 3 fordonsgas/år. Skulle istället en mindre mängd musslor skördas, t.ex ton blåmusslor skulledekunnaproducera Nm 3 fordonsgas/år. ABP förordningen kräver att blåmusslorna hygieniseras innan de kan rötas. SvenskBiogasanläggningiLinköpinghygieniserarinkommandesubstratvilketgöranläggningentillattdenärmestlämpadeiregionen. Musselköttärettbrasubstratförrötning,dockinnehållerenmusslaliteköttiförhållandetillsinegenvikt.Merpartenavmusslanbeståravskalochvattenvilketärproblematisktvidrötning.Dethögavatteninnehålletimusslornaskullegöradetdyrtatt röta dessa, eftersom rötning kräver hygienisering och uppvärmning. Vidare så skulle skalenkunnaställatillmedstoraproblempåenbiogasanläggningiformavsedimenteringsproblemimottagningstank,rötkammareellergödselbrunnvilketäricke önskvärt. JämförtmedandrasubstratsomanvändsibiogasanläggningeniLinköpingärmusslor ettutspättsubstratmedlågtgasutbytepertonmaterial. Musslornabörommöjligtskördasåretruntförattgeenjämnbelastningtillbiogasanläggningen.Gårdettainteattlösapåettbrasettmåstemaniställetlagramusslorna vilketskullekrävaattdekonserverasmedt.ex.myrsyra.dettaärförenatmedkostnaderiformavlagringstanksamtkemikalieförbrukning. Rötningavmusslorärförenatmedfleratyperavkostnadersåsomlagringochkonserveringskostnad, transportkostnad, förbehandlingskostnad samt en behandlingsavgift förattfålämnamaterialetpåbiogasanläggningen.transportkostnadenuppskattastill cirka80kr/tonförentransportsträckafrånöstergötlandskusttilllinköping.musselodlaren kan inte räkna med någon ersättning för att lämna substratet till Linköpings biogasanläggning,detmesttroligaärattdetbeläggsmedenbehandlingsavgift.exakt hur stor denna avgift blir beror bland annat på om och var musslorna förbehandlas, avtalslängd,leveranssäkerhetochvolymer. 1
2 Bakgrund EnuppskattningsedantidigareärattÖstergötlandsskärgårdharkapacitetförattodla musslorpåenytaomfattandecirka500ha.dettaskulleårligenkunnageenskördpå upptill65000tonblåmusslorperår.sedantidigareharettutrötningsförsökgenomförtsförattgeenindikationpåhurmycketbiogassomkanbildasfrånblåmusslorvid rötning.försöketvisadeenmaximalmetanpotentialpåcirka420nm 3 metanperton organisktmaterialimusslorna. Avgränsningar Idennautredningtasintehänsyntillvilkakostnadersomärförknippademedattodla och skörda blåmusslor. Däremot tas hänsyn till kostnader för transport, rötning och förbehandlingsomärförknippademedrötningavblåmusslor.endastbefintligalokala biogasanläggningariregionen(östergötland/småland)harbeaktasiutredningen. Begrepp TS torrsubstansenärdendelavettmaterialsomärkvarefteruppvärmning105 o C VS organisktmaterial,dendelavtssomavgårvidglödgning550 o C Substrat ettorganisktmaterial/avfallsomkananvändasförbiogasproduktion Inertmaterial dendelavtssomkvarstårefterglödgning550 o C(askhalt) Köttfraktion dendelavmusslansomerhållsomskalettasbort,dvs.musselköttoch envissmängdvatten Hygieniseringskrav animaliskabiprodukter Enligtanimaliskabiproduktförordningen(ABP)måsteanimaliskabiprodukterhygiensieras för att få rötas eller komposteras. Detta för att döda eventuella bakterier med oönskadesmittorisker.enligtabp förordningenmåsteettklass3materialhygiensieras vid 70 o C i minst 60 minuter innan rötning, med den maximala partikelstorleken 12 mm.musslorärenligtjordbruksverketettsubstratsomskahygieniserasförerötning ochärsåledesettklass3 substrat.musslormåstealltsåhygienserasföredemkanrötas.(1);(2) Biogasanläggningariregionen DetfinnstvåbiogasanläggningariÖstergötlandsomtaremotexternasubstrat.Svensk BiogasbiogasanläggningiLinköpingsomrötaranimaliskabiprodukterochSvenskBiogasbiogasanläggningiNorrköpingssomfrämströtarrestprodukterfrånetanoltillverkning.Utöverdettafinnsettantalavloppsreningsverket,ettsådantsomliggernäraöstkustenärVästerviksavloppsreningsverk.Därrötasavloppsslammenrötkammarnapå avloppsreningsverket har kapacitet för att ta emot externa substrat (Tabell 1). Det finnsytterligareavloppsreningsverkiregionensomt.ex.motalasavloppsreningsverket ochlinköpingsavloppsreningsverkdärbiogasproduceras.dessaanläggningarharungefär samma eller liknande transportsträcka som från östkusten som till Linköpings biogasanläggning.avdeovannämndaanläggningarnaärdetbaralinköpingsbiogasanläggning som idag har en hygieniseringsanläggning, vilket är ett krav för att få röta musslor.dettainnebärattmussloridagslägetintekanrötasviddeövrigaanläggning 2
3 arna.ipraktikenskulledetkrävasnågonformavombyggnationsommotsvararenhygieniseringförattövrigaanläggningarskakunnarötamusslor.vidnorrköpingsbiogasanläggningdärenbart"gröna materialrötasärdetinteinomöverskådligframtidaktuelltattbörjarötaanimaliskabiprodukter. Det är därför endast Linköpingsanläggningen som i dagsläget skulle kunna ta emot blåmusslor. Detta eftersom det är den enda anläggningen med hygienisering. Det är dockviktigtattpoängteraattandraanläggningariframtidenkankommaattinförskaffahygienseringsanläggningar.dettamöjliggörisådanafallförrötningavmussloräven idessaanläggningar. Tabell1.Exempelpåbiogasanläggningariregionen. Volym Substratin(m3/år) Förbehandling Kommentar Linköpings Hygienisering Animaliskabiproduktermm. biogasanläggning Norrköpings Hammarkvarn Enbart"grönamaterial" biogasanläggning Västerviks Villtaemotexternmaterial reningsverk Substrategenskaper Innehållet i blåmusslor på Östkusten varierar lite mellan olika källor. De värden som anges är att mellan 33% 60% är skal(3);(4). I de beräkningar som utförts i denna utredningharantagandetatt50%avmusslansursprungsviktärköttfraktionochresterande del är skal och vatten och eventuella förluster vid förbehandling. För köttfraktionenharanalysdatafrånettutrötningsförsökavsvenskbiogasfou2009avmusslor användsdärts haltenvar9,5%ochvs halten73%(5).detbetyderatt3 4%avmusslanbeståravorganisktmaterialochresterandedelinertmaterialsomskalochvatten. Juhögreandelköttdestomerbiogaskanutvinnaspertonskördademusslor.Detoptimala vid rötning är att få in så mycket organiskt material(högt TS, VS) som möjligt och minimera mängden inert material (ex. musselskal). Innehållet i skalen är nästan enbartinertmaterialsomintekanrötasochtillbiogas. VidenmusselodlingiKalmarochMönsteråsharanalyserpåinnehålletiblåmusslorna utförts med avseende på tungmetaller och miljögifter. Samtliga tungmetaller ochvar under de satta gränsvärden för gödningsmedel(3). Jämfört med innehållet i biogödseln vid Linköpings biogasanläggning var det främst tungmetallen kadmium(cd) som urskiljde sig negativt. I de analyserade musslorna var halten 0,85 mg Cd/kg TS vilket kanjämförasmed0,15mgcd/kgtsibiogödselnvidlinköpingsbiogasanläggning.(3) Haltenärsomtidigarenämntdockundersattagränsvärden.Samtidigtskulleblåmuss utökaskapacitetentillcirka11000m utökaskapacitetenvilketinnebärcirka m 3 materialin/år 3 Enbart1rötkammareidrift,900m 3 potentiellt1800m 3 3
4 lor enbart respresentera en liten del av den totala mängden substrat som tas till anläggningenvilketledertillenutspädningseffekt. Kväveochfosforkanvidhögahalterorsakatoxicitetförmikroorganismernairötkammaren, det är därför viktigt att beakta dessa parametrar i ett substrat. Enligt Hjorth, o.a.,2009somsammanställtenrapportommusselodlingarinnehållerblåmusslorcirka 1%kväveoch0,065%fosfor.Nivåernaimusslornaliggerilinjemeddevärdenasom finns i rötresten från Linköpings biogasanläggning, därför bör varken kväve eller fosforhaltenimusslornavaraetthinderförattsamrötadessailinköpingsbiogasanläggning.däremotärkvävehaltenimusslornacirkafyragångerhögreänvaddenärirötkammaren i Linköpings avloppsreningsverk, man kan anta att nivåerna vid Västerviks avloppsreningsverkärdetsamma 4.Detfinnsdärförenuppenbarriskatttillförselavett såkväveriktsubstratsommusslorledertillökadekostnaderförattrenakvävetpåavloppsverket.detkandärförblikostsamtattrötamusslorirötkammarepåavloppsreningsverk. Gaspotential I ett tidigare laboratorieförsök som utförts av Svensk Biogas FoU år 2009 användes mixademusslorsomsubstrat(sebilagaa).skalenfrånmusslanficksedimenteraoch enbartköttfraktionenrötades.köttfraktionensinnehållvarts9,5%ochvs73%,beräknatattköttfraktionenär50%avmusslanstotalaviktinnebärdetatt3 4%ärorganiskt innehåll. Utrötningsförsöket visade att den maximala metangaspotentialen för köttfraktionenvar418nm 3 metan/tonvs.(5)eftersomdetmestaavskalenärinert materialbörmetanpotentialenpertonvsvaradensammaävenomskalenskullefölja medinrötningsprocessen. Ett utrötningsförsök ger information om den maximala metangasproduktionen som kanproducerasfrånettsubstrat,denfaktiskametangasproduktionenienkontinuerlig fullskaligprocessliggerdockvanligtvismellan70 90%avdetvärdesomerhållitsiett utrötningsförsök.dettainnebärattrötningav1tonmusslormedskalkangecirka10 13Nm 3 metan/tonmusslor.omskaleniställetskulleseparerasförerötningskulleman iställetfåutcirka20 26Nm 3 metan/tonköttfraktion.itabell2visasenuppskattning avförväntadgasproduktionfrånolikatänkbarautfallfråndenmaximalaskördeniregionen,65000tonmusslor/år. Tabell2.Uppskattningbiogaspotentialsomkanbildasomblåmussloranvändssomsubstratvidrötning. 10% 30% 50% 100% Musselskörd(ton/år) Varavrötbarköttfraktion(ton/år) Mängdrågas 5 (tusennm 3 /år) Uppgraderadfordonsgas 6 (tusennm 3 /år) Linköpingsreningsverk,rötkammare5,december2009,Kjehldahlkväve2644mg/l. 5 Rågaseninnehållercirka65%metan,35%koldioxid 6 Uppgraderafordonsgaseninnehållercirka97%vilketharförädlasfrånrågasen,förlustcirka1% 4
5 Lagringavskördademusslor Enviktigaspektisammanhangetärattblåmusslornaärtänktaattskördaspåhösten, troligtvisunderenintensivperiod.detärdärförviktigtattpåpekaattenbiogasanläggningnormaltsättintekantaemotstoramängdermaterialstötvisutannormaltsättvill haenkontinuerligochjämnbelastning.dettaillustrerasifigur1,etträkneexempelpå 10%respektive30%avdenmaximalaårsskörden(65000ton)harjämförtsmedden dagligamängdensubstratsomtastilllinköpingsbiogasanläggning 7.Omskördeperiodenendaststräckersigunderenmånadfinnsdetingenmöjlighetatttaemotsubstratet vid en enskild anläggning på grund av det stötvis stora mängderna substrat. Om skördeperioden för de två typfallen 6500 ton/år och ton/år istället sprids ut överettminstetthalvårochhelstettheltårhandlardetiställetomca9 50tonköttfraktion/dygnvilketärrimligt(seFigur1).Detärviktigtatttänkapåattomskaleninte separerasbortutanhelamusslormedskalmalsnerblirdetdubbelvolym,cirka tonfraktion/dygn.detärintetroligtattlinköpingsbiogasanläggningskulleklaraavatt taemotsådanastoramängdermusslor.dessutomärdettveksamtattdeskulleviljata emot materialet med tanke på det låga organiska innehållet, då det finns andra substratmedhögreorganisktinnehållsompassarbättreförbiogasproduktion. Tonvå_rak`on`llbiogasanläggning(ton/dygn) Mängdmusslorperdygn`ll biogasanläggningen %av65000ton 30%av65000ton ÖvrigasubstratLinköpington/dygn Längdpåskördeperiod(dagar) Figur 1. Mängd musselköttfraktion per dygn med avseende på skördeperiodens längd alternativt med lagringstank.rödlinjevisardetgenomsnittligasubstratmottagandetperdygnidagslägetvidlinköpingsbiogasanläggning Idagslägettascirka140tonsubstratperdygn,underkvartal32010tillkommer1rötkammarevilket görattupptill210tonsubstratperdygnkommeratttastillanläggningen. 5
6 Alternativettillattspridautskördeperiodenöverhelaåretäriställetlagringavmusslorna.Kanmanlösadettaproblemgårdetattskördamusslornaunderenintensivperiodförattsedansuccessivtlevereraenkonstantmängdmusslortillbiogasanläggningenunderhelaåret.Detkrävernågonformavmetodförattkonserveramusslornadirektefterskördförattundvikabiologisknedbrytning.Metodenfårintevaraskadligför mikroorganismerna i rötningsprocessen eftersom konserveringsmedlet följer med musslornainirötningsprocessen.sådanakonserveringsmetoderkant.ex.varakonserveringmedmyrsyraellermelass.bådemelassochmyrsyrakanbrytasneravmikroorganismernairötningsprocessen. Konserveringavmusslor Noren, o.a. har genomfört ett omfattande försöksserie i både laboratorieskala och i pilotskalaförtvåtyperavkonserveringsmetoder.försöketgickutpåattundersökaom slaktavfall gick att långtidslagra, de olika försöken pågick i drygt tre månader. De två konserveringsmetoderna som användes i försöken var dels myrsyrakonservering och delsmelasskonservering.bådametodernagårutpåsänkaphsåpassmycketattden mikrobiologiska processen (nedbrytningen) avstannar. Myrsyra är en organisk syra medanmelassärsnabbakolhydrater.myrsyranverkardirektgenomattsänkaphmedan melassen ska tillgodose mjölksyrabakterier i avfallet med snabba kolhydrater så att dessa växter vilket i sin tur leder till ökad mjölksyraproduktion vilket medför ett sänktph värde.idepilotförsöksomutfördesblandadesmaletslaktavfall(ca120liter) med2wt%myrsyrarespektive8wt%melass.(6) Myrsyranverkarvaradenmetodsomtillsyneskonserverarslaktavfalletbästdåmaterialetsågoförändratutefter3månader.Temperaturenunderförsöketsgångvarierademellancirka14 24 o C.Ideförsöksserierdärmelassanvändesfickmanentillväxtpå ytansomtroligtvisvarsvamp.phsjönktill3,6förmyrsyraoch4,7förmelassen.ide bådametodernaerhöllsdockendelgasutvecklingvilketinteärönskvärt,gaseninnehöllmestkoldioxid.myrsyrakonserveringgavminstgasvidlagringen,cirka1litergas perliterslaktavfallunder3månaderstid.(6) Försöketvisarattmaletslaktavfallgårattlagraiminsttremånadermedhjälpavkonserveringmedmyrsyraellermelass.Eftersomslaktavfallärenanimaliskbiproduktmed högtproteininnehållärdettroligtattmaldamusslorskullekunnahanteraspåsamma sätt.detäroklartvilkamängdermyrsyraellermelasssomskullebehövasförattkonservera musslor, men det bör dock inte vara större mängder än det som användes i försöket som nämndes ovan. Detta eftersom musslorna innehåller mindre organiskt materialänslakteriavfallpertonsubstrat.syrakonserveringskulledelskrävainköpoch hanteringavkemikalierochdelsenmycketstorlagringstanksetttillmaximalaskördekapacitetenperår,65000tonmusslor.ävenomskördenbaraskullemotsvara10%av den maximala potentialen, dvs ton så krävs det trots det en mycket stor lagringstank. 6
7 Andra typer av konserveringsmetoder som fryshållning, frystorkning eller torkning är allaorealistiskametoderdådriftkostnadernafördessametoderärmyckethögaeftersomvatteninnehålletimusslornaärhögt.såledesärlagringavmusslorintebaraförenatmedenhöginvesteringskostnadutanävendriftkostnaderiformavkonserverandemedelsomt.ex.syra. Förbehandling TillLinköpingsbiogasanläggningtasenbartpumpbarasubstrat.VidVästerviksreningsverk är merparten av substratet blandslam som också är pumpbart. För att röta blåmusslorskulledetutöverhygieniseringävenkrävasnågonformavförbehandlingför attfinfördelaskalochköttimusslanoch/ellersepareraskalfrånmusselköttet.idaglägetfinnsingenkvarnvidlinköpingsbiogasanläggning.detärdocktroligtattenkvarn ellerskruvpresskommerattinstallerasinom1 2åreftersomönskanfinnsattkunnata emotsubstratsombehöverförbehandlas,liktmusslorna.detkommerdåvaramöjligt atttaemot fasta substratförattsedanmalaellerpressasönderdemimindrefragment,<12mm.enkvarnsomanvändsvidt.ex.malningavmatavfallkanfinmalaner tillcirka0,2mmidiameter.dettakanjämförasmedskruvpressmetodendärdettillåts någotstörrefragment. Eftersomdetärköttetimusslansomblirbiogasochinteskaletsåärdetonödigtatt låta skalen passera i rötkammaren. Detta eftersom skalen tar upp rötkammarvolym samtidigtsomdetfinnsenöverhänganderiskförsedimenteringavskalen.detbästa vore därför att separera skalen från musslorna och enbart röta köttfraktionen, eftersomdetärdensomgerbiogas.derörligakostnadernapåenbiogasanläggningärvolymbaserade, därför skulle det kosta mindre att enbart röta köttfraktionen jämfört medattrötamusslormedskal. Musslormedskal Det billigaste förbehandlingsalternativet är att krossa (skruvpressa) eller mala musslornaheltutanseparation.dåfårmanenpumpbarfraktionsominnehållerbådeskal, vattenochkött.fördelenmeddettaalternativärattmusslornakanfraktasdirektefter skörd till biogasanläggning. Nackdelen är att skalen tar upp rötkammarvolym vilket ökarkostnadernasamtidigtsomdetfinnsriskattskalensedimenterarirötkammaren ommalningeninteärtillräckligtfin.pga.sedimenteringsproblemetfinnsriskenattdet intelämparsigattrötamusslormedskalöverhuvudtaget. Separerabortskal Detandraalternativetärattsepareraskalenfrånmusslornaochsedanmalamusselköttet eller skruvpressa köttet så då blir en pumpbar fraktion. Kostnaden för själva malningenellerpressningenhalverasjämförtmedatttainhelamussloreftersomskaletutgör50%avmusslansvikt.däremotkrävsytterligareenförbehandlingdärskalen separeras från musselköttet. Denna förbehandling skulle kunna ge en pumpbar fraktion. Fördelarna med separationen är att volymen substrat till biogasanläggningen minskartrotsattsammamängdgaspertonskördademusslorerhållsvilketgerlägre behandlingsavgift. Samtidigt elimineras risken för sedimentering i rötkammare och 7
8 gödselbrunn. Om separationen av skal sker nära skördeplatsen minskas även transportkostnadentillbiogasanläggningenmedcirka50%.nackdelenärattenrestprodukt iformavskalerhålls.detärmöjligtattdetärförenatmedkostnaderattgörasigav medmusselskalen. Enmetodsomanvändsförattsepareraskalochmusslorvidmusselmjöltillverkningär torkning följt av någon typ av skakmetod som t.ex. skakgaller. Denna metod kräver mycket värme och med tanke på det höga vatteninnehållet i en mussla så kommer kostnaderna bli mycket höga.(4) Jag har inte funnit någon investeringskostnad på en sådananläggningmendriftkostnadenbörvarahögmedtankepåtorkningenvilketgör det tveksamt att det är ekonomiskt försvarbart. En annan tänkbar lösning vore att krossa musslorna och skalen och låta skalen sedimentera och på så sätt sortera bort skalen. Jämförmandetvåalternativenattrötamaldamusslormedskalmedattenbartröta köttfraktionen(kött och vatten) så är det utan tvekan mer fördelaktigt att röta köttfraktionen.dettaeftersomköttfraktionenärcirkahalvainitialvolymenavmusslanoch innehållernästanalltorganisktmaterialsamtidigtsomriskenförsedimenteringitankarochrötkammarenärmycketliten. Ekonomi Lagring Ommusslornaintekanskördasåretruntkrävslagerhållningavmusslornaförattkunnatillgodoseenbiogasanläggningmedenjämnbelastning.Ommusslornakrävernågontypavkonservering(vilketkanskemedt.ex.myrsyra),behövermusslornamalas innan för att konserveringen skall fungera optimalt. Kostnader för lagring innefattar såledesintebaralagringstankutanävenkemikaliekostnader.enligtnoren,o.a.kostar konserveringsmedletcirka180kr/tonbehandlatmaterial. Transport Transportkostnadenförenlastbilmedcontainerellerslambilärförenatmedtvåtyper avkostnader,delsenlastavgiftvidhämtningochavlämningavsubstratetochdelsen rörligkostnadförkörsträckan.iberäkningarnaharantagitsattfordonetkantransportera30m 3 enkelkörväg.kostnaderförenatmedlastningochlossningärcirka400kr/h ochkilometerkostnadenärcirka12kr/km 8.Beroendepåvolymerochkörsträckorär detsannoliktattprisetvarierar.eftersomdetärsvårtattsägaexaktavståndfrånöstkusten till Linköping respektive Västervik så har en uppskattning att genomsnittssträckanär160kmrespektive50kmfrånskördtillbiogasanläggning.setttilldenuppskattningen blir transportkostnaden 77 kr/ton respektive 33 kr/ton, se Tabell 3. Om separation av skal från kött sker nära skördeplatsen och enbart köttfraktionen transporterasminskasvolymenmed50%,vilketdåskullehalveradentotalatransportkostnadentillbiogasanläggningen. 8 SiffrornaärhämtadefrånettÅkeriiÖstergötlandochavserpriserår2009 8
9 Tabell3.Transportkostnaderpertonmaterial,lastningochlossningärinräknatikostanden.*Uppskattadsträcka frånskördeplatstillbiogasanläggning. Sträcka(km) Kostnad/ton Kalmar Linköping kr Kalmar Västervik kr Västervik Linköping kr "Kust" Linköping* kr "Kust" Västervik* 50 33kr Förbehandling Oavsettomskalenskaseparerasbortellerommusslorskamalasellerpressassåärdet en kostnad. På Svensk Biogas anläggning i Linköping kommer förmodligen en kvarn eller skruvpress att installeras inom de närmaste åren för att kunna ta emot ickepumpbarasubstrat,detäroklartvilkenteknikdetblir,setidigareresonemang.enseparationsanläggningsomenbartvarbyggdförskalseparationavmusslorskulleblidyrareeftersomdenintekananvändastillannatänjustavsettändamål.eventuelltkan denna kostnad hämtas hem genom minskade transportkostnader om separationsanläggningenanläggsnäraskördeplatseniställetförvidenbiogasanläggning.detärsvårt attuppskattanågraekonomiskakostnaderförförbehandlingeneftersomdetäroklart vilkentypavförbehandlingsomärdenmestlämpadesamtvilkavolymerdetärfrågan om. Behandlingsavgift BeroendepåinnehållisubstratetsomtastillLinköpingsbiogasanläggningvarieraravgiften/ersättningen. Substrat med högt organiskt innehåll värderas högre än ett med liteorganiskt,vilketberorpåattvattnigamaterialtaruppmerrötkammarvolymiförhållandetilldenvolymproduceradgas.allaanimaliskaproduktersomtastillanläggningenhygienserasi70 o Ci1timmeoavsettomsubstratetärutspättellerej.Detär därförmerfördelaktigtattendasttaemotenbartköttfraktionavmusslorna(köttoch vatten).skalochvattenrestermåsteocksåvärmastrotsattdeintegernågonbiogas vilketgörattvärdetpåsubstratetocksåminskarpga.ökadekostnadervidproduktionen. JämförtmedliknandesubstratsomtastillSvenskBiogasanläggningiLinköpingssett till gaspotential, TS och VS halt kommer rötning av musslor som det ser ut idag vara förenat med en behandlingsavgift. Detta eftersom musslor innehåller lite organiskt material jämfört med andra substrat som tas till anläggningen. Detta leder till ökade kostnadereftersomvattnetimusslornamåstepasseragenomhelaanläggningenutan attbidratillnågongasproduktion.kostnadersomuppvärmningärheltvolymbaserade. Diskussion SvenskBiogasanläggningiLinköpingärdenanläggningiÖstergötlandsomidagärbäst lämpadförrötningavköttfraktionen(utanskal)avmusslor.eftersomdetärdenenda anläggningenmedhygieniseringsmöjligheter.idagsamrötasolikatyperavsubstratså 9
10 som slakteriavfall och livsmedelavfall vilket gör att det skulle vara lämpligt att även tillföramusslorsomsubstrat. Linköping ligger cirka mil från kusten i Östergötland. Detta innebär skördade musslormåstetransporterasenlångbit.transportkostnadenförmusslornafrånkusteniöstergötlandtilllinköpinguppskattastill80kr/tonmaterial.transportkostnaden ärenkostnadsomintekanbetalasavbiogasanläggningen.eftersommusslorinnehållerenstorandelvattenvoredetlämpligtattsorterabortskalenfrånmusslornaredan vid kusten, innan de transporteras till biogasanläggningen. Detta skulle minska volymernasomskatransporterasmedcirka50%vilketminskarkostnaderna.detoptimala voresåledesattsorterabortskalochförbehandlamusslornanärakustenförattsedan transporteramusselköttettilllämpligbiogasanläggning. Blåmusslor består av ungefär 50% skalfraktion och 50% köttfraktion. Det organiska innehålletiköttfraktionenärcirka7%vilketgörattdetorganiskainnehålletienhel musslaärmellan3 4%.Dettakanjämförasmedt.ex.slaktavfalldärdetorganiskainnehållet nästan är 25%. I en fullskalig biogasprocess bör köttfraktionen kunna omvandlas till Nm 3 metan/ton VS. Eftersom det organiska innehållet är lågt i musslornamotsvarardettaendastengasproduktion10 13Nm 3 metanpertonskördademusslor,vilketärväldigtlågt. Omårligen20000tonmusslorskullerötaserhållsefteruppgraderingmellan Nm 3 fordonsgas/år,rötasårligen65000tonmusslorerhållsmellan Nm 3 fordonsgas/år. Det är dock inte realistiskt att anta ett någon befintlig biogasanläggning idag skulle klara av att hantera så stora mängder som ton musslorperår.vidareärdetmycketviktigtförenbiogasanläggningmedkontinuerlig tillförsel av substrat. Detta innebär att det i princip är omöjligt att under 180 dagar erhållastoramängdermusslorsomsubstratmenunderresterandedelavåretingenting. Sådana svängningar leder då till en ojämn belastning och gasproduktion. Om musslornaintekanskördasmedjämntaktåretruntmåstededärförlagrasvilketärett dyrt problem. Ska musslorna lagras krävs det konservering för att förhindra att en nedbrytningstartasochdetorganiskainnehålletförbrukas.lagerhållningochkonserveringinnebärökadekostnaderochmåstevägasmothuruvidadetärmöjligtattsprida utskördenavmussloröverhelaåret. Detlågaorganiskainnehålletimusslorjämförtmedandrabiogassubstratinnebäratt Svensk Biogas inte kan betala för musslorna som substrat. Det är istället troligt att musselodlarensomlämnarmusslorförrötningiställetfårbetalaenbehandlingsavgift. Exakthurstordennaavgiftblirgårinteattspecificeraidettaskedeutanberorpåflera faktorersombl.a.vilkavolymermusslordethandlarom,avtalsperiodsamtvilkentillgångfinnspåövrigasubstratsomärlämpligaförbiogasproduktion. Dentotalakostnadenfråndetattmusslornaharskördatsärlångtstörreänbarabehandlingsavgiften. Utöver denna så tillkommer kostnader för ev. lagring och konser 10
11 vering, förbehandling i form av skalseparation samt malning och slutligen en transportkostnad. Slutsatser Rötasårligenköttfraktionen(musslorutanskal)från20000tonskördademusslor erhållsefteruppgraderingmellan Nm 3 fordonsgas/år,rötasårligen köttfraktionen från ton musslor erhålls mellan Nm 3 fordonsgas/år. Enligt ABP förordningen krävs hygienisering av blåmusslorna innan de rötas. IÖstergötlandärdetendastSvenskBiogasanläggningiLinköpingsomharhygienseringsmöjligheter.IdagslägetärdetdärfördenendaanläggningeniÖstergötland därmöjligheterförattrötamusslorfinns. Köttetiblåmusslorkanrötastillbiogas.Skalochvattenutgördockenstordelav musslanvilketgörattdetorganiskainnehålletpertonmusslorärlågt,cirka3 4%. Skalet som till stor del är inert skulle dessutom kunna orsaka problem med sedimenteringimottagningstank,rötkammareochgödselbrunnvilketinteärönskvärt. AttlämnamusslorförrötningvidLinköpingsbiogasanläggningkommerattmedföra en behandlingsavgift. Det beror bland annat på att musslor i jämförelse med andrasubstratharettrelativtlågtgasutbytepertonsubstrat.denlågaandelenorganiskt innehåll medför att stora mängder vatten ska hanteras vilket är kostsamt utanattbidratillökadgasproduktion.somdetserutidagkommersvenskbiogas alltsåintekunnabetalafördettasubstrat. Skördademusslorgårattlagragenomkonserveringmedmyrsyra.Dettaärdocken kostsammetodjämförtmedattrötamusslornadirekt.förattundvikalagringoch konserveringsproblemenbörskördeperiodenspridasutöverhelaåretförattkunnatillgodosebiogasanläggningenmedenjämnbelastning. Rötning av blåmusslor är förenade med tre typer av kostnader, förbehandlingskostnad,transportkostnadsamtenbehandlingsavgift.skördasmusslornaunderen intensivperiodtillkommerdessutomkostnaderförlagringochkonservering. Kostnadenföratttransporteramusslornafrån östkusten tilllinköpingberäknas tillcirka80kr/tonskördademusslor.skerenseparationavskalnäraskördeplatsen kantransportkostnadenhalveras. 11
12 Litteraturförteckning 1.Europaparlamentet.Omhälsobestämmelserföranimaliskabiproduktersominteär avsedda att användas som livsmedel. Europeiska gemenskapernas officiella tidning. L300/1, Widell,Stig.Mailkonversation.den ,Vol.Mail. 3. Nilsson, Jonas. Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund Kollberg,SvenochLindahl,Odd.Musselmjöliställetförfiskmjöliekologisktfoder. 5. Johansson, Mariana. Utrötningsförsök av blåmusslor utfört på Svensk Biogas FoU Noren,Agneta,o.a.Lokalbehandlingavslakteriavfallfrånsmåskaligslakt.u.o.:JTI Institutetförjordbruks ochmiljöteknik,2008.issn Naturvårdsverket.Metoderförlagring,rötningochkomposteringavavfall Hjorth, Theresia, Lönnbom, Johanna och Widerström, Alice. Musselodling i Kalmarsund.u.o.:LarsKaggskolan, Persson, Maj. Musslor för miljön musselodlingens positiva och negativa miljöeffekter.u.o.:responstryckarmbågagrafiskaab,2004,
13 BilagaA Tidigareutötningsförsökutförtvåren2009avSvenskBiogasFoU. Maximalmetanpotentialiköttfraktionenvar420Nm3CH4/tonVS.Blåmusslornahade mixatsmedenstavmixerochköttfraktionenanvändesiutrötningsförsöket. 13
Var produceras biogas?
Var produceras biogas? Vegetation När vegetation bryts ner i naturen Boskap gödsel på lantbruk Avloppsrening slammet påett reningsverk behandlas ofta i rötkammare. Deponier av organiskt material Behandling
Läs merOrganiskt matavfall från Vimmerby och omkringliggande kommuner
Uppdragsnr: 10154330 1 (5) BILAGA 1 Kompletterande substratinventering Krönsmon I den föregående utredningen (Utveckling av biogasverksamheten i Vimmerby) genomfördes en omfattande substratinventering
Läs merStrategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve
Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Uppnådda resultat Bakgrund Biogasanläggningar vill optimera driften på anläggningen genom att öka inblandning
Läs merRÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING
RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING RÖTNING En mikrobiell process Rätt mikrober Metanogena archeae G A S Rätt temperatur Mesofil 37 C Termofil 55 C
Läs mer... till tillämpning
Rötning av avfall från jordbruk och samhälle Värmeforskdagen 27 januari 2011 Mats Edström JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Från forskning...... till tillämpning 1 Biogasforskning vid JTI -
Läs merRÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS
RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS OLIKA SUBSTRAT Principen för biogasanläggningar Energiutvinning:
Läs merMarknadsanalys av substrat till biogas
Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse
Läs merHalm som Biogassubstrat
Halm som Biogassubstrat Lars-Gunnar Johansson, BRG/LRF lars-gunnar.johansson@lrf.se tel. 070 247 49 84 Halm en outnyttjad resurs Kräver förbehandling Flera olika metoder: Ångsprängning, pelletering, brikettering,
Läs merBiogödsel från rötning av musslor
Biogödsel från rötning av musslor och dess värde vid användning inom jordbruk En studie genomförd av Biototal 0 Bakgrund och syfte Intresset för att odla musslor har ökat under senare tid. Förutom möjlighet
Läs merUtmaningar inom utveckling av biologisk behandling
Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Åke Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se System för biogasproduktion
Läs merPM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning
2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning
Läs merAtt starta upp en biogasanläggning efter ett driftstopp några praktiska tips!
Att starta upp en biogasanläggning efter ett driftstopp några praktiska tips! Inledning I projektet Biogas 2020 aktiviteten Process och Teknikstöd, har en grupp rådgivare arbetat med tekniska och processmässiga
Läs merRötning Viktiga parametrar
Rötkammaren kan den optimeras? Bilder lånade från Lars-Erik Olsson AnoxKaldnes Rötning Viktiga parametrar Uppehållstid Organisk belastning ph Metanhalt Avfallsmix Temperatur Flyktiga syror Omrörning Processlösning
Läs merSamrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk
Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg
Läs merSamrötning. Rötning av avloppsslam med olika externa material
Samrötning Rötning av avloppsslam med olika externa material 2011-11-06 1 www.syvab.se Nytt substrat Karakterisering Processkontroll och optimering Efterkontroll 2011-11-06 2 www.syvab.se Hämmande substanser
Läs merUpplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar?
Upplägg Utgångspunkt Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar? Vad satsar vi på inom VA-teknik Södra Vad begränsar biogasproduktionen vid
Läs merSubstratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter
Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N
Läs merBeskrivning och sammanfattning av resultat för projektet
1 (6) Beskrivning och sammanfattning av resultat för projektet Utredning om affärsmodell för eko-effektivt vattenbruk: systemlösningar för musselodling i kombination med biogas-, gödsel- och foderproduktion
Läs merRAPPORT. Kunskapssammanställning Biogas nya substrat från havet Upprättad av: Cajsa Hellstedt Granskad av: Regine Ullman
RAPPORT Kunskapssammanställning Biogas nya substrat från havet 2010-05-07 Upprättad av: Cajsa Hellstedt Granskad av: Regine Ullman Kund Regionförbundet i Kalmar län Box 763 391 27 Kalmar Konsult WSP Samhällsbyggnad
Läs merMöjligheter och risker vid samrötning
RÖTREST användningsområden och certifiering Användningsområden Lagstiftning, certifiering etc. Möjligheter och risker vid samrötning Gunilla Henriksson 2011-01-27 SP I SIFFROR 2010 SP-koncernen ägs till
Läs merPilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö
Pilotförsök för ökad biogasproduktion och hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Bakgrund Växjö behöver mer fordonsgas för sina stadsbussar Beslut att starta insamling av matavfall och samrötning
Läs merBiogas från tång och gräsklipp
Miljöberedningen, Ystad kommun Biogas från tång och gräsklipp Inledande biogasförsök Malmö 2008-03-10 Detox AB Upprättad av: Granskad av: Åsa Davidsson Eva Ulfsdotter Turesson 1420 Detox AB Arlövsvägen
Läs merBehov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20
Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska
Läs merSYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17
20 Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB Sara Stridh 20 09-05-29 SYVAB SYVAB äger och driver Himmerfjärdsverket Ligger 40 km sydväst om Stockholm Ägs av kommunerna Botkyrka, Salem, Ekerö, Nykvarn
Läs merETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5
ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5 Biogas Framställs genom rötning slam från reningsverk avfall från livsmedelsindustri sorterat hushållsavfall Metangas producerad genom bakteriell nedbrytning av organiskt
Läs merEn uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
Läs merKvalitetssystem och förutsättningar för ekologisk odling med biogödsel. Katarina Hansson Kvalitetsansvarig, Matavfallsanläggningar
Kvalitetssystem och förutsättningar för ekologisk odling med biogödsel Katarina Hansson Kvalitetsansvarig, Matavfallsanläggningar www.sysav.se Kvalitetsarbete under 20 års tid Marknaden har ställt krav
Läs merBMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning
1 BMP-test 2014-03-25 Samrötning av pressaft med flytgödsel AMPTS-försök nr 2 Tomas Östberg Ida Sjölund Sammanfattning Ensilage med hög fukthalt kan i ensilagesilos ge upphov till att relativt stora volymer
Läs merMikael Karlsson VD, Detox AB
Mikael Karlsson VD, Detox AB Detox AB Affärside - Innovativt förena miljönytta med kundvärden och lönsamhet Mål - Hållbar utveckling Unikt arbetssätt Idé / Strategi Projektering Utförande Organisation
Läs merEn uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
Läs merVanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost
Vanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost Vad är det för skillnad på rötrest, biogödsel och rötslam? Svar: Rötrest produceras vid en biogasanläggning genom att biologiskt lättnedbrytbara
Läs merBiogas Mitt Gårdsberäkningar av biogasproduktion
Sida 1 Swedish Biogas International AB 2012-01-18 Biogas Mitt Gårdsberäkningar av biogasproduktion SBI Katrineholm Sida 2 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Metod... 3 2 Biogasproduktion... 3
Läs merBiogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region
Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola
Läs merDitt matavfall i ett kretslopp
Ditt matavfall i ett kretslopp APRIL 2007 Matrester blir till näring och energi! Visste du att dina gamla matrester kan omvandlas till växtnäring och gas? Varje människa ger upphov till en ansenlig mängd
Läs merFÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER
Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar
Läs merUppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter
Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Helägt kommunalt bolag Vi ansvarar för dricksvattenförsörjning, avloppsvattenhantering, hämtning av hushållsavfall, produktion
Läs merVass till biogas är det lönsamt?
Vass till biogas är det lönsamt? Biogasproduktion av vass i Kalmar län en samhällsekonomisk studie Eva Blidberg, Industriell ekologi, KTH 2013-02-07 Systemanalys - KTH Resultat Positiv energibalans -Energiinsatsen
Läs merTekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan få igång en
Läs merRÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING
RÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING RÅGASENS INNEHÅLL Metan Vatten Svavelväte (Ammoniak) Partiklar Siloxaner
Läs merRÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun
RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun Rötning av hushållsavfall och reningsverksslam med termisk hydrolys vid Sundets avloppsreningsverk Anneli Andersson
Läs merSeminarium Förbehandling (Västerås, ) Minnesanteckningar, med reservation för eventuella missuppfattningar.
Seminarium Förbehandling (Västerås, 2009-11-18) Minnesanteckningar, med reservation för eventuella missuppfattningar. Välkommen! Beatrice Torgnyson Klemme (Biogas Öst) & Johan Laurell (JTI) hälsade välkomna
Läs mer2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?
-- Upplägg Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Kort presentation av mig och biogasverksamhet på SLU Förutsättningarna för gasproduktion
Läs merProvrötning av marina substrat i laboratorie- och pilotskala
Provrötning av marina substrat i laboratorie- och pilotskala Delstudie i projektet Biogas Nya substrat från havet Erik Gregeby, Ulrika Welander School of Engineering Report No. 16, 2012 ISBN: 978-91-86983-97-0
Läs merKarin Eliasson. Hushållningssällskapet Sjuhärad
Karin Eliasson Projektledare Biogas utvärderingsprojekt Hushållningssällskapet Sjuhärad 0325 618 612 karin.eliasson@hush.se se Projektet Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Projekttid nov 2010
Läs merRapport Metanpotential
Rapport Metanpotential Biogassubstrat från N-Research My Carlsson AnoxKaldnes AB Tel +46 46 18 21 50 Fax +46 46 13 32 01 Klosterängsvägen 11A SE-226 47 Lund, Sweden www.anoxkaldnes.com sweden@anoxkaldnes.com
Läs merPassiv gödselseparering
Passiv gödselseparering För effektivare näringsanvändning och biogasproduktion sara.nilsson@hushallningssallskapet.se 035-465 09 Det här kommer jag att tala om: Bakgrund Varför är det ett problem med vatten
Läs merTillgång och efterfrågan på matavfall för rötning i Stockholms län idag och i framtiden
Tillgång och efterfrågan på matavfall för rötning i Stockholms län idag och i framtiden 1 Tillgång på utsorterat matavfall idag Årligen uppkommer nationellt knappt 100 kg matavfall per invånare och år
Läs merFiskslam från problem till möjlighet. - Resultat från provrötning och näringsåterföring
Fiskslam från problem till möjlighet - Resultat från provrötning och näringsåterföring Varför detta projekt? Viktig att värna om Östersjön! Vi behöver fler lokala substrat att göra fordonsgas (biogas)
Läs merAvfallsutredning för Stockholms län -
Avfallsutredning för Stockholms län - Underlagsrapport 1b Organiskt avfall i Stockholms län Sopförbränning: År finns idag El, värme REGION SV Alt A 10 000 ton/år Syvab Käppala Alt E 40 000 ton/år SRV SÖRAB
Läs merNorrmejeriers biogasanläggning i Umeå
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merFastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter Sötåsen den 7 november 2013 Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan
Läs merVäxtbiomassa i dammar och våtmarker en resurs för biogasproduktion?
Växtbiomassa i dammar och våtmarker en resurs för biogasproduktion? Höjeåprojektet II etapp III Uppdrag: Undersöka möjligheterna att lokalt ta tillvara på grönalger, undervattensvegetation och vassvegetation
Läs merKretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR
1 (9) Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR Torrötning. Datum som ovan Peter Svensson 2 (9) Innehållsförteckning
Läs merMÄT POTENTIALEN OCH HITTA FÖRLUSTERNA I BIOGASPRODUKTIONEN
MÄT POTENTIALEN OCH HITTA FÖRLUSTERNA I BIOGASPRODUKTIONEN Johan Yngvesson September 2017 Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD ENERGI OCH CIRKULÄR EKONOMI Innehåll Kort om RISE Projektet Benchmarking
Läs merEnergi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54)
Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54) Sötåsens Biogasdag den 7 november 2013 Gunilla Henriksson SP Energiteknik, avfallsgruppen Energi-
Läs merIngår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar
Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.
Läs merTENTAMEN i Vattenreningsteknik 1TV361
TENTAMEN i Vattenreningsteknik 1TV361 Tid: 05 okt 2007, kl 9.00-14.00 Plats: Skrivsalen, Polacksbacken Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713118, 070-6274590 Bengt kommer till tentasalen omkring
Läs merSlamproduktifiering utveckling av ett koncept för uppgradering av rötslam till en kommersiell produkt (SLURP)
Slamproduktifiering utveckling av ett koncept för uppgradering av rötslam till en kommersiell produkt (SLURP) Michael Finell, skogens biomaterial och teknologi, Umeå 2017-01-25 michael.finell@slu.se ;
Läs mer05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen
Specifik metanproduktion L/kg VS // Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Övervakning av processen Flödesschemat för bildning av biogas. Hydrolys. Fermentation (alkoholer, fettsyror,
Läs merIndustriell symbios livsmedels- och biogasproduktion på Österlen
Image size: 7,94 cm x 25,4 cm Industriell symbios livsmedels- och biogasproduktion på Österlen på uppdrag av Biogas Ystad Österlen med Maria Losman, Ecoplan in Medio som projektledare Slutrapport 2019-02-14
Läs merPM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE
Uppdragsnr: 10151935 1 (20) PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE WSP erhöll ett tilläggsuppdrag till utredningen Biogas i Sydnärke, rapport 2012-01-13, där följande frågeställningar skulle utredas vidare: Vilka
Läs merRötning av animaliska biprodukter
1(6) 2016-10-24 Enheten för CITES, foder och djurprodukter Rötning av animaliska biprodukter Detta dokument beskriver i korthet de krav som ställs vid rötning av animaliska biprodukter. Bakomliggande lagstiftning
Läs merHållbar återvinning av näring
Hållbar återvinning av näring Om EkoBalans Lösningar för hållbar återvinning av näringsämnen från reningsverk, biogasanläggningar, jordbruk, livsmedelsindustri och förbränningsanläggningar Återföring av
Läs merÖstersund 17 september 2013
Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället
Läs merLantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel
Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel 6 september 2012 Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 08-7875156, sunita.hallgren@lrf.se Ansvarig kretsloppsfrågor Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund
Läs merBiogas i Jönköping 2009-04-16. Guide: Mats Kall
Biogas i Jönköping 2009-04-16 Guide: Mats Kall Mats Kall - Enhetschef Vatten och Avloppsreningsverk från 2005 - Projektledare Teknik-Entreprenad inom projektet Biogas av matavfall Jönköping 2005 feb 2008
Läs merHandlingsplan för plast som synliga föroreningar
Handlingsplan för plast som synliga föroreningar Styrgruppen Certifierad återvinning Certifierad återvinning SPCR 120 och SPCR 152 Handlingsplan för plast som synliga föroreningar Denna handlingsplan är
Läs merNu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel
Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt
Läs merBiogasanläggningen i Linköping
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merTorrötning. Datum som ovan. Peter Svensson
1 (12) Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från ytterligare 1 alt 2 organisationer/kommuner Torrötning. Datum
Läs merVäxjö väljer termisk hydrolys varför och hur?
Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Anneli Andersson Chan, Sundets processingenjör avlopp och biogas VA-avdelningen, Tekniska förvaltningen avloppsreningsverk 5 år prövotid Sundets avloppsreningsverk
Läs merOPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011
OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011 Bo Svensson Institutionen för Tematiska studier, Vatten och Miljö (Tema vatten) Linköpings universitet
Läs merBiogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan?
Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan? Illustration: Anders Suneson anders@tecknadebilder.se Peder Jonsson, tekn. dr. Disposition Intro och brasklappar Kunskaper från många områden
Läs merKlara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas?
Klara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas? Konferens Lycksele 12 februari 2014 Torbjörn Wennebro Några viktiga begrepp Klara Gas Ekonomisk Förening Sammanslutning av
Läs merFRÅGOR OM ABP LAGSTIFTNINGEN
FRÅGOR OM ABP LAGSTIFTNINGEN DEFINITIONER Vad skiljer definitionsmässigt en slutanvändare från en användare och de i sin tur från en naturgödselanvändare? DEFINITIONER Vad är en mellanhanteringsanläggning/
Läs merOptimering av NCCs klippstation för armeringsjärn
Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn Sammanfattning I det här arbetet har vi försökt ta reda på optimal placering av en klippningsstation av armeringsjärn för NCCs räkning. Vi har optimerat
Läs merNP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar
Kontaktinformation: Nina Åkerback: nina.akerback@novia.fi Cecilia Palmborg: cecilia.palmborg@slu.se NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar Nyhetsbrev september 2018 NP-BALANS
Läs merAnimaliska biprodukter
Animaliska biprodukter (temadag med Avfall Sverige) 3 feb. 2015 Av Susanne Liljenström (enheten för CITES, foder och djurprodukter) Enheten för CITES, foder och djurprodukter (avdelningen Djurskydd och
Läs merKolets biogeokemiska kretslopp. Fotosyntes
Kolets kretslopp Kolets biogeokemiska kretslopp Fotosyntes Koldioxid och vatten blir organiskt material och syre i gröna växter. Energi från solljus byggs på detta sätt in i det organsika materialet. Växterna
Läs merAvloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål. Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA
Avloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA Växjö: Europas grönaste stad Sundets avloppsreningsverk Växjö Politisk vilja och enighet fossilfri kommun 2030
Läs merBiogasanläggningen i Göteborg
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merRötning av animaliska biprodukter
1(6) 2011-09-21 Enheten för foder och hälsa Rötning av animaliska biprodukter En biogasanläggning är en anläggning där material genomgår biologisk nedbrytning under anaeroba förhållanden (d.v.s. utan tillgång
Läs merABP-förordningarnas tillämpning på marina rötningssubstrat
ABP-förordningarnas tillämpning på marina rötningssubstrat Kerstin Magnusson & Fredrik Norén N-research 2012-12-22 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Marin biogas... 3 ABP-förordningens
Läs merMusselodling: för- och nackdelar för samhälle och miljö
Musselodling: för- och nackdelar för samhälle och miljö Boel Lanne F d läkemedelsforskare, doc biokemi, öbo Ordf Naturskyddsföreningen i Bohuslän Vice ordförande Vattenrådet för Bohuskusten Musselodling:
Läs merRätt slam på rätt plats
Rätt slam på rätt plats Emelie Ljung JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Rätt slam på rätt plats? Biogas Inkommande substrat
Läs merBiogasanläggningen i Boden
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merBränsle och avfall Avdelningschef, Tony Borg
Tekniska verken i LinköpingAB (publ) Bränsle och avfall Avdelningschef, Tony Borg Fjärrvärme Problemfri och ekonomisk uppvärmning av fastigheten! Eldistribution Elleveranser med hög leveranssäkerhet! Bredband
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Daina Millers-Dalsjö UPPRÄTTAD AV. Stina Welander
UPPDRAG Hållbarhetsprogram Storsjö strand UPPDRAGSNUMMER 1157603 UPPDRAGSLEDARE Daina Millers-Dalsjö UPPRÄTTAD AV Stina Welander DATUM 1. Vatten- och avloppsförsörjning inom planområdet Hållbar vatten-
Läs merJordbruk, biogas och klimat
214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila
Läs merMusselodling en lönsam miljöåtgärd. Odd Lindahl, Vetenskapsakademien
Musselodling en lönsam miljöåtgärd Odd Lindahl, Vetenskapsakademien Långline odling 4 8 m Cirka 200 m Photo; Pia & Karl Norling En musselodling är en del av ekosystemet Försök med långlineodling X X X
Läs merBIOGAS I TORNEDALEN. Projektets resultat, slutsatser och beslutsförslag
BIOGAS I TORNEDALEN Projektets resultat, slutsatser och beslutsförslag 2017-04-12 Innehåll Projektet... 2 Bakgrund... 2 Resultat - Kommunal biogasanläggning... 3 Resultat - Gårdsbaserad biogasanläggning...
Läs merVälkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda
Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi
Läs merBiogasstrategi för Östersund kommun
Biogasstrategi för Östersund kommun 2 1.1 Biogasstrategi I majoritetens budgetdirektiv som antogs av fullmäktige den 27 mars 2012 anges att kommunen ska arbeta fram en biogasstrategi för att långsiktigt
Läs merTungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren
Tungmetaller i miljö och odlingslandskap Gunnar Lindgren Kadmium, kvicksilver, bly och fosfor i musslor Innehållet av hälsofarliga tungmetaller i musslor är mycket stort i förhållande till växtnäringen.
Läs merBiogas nya substrat från havet Effekter på näringsflöden och klimat. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal
Biogas nya substrat från havet Effekter på näringsflöden och klimat Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biogas nya substrat från havet Effekter på näringsflöden och klimat Rapport från en förstudie
Läs merNationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon
Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Utveckling av infrastruktur och marknad för biogas i fordon i Sjuhäradsområdet 610305 ISSN 1651-5501 Projektet delfinansieras av Energimyndigheten Svenska Biogasföreningen
Läs merNorra Möre Biogas numera. More Biogas Kalmar AB. Regionförbundet 2011-02-23
Norra Möre Biogas numera More Biogas Kalmar AB Regionförbundet 2011-02-23 Norra Möre Biogas Resultat Produktion av biogas sker bäst om den förläggs till en gemensam anläggning Produktion skall förutom
Läs merKlas Gustafsson Östgöta Gårdsgas Gårdsgas AB AB
Klas Gustafsson Östgöta Gårdsgas AB ÖSTGÖTA GÅRDSGAS Energibolaget MSE Privata Sektorn (Lantbrukarna) Bleckenstad Hulterstad Kommunen och invånarna i Mjölby - En del för att i regionen skapa en långsiktig
Läs merGårdsbaserad biogasproduktion
juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer
Läs merBiogaspotential hos rejektfraktionen från biogasanläggningen Kungsängens gård
UPTEC W11019 Examensarbete 30 hp Augusti 2011 Biogaspotential hos rejektfraktionen från biogasanläggningen Kungsängens gård Biogas potential of the reject fraction from the biogas plant Kungsängens gård
Läs mer